Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning
Bakgrund I Sverige har vi bedrivit systematisk övervakning av vattenmiljön sedan mitten av 1960-talet. 1969 fick Sverige en miljöskyddslag som till en början enbart tillämpades på stora punktkällor, som omfattades av tillståndsplikt. Systemet med recipientkontroll växte därefter fram i samverkan mellan myndigheter och verksamhetsutövare. Det är ett i många avseenden mycket bräckligt system som till stor del bygger på frivillighet. Under de senaste decennierna har kunskapen om vår påverkan på vattenmiljön ökat och vattenförvaltningen har förändrats i och med införlivandet av vattendirektivet i svensk lagstiftning, men systemet med recipientkontroll har inte riktigt följt med i utvecklingen och det är därför hög tid att göra nödvändiga anpassningar och justeringar, så att Sverige kan svara upp till de krav på vattenövervakning som ställs idag. 2
Några viktiga årtal 1965 Systematisk övervakning av vatten inleds 1969 Miljöskyddslagen 1978 Naturvårdsverket lanserar övervakningsprogram 1999 Miljöbalken 2004 EU:s vattendirektiv införlivas i svensk lagstiftning 2011 Havs- och vattenmyndigheten bildas och tar över ansvaret för den nationella akvatiska miljöövervakningen samt samordningsansvaret för den regionala akvatiska miljöövervakningen 3
Brister i det svenska systemet Med nuvarande system är det inte möjligt för Sverige att leva upp till de mål som fastställts i Vattendirektivet. EU-kommissionen har bland annat reagerat på att övervakningens yttäckning är bristfällig, att biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte mäts i den utsträckning som krävs, att flera branscher som använder eller påverkar vattnet inte utför/bekostar kontroller samt att insamlad data inte alltid är kvalitetssäkrad och jämförbar. Bristande styrning för att kunna möta de krav som EU ställer krävs bättre samordning och mer styrning. Tydligare vägledning efterfrågas av såväl regionala/lokala myndigheter som verksamhetsutövare och utförare. Det gäller bland annat tillämpning av nuvarande lagstiftning, metodik vid provtagning och inrapportering av data till datavärdar. 4
Övergripande mål med uppdraget Ta fram förslag som syftar till att utveckla Sveriges vattenanknutna recipientkontroll, så att den: Samordnas med regional och nationell miljöövervakning Får standardiserade metoder för genomförande och ökad datatillgänglighet Bättre anpassas till relevanta EU-direktiv och bidrar till miljökvalitetsmålen Omfattar alla verksamhetsutövare som bör vara med 5
Ett uppdrag med många intressenter Arbetsgrupp I arbetsgruppen ingår tio personer från Havs- och vattenmyndigheten, tre personer från Naturvårdsverket, tre personer från Jordbruksverket, en person från Skogsstyrelsen samt tre personer från SGU. Referensgrupp I referensgruppen ingår fem personer från tre olika länsstyrelser/vattenmyndigheter och en person från Livsmedelsverket. Därtill deltar en representant från Svenskt Vatten och en miljöjurist från Uppsala universitet. Hearing (ägde rum 15/1 2015 i Göteborg) För att nå ut till de intressenter som inte är representerade i arbets- eller referensgruppen, så arrangerade vi en öppen hearing i mitten av januari. Drygt 60 personer deltog och de representerade bland annat industrin, skogsbranschen, lantbrukssektorn, utförare, akademin, kommuner och länsstyrelser. Enkät till kommuner och länsstyrelser I början av februari skickade vi ut en webbaserad enkät till samtliga länsstyrelser och ca 20 procent av kommunerna för att ta reda på hur de tillämpar nuvarande system med recipientkontrollen. 6
Uppdragets två delar A. föreslå standardiserade parametrar och metoder för recipientkontroll samt hur data från denna ska kunna bli tillgängliga för miljöövervakningen, inklusive uppföljningen av de vattenanknutna miljökvalitetsmålen för rapportering enligt de EUrättsliga kraven och för internationell rapportering. B. utreda om även de verksamhetsutövare som idag inte omfattas av recipientkontrollen bör omfattas samt konsekvenserna av detta. 7
Förslag på åtgärder del A: Samordning och standardisering Beskriva förslag till innehåll i ny guide för utformning av kontrollprogram Förslag: HaV (och NV) färdigställer ny guide Beskriva förslag till ny föreskrift kallad t.ex. Kvalitetskrav för data i akvatisk miljöövervakning- fysikaliska, kemiska och biologiska variabler Förslag: HaV tar fram denna föreskrift Beskriva förslag för ökad datatillgänglighet Förslag: HaV beskriver pågående aktiviteter samt ytterligare behov 8
Del B : Utreda om fler verksamhetsutövare bör omfattas av recipientkontrollen Alla verksamheter med miljöpåverkan omfattas av kraven på egenkontroll. Behöver ställa krav på dessa. Oklart i vilken omfattning krav kan ställas på recipientkontroll krav behöver kunna kopplas till den enskilda verksamheten. En ökad styrning behövs för att övervakningen av yt- och grundvatten ska bli heltäckande både geografiskt och med avseende på typen av påverkan. En ökad styrning behövs för att bättre uppfylla nya behov utifrån EU-krav. En ökad finansiering krävs för att uppfylla ovanstående. Hur? 9
På kort sikt Förtydliga vilka krav som kan ställas utifrån egenkontrollen Rapporteringkrav gällande verksamheters belastning/påverkan på recipienten. Krav på framtagande och utformning av miljörapporter. (MB 26:20) Förtydliga egenkontrollförordningen /MB 26 kap/vägledning vilka verksamheter som omfattas av egenkontrollen. att det tydligt framgår att undersökningar i recipienten är inkluderade i VU:s ansvar och att visa vilken miljöpåverkan man har. förtydliga att MB inte gör någon skillnad mellan diffus belastning och punktkällor vilka krav som kan ställas på enskilda verksamhetsutövare utifrån miljöbalkens skrivning av att ansvaret begränsas till sådan kontroll av påverkan på miljön som kan knytas till den egna verksamheten. Hur verksamhetsutföraren ska bedöma hur deras verksamhet påverkar möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. 10
På lång sikt Se över bemyndigande och gör eventuellt förändringar i lagstiftningen så att krav kan ställas utifrån 5 kap i miljöbalken. Alternativ 1: Ökad styrning av dagens system med direkta krav mot verksamhetsutövare och ökad finansiering genom ett ökat deltagande. Alternativ 2: Ökad styrning och finansiering genom villkorade bidrag som finansieras via en vattenavgift. Alternativ 3: Vattenförbund? 11
Definitioner Recipientkontroll utifrån egenkontrollen den del av egenkontrollen som innefattar verksamhetsutövarens skyldighet att undersöka hur verksamheten påverkar miljön i recipienten (kan avse såväl luft, vatten som mark). Övervakning av yt- och grundvatten avser all övervakning av ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och utsjövatten) och grundvatten, oavsett dess syfte och utförare t ex både miljöövervakning och recipientkontroll. Miljöövervakning ger en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön och varnar för störningar. Bygger på återkommande, systematiskt upplagda undersökningar. Egenkontroll sådana aktiviteter, rutiner och åtgärder mm som en verksamhetsutövare på egen hand har att planera, genomföra och följa upp enligt 26 kap. 19 MB och enligt föreskrifter meddelade med stöd av denna bestämmelse. Recipient Luft, vatten eller markområden som mottar utsläpp eller på annat sätt påverkas av mänsklig aktivitet. Samordnad recipientkontroll (SRK) flera verksamheter går samman i ett gemensamt program för att undersöka påverkan på miljön. Den samlade påverkan beskrivs och inte påverkan från enskilda verksamheter. Bedrivs av en sammanslutning av verksamheter i form av t ex vattenförbund eller vattenvårdsförbund. Kan vara en del av egenkontrollen. Kontrollprogram handling som beskriver genomförande av recipientkontrollen. Fastställs oftast av tillsynsmyndighet. 12
Tack för visat intresse!