Remissyttrande Betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA c/o KG10, Kungsgatan 8 111 43 Stockholm +46 (0)8 678 30 90 www.svca.se Finansdepartementet Fi2016/03965/S1 Skatte- och tullavdelningen 2017-02-10 Remissyttrande Betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) är föreningen för aktörer inom ägarformen private equity. Private equity-fonder utvecklar bolagen genom att tillföra kompetens, erfarenhet och kapital till onoterade bolag. SVCA representerar aktörer i hela ekosystemet för kapitalförsörjning: affärsänglar och venture capital i tidiga skeden till growth capital och buyout i senare skeden och mogna bolag. Private equity-sektorn hel- eller deläger ca 900 portföljbolag i Sverige med närmare 200 000 anställda i olika branscher över hela landet. Det motsvarar 4 % av de anställda i Sverige. Omsättningen från portföljbolagen motsvarar ungefär 8 % av svensk BNP. SVCA verkar för att skapa långsiktiga, förutsägbara och konkurrenskraftiga förutsättningar för att främja kapitaltillförsel och kapitalimport. SVCA lämnar nedan sina synpunkter på de remitterade förslaget om beskattning av fåmansregler. 1 Sammanfattning De nuvarande svenska skattereglerna för delägare i fåmansföretag medför att Sverige redan har de högsta kapitalskattesatserna och ligger betydligt över de högsta nivåerna i Sveriges konkurrentländer. I dagens internationella värld är det mycket enkelt för investerare, svenska såväl som utländska, att prioritera bort investeringar i svenska företag om svenska lagar är för betungande vad gäller t.ex. skattebörda, komplexitet och bristande förutsebarhet samt långsiktighet. SVCA:s huvudinvändning mot utredningens förslag, är att förslaget saknar en utredning av begreppet skattemässig inkomstomvandling. SVCA anser att det är viktigt att skattemässig inkomstomvandling förhindras, i den meningen att det som utgör en ren löneinkomst inte beskattas som kapitalinkomst, SVCA menar dock att det i betänkandet saknas utredning där problemet med inkomstomvandling definieras och att det därför inte är möjligt att avgöra huruvida syftet med utredningen har uppfyllts. SVCA föreslår därför att utredningen återremitteras till den särskilda utredaren med direktivet att först fastställa vad skattemässig inkomstomvandling består i och att därefter föreslå regler baserat på en sådan fastställd definition. Historiskt sett har det varit problematiskt att fastställa vad som är en marknadsmässig lön för olika typer av arbeten. Förutsättningarna att erhålla information om marknadsmässig lön för respektive bransch har dock förändrats väsentligt till följd av informationssamhällets framväxt och teknisk utveckling varför det i dag är fullt möjligt att fastställa marknadsmässig lön. - SVCA anser att utredningens förslag att höja skattesatsen på utdelningar och kapitalvinst inom gränsbeloppet, från 20 till 25 % i kombination med de föreslagna minskade möjligheterna till uttag i inkomstslaget kapital kommer att bli mycket betungande i synnerhet för de mindre och nystartade fåmansföretagen s.k. startups. Enligt SVCA 1

motverkar förslaget därför de politiska målen vad gäller att främja entreprenörskap, jobbskapande och tillväxt samt minskar investeringsviljan i startups och tillväxtbolag. - SVCA tillstyrker förslagen att ta bort kapitalandelskravet om 4 % och särskild reglering för ägarskiften mellan närstående. - Vidare stödjer SVCA det särskilda yttrandet av Annika Fritsch, Richard Hellenius och Ulla Werkell, att det krävs en känslighetsanalys av de föreslagna ändringarna där effekterna av förslaget för Sverige konkurrenskraft om kapital internationellt framgår. - De föreslagna ändringarna i skattereglerna för fåmansägare riskerar, i avsaknad av en känslighetsanalys, att slå hårt mot samhällsekonomin, bidra till att Sverige ytterligare tappar konkurrenskraft om investeringskapital och leda till minskade, istället för ökade, skatteintäkter samt minskad investeringsvilja. 2 Svensk konkurrenskraft SVCA anser att det måste säkerställas att de ändringar som föreslås inte bidrar till att Sverige tappar konkurrenskraft om investeringskapital till de svenska företagen. I dagens internationella värld är det mycket enkelt för investerare, svenska såväl som utländska, att prioritera bort investeringar i svenska företag om svenska lagar är för betungande vad gäller t.ex. skattebörda, komplexitet och bristande förutsägbarhet/långsiktighet. Entreprenörskapsutredningen har i sitt betänkande (SOU 2016:72) presenterat en internationell jämförelse av skattenivåer i ett antal länder. Av denna jämförelse framgår att Sverige placerar sig på plats 37 vad gäller skattenivå på bolagsskatt samt skatt på inkomst och socialavgifter mm vilket är långt efter även de nordiska grannländerna som alla placerar sig bland de 20 främsta nationerna. Av Entreprenörsskapsutredningens jämförelse framgår också att skattesatserna för kapitalinkomster fortfarande ligger över OECD-genomsnittet. Detta gäller oavsett om skatten på utdelningar, kapitalvinster eller ränteintäkter studeras. Entreprenörskapsutredningen framhåller också att i Sverige så blir utdelningar och kapitalvinster dubbelbeskattade genom först bolagsskatt och sedan utdelnings- eller kapitalvinstbeskattning. Enligt nämnda utredning visar forskning på att höga kapitalvinstskatter minskar det venture capital-finansierade entreprenörskapet och har visat sig slå negativt mot potentiella snabbväxande företag 1. Vad gäller beskattning av fåmansägda aktiebolag framgår även att de svenska fåmansreglerna medför att de högsta kapitalskattesatserna i Sverige ligger betydligt över de högsta nivåerna i Sveriges konkurrentländer. 1 Se bland annat Gompers & Lerner (1999, 2001), Da Rin m.fl. (2006), van Praag & Versloot (2007) samt Henrekson och Johansson (2010). 2

SVCA anser att de föreslagna reglerna brister till att börja med i förutsebarhet och långsiktighet argumenten härför redogörs för nedan. Vidare ansluter sig SVCA till det särskilda yttrandet av experterna Annika Fritsch, Richard Hellenius och Ulla Werkell, att det krävs en känslighetsanalys av de föreslagna ändringarna där effekterna av förslaget för Sverige konkurrenskraft om kapital internationellt framgår. De föreslagna ändringarna riskerar i avsaknad av sådan analys att slå mot samhällsekonomin, bidra till att Sverige ytterligare tappar konkurrenskraft om investeringskapital och leda till minskade, istället för ökade, skatteintäkter samt minskad investeringsvilja. 3 Allmänt om utredningens förslag SVCA:s huvudinvändning till utredningens förslag, är att förslaget saknar en utredning av begreppet skattemässig inkomstomvandling. SVCA anser att det är viktigt att skattemässig inkomstomvandling förhindras, i den meningen att det som utgör en ren löneinkomst inte beskattas som kapitalinkomst, men menar att det saknas en utredning där problemet med inkomstomvandling definieras och att det därför inte är möjligt att avgöra huruvida syftet med utredningen uppfylls. SVCA föreslår därför att utredningen återremitteras till utredaren med direktivet att först fastställa vad skattemässig inkomstomvandling består i och att därefter föreslå regler baserat på en sådan fastställd definition. SVCA anser att ett logiskt sätt att fastställa vad inkomstomvandling består i, torde vara att utgå från vad som är att betrakta som marknadsmässig lön. Historiskt sett har det varit problematiskt att fastställa vad som är en marknadsmässig lön för olika typer av arbeten. Förutsättningarna att erhålla information om marknadsmässig lön för respektive bransch har dock förändrats väsentligt till följd av informationssamhällets framväxt och teknisk utveckling se exempelvis pressmeddelanden från ITtjänsten Linkedin 2. SVCA inser att för de fåmansföretagare som inte har möjlighet att ta ut lön, kan detta komma att leda till en högre beskattning. SVCA anser därför att det även fortsättningsvis bör finnas en möjlighet för fåmansföretag att beskattas enligt ett schablonmässigt system (t.ex. liknande nuvarande förenklingsregeln) för det fall marknadsmässig lön inte tagits ut. 2 https://blog.linkedin.com/2016/11/02/introducing-linkedin-salary-unlock-your-earning-potential 3

4 Allmänna utgångspunkter i förslaget Uppdraget till utredningen enligt kommittédirektivet har varit att se över 3:12 reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till skattemässig inkomstomvandling. Det framgår vidare att det enligt kommittédirektivet varit av vikt att finna en bra balans mellan syftet att förhindra inkomstomvandling och syftet att skapa positiva effekter som ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och högre tillväxt. De föreslagna ändringarna av 3:12 reglerna sammanfattas nedan. Huvudregeln det lönebaserade utrymmet Utredningen föreslår att det lönebaserade utrymmet individualiseras och att löneunderlaget fördelas på andelsägarna utifrån ägarandel innan det lönebaserade utrymmet beräknas individuellt för respektive ägare. Löneuttagskravet Enligt förslaget höjs löneuttagskravet till åtta inkomstbasbelopp plus 5 % av andelsägarens (plus någon närståendes) individuella löneunderlag. Ett tak för eget eller någon närståendes löneuttag föreslås sättas vid 15 inkomstbasbelopp. Kapitalandelskravet Utredningen föreslår att kravet på ett ägande om minst 4 % för att få beräkna lönebaserat utrymme slopas. Förenklingsregeln Enligt dagens förenklingsregel, eller schablonregeln, beräknas gränsbeloppet idag till 2,75 inkomstbasbelopp. Utredningen föreslår att detta belopp sänks till 1,75 inkomstbasbelopp. Andelsägare i flera bolag Utredningen föreslår att gränsbelopp inte får beräknas för övriga företag om andelsägaren använder förenklingsregeln i ett av bolagen. Alternativet är att använda huvudregeln för beräkning av gränsbelopp i samtliga bolag. Takreglerna Utredningen föreslår ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster. Takbeloppet ska uppgå till 100 inkomstbasbelopp, men begränsas till att gälla utdelningar/kapitalvinster under ett beskattningsår. Vidare föreslås att det förtydligas att vid eventuell tilläggsköpeskilling ska hänsyn tas till takbeloppet för det år då den ursprungliga kapitalvinsten redovisades. Skatteuttaget Utredningen föreslår att höja skattesatsen på utdelningar och kapitalvinst inom gränsbeloppet från 20 % till 25 % samt att sänka skattesatsen på utdelningar och kapitalvinst som överstiger takbeloppet från 30 % till 25 %. Generationsskiften Utredningen föreslår att en särskild undantagsregel införs som innebär att om vissa villkor är uppfyllda ska andelarna i ett bolag inte vara fortsatt kvalificerade enbart på den grunden att en närstående person är verksam i verksamhetsbolaget. 4

4.1 SVCA:s synpunkter och förslag till ändringar Skatteuttaget SVCA menar att förslaget att höja skattesatsen på utdelningar och kapitalvinst inom gränsbeloppet från 20 % till 25 % ytterligare ökar skatteuttaget för aktiva ägare. Det ökade skatteuttaget, tillsammans med de minskade möjligheterna till uttag i inkomstslaget kapital under de föreslagna ändringarna, kommer vara väsentligt betungande för de mindre och nystartade fåmansföretagen. Förslaget motverkar därför de politiska målen vad gäller att främja entreprenörskap, jobbskapande och tillväxt samt minskar investeringsviljan i tillväxtbolag. Utredningens beräkning av det ökade skatteuttaget som en höjning av skattesatsen från 20 till 25 % skulle ge är enligt SVCA baserad på felaktiga förutsättningar. Historiska data visar att en höjd skattesats i kombination med ändringar som minskat det kapitalbeskattade utrymmet leder till att mindre utdelningar tas ut och att det då kommer det inte att ske någon ökning av skatteintäkterna. Eftersom förslaget är betungande för mindre och nystartade företag och förstärkningen av statsfinanserna inte tillräckligt utretts, avstyrker SVCA höjningen av skattesatsen för inkomster inom gränsbeloppet från 20 till 25 %. SVCA kan även konstatera att sänkningen av skattesatsen från 30 % till 25 % till den del kapitalvinster och utdelningar överstiger takbeloppet är logisk. Logiken består i att då en inkomst överstiger takbeloppet får detta principiellt ses som en vanlig kapital inkomst av onoterade aktier. Med denna principiella utgångspunkt är det alltså logiskt att aktiva ägare får samma beskattning som passiva ägare till den del inkomsten överstiger takbeloppet. SVCA tillstyrker därför skattesänkningen från 30 till 25 % på inkomster över takbeloppet. Kapitalandelskravet Förslaget att ta bort kapitalandelskravet om 4 % tillstyrks. Regleringen har visat sig leda till mindre skatteintäkter då de som på grund av 4 % -regeln inte kan utnyttja löneunderlaget, inte tar ut utdelning till den del det medför beskattning i inkomstslaget tjänst. Det är alltså statsfinansiellt gynnsamt att ta bort regeln. Dessutom har regeln medfört omotiverade tröskeleffekter för företag när delägarkretsen begränsas till 20 personer (givet att alla äger exakt 4 %). Sammantaget bör 4 % - regeln tas bort oavsett om andra delar av förslaget genomförs eller inte. Generationsskiften Förslaget om en särskild reglering för ägarskiften mellan närstående tillstyrks. Övriga förslag till ändringar Resterande förslag till ändringar avstyrks. I denna del framhåller SVCA att avsaknaden av en definition av skattemässig inkomstomvandling medför att det inte är möjligt att avgöra huruvida syftet med utredningen uppfylls. SVCA:s utgångspunkt är därför att förslaget bör revideras från början och att utredningen istället bör ta fram ett regelförslag som baseras på en fastställd definition av skattemässig inkomstomvandling. Beaktat ovan noterar SVCA även att vissa av de föreslagna ändringarna har flera brister. Dessa diskuteras nedan. SVCA anser, i likhet med yttrandet refererat till ovan, att en känslighetsanalys hade varit nödvändig för att bedöma konsekvenserna av de föreslagna ändringarna på företagandet i Sverige. I kombination med avsaknaden av en definition av skattemässig inkomstomvandling, medför 5

avsaknaden av en känslighetsanalys att konsekvenserna av de föreslagna ändringarna är högst oklara. Förutsebarhet och långsiktighet Utredningen har utgått från att regelverket såsom tidigare ska baseras på en kapitalavkastningsmodell, dvs. att kapitalinkomsten bestäms schablonmässigt och att allt därutöver bedöms vara arbetsinkomst. Bakgrunden till kapitalavkastningsmodellen är att vid införandet av löneunderslagsreglerna år 1994 anfördes att det inte går att göra en prövning i varje enskilt fall om vad som ska göra en normal lön och att det inte heller är möjligt att fastställa en rimlig schablon för löneuttag. 3:12 utredningen och förarbetena till 2006 års reform kom till samma slutsats. SVCA vill i detta hänseende påpeka att det genom de upprepade ändringarna av 3:12-regelverket visat sig minst lika svårt att fastställa en rimlig schablon för att fastställa kapitalinkomsten. SVCA framhåller vidare att tillämpningen av en kapitalavkastningsmodell och de föreslagna ändringarna endast justerar den schablonmässiga fördelningen mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst inom ramen för ett system som i grunden är detsamma som idag. Att problemet med vad som är en korrekt fördelning mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst kvarstår, talar för att det kommer krävas ytterligare justeringar av reglerna i takt med att delägarna till fåmansföretag anpassar sig till de föreslagna reglerna. För att internationellt sett förstärka konkurrenskraften för investeringskapital till de svenska företagen och för att gynna entreprenörskap och företagande, bör bristande förutsebarhet och långsiktighet undvikas. Det måste istället finnas en rimlig möjlighet att kunna förlita sig på gällande regelverk och dess konkreta innebörd. Ett alternativ till kapitalavkastningsmodellen skulle kunna vara en modell som baseras på vad som är marknadsmässig lön. SVCA förstår att det år 1994 inte ansågs vara möjligt att fastställa en rimlig schablon för löneuttag. I dagens samhälle är detta dock inte längre fallet. En jämförelse kan göras med prissättning av transaktioner mellan närstående företag. Vilket pris som ska anses marknadsmässigt fastställs då genom jämförelser med pris på liknande varor och tjänster, baserat på information samlad i databaser. På liknande sätt borde marknadsmässig lön för olika typer av arbete kunna fastställas. En reglering som baseras på en marknadsmässig lön skulle utsläcka incitamentet att inkomstomvandla, då allt utöver den marknadsmässiga lönen skulle beskattas i inkomstslaget kapital. Därmed finns anledning att anta att ett sådant system skulle vara mer robust och medföra högre förutsebarhet för delägare i fåmansföretag. SVCA önskar att utredningen hade tittat närmare på detta alternativ, antingen som huvudregel eller alternativregel, innan det avfärdades. Förenklingsregeln Vad gäller utredningens förslag till ändring av förenklingsregeln, menar SVCA att utredningen tycks mena att skillnaden mellan 2,75 inkomstbasbelopp och 1,75 inkomstbasbelopp består i inkomstomvandling, det vill säga att inkomstomvandling föreligger från första intjänade kronan. Som utredningen tar upp kan ofta nystartade företag i start-eller expansionsskede inte uppfylla löneuttagskravet varför löneunderlagsregeln är av begränsat värde för sådana företag. Då dessa företag ofta inte kan ta ut höga löner på grund av bristande likviditet, menar SVCA att det i vart fall i dessa situationer inte kan röra sig om inkomstomvandling. SVCA konstaterar därmed att det till att 6

börja med inte är klarlagt att den föreslagna ändringen uppfyller syftat att motverka inkomstomvandling. Dessutom anser SVCA att sänkningen av schablonbeloppet försvårar främst för nystartade företag och är därför inte heller i linje med syftet att skapa positiva effekter som ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och högre tillväxt. Aktiva och passiva investerare SVCA menar vidare att balansen mellan syftet att förhindra inkomstomvandling och syftet att skapa positiva effekter som ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och högre tillväxt inte upprätthålls, vilket tydligt framgår vid en jämförelse av effekterna av förslaget för aktiva och passiva investerare. Skillnaden i beskattning mellan aktiva och passiva investerar beaktat de föreslagna reglerna är stora. En aktiv delägare beskattas under 3:12 reglerna för utdelning och kapitalvinst med upp till 60 % medan en passiv delägare beskattas för utdelning och kapitalvinst med 25 %. SVCA menar att utredningens förslag inte främjar investeringar i tillväxtbolag med aktiva ägare som bidrar med både kompetens och kapital. Istället kan de föreslagna reglerna avskräcka personer från att gå in och vara aktiva i företag. Principiellt sett menar SVCA att det inte bör föreligga någon skillnad i beskattning av utdelning för en person som är anställd och äger aktier i ett bolag som inte kvalificerar som ett fåmansföretag och ett nystartat företag som kvalificerar som ett fåmansföretag. I denna del bör dock poängteras att dessa två situationer inte fullt ut är jämförbara. En person som går från en anställning till att bedriva ett fåmansföretag tar en stor risk. Vidare är det för nystartade företag många gånger inte möjligt att ta ut någon lön i uppstartskedet. Under de föreslagna reglerna skulle en person därmed troligtvis välja det första scenariot före det andra, beaktat beskattningskonsekvenserna. Regleringen kan därav ses som bestraffande för aktiva, mindre entreprenörer som drabbas av en tyngre skattebörda jämfört med t.ex. större aktörer eller passiva investerare. Detta är i strid med syftet med utredningen, då det inte tar hänsyn till att företagande och entreprenörer är avgörande för en välfungerande ekonomisk tillväxt och överlevnad i den hårda internationella konkurrensen om kapital. SVCA Isabella de Feudis, VD isabella.de.feudis@svca.se +46 8 678 30 90 7