Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06

Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur är det att leva med funktionshinder? 4 Barn med funktionshinder 5 Pengar och trygghet 5 Fritid 6 Information 7 Kultur 7 Kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder 8 Hälsa och sjukvård 8 Invandrare med funktionshinder 9 Familj och vänner 9 Mänskliga rättigheter 10 Stöd och service 10 Trafik 11 Utbildning 11 1

Inledning I Västra Götaland bor mer än 200 tusen människor med funktionshinder. De har olika levnadsvillkor. De behöver hjälp med olika saker för att leva ett bra liv. En människa blir handikappad när allting runt omkring inte fungerar. Det kan vara att ungdomar med funktionshinder inte kan studera på universitet för att det inte går att komma in i skolan med rullstol. Det kan vara att en person får vänta länge på att få hjälpmedel. Det kan vara att färdtjänsten är krånglig. Det finns fortfarande mycket som hindrar människor med funktionshinder att leva ett bra liv. I Västra Götalandsregionen finns en grupp politiker som har särskilt ansvar för människor med funktionshinder. Vi kallas för Handikappkommittén. Vi ska se till att ta bort det som hindrar människor med funktionshinder att leva ett bra liv. Vi vill att alla människor ska leva ett bra liv och att människor med funktionshinder ska vara med i samhället på samma sätt som andra människor. Sedan 1999 arbetar Handikappkommittén med att beskriva hur människor med funktionshinder i Västra Götaland lever. Vi vill att samhället ska bli tillgängligt för människor med funktionshinder. Tillgänglighet är att det ska gå att komma in med rullstol i våra hus, att människor ska få information som de kan läsa och förstå, att människor ska ha råd att använda det som regionen har ansvar för och att alla som arbetar i regionen ska lära sig om funktionshinder så att de kan hjälpa och bemöta människor på ett bra sätt. Handikappkommittén samarbetar med olika handikappföreningar. Föreningarna har hjälpt oss att undersöka hur människor lever och vad de behöver för att leva ett bra liv. 2

Här kan du läsa om levnadsvillkoren för människor med funktionshinder i Västra Götaland. Du kan läsa om skola, arbete, fritid, sjukvård, hur barn och invandrare med funktionshinder lever och mycket annat. Den här texten är lättläst. Det betyder att det viktiga finns med. Men det finns inte svåra ord och långa meningar i texten. Arbete Regeringen säger att det är viktigt att så många människor som möjligt arbetar. Då blir det bättre för alla i Sverige. Arbete är också viktigt för att en människa ska ha ett bra liv. Den som har arbete träffar andra människor, tjänar pengar och klarar sig själv. Det är dåligt för Sverige att många människor med funktionshinder inte arbetar. Arbetslösheten bland människor med funktionshinder har ökat i Västra Götaland. Den 1 juli 2003 var 3 583 personer med funktionshinder arbetslösa. Många har också arbete med lönebidrag eller skyddat arbete. Det har blivit svårare att få ett riktigt arbete. Människor med psykiska funktionshinder har det svårast. De flesta har inget arbete och inget annat att göra på dagarna heller. Men det kan bli lättare för människor med funktionshinder att klara ett arbete om de får bra hjälpmedel. Det kan till exempel vara att det finns handikapptoaletter. Det kan också vara att det finns tolkar till döva personer. Det kan också bli lättare om chefer och personal på företag lär sig om funktionshinder. Många människor med funktionshinder behöver också gå i skolan och lära sig något nytt. Då kan det bli lättare att få ett arbete. Arbetsförmedlingarna ska också ordna försök 3

där unga människor med funktionshinder får träna på att tänka att de är bra och duktiga och kan se till att de får ett bra liv. Det finns en lag mot diskriminering i arbetslivet. Lagen säger att ingen människa med funktionshinder får bli dåligt behandlad på arbetet eller när han eller hon söker arbete. Det är Handikappombudsmannen, HO, som ska se till att företag och andra följer den här lagen. Europeiska unionen, EU, har också regler som ska skydda människor med funktionshinder mot att bli dåligt behandlade på arbetet. Hur är det att leva med funktionshinder? Handikappkommittén och handikappföreningarna har tillsammans undersökt hur människor med funktionshinder tycker att det fungerar för dem. Många berättar om dåligt bemötande, att de hela tiden måste kämpa för den hjälp de har rätt till. De måste berätta för flera olika människor om sina problem och vad de behöver hjälp med. De träffar tjänstemän som inte kan så mycket om funktionshinder. Tjänstemännen måste lära sig mer om hur det är att ha ett funktionshinder. Många tycker också att läkare och andra som arbetar på sjukhus och vårdcentraler behöver lära sig mer om funktionshinder. De som arbetar i skolan behöver också lära sig mer om funktionshinder. De här problemen gör det svårare för människor med funktionshinder att leva ett bra liv. De känner sig utanför och kan få dåligt självförtroende. De kanske känner att de är dåliga och inte kan vara med i samhället som andra människor. 4

Barn med funktionshinder På 1990-talet var Sveriges ekonomi dålig. Kommuner och landsting sparade pengar. De sparade särskilt mycket pengar på skolor och annat som barn behöver. Det var allra svårast för barn med funktionshinder. En undersökning av föreningen Rädda Barnen visar till exempel att hälften av skolorna i Sverige inte är tillgängliga. Det betyder att en person som sitter i rullstol eller har svårt att gå inte kan gå i dessa skolor. Barn och deras föräldrar tycker att det är svårt att få den hjälp de behöver. Därför vill Rädda Barnen att barn med funktionshinder och deras familjer ska ha rätt till en kontaktperson. Denna person ska hjälpa familjen att kräva hjälp från kommun och myndigheter. Handikappombudsmannen, HO, har gjort en bok för föräldrar till barn med funktionshinder. Boken heter Hitta dina rättigheter och handlar om vilka rättigheter barn har. HO tycker också att reglerna för färdtjänst är orättvisa. I en del kommuner är det lätt att få färdtjänst. I andra kommuner är det mycket svårt. Detta vill HO ändra på. Reglerna ska vara lika för barn i alla kommuner. Pengar och trygghet Det är svårare att vara med i samhället för människor som har lite pengar. Många människor med funktionshinder är oroliga för att pengarna inte ska räcka. Undersökningar som Statistiska Centralbyrån, SCB, har gjort visar att många som har funktionshinder har svårt att få pengarna att räcka till alla räkningar. Flera personer säger att de inte har råd att gå till tandläkaren. 5

Den hjälp som människor med funktionshinder behöver har också blivit dyrare. För många är det dyrt att ha ett funktionshinder. En del som har funktionshinder behöver mer sjukvård än andra. En del behöver speciella kläder eller skor. I Västra Götaland måste människor nu betala mer för färdtjänst. Men hjälpmedel är gratis i Västra Götaland. Försäkringsbolag säger också nej till människor med funktionshinder som vill köpa en försäkring för att få pengar om det händer en olycka. Föreningen Sveriges konsumentråd försöker att ändra på det. Fritid Det är viktigt för människor att kunna göra saker på fritiden. Men tillgängligheten är dålig. Det är svårt att ta reda på vad som finns att göra och om det passar för människor med funktionshinder. Handikappkommittén arbetar tillsammans med Västsvenska Turistrådet och flera kommuner för att göra en databas med information om tillgänglighet. Där kan människor med funktionshinder med hjälp av en dator ta reda på till exempel om det går att besöka ett museum med rullstol, om det finns hörselslinga på teatern, vilka lekplatser som är bra för barn med funktionshinder eller om det finns lättläst information på biblioteken. Vi tror också att fler människor med funktionshinder reser på semester till Västra Götaland om länet blir mer tillgängligt. 6

Information För många människor med funktionshinder finns inte samhällsinformation som de kan läsa och förstå. Människor behöver olika information och information på olika sätt, till exempel lättläst. I vår undersökning svarar många att de behöver bättre information om vilken hjälp de har rätt till. En del tycker också att det är svårt att använda internet. Flera personer har anmält till Handikappombudsmannen att information är dålig och svår att förstå. Det gäller till exempel beslut från domstol. Olika sorters anpassad information behövs. Det kan vara lättläst, pictogram, teckenspråkstolkar för döva, text-tv, texttelefon och punktskrift för synskadade. Men många arbetar med att göra informationen bättre. Forskare har gjort ett dataprogram där en person kan läsa en text och samtidigt få den teckentolkad. Riksdagen gör sin information mer tillgänglig med bland annat teckentolkning och lättläst. Sveriges television ska texta fler av sina program. Sverige och de andra länderna i EU ska göra internet mer tillgängligt för människor med funktionshinder. Det har EU-kommissionen bestämt. Kultur Regeringen säger att det är viktigt att kultur blir mer tillgänglig för människor med funktionshinder. Det gäller både att kunna se och uppleva teater, konst och annan kultur och att kunna spela teater eller måla tavlor själv. Statens kulturråd har fått 10 miljoner kronor av regeringen för att göra kulturen mer tillgänglig. I vår undersökning säger synskadade att de vill ha syntolkning på fler teatrar och biografer. 7

Hörselskadade säger att alla som har svårt att höra ska kunna vara med i kulturlivet. Det behövs bland annat tolkar och teleslingor. Kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionshinder Det finns fortfarande mycket som är orättvist för kvinnor och flickor med funktionshinder. Det är lättare för män än kvinnor att få rehabilitering och träna så att de mår bättre. Det är lättare för en familj att få vårdbidrag om barnet med funktionshinder är en pojke. Det är lättare för män att få hjälp från kommunens hemtjänst. En del kvinnor med funktionshinder blir slagna av män. Särskilt svårt är det för kvinnor med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder. Det finns kvinnojourer där slagna kvinnor kan få hjälp. Men de som arbetar på kvinnojourer behöver lära sig mer om funktionshinder så att de kan hjälpa kvinnorna bättre. Hälsa och sjukvård Människor med funktionshinder har sämre hälsa än andra människor i Sverige. Många har både sjukdomar och funktionshinder. De går oftare till doktorn och äter mer medicin än andra människor. I undersökningar säger många att de är oroliga och har svårt att sova. Därför är det viktigt att se till att människors hälsa blir bättre. Människor med funktionshinder behöver röra på sig. En del behöver sjukgymnastik. 8

Det gäller särskilt människor med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder. Det är också viktigt att få träffa andra människor. Därför är handikappföreningarnas arbete viktigt. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen och kommunerna samarbetar bättre för att hjälpa människor med psykiska funktionshinder. De som arbetar i sjukvården måste lära sig mer om olika funktionshinder. I vår undersökning tycker många att det är svårt att få vård. De får vänta länge på att få komma till till exempel doktor eller sjukgymnast. De familjer som vårdar en sjuk, gammal eller funktionshindrad person hemma behöver mer stöd och hjälp. Invandrare med funktionshinder Det är extra svårt för dem som har funktionshinder att flytta till ett nytt land. De är olika andra människor på flera sätt. De som arbetar med att hjälpa funktionshindrade invandrare behöver lära sig mer om invandrare och olika religioner. Handikappföreningarna behöver också lära sig mer. Många invandrare med funktionshinder är inte med i föreningarna. Familj och vänner Många människor med funktionshinder bor ensamma. Det är särskilt vanligt bland personer med utvecklingsstörning. En del säger också att de inte har vänner eller känner sina grannar. Många känner sig ensamma. Många tycker att det är viktigt att det finns platser där de kan träffa andra människor med funktionshinder. Handikappföreningarna är viktiga. 9

Sex och kärlek är ett problem för många. De behöver hjälp och stöd. Människor med funktionshinder som får barn kan också behöva stöd för att bli bra föräldrar. Mänskliga rättigheter Länderna i världen samarbetar i Förenta Nationerna, FN. FN har skrivit standardreglerna där det står vilka rättigheter människor med funktionshinder har. Nu arbetar FN med en konvention om funktionshindrades rättigheter. En konvention är bättre än standardregler därför att de länder som skriver på konventionen måste se till att de gör det som står i konventionen. Sveriges regering har gjort en handlingsplan för mänskliga rättigheter. En mänsklig rättighet är att alla människor är lika mycket värda. Ingen ska bli diskriminerad. Det betyder att en person inte får bli dåligt behandlad för att han eller hon till exempel har ett funktionshinder. En grupp i regeringen arbetar för att lagarna mot diskriminering ska bli bättre. Människor med funktionshinder måste också få vara med och bestämma mer om vård och omsorg och i politiken. Det måste bli lättare att rösta i valet, att få information om politik som man kan läsa och förstå. Kommuner, landsting och riksdag behöver också fler politiker som har funktionshinder. Stöd och service Många tycker att det är svårt att söka och få hjälp. De vet inte alltid vilken hjälp som finns. 10

Det är svårt att veta vem som har ansvar. Är det kommunen eller är det regionen? Det händer att kommunen säger nej fast lagen säger att en person har rätt till hjälp. I vår undersökning säger människor att de hela tiden måste kämpa för att få hjälp. Därför är det viktigt att alla som arbetar med människor med funktionshinder lär sig om funktionshinder och vilken hjälp människor kan behöva. I vår undersökning säger många att de behöver mer och bättre hjälp av hemtjänsten. Trafik Det är svårt för många människor med funktionshinder att åka buss, spårvagn eller tåg. Regeringen har satsat pengar för att det ska bli bättre. När det gäller färdtjänst är äldre människor nöjda. Men många ungdomar tycker att färdtjänsten fungerar dåligt. Det är krångliga regler, svårt att beställa taxi, de får vänta länge och får inte åka så mycket som de vill. Det är viktigt att lätt kunna resa till arbete, skola och sådant som människor vill göra på fritiden för att människor med funktionshinder ska leva bra liv. Utbildning Det är mycket viktigt att människor med funktionshinder får en bra utbildning. Med bra utbildning blir det lättare att leva ett bra liv. Det blir lättare att få ett bra arbete, bra hälsa och att bestämma över sitt liv. Det behövs också fler experter och politiker som vet hur det är att ha ett funktionshinder. 11

Men det är fortfarande svårt för många att få en bra utbildning. Det kan vara svårt att komma in i skolan med rullstol eller att få det stöd och de hjälpmedel man behöver. Elever med funktionshinder måste ofta arbeta mycket hårdare än sina skolkamrater för att hänga med i skolan. En del människor kanske behöver studera hemma. Särskolan har fått många fler elever. En undersökning ska ta reda på hur särskolan ska fungera i framtiden och vilka barn som ska gå där. Fler vuxna med utvecklingsstörning behöver också utbildning på Särvux. Omskrivet till lättläst: Lena Erika Falk, Centrum för lättläst Handikappkommitténs kansli Adress Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel 0521-27 52 30 Fax 0521-27 52 57 Texttelefon 0521-27 50 90 Vill Du veta mer om vårt arbete, kontakta oss gärna via post, telefon eller telefax. Mer information kan du också få på vår webb-plats www.vgregion.se, länk Funktionshinder och handikapp Dokumentet kan beställas på diskett, inläst på talkassett, punktskrift samt lättläst svenska. 12