Läget 5. Ungdomsenkäten Resultat och Analys

111111110000000000000000000000000000000000000000 Läget 5 00000000000000000000000000001111111111111111111111111111111111111110000000000000000000000000000000000000000 Ungdomsenkäten 2008 Resultat och Analys

Innehåll Förord... 2 1. Inledning... 3 2. Resultat... 4 2.1. Skillnader mellan könen... 4 2.2 Relationer till andra... 6 2.3 Orättvis behandling, trakasserier, mobbning... 7 2.4 Trygghet... 9 2.5 Utsatta för brott... 10 2.6 Kontakt med myndigheter och stödfunktioner... 11 2.7 Psykosocial situation... 12 2.8 Kostvanor... 14 2.9 Fysisk aktivitet... 17 2.10 Fritid... 19 2.11 Samlad bild av skolan... 21 2.12 Samlad bild av fritidsgårdarna... 22 3. Reflektioner och slutsatser... 23 4. Arbetsmodell Mölndal... 24 5. Enkätgenomförande... 26 Bilagor 1. Enkätformulär 2. Tabeller det samlade resultatet Omslagsidé: Anneli Stenberg 1

Förord Den ungdomsenkät som denna rapport bygger på har kunnat genomföras tack vare att de enskilda skolorna har tagit ansvar för det praktiska genomförandet och gjort det möjligt att ta lektionstid i anspråk. Skolornas it-enheter har svarat för att enkäten gick att genomföra via webben. Stort TACK till alla som har medverkat i arbetet och till alla ungdomar som svarat! Mölndal april 2009 Folkhälsorådet i Mölndal SAFFA samverkansgruppen för främjande och förebyggande arbete med barn och unga 2

1. Inledning Det är nu femte året som vi presenterar en rapport om ungdomssituationen i Mölndal. Utifrån den ungdomsenkät som genomfördes i november 2008 kan vi redovisa en mängd olika siffror kring hur ungdomar upplever sin situation i skolan, hemma och på fritiden. De flesta förändringar vi ser är relativt små och många av dem kan antagligen bero på de skillnader som brukar finnas mellan olika årskullar. Resultatet visar sitt tydligaste språk i de mönster och samband vi ser och inte i de enskilda siffrorna. Syftet med denna rapport är att följa upp arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor för Mölndals barn och ungdomar och skapa underlag för framtida prioriteringar. Som tidigare år kan vi konstatera att Mölndal är jämförelsevis och på många sätt ett bra område att växa upp i. De flesta ungdomar som svarat på enkäten upplever att de mår bra, trivs i skolan och upplever ett gott stöd från sina föräldrar. I årets temadel har vi fokuserat på kostvanor och fysisk aktivitet, vilket senast gjordes 2005. I Läget 4 lyftes flickors utsatthet då de visat på en sämre psykosocial hälsa än pojkar flera år i rad. Utifrån detta har en fördjupande intervjustudie, TJEJ 2009, genomförts under vintern 2008-2009 och redovisas i en särskild rapport. Fokus har varit flickors hälsa och hur flickors situation kan förbättras i Mölndal. Siffermaterialet finns även i år samlat som en bilaga längst bak i rapporten för den som vill fördjupa sig i olika frågor. Det finns också ett kompletterande arbetsmaterial som tillsammans med Läget 5 ger underlag för lokala diskussioner i Mölndals olika områden. Vår förhoppning är att läsarna av denna rapport använder den som underlag för analys och diskussion kring vilka förändringar avseende till exempel kompetens, metoder och verksamhetens organisation som krävs för att vi tillsammans skall kunna åstadkomma ett bättre resultat. 3

2. Resultat 2.1. Skillnader mellan flickor och pojkar I samband med tidigare års rapporter, Läget 1 4, har vi kunnat konstatera att flickor på många sätt uppger att de mår sämre och har fler negativa upplevelser än pojkar i motsvarande ålder. Siffrorna från 2008 års ungdomsenkät är inget undantag. Vi har även i årets resultat kunnat konstatera att de traditionella könsrollsmönstren syns mycket tydligt i materialet. Det som skiljer sig något från 2007 års siffror är att pojkarna är något mer stressade. Vi ger i detta avsnitt en samlad bild av de skillnader som finns mellan flickor och pojkar i deras upplevelse av såväl våra verksamheter som sin egen livssituation. I nedanstående tabeller redovisar vi de områden och frågor där skillnaderna mellan könen är som tydligast. Det finns dessutom på en del områden skillnader i hur flickor och pojkar i skolår 8 och de i gymnasiet upplever sin situation. De äldre flickorna upplever sig till exempel mer stressade, nedstämda och är mindre förväntansfulla inför framtiden än flickorna i skolår 8. Skillnader mellan könen och de olika åldrarna berörs även i vissa av rapportens övriga avsnitt, där de är relevanta. Procentsatserna i nedanstående material baseras på dem som svarat stämmer bra/ofta och stämmer mycket bra/mycket ofta. Pojkar Flickor Har du under den här terminen upplevt något som gjort dig ledsen/bekymrat dig? 41 % 73 % Har ingen att prata med om man är ledsen/bekymrad. 7 % 1 % Kan prata med mamma eller pappa. 65 % 61 % Kan prata med kompis eller vän. 57 % 84 % Hur stämmer påståendena för Dig. Pojkar Flickor Jag trivs med livet just nu. 91 % 69 % Jag känner mig förväntansfull när jag tänker på framtiden 83 % 69 % Jag har bra självförtroende. 81 % 48 % Jag känner mig ensam. 11 % 15 % Jag känner mig ofta nedstämd. 9 % 21 % Jag känner mig ofta stressad. 34 % 54 % Jag har svårt att sova. 21 % 26 % Jag har ofta huvudvärk. 16 % 28 % Jag har ofta ont i magen (ej mensvärk). 10 % 19 % Känner du dig trygg Pojkar Flickor När du är ute i ditt bostadsområde. 92 % 84 % När du är ute på stan eller på allmän plats. 88 % 76 % När du åker kollektivt hem på kvällen. 84 % 51 % 4

Har Du det senaste året varit i kontakt med någon av följande pga. att Du hamnat i svårigheter eller problem i samband med övergrepp, kränkning, depression, brott, hot, våld, alkohol eller liknande? Pojkar Flickor Nej, jag har inte varit i sådana svårigheter. 84 % 72 % Jag har varit i svårigheter men inte haft kontakt med någon. 6 % 9 % Har Du varit med om något av följande under det senaste halvåret? Pojkar Flickor Blivit hotad. 18 % 14 % Blivit hotad eller trakasserad via mobiltelefon eller Internet. 11 % 15 % Blivit kränkt på Internet (genom t ex bild, film eller text). 10 % 13 % Blivit bestulen 16 % 10 % Hur stämmer påståendena om skolan in på Dig. Pojkar Flickor Jag trivs med mina klasskamrater. 87 % 82 % Jag kan arbeta i lugn och ro under lektionerna. 58 % 46 % Det vi pratar om och bestämmer på utvecklingssamtalen hjälper mig i mitt skolarbete. 65 % 47 % Det händer ofta att jag är borta från skolan därför att jag är sjuk eller mår dåligt. 9 % 14 % Mina lärare ser till att jag lär mig saker som är viktiga. 73 % 60 % Mina lärare gör så att det känns roligt att lära sig saker. 47 % 40 % Mina lärare ger mig det stöd jag behöver i mitt skolarbete. 73 % 58 % Alla lärare har samma ordningsregler. 43 % 31 % Jag får ofta tillsägelser av mina lärare. 24 % 13 % Hur stämmer påståendena in på Dig. Pojkar Flickor Jag äter frukost varje vardag 71 % 61 % Jag har bantat någon gång under det senaste året 9 % 33 % Jag trivs med min kropp 77 % 41 % Jag trivs med min vikt 75 % 40 % I det stora hela är jag nöjd med mig själv 83 % 52 % Jag motionerar varje dag eller nästan varje dag 20 % 9 % Jag motionerar sällan eller 1-2 ggr i månaden 27 % 38 % Jag läser läxor två timmar eller mer en vanlig vardagskväll 39 % 55 % 5

2.2 Relationer till andra Föräldrar, vänner och någon att prata med Ungdomarna uppger att deras föräldrar i hög utsträckning intresserar sig för deras skolgång och vet var de är på helgkvällarna. De flesta pratar med vänner eller föräldrar om de är bekymrade. En liten grupp uppger dock att de inte har någon som de känner förtroende för och vill prata med om de mår dåligt, främst killar på gymnasiet. Föräldrarna vet i stor utsträckning var ungdomarna, både de i årskurs 8 och de i gymnasiet, är på fredags och lördagskvällar. Siffrorna har minskat något jämfört med 2007 men över 80 % av ungdomarna svarar att påståendet stämmer bra eller mycket bra. Nästan alla elever, 94 %, upplever att föräldrarna intresserar sig för hur det går för dem i skolan. På frågan om ungdomarna brukar göra saker med sina föräldrar på sin fritid svarar 42 % av de i årskurs 8 att det stämmer mycket bra eller stämmer bra och 39 % av ungdomarna på gymnasiet instämmer på samma sätt. I årskurs 8 har denna siffra minskat med 8 % sen 2007 medan den totala siffran för gymnasiet inte har förändrats. 78 % av ungdomarna i årskurs 8 har svarat att deras föräldrar bestämmer när de ska vara hemma på kvällen och motsvarande siffra för gymnasieungdomarna är 37 %. Man kan se en skillnad mellan könen i årskurs 8 då 82 % av flickorna och 74 % av pojkarna uppger att deras föräldrar bestämmer när de ska vara hemma. Cirka 65 % av ungdomarna umgås på fritiden med vänner med både nordisk bakgrund och utomnordisk bakgrund vilket inte innebär någon förändring sedan förra året. De flesta ungdomar pratar med vänner och föräldrar om saker som känns svåra. Vänner och kompisar har stor betydelse, framför allt för flickorna. En liten grupp anger att det inte finns någon som de känner förtroende för och skulle kunna prata med om de var ledsna eller bekymrade. Framför allt gäller detta pojkarna och då främst de i gymnasiet. I båda åldersgrupperna uppger i genomsnitt 8 % att de är hemma själva varje kväll, pojkar i större utsträckning än flickor. Svaret syftar sannolikt mera på att man är utan kompissällskap, snarare än utan sällskap av familjen. Kommentarer Att föräldrarna har inflytande över ungdomarnas vanor bedöms generellt som en viktig skyddsfaktor och att dessa siffror är höga även i årets enkät är glädjande. Detsamma gäller föräldrarnas intresse för barnens skolgång, vilket borde ge goda förutsättningar för att vidareutveckla relationerna och formerna för samverkan och möten mellan hem och skola. Det faktum att det är pojkarna i gymnasiet som främst anser att de inte har förtroende för någon som de kan prata med om de är bekymrade eller ledsna bör uppmärksammas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi kan fråga oss om pojkar under sin uppväxt bemöts på ett sätt som främjar samtal i lika hög grad som flickor gör och om inte, vad detta då har för betydelse i en förlängning, både för pojkarna själva och för deras omgivning. 6

2.3 Orättvis behandling, trakasserier, mobbning På grund av etnisk bakgrund Killarna i gymnasiet känner sig mer utsatta för orättvis behandling på grund av etnisk bakgrund än tidigare. Färre flickor upplever samma sak. Andelen ungdomar med föräldrar födda utanför Norden som känner sig orättvist behandlade eller bemötta på grund av etnisk bakgrund mycket ofta eller ofta av andra elever i skolan har minskat bland ungdomarna i årskurs 8 i jämförelse med 2007. Däremot har motsvarande siffra bland pojkarna i gymnasiet ökat. Gymnasiepojkarna uppger även att de anser sig orättvist bemötta av ungdomar på stan i högre grad än tidigare. De är dock en relativt liten grupp så siffrorna bör tolkas med försiktighet. Utvecklingen när det gäller flickorna är däremot mer positiv. Det är färre flickor både i årskurs 8 och gymnasiet som känner sig orättvist behandlade på grund av etnisk bakgrund än 2007. 18 % av ungdomarna känner sig mycket ofta, ofta eller ibland orättvist behandlade eller bemötta av elever i skolan på grund av sin utomnordiska bakgrund. De allra flesta känner sig utsatta ibland, medan några anger att det sker ofta eller mycket ofta. I genomsnitt har 12 % känt sig utsatta av personal på skolan. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är fortfarande vanligare i grundskolan än på gymnasiet och tjejerna i gymnasiet är mest utsatta på stan. För att förtydliga frågan om sexuella trakasserier följs den i enkäten av en beskrivande text; Sexuella trakasserier är en typ av mobbning som grundas på det kön du tillhör eller din sexuella läggning. Om någon mot din vilja tar på dig, ger dig blickar eller kommentarer därför att du är kille eller tjej är det en form av sexuella trakasserier. Det är din upplevelse av situationen som avgör om du blir trakasserad eller inte. Bland åttorna uppger totalt 10 % att de varit utsatta för sexuella trakasserier av andra elever på skolan mycket ofta, ofta eller ibland under den aktuella terminen. I gymnasiet är den motsvarande siffran 7 %. Vi kan inte se någon markant skillnad mellan könen i årets siffror då det gäller att vara utsatt av elever på skolan. När det gäller att vara utsatt för sexuella trakasserier på stan är dock flickorna mer utsatta än pojkarna. Cirka 10 % av de äldre flickorna har varit utsatta av ungdomar eller vuxna på stan. Siffran är något lägre bland de yngre flickorna. Annan mobbning Ungdomarna på högstadiet är i högre utsträckning utsatta för mobbning än de på gymnasiet. 7

Även frågan om mobbning är förtydligad i enkäten; Mobbning är om du vid upprepade tillfällen blir retad, får elaka/obehagliga kommentarer, blir hotad eller utfryst av någon. Mobbning kan också vara om du blir knuffad eller sparkad mot din vilja. Totalt sett uppger 10 % av eleverna i åttan att de ibland, ofta eller mycket ofta varit utsatta för mobbning av andra elever på skolan. Bland gymnasieeleverna har 5 % varit utsatta. Det finns en liten övervikt åt att pojkarna är mer utsatta för mobbning i skolan än flickorna. 48 % av ungdomarna anser att deras skola gör tillräckligt för att förhindra att elever mobbas. De äldre ungdomarna har i högre utsträckning varit utsatta för mobbning på stan än de yngre ungdomarna och det är fler tjejer än killar som drabbats. Kommentarer Resultatet avseende mobbning i enkäten stämmer överens med undersökningar på nationell nivå gjorda av både Skolverket och BRÅ. Andelen barn och unga som ofta är utsatta är på nationell nivå ca 3 %, medan andelen som känner sig utsatta ofta eller ibland är runt 10 %. BRÅ konstaterar också att en tiondel av eleverna ibland eller ofta utsatt andra elever för mobbning. Samband finns som visar att gruppen utförare löper ökad risk för att senare i livet hamna i kriminalitet. Detta är ytterligare motiv för att kontinuerligt arbeta för trygghet och för att motverka mobbning och trakasserier. Flera aktuella kartläggningar kan ytterligare illustrera behovet. Inom både VG Regionen och Samordningsförbundet för Mölndal, Partille, Härryda och Lerum har studier visat att i gruppen unga vuxna - med behov av stöd från flera olika myndigheter på grund av psykisk ohälsa - har nära nog samtliga varit utsatta för mobbning under uppväxten. Varje skola ska ha en likabehandlingsplan och i den ska det framgå hur trakasserier och annan kränkande behandling ska utredas och förhindras. 8

2.4 Trygghet De allra flesta känner sig trygga i skolmiljön. Eleverna på gymnasiet med utomnordisk bakgrund är de som känner sig minst trygga både i skolmiljön och i det offentliga rummet. Pojkarna känner sig generellt tryggare än vad flickorna gör. De allra flesta elever, 94 %, uppger att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolans korridorer och på skolgården. Det är ingen större skillnad mellan grund- och gymnasieelever. Cirka 90 % känner sig trygga även i det egna bostadsområdet. Det råder dock en liten variation mellan kommundelarna. När det gäller att känna trygghet på stan eller i centrum svarar drygt 80 % att de alltid eller oftast känner sig trygga. De flesta är också trygga när de åker kollektivt hem på kvällen. Det finns det dock stora skillnader mellan flickor och pojkar. Drygt 80 % av pojkarna känner sig alltid eller oftast trygga, jämfört med 50-60 % av flickorna. Skillnaden mellan pojkar och flickor är störst i den yngre gruppen. Elever med utomnordisk bakgrund i gymnasiet upplever att de inte känner sig lika trygga som elever med nordiskt ursprung. Detta mönster kan ses i skolan, i bostadsområdet, på allmän plats och även då de åker kollektivt på kvällen. Kommentarer Trygghet är dels beroende av tilliten till familj och nära vänner, respekten för andra grupper och förtroendet för samhället i stort. Den andra aspekten av trygghet är kopplad till den fysiska miljön. För att känna sig trygg i skolan, i sitt bostadsområde och i offentliga miljöer krävs både en tillit till de människor och grupper som vistas i dessa miljöer, dels att den fysiska miljön upplevs som trygg. Arbete som minskar avstånd och främlingskap mellan grupper av ungdomar och mellan ungdomar och vuxna verkar för ökad tillit och trygghet. Genom att både verksamheter och fysisk miljö organiseras för att underlätta och skapa möten mellan olika grupper kan positiva effekter uppnås. 9

2.5 Utsatta för brott Bland dem som blivit utsatta för brott är det vanligast att ha blivit hotad. Ungdomarna i gymnasiet med utomnordisk bakgrund är mest utsatta. Kränkningar, hot och trakasserier via mobiltelefon eller på Internet har ökat något sedan förra året, främst bland ungdomarna i gymnasieålder. I genomsnitt har 15 % av ungdomarna i båda åldersgrupperna blivit hotade under det senaste halvåret. Pojkarna är mer utsatta än flickorna. Ungefär var fjärde pojke på gymnasiet har blivit hotad under det senaste halvåret. Hot via SMS och till exempel chat är lika vanligt bland ungdomar i årskurs 8 som i gymnasieåldern. Totalt anger 13 % att de blivit utsatta. Ungefär lika stor andel av ungdomarna uppger att de blivit kränkta på Internet genom till exempel bild, film eller text. I årskurs 8 är det främst flickorna som är utsatta för denna typ av hot och kränkningar, medan det på gymnasiet inte syns några större skillnader mellan pojkarna och flickorna. På gymnasiet har siffrorna fördubblats, från 6 % till 13 %, när det gäller denna sorts hot, kränkningar och trakasserier. I genomsnitt har 13 % av ungdomarna blivit bestulna under det senaste halvåret. I den yngre gruppen har dubbelt så många pojkar som flickor blivit bestulna, men på gymnasiet är könsfördelningen den motsatta. 3 % har blivit rånade och runt 4 % har blivit misshandlade. Andelen som blivit vittne till brott är i samma nivå som förra året, ca 10 %. Även i årets enkätresultat är det pojkarna i gymnasiet som i störst utsträckning varit utsatta, ca 20 %. Nivån är fortfarande betydligt lägre än 2005, då andelen var över 30 % i denna grupp. Ungefär 3 % har blivit tvingade till sex. I båda åldrarna har både flickor och pojkar varit utsatta, men främst flickor i gymnasieålder. Bland gymnasieungdomarna med utomnordisk bakgrund ser vi ett mönster som visar på att de blivit utsatta för brott i större utsträckning än ungdomar i samma ålder med nordisk bakgrund. Denna skillnad syns dock inte längre bland ungdomarna i årskurs åtta. Kommentarer Att förebygga att ungdomar hamnar snett och att hjälpa ungdomar som hamnat i kriminalitet och/eller missbruk är ett uppdrag för samhällets alla aktörer och måste ske på samhällets alla nivåer. Mölndal medverkar som part i Ung och Trygg tillsammans med Göteborg och utveckling pågår av arbetsformerna för samverkan kring den utsatta ungdomen, både inom kommunen och mellan kommunen och till exempel polis och åklagare. Syftet är att ge tydligare och snabbare signaler och samtidigt kunna initiera stöd inom kortare tid. För att förhindra att ungdomar hamnar i utanförskap krävs också parallellt ett långsiktigt arbete med främjande och förebyggande insatser riktade till alla barn och ungdomar, till exempel i skolor, på fritidsgårdar och i bostadsområden. 10

2.6 Kontakt med myndigheter och stödfunktioner 78 % av ungdomarna har inte varit i svårigheter i samband med till exempel övergrepp, brott, depression eller liknande. 8 % har varit i sådana svårigheter men har inte haft kontakt med någon stödfunktion. Flickorna upplever i högre utsträckning än pojkarna att de haft problem. Frågan avser kontakt med myndigheter och stödfunktioner då man haft svårigheter eller problem i samband med övergrepp, kränkning, depression, brott, hot, våld, alkohol eller liknande. Resultatet tyder på att drygt 20 % av ungdomarna har varit i sådana svårigheter. Det är fler flickor än pojkar som varit i sådana svårigheter och skillnaden är störst i den äldre gruppen. Bland flickorna i gymnasiet anger 67 % att de inte varit i svårigheter, jämfört med 85 % av pojkarna. Vanligast är att flickor har haft kontakt med någon vuxen, skolkurator, skolsköterska eller Ungdomsmottagningen. Pojkarna har i större utsträckning haft kontakt med lärare. (Samma svarande kan ha uppgivit flera olika alternativ). Andelen av de ungdomarna som varit i svårigheter, men som inte har haft kontakt med någon av skolans eller samhällets stödfunktioner är som förra året 8 %. Detta trots att det i årets enkät lagts till en svarsmöjlighet - prata med någon vuxen i familjen, som en alternativ stödfunktion. Cirka 10 % har angett att de varit i svårigheter och då pratat med någon vuxen i familjen. Den positiva trenden i båda åldersgrupperna under de senaste åren har avstannat. Jämfört med förra året har ungdomar boende i Balltorp, som uppgett att de varit i svårigheter men inte haft någon kontakt med någon stödfunktion minskat. Knappt 5 % av ungdomarna har varit i kontakt med socialtjänsten eller polisen på grund av att de hamnat i svårigheter eller problem. Kommentarer Eftersom siffrorna måste ses i relation till ungdomarnas faktiska situation och agerande är de svåra att värdera i sig utan får mer ses som indikationer på vilka grupper som kräver gemensamma insatser. 11

2.7 Psykosocial situation De allra flesta ungdomarna har en god psykosocial situation och ser positivt på framtiden. Fortfarande visar enkätresultatet tydliga mönster av att flickor upplever sämre psykosocial hälsa än pojkar, på liknande sätt i Mölndal, som i resten av landet. Pojkarna i gymnasiet är i år betydligt mer stressade och fler upplever att de ofta har svårt att sova. Trivsel och förväntan I genomsnitt svarar 80 % av ungdomarna att de trivs bra med livet just nu. Pojkarna trivs med livet i högre utsträckning än flickorna och har generellt en mer positiv psykosocial situation. De flesta ungdomar, 75 %, känner sig förväntansfulla när de tänker på framtiden. Ungdomar med utomnordisk bakgrund i åttonde klass är mer förväntansfulla inför framtiden än de med nordisk bakgrund i samma ålder, däremot är det omvända siffror bland gymnasieungdomarna. Självförtroende, självbild och utseende Två tredjedelar, 66 %, uppger att de är nöjda med sig själva. Ungefär lika många upplever att de har bra självförtroende. Skillnaden har dock fortsatt att bli större mellan flickor och pojkar. Hälften av flickorna uppger att de har bra självförtroende, jämfört med 80 % av pojkarna. Ungdomar med utomnordisk bakgrund har bättre självförtroende än sina nordiska kamrater och detta är tydligast i skolår 8. Generellt uttrycker ungdomarna i gymnasiet att de har sämre självförtroende än vad de i grundskolan gör. 40 % av flickorna trivs med sin kropp, jämfört med 80 % av pojkarna. Enkätresultatet visar på att betydligt fler flickor än pojkar har bantat. Drygt 30 % av flickorna uppger att de har bantat minst en gång det senaste året jämfört med 10 % av pojkarna. Ungdomarna uttrycker genom svaren att de är mer nöjda med sig själva i det stora hela än med sin kropp och sin vikt. De yngre flickorna är den grupp som är mest missnöjd med sin kropp och sin vikt och de har bantat i större utsträckning än de äldre flickorna. Detta innebär ett omvänt förhållande jämfört med 2005, då de yngre flickorna var mer nöjda än de äldre. Stress, nedstämdhet och sömn Totalt uttrycker 44 % av ungdomarna att de ofta eller mycket ofta känner sig stressade. Fler flickor än pojkar känner sig ofta stressade men skillnaden har minskat i årets enkät, jämfört med tidigare. Detta kan dock knappast ses som något positivt då det minskade glappet består i att pojkarna är mer stressade än tidigare. Det gäller främst pojkarna i gymnasiet. 16 % av ungdomarna känner sig ofta nedstämda och ledsna och flickorna är värst drabbade. Var femte flicka känner sig ofta nedstämd och ledsen jämfört med var tionde pojke. Gymnasieungdomarna är i högre grad nedstämda än de yngre ungdomarna. En tredjedel av flickorna i gymnasiet upplever att de ofta har svårt att sova och pojkarna börjar också närma sig den siffran då procentandelen fördubblats sedan förra året. I skolår åtta ligger siffrorna kring 20 % när det gäller både svårt att sova och har ofta huvudvärk. 12

Jämförelsetal Självbild och utseende (medelvärde). Siffror inom parentes avser 2005 års enkät. Skolår 8 Gymnasiet år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Jag trivs med min kropp 3.1 (3.5) 4.1 (4.0) 3.2 (3.3) 4.0 (3.8) Jag trivs med min vikt 3.0 (3,4) 4,0 3.1 (3,2) 3.8 (3,7) Utseendet är viktigt 3.8 (3,7) 3,5 3.7 (3,6) 3.6 (3,8) I det stora hela är jag nöjd med mig själv 3.3 (3.7) 4.2 3.4 (3.7) 4.2 (4.1) Om skillnaden är mindre än 0.2 enheter anses den inte anmärkningsvärd. Dessa små skillnader redovisas ändå här eftersom de bidrar till helhetsbildens mönster. Om parantes saknas är värdet detsamma som 2005. Kommentarer Folkhälsorapport 2009 visar på att den psykosociala hälsan generellt hos befolkningen i stort har förbättrats under de senaste åren men ungdomar är ett undantag. Psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland unga kvinnor men den ökar bland båda könen. Fler unga vårdas på sjukhus för depression, ångest eller alkoholförgiftning än tidigare. Den fördjupade studie av flickors ohälsa som har gjorts under året (TJEJ 2009) visar en komplex situation där åtgärder krävs inom flera olika områden och på olika nivåer för att en förbättring ska ske. Jämställdhetsperspektivet lyfts fram, det vill säga betydelsen av att flickor och pojkar ges samma förutsättningar ända från småbarnsåren. Idag bemöter vi mer eller mindre omedvetet flickor och pojkar olika och ställer dem inför olika förväntningar. Samtidigt måste både pojkar och flickor ges verktyg och förberedelser för att kunna förhålla sig till det komplexa samhälle vi lever i. Den allt starkare utseendefixering som Mölndals flickor i år åtta ger uttryck för i årets enkätresultat bekräftar ytterligare behovet av att uppmärksamma frågorna. Det finns en skillnad i flickornas och pojkarnas sätt att besvara enkätens frågor kring självuppfattning och självbild. Bland flickorna väljer relativt många, 25-30 %, mera genomgående alternativen varken eller, jämfört med pojkarna där endast 10 % väljer detta alternativ. Detta kan vara ett uttryck för att flickorna förväntas vara mer försiktiga med att uttrycka sig positivt om sig själva, sin kropp eller sin vikt. 13

2.8 Kostvanor Mat och måltider Enkätresultatet visar att matvanorna bland ungdomarna förändras mellan skolår 8 och år 2 på gymnasiet. Pojkarna försämrar sina vanor medan flickorna förbättrar sina. Pojkarna konsumerar mer godis, snabbmat och läsk än flickorna. Detsamma gäller ungdomar i gymnasiet med utomnordisk bakgrund. Ungdomar med utomnordisk bakgrund från båda åldersgrupperna äter frukost i mindre omfattning än ungdomar med nordisk bakgrund. Frukost Två av tre ungdomar äter frukost de flesta dagarna i veckan. Frukostvanorna skiljer sig åt mellan ungdomar i skolår 8 och i år 2 på gymnasiet. Pojkarna på gymnasiet har sämre frukostvanor än de yngre pojkarna medan de äldre flickorna tvärtom har något bättre frukostvanor än de yngre flickorna. Ungdomar med utomnordisk bakgrund från båda åldersgrupperna äter frukost i mindre omfattning än ungdomar med nordisk bakgrund. Middag Varannan av de äldre ungdomarna och något fler av de yngre äter middag eller kvällsmat tillsammans med en förälder eller annan vuxen i familjen nästan dagligen. Samtidigt är det ca 10 % som sällan eller aldrig äter tillsammans med någon vuxen. Detta är dock en förbättring jämfört med 2005, eftersom fler, 20-25 %, då sällan eller aldrig åt med någon vuxen. Frukt Drygt en tredjedel av ungdomarna äter frukt varje eller nästan varje dag. Runt 15 % äter frukt mindre än en gång i veckan. År 2005 var det fler, ca 20-25 % i båda åldersgrupperna som sällan åt frukt. En förbättring har skett även om nivån fortfarande är låg. Fortfarande är det pojkarna som äter frukt mest sällan. Läsk, godis och chips Nära hälften av ungdomarna, uppger att de dricker läsk 1-2 dagar i veckan. I genomsnitt dricker en tiondel av ungdomarna läsk dagligen eller nästan dagligen. Flickorna dricker läsk i betydligt mindre utsträckning än pojkarna. Flickorna dricker också mer sällan läsk nu, än i undersökningen 2005. Ungdomarna i grundskolan dricker läsk oftare än kamraterna i gymnasiet. I båda ålderskategorierna äter en liten andel, drygt 5 %, godis eller chips varje eller nästan varje dag. De flesta äter godis eller chips 1-2 dagar per vecka, 60 % och runt 20 % äter 3-5 dagar i veckan Snabbmat Idag äter 40 % av ungdomarna snabbmat 1-2 dagar i veckan. Under 5 % äter sådan mat varje eller nästan varje dag. Flickor på gymnasiet äter mest sällan snabbmat medan jämnåriga pojkar är de som äter oftast, då 10 % av dem äter snabbmat varje eller nästan varje dag. 14

Hälften av ungdomarna äter sällan eller aldrig snabbmat, såsom pizza, hamburgare och kebab. Jämfört med 2005 har snabbmat blivit vanligare, eftersom betydligt fler, 90 %, då sällan eller aldrig åt sådan mat. Ungdomar med utomnordisk bakgrund äter frukost mer sällan än ungdomar med nordisk bakgrund. 70 % av ungdomar med nordisk bakgrund äter frukost nästan dagligen, medan detsamma gäller drygt 40 % av ungdomarna med utomnordisk bakgrund. Bland gymnasieungdomarna äter ungdomar med utomnordisk bakgrund något oftare godis, snabbmat och läsk än ungdomar med nordisk bakgrund, medan det i skolår åtta inte är någon skillnad. Skolmat De äldre ungdomarna äter skolmaten oftare än de yngre. Många flickor och pojkar i åttan äter i bamba max 1-2 dagar i veckan. Endast 30 % åttorna äter i skolmatsalen varje dag och drygt 70 % äter 3 dagar i veckan eller mer. Av gymnasieungdomarna är det en större del, drygt 50 %, som äter varje dag och 80 % som äter mer än 3 dagar i veckan. Oftast äter flickorna i gymnasiet då 60 % av dem uppger att de äter i skolmatsalen varje dag. En av tio ungdomar äter sällan eller aldrig skolmaten. Andelen ungdomar som äter skolmaten varje dag har minskat något sedan år 2005, framför allt bland pojkarna. Hur ofta äter du skolmaten? (överst: elever i skolår 8, nederst elever i år 2 gymnasiet) Varje dag 3-4 dgr/vecka Aldrig max 2 dgr/vecka 30 % 40 % 30 % 50 % 30 % 20 % Jämförelsetal Varje dag eller nästan varje dag (procent) Skolår 8 Gymnasiet år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Äter frukost 59 74 63 59 Äter middag/kvällsmat tillsammans 60 62 49 54 med förälder eller annan vuxen i familjen Äter frukt 38 30 35 30 Dricker läsk 5 15 4 17 Äter skolmaten varje skoldag 31 35 58 44 Äter skolmaten sällan/aldrig 12 9 9 9 Har bantat minst en gång det senaste året 34 7 30 12 15

Kommentarer Andelen överviktiga barn och unga har ökat, men ökningen har stannat av. Idag är ungefär 10 % av de svenska barnen i femårsåldern och 20 % av tioåringarna överviktiga. Goda kostvanor är viktigt för den enskildes välbefinnande och för att minimera risken för sjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck etc. Vår inställning och vårt förhållande till mat grundläggs i barndomen. Skolan har en viktig roll när det gäller att ge eleverna kunskaper om goda matvanor och framför allt ge dem en förståelse för kopplingen mellan goda matvanor och god hälsa. Goda matvanor stimulerar lärandet. Väl sammansatta måltider, både närings- och energimässigt, jämt fördelade under dagen ökar koncentrationen och gör så att eleverna orkar med hela skoldagen. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö där barn och vuxna äter tillsammans ger också personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Detta poängteras också i den policy för skolmåltiderna i Mölndal som antas under våren 2009. Både policyn och arbetet med matsedlar grundar sig på Livsmedelsverket råd och rekommendationer; Bra mat i förskolan och Bra mat i skolan. Barn och ungdomar kan med fördel involveras i arbetet med matfrågorna. Utbudet i elevcaféer och på fritidsgårdar har till exempel också betydelse för ungdomarnas matvanor. Under senare år har godis och läsk på dessa platser allt oftare ersatts av eller kompletterats med nyttigare alternativ. Elevcaféer kan också erbjuda frukost. Svenska barn (och vuxna) har förhållandevis goda kostvanor, men bör generellt äta mera frukt och grönsaker och mindre av söta varor. Gruppen unga män har idag de sämsta kostvanorna. Detta stämmer med resultatet i enkäten. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall. 16

2.9 Fysisk aktivitet De flesta ungdomar är fysiskt aktiva minst en gång per vecka, på fritiden, men relativt många motionerar sällan eller inte alls. Detta är vanligast bland flickor i gymnasiet. De yngre ungdomarna är mer fysiskt aktiva än de äldre. Med fysisk aktivitet avses olika former av motion, såsom att jogga, gå på gym, utöva aerobics och spinning, att rida, spela fotboll, handboll eller utöva annan idrott. Detta framgick också av frågan i enkäten. Runt 75 % av de yngre ungdomarna är fysiskt aktiva minst en gång per vecka och en något mindre andel (60 %) av gymnasieeleverna. Pojkar tränar mer än flickor och pojkar i åttan är den grupp som tränar mest. Samtidigt är det kring 15 % i den yngre gruppen och nära 30 % av de äldre ungdomarna som sällan eller aldrig motionerar, det vill säga mindre än en gång per månad. Mest sällan tränar flickor i år 2 på gymnasiet. Nästan hälften, 45 % motionerar sällan, aldrig eller som mest ett par gånger per månad. Liksom i resten av riket kan man även i Mölndal se att flickor med utomnordisk bakgrund särskiljer sig som grupp då de tränar mindre än andra ungdomar, även jämfört med pojkar med utomnordisk bakgrund. Jämfört med resterande ungdomar är det dubbelt så många av flickorna med utomnordisk bakgrund som sällan eller aldrig tränar. Till och från skolan De flesta av ungdomarna i år 8 tar sig till skolan genom att röra på sig, antingen genom att promenera eller cykla. I gymnasiet åker de flesta buss. En liten grupp i båda åldrarna åker bil. Bland ungdomarna i åttan promenerar eller cyklar nästan 60 % till skolan, medan nära 30 % åker buss. I gymnasiet är förhållandet det omvända. Drygt hälften åker buss till och från skolan. Det kan sannolikt förklaras med att de ofta har längre resväg än högstadieungdomarna. 30 % av gymnasieeleverna cyklar eller promenerar till skolan. I båda åldersgrupperna åker omkring 10 % bil till skolan. Andelen som åker bil hem är mindre. Troligen får de skjuts med föräldrarna på morgonen och promenerar eller tar bussen hem. Kommentarer Fysisk aktivitet viktigt för vårt välbefinnande. Barn och ungdomar behöver vara fysiskt aktiva i minst en timma per dag, gärna två. Att röra sig motverkar stress och främjar normalvikt, som i sig drastiskt minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet främjar också inlärning. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att röra sig och att öka lusten och glädjen kring rörelse. 17

Våra vardagsmiljöer, exempelvis skolan kan göra avgörande insatser för att barn och ungdomar ska få likvärdiga möjligheter till daglig fysisk aktivitet, rörelseglädje och en positiv attityd till rörelse. Grönområden eller näridrottsplatser i bostadsområden, attraktiva skolgårdar som lockar barn, men också ungdomar att röra sig är viktiga inslag. Detsamma gäller undervisning som innefattar fysisk aktivitet eller som sker utanför klassrummet. Här har skolskogarna en stor roll att spela. Flera skolor arbetar för att barnen främst ska promenera eller cykla till skolan, istället för att bli skjutsade med bil av sina föräldrar. Friluftsvanor och vanan att vara fysiskt aktiv grundläggs redan i tidig ålder. Det är därför angeläget att nå de barn och ungdomar som sällan eller aldrig motionerar och finna rörelsealternativ som tilltalar dem. Genom att skapa förutsättningar för olika former av aktiviteter kan vi underlätta för fler att vara aktiva. Angeläget är också att unga har möjlighet att delta i idrottsaktiviteter, utan krav på prestation, utan framför allt för att uppleva glädje och gemenskap. Under hösten 2008 genomfördes en kultur- och fritidsvaneundersökning bland samtliga elever i skolåren 5-9 i Mölndals stad. Den här undersökningen ger information om dels vad de unga utövar för aktiviteter, dels vad de skulle vilja göra. Fotboll är den absolut vanligaste fysiska aktiviteten. Cykling, innebandy och styrketräning är också populära aktiviteter samt dans bland flickorna. Fysiska aktiviteter som barnen och ungdomarna skulle vilja ägna sig mer åt är till exempel klättring, go-cart/cross, kampsport, tennis, simning och bad. 18

2.10 Fritid Organiserade aktiviteter De yngre ungdomarna är mer aktiva i organiserade aktiviteter och föreningar än de äldre. Vanligast är att vara aktiv inom idrott. Bland de yngre ungdomarna är de flesta, nära 80 %, engagerade i organiserade aktiviteter och föreningsliv, jämfört med drygt 55 % av de äldre. Vanligast är att vara aktiv inom idrott. Därefter följer musik, teater eller kultur. En mycket liten andel av ungdomarna är politiskt engagerade, knappt någon av de yngre och endast 3 % av de äldre. Under 5 % är med i religiös förening eller samfund. Fler pojkar är aktiva inom idrott än vad flickor är. Då det gäller musik-, teater-, och kulturaktiviteter är förhållandet det omvända i år åtta, men jämnt fördelat bland gymnasieungdomarna. En tredjedel av gymnasieungdomarna ägnar inte någon kväll i veckan åt någon aktivitet eller träning. Bland de yngre är motsvarande grupp ungefär en femtedel. Avsikten med frågorna har varit att få en bild av hur stor andel av ungdomarna som är engagerade i någon form av socialt sammanhang under sin fritid. Organiserade aktiviteter kan vara aktiviteter i någon förenings regi, men också aktiviteter som genomförs av organisation, församling, privat företag eller enskilda intressen. Läxläsning Nästan hälften lägger max en timme på läxor en vanlig vardag. Flickor lägger mer tid än pojkar. Den största andelen av ungdomarna, 40-50 %, lägger en vanlig vardag max en timme på läxläsning eller annat skolarbete. Ungefär ytterligare en tredjedel ägnar vanligen två timmar åt skolarbete. Flickorna lägger mer tid på läxläsning än vad pojkarna gör, framförallt i år åtta. I gruppen gymnasiepojkar finns störst andel som inte lägger någon tid alls på läxor. TV och datoranvändning Mer än hälften ser på TV, spelar TV-spel eller sitter vid datorn varje eftermiddag. De flesta lägger mellan två och fyra timmar på TV och dator. Pojkarna är större konsumenter än flickorna. Utifrån tanken om en vanlig vecka svarar runt 60 % att de ser på TV, spelar TV-spel eller sitter vid datorn och t ex surfar eller chattar varje eftermiddag. Allra vanligast är detta bland pojkarna i åttan. Ungefär en femtedel, 20 % av ungdomarna ser på TV och använder datorn 5-6 eftermiddagar i veckan. En liten grupp, under 10 % gör det inte någon dag. 19

Tydligt är att TV minskar i betydelse för de äldre, medan datorn däremot används mer. De flesta av ungdomarna anger att de ser på TV, spelar TV-spel eller sitter vid datorn mellan två och fyra timmar en vanlig vardag. Närmare bestämt ägnar i genomsnitt runt 35 % ca två timmar åt detta, medan runt 40 % sitter 3-4 tim vid TV och dator. Bland de yngre pojkarna är det vanligare att använda 3-4 tim på detta sätt en vardag, än 2 tim. De som lägger allra mest tid framför TV och dator, det vill säga 6 timmar eller mera per dag är framför allt pojkar, ca 15 %. Sänggående De flesta lägger sig kl. 22-23 på vardagar. En grupp gymnasiepojkar sover sannolikt för lite. Vanligast är att titta på TV eller sitta vid datorn innan man lägger sig Bland ungdomar i år 8 är det vanligast att gå och lägga sig kl.22.00-23.00 en vardagskväll. I gymnasiet är det lika vanligt att gå och lägga sig kl.22.00-23.00 som kl.23.00-24. Ungefär en fjärdedel i gymnasiet anger att de går och lägger sig kl. 24.00 eller senare. Detta gäller framför allt pojkar. I enkäten fanns möjlighet att markera flera svarsalternativ vilket innebär att detta inte behöver avse varje vardagskväll. De vanligaste aktiviteterna timmen innan sänggående för ungdomar är att sitta vid datorn alternativt TV. Den andel som inte uppgett dator eller tv som sysselsättning innan sänggående är jämt fördelade mellan andra aktiviteter, som att läsa eller umgås med någon i familjen. Pojkarna har en starkare centrering kring dator och tv medan flickorna i större utsträckning väljer olika aktiviteter. Kommentarer Dator, Internet, TV och TV-spel upptar en stor del av ungdomars tid. Till skillnad mot många vuxna använder barn och ungdomar till exempel Internet både för kommunikation, informationshämtning och underhållning. Man använder ofta flera funktioner samtidigt i datorn men även parallellt med annan sysselsättning. Sömnproblem blir allt vanligare även bland ungdomar och barn. Barn och ungdomar vaknar sällan när de väl somnat, utan får främst svårigheter med att somna in. För att underlätta detta behöver hjärnan varva ner i god tid innan det är dags att lägga sig. Aktiva sysselsättningar, så som att sitta vid datorn, spela TV-spel eller läsa läxor precis innan läggdags försvårar den viktiga nedvarvningen. Sömn är viktigt för återhämtning, immunförsvar och inlärning samt för det allmänna hälsotillståndet. En tonåring behöver drygt 8-9 timmars sömn per dygn. Det är vanligt att tonåringen förlänger det vakna dygnet, går och lägger sig senare, har svårt att gå upp och blir mycket trött under skoltid. Biologiskt har tonåringen egentligen ett större sömnbehov än både yngre och äldre. Barnläkare ser idag att allt fler barn söker hjälp för diffusa symptom som, visar det sig, inte sällan hör samman med sömnbrist. 20

2.11 Samlad bild av skolan Skolår 8 82 % av eleverna i årskurs 8 trivs i skolan. Om man tittar på elevernas samlade upplevelse av skolan; arbetsmiljö, lokaler och lärarnas agerande, så kan vi se att den positiva tendensen från tidigare år har avstannat. Årets resultat visar inga radikala förändringar men till exempel upplever färre elever att de kan arbeta i lugn och ro under lektionerna (54 %) och 32 % anser inte att de får det stöd de behöver i sitt skolarbete. 40 % av eleverna upplever att de får vara med och planera skolarbetet och hälften av dem uppger att de känner att de kan vara med och påverka andra saker i skolan, som till exempel lokaler och regler. Pojkarna är generellt mer positiva till skolan än vad flickorna är. Detta trots att pojkarna ofta får tillsägelser i högre utsträckning än flickorna. Det är färre än hälften av flickorna som upplever att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna och de upplever även att de får det stöd de behöver i sitt skolarbete i mindre utsträckning än pojkarna. Elever med utomnordisk bakgrund är mer positiva till lärarnas agerande än de elever med båda föräldrarna födda i Norden även då de oftare får tillsägelser av lärare. 15 % av eleverna uppger att de har skolkat tre gånger eller fler från skolan den senaste terminen och 48 % uppger att de anser att deras skola gör tillräckligt för att förhindra att elever mobbas. Variationen mellan skolorna rör sig mellan 40 % och 70 % vilket visar på goda möjligheter att utveckla arbetet. Gymnasiet år 2 Det samlade resultatet för gymnasieskolan visar relativt små variationer jämfört med tidigare år. De variationer som finns visar dock på att gymnasieeleverna som går andra året 2008/2009 är något mindre nöjda med skolan överlag än de som svarade på enkäten förra året. Även då det inte skett några stora försämringar så bör vi fråga oss om de resultat man uppvisar är i sig tillfredsställande eller om man ser behov av nya arbetsmetoder eller satsningar utöver dem som redan görs. Vad säger det oss att 64 % av eleverna uppger att de inte upplever att de kan arbeta i lugn och ro under lektionerna. Och även om gymnasieeleverna ställer högre krav än sina yngre kamrater så borde det kanske oroa oss att det är 37 % av gymnasieeleverna som instämmer i att vi elever får vara med och planera skolarbetet. Även på gymnasiet finns det skillnader mellan hur pojkar och flickor upplever sin situation i skolan. Precis som i grundskolan har pojkarna genomgående en mer positiv inställning till skolan. Till exempel är det 53 % av flickorna som upplever att de får det stöd de behöver i sitt skolarbete i jämförelse med 68 % av pojkarna. På gymnasiet finns inte liknande trend som i grundskolan att elever med utomnordisk bakgrund är mer nöjda med lärarnas agerande, utan på gymnasiet är trenden den motsatta, de är mer missnöjda. Elever med utomnordisk bakgrund upplever även i lägre utsträckning att de kan arbeta i lugn och ro i skolan (34 %). Den siffran har minskat med 20 % om man jämför med förra årets resultat. 21

2.12 Samlad bild av fritidsgårdarna Cirka 29 % av eleverna i skolår åtta går på fritidsgård, vilket är något mindre än förra året. Det är dock en relativt hög siffra jämfört med andra kommuner. Variationen mellan områdena är dock stor. Flest ungdomar går på fritidsgård i Bifrost/Lindhaga där 70 % av ungdomarna besöker gården. Sedan följer Balltorp med 57 %. Minst går man i Lindome där knappt 10 % besöker fritidsgården. Ungdomar med utomnordisk bakgrund går i högre utsträckning på fritidsgård än sina nordiska kamrater. Bland dessa ungdomar är det cirka 50 % som besöker fritidsgården. Ungdomar med utomnordisk bakgrund utgör sammantaget cirka 30 % av besökargruppen vilket är i linje med föregående år. Likt föregående år består gårdsbesökarna av 44 % tjejer vilket är en mycket hög siffra i en traditionellt sett killdominerad verksamhet. Fritidsgården är en av de få arenor där killar och tjejer av egen fri vilja deltar tillsammans i organiserade fritidsaktiviteter. Fritidsgårdarna söker nå de mest utsatta ungdomarna och flera siffror i undersökningen tyder på att fritidsgårdarna når sin målgrupp. 85 % av alla åttor upplever inte att de varit i svårigheter på grund av problem i samband med övergrepp, kränkning, depression, brott, hot, våld, alkohol eller liknande. Motsvarande siffra för de som besöker fritidsgården är 83 %. Ungdomarnas upplevelse av fritidsgårdarna och deras verksamhet är fortsatt positiv och det samlade enkätsnittet är i år 4,5. Trots sin generellt mer utsatta position upplever besökarna, precis som tidigare, fritidsgården som en trygg och trivsam miljö där de har goda möjligheter till inflytande och delaktighet och där verksamhetsutbudet svarar väl mot deras önskemål. Ungdomarna upplever i hög utsträckning att personalen tar deras förslag och tankar på allvar (snitt 4,4). Att de ungdomar som besöker fritidsgården, och som i högre utsträckning än andra saknar positiv respons på andra arenor, upplever att personalen tycker det är positivt att JAG kommer (snitt 4,6) är sannolikt ett viktigt bidrag till att förhindra att dessa ungdomar hamnar i utanförskap. Noteras bör också att man samtidigt upplever att där gäller samma regler oavsett vilken personal som är på plats (snitt 4,6). Förhoppningsvis hänger den positiva utvecklingen också samman med det kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete som bedrivs inom KEKS, där vi också kan se motsvarande positiva utveckling i andra kommuner. 22

3. Reflektioner och slutsatser I huvudsak visar resultatet från 2008 års ungdomsenkät på en liknande situation som tidigare. De flesta ungdomar i Mölndal mår bra och trivs med livet. Flickors psykiska hälsa har inte förbättrats sedan tidigare år utan är fortfarande oroande. Glappet mellan pojkar och flickors hälsa har dock minskat något beroende på att pojkarna i vissa avseenden uppger att de mår sämre än tidigare. Detta mönster är tydligast bland pojkarna i gymnasiet där cirka 10 % fler än förra året ofta är nedstämda, ofta stressade, har svårt att sova och fler känner sig ensamma. Vi ser i år att flickorna i åttan ger uttryck för en ökad utseendefixering. De är mindre nöjda med sin vikt och sin kropp än de var vid förra tillfället då samma frågor ställdes (nov 2005). De anger i högre grad att utseendet är viktigt och är i det stora hela mindre nöjda med sig själva. Pojkarna i åttans värden har inte förändrats på samma sätt. En fördjupning kring flickors situation med förslag till åtgärder har gjorts under året och redovisas i rapporten Tjej 2009. En annan förändring som är viktig att lyfta ur årets resultat är utjämningen mellan åldersgrupperna då det avser hot och trakasserier via mobiltelefon eller Internet. I 2007 års resultat var ungdomarna i årskurs 8 mer utsatta men siffrorna för de äldre har i år fördubblats till 13 %. Vi ser en liknande förändring då det gäller kränkningar på Internet. Internet är till stor del en arena fri från vuxna där trakasserier kan pågå i det dolda. Vuxenvärlden måste i ökad grad vara medveten om både positiva och negativa sidor av ungdomars nyttjande av Internet. Årets tema, kost, fysisk aktivitet och hälsa visar att de flesta ungdomar har goda vanor, men att vissa frågor kan behöva uppmärksammas. Flickor, speciellt de äldsta och gruppen med utländsk bakgrund, är i minst utsträckning fysiskt aktiva. Matvanorna bland de unga förändras med åldern. Flickorna förbättrar sina matvanor, medan pojkarna försämrar sina. I genomsnitt äter 30 % av åttorna och 50 % av gymnasieeleverna skolmaten varje dag. Endast en tredjedel av ungdomarna äter frukt varje eller nästan varje dag. Snabbmat såsom hamburgare, pizza och kebab har blivit vanligare. 40 % av ungdomarna äter snabbmat 1-2 dagar i veckan. De flesta ungdomar har goda sömnvanor, men en grupp av framför allt gymnasiepojkar sover sannolikt för lite. Enkäten bekräftar trenden att den digitala världen är en stor del i ungas liv. Mer än hälften ser på TV, spelar TV-spel eller sitter framför datorn och till exempel chattar eller surfa varje eftermiddag. De flesta ägnar två till fyra timmar per dag åt detta. Den samlade upplevelsen av skolan skiljer sig inte från tidigare år, men värt att notera är att hälften av eleverna uppger att de inte kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andelen som upplever sig mobbade är i nivå med tidigare år och med siffrorna för riket. Noterbart är att det både mellan utsatta och mobbare finns samband med utanförskap längre fram i livet. Vår förhoppning är att denna rapport gett tankar samt inspiration till förändring och utveckling. Det är viktigt att ungdomar är delaktiga i diskussioner och analyser av resultatet för att förbättringar ska kunna uppnås. 23