Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Relevanta dokument
Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Ekonomi i miljöåtgärder

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Växtnäring i stallgödseln

Ekonomi i miljöåtgärder

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Spridning av flytgödsel

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Utlakning efter spridning av

Gödslingsrekommendationer 2017

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Organiska gödselmedel till höstvete

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Tvärvillkor växtnäring

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2019

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Foto: Janne Andersson

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Rötrest från biogasanläggningar

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Rådgivning för lantbruk och miljö

Biogödsel från rötning av musslor

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

15A - Grovfoderodling

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Rådgivning för lantbruk och miljö

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi. Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena Rodhe & Eva Salomon

Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel

Syra till gödsel sparar kväve

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

DOM Stockholm

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Stallgödsel en resurs i ditt företag

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö december 2008

Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgången i jordbruket

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Markpackningsrådgivning 12A

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Transkript:

Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade packningsoch körskador. Inledningsvis tänkter vi på så stor växtnäringseffekt som möjligt genom att använda stallgödseln till rätt gröda och vid rätt tidpunkt. Ofta är detta samma som största ekonomiska utbytet men det finns också rad andra faktorer att ta hänsyn till, både positiva i form av kväveefterverkan och ökad bördighet och negativa som transport- och spridningskostnad och inte minst markpacknings- och körskador. I denna broschyr finner du en värdering av de vanligaste stallgödselslagen vid olika spridningstidpunkter. På utvikningsuppslaget hittar du förklaringar till de faktorer som har ingått i kalkylerna och storleksordningen på dessa. I tabellerna längre fram kan endast en spridningsteknik visas för varje stallgödselslag och där har valts en bra teknik med normal standard. För flytgödsel och urin en ganska stor flytgödseltunna (18 m 3 ) med boggie, släpslangsramp och däckstryck 1,8 bar. För de fasta stallgödselslagen har valts en 13 m 3 fastgödselspridare med enkelaxel och 1,8 bar i däcken. Nedbrukningstiden vid spridning på öppen mark är satt till 4 timmar. Växtnäringsvärdet är anpassat till konventionell odling vilket innebär 8 kr/kg N, 11 kr/kg P och 4,50 kr/kg K. I ekologisk odling har stallgödseln givetvis ett högre värde men det finns inga standardpriser för detta. Växtnäringsvärdet redovisas vid olika spridningstidpunkter på tre olika jordarter; sand, lättlera och mellanlera. Du finner en sida för nötgödsel, en för svingödsel och en för övriga stallgödselslag. Här ser du också den miljöbelastning spridning vid olika tidpunkter ger i form av ammoniakavgång (störst vid varmt väder) och nitratutlakning (störst vid höstspridning). Till sist finns ett blad för att göra egna kalkyler. Det är svårt att i denna broschyr fullt ut förklara alla kombinationer men på www.greppa.nu finns under fliken Stallgödsel den modell som använts och där kan du på ett enkelt sätt göra en gårdsspecifik kalkyl, gärna med en egen analys som utgångspunkt. Här kan du lätt ändra på en rad faktorer som växtnäringseffekten genom nya värden för gröda, spridningstidpunkt, nedbrukningstid, spridningsteknik (bred, band eller nedmyllare) packningsskadan genom att ändra spridarens lastkapacitet, arbetsbredd, antal axlar och tryck i däcken. På www.greppa.nu kan du utveckla din stallgödselhantering Gå in på fliken Stallgödsel - här kan du: Lägga ut en annons och sälja ditt stallgödselöverskott. Köpa stallgödsel. Räkna på stallgödselns värde på samma sätt som i denna broschyr Ladda hem en mall till stallgödselkontrakt. Se vilka enteprenörer som är med i Greppa Näringens stallgödselprojekt. Dessa entreprenörer har möjlighet att göra en snabbanalys av kvävet vid spridning och deltar i utbildningar anordnade av Greppa Näringen. Hämta information om gödselanalyser

Kväveeffekt kg N/ton 2,5 Svinflyt 2,0 Växtnäringsvärde spridningsåret 1,5 1,0 0,5 0 Kväveförlust % 40% 30% 20% 10% 0 Torrt väder Ammoniakförlust, % lättillgängligt 40% 30% 20% 10% 0% Nötflyt Svinfast Nötfast 4 tim 6 tim 12 tim Nedbrukningstid Snabb nedbrukning I vårbruk kan ammoniakavgången minska med 35% och kvävevärdet öka med 10% vid nedbrukning efter 1 timme istället för efter 12 timmar. Effekten är större i flytgödsel än i fastgödsel. 10 mm Regn Nederbördens påverkan Tio millimeter regn minskar förlusten av kväve betydligt. +7 till +16 +3,4 till +6,9 2 dagar 4 dagar 6 dagar efter spridning Temperaturens påverkan Hög temperatur ger stor avdunstning och ammoniakavgång. En solig sommardag kan allt ammoniumkväve försvinna, speciellt i nötflytgödsel. Ungefärligt växtnäringsvärde kr/ton efter schabloninnehåll (se även respektive stallgödselslag i tabellerna framöver) N P K Nötflytgödsel 6-20 7 20 Nötfastgödsel 3-10 15 20 Nöturin 7-10 1 20 Nötdjupströ 1-5 15 50 Svinflytgödsel 8-25 10 7 Svinfastgödsel 3-10 40 10 Svinurin 7-20 3 6 Svindjupströ 1-5 30 20 Kycklinggödsel 30-65 90 70 Hönskletgödsel 20-50 20 50 Hästgödsel 1-5 40 20 Kvävet är värderat efter förväntad effekt x 8 kr/kg N. P och K är värderade till 100% x 11 resp 4,50 kr/kg. Faktorer som påverkar kvävevärdet Ammoniakavgång Spridningstekniken är avgörande. Lägst ammoniakavgång uppnås vid snabb nedbrukning. Vid spridning i växande gröda är låg temperatur och fuktig väderlek viktigast. Släpslangsteknik eller nedmyllningsaggregat minskar förlusterna med ca 25 respektive 50% vid spridning i växande gröda vilket i t ex nötflytgödsel kan betyda upp till 6 kr per ton. Kväveutlakning och kvävgasavgång Spridning höst eller vår är avgörande för utlaknings- och kvävgasförlusterna, speciellt för flytgödsel och urin som innehåller mycket lättillgängligt kväve. Vid höstspridning av flytgödsel och urin till höstsäd eller på obevuxen mark kan upp till 2/3 av kvävet förloras (motsvarar upp till 15 kr/ton i svinflyt). I grödor såsom höstoljeväxter och vall, vilka kan ta upp och utnyttja kvävet på hösten, är skillnaden mindre mellan höst- och vårspridning. Kväveefterverkan Släpslang Nedmyllare Spridningsteknik Släpslangar och nedmyllningsaggregat minskar förlusterna. Släpslang ger mindre exponerad yta än bredspridning och mindre avdunstning. Ammoniumkvävet binds beroende på: graden av sprickbildning jordens bindningsförmåga (högre i lerjord) gödselns torrsubstanshalt, svinflytgödsel rinner lättare än nötflytgödsel. Framförallt möjliggör tekniken spridning i växande gröda på våren istället för på hösten. Nedmyllare ger liten exponerad yta och ammoniumkvävet binds i marken. Lägg ej större giva än vad som ryms i skåran. Upp till 30% högre kväveeffekt men kostar ca 6 kr/m 3. Kan dock försvaras i vallar (se Foderhygien). Vid spridning av stallgödsel ökar mullhalten och inlagringen av kväve i marken. Effekten är större ju högre torrsubstanshalt och motsvarar ca 50 kr per ton tillförd mängd torrsubstans. Året efter spridning frisläpps ca 15% av lagrat kväve och sedan i allt mindre poster under många år framåt. Efter urinspridning är kväveefterverkan liten (1-2 kr/ton), flytgödsel ger mer (ca 5 kr/ton) medan den kan bli betydande efter fastgödsel (ca 10 kr/ton) och djupströbädd (ca 15 kr/ton). Kycklinggödsel ger en stor kväveefterverkan (ca 30 kr/ton). Värdet av efterverkan har summerats i 30 år efter spridning. Det kväve som är kvar efter så lång tid har marginell ekonomisk betydelse.

Faktorer som påverkar det ekonomiska utbytet av stallgödseln Växtnäringsvärde spridningsåret + 20-200 kr per ton Kväveefterverkan + 1-30 kr per ton Intäkter Kostnader Transportkostnad 4-10 kr per ton och km till fältet Spridningskostnad 10-35 kr per ton Ökad bördighet + 1-10 kr per ton Markpackningsoch körskador 1-20 kr per ton Ökad bördighet Stallgödsel har en positiv långtidspåverkan förutom NPKinnehållet. Här används ett struktur- och mikronäringsvärde på 10 kr/ton för de fasta stallgödselslagen, 5 kr/ton för flytgödsel och 1 kr/ton för urin, varav förbättrad markstruktur står för huvudparten. Värdet är mycket schablonartat och kommer säkert att diskuteras och justeras framöver. Alla beräkningar bygger på vissa schabloner för växtnäringsinnehåll, spridningskostnader etc. Ta därför, så långt det går, reda på vad som gäller på din gård. Analysera din egen gödsel, tala med din lokala maskinstation om spridningskostnader etc.

Transport- och spridningskostnader Transport- och spridningskostnader är en förhandlingsfråga med din maskinstation eller, om du kör själv, vilket pris du sätter på din egen tid. Med normala maskintaxor som utgångspunkt kan du räkna med följande priser: Spridningskostnad för flytgödsel/urin nära gården (kr per ton) 15 m 3 tunna 3 lass/timme 4 lass/timme Tankvagn 13 kr 10 kr Pumptankvagn 14 kr 10 kr Vakuumtankvagn 15 kr 12 kr Tillägg Kranarm +1,50 kr +1 kr Släpslangsramp +4 kr +3 kr Myllningsaggregat +7,50 kr +6 kr Spridningskostnad för fastgödsel inklusive lastning 1 spridare ca 750 kr /timme 2 spridare ca 1 000 kr/timme Omräknat till mängdpris: Ca 20 25 kr/m 3 eller 25 35 kr/ton Vid spridning längre bort från lagret tillkommer transportkostnad. Transportkostnad (kr/ton och km t o r) Spridare Lastbil Flytgödsel/urin +2 kr +1 kr Fastgödsel (ca 0,75 ton/m 3 ) +5 kr +2,50 kr I kalkylerna längre fram är det räknat med fältavstånd på 1 km (2 km transport t o r) samt spridningskostad 13 kr/ton för flytande stallgödsel och 25 kr/ton för fast stallgödsel. Markpackning och körskador Bra däcksutrustning som tillåter lågt tryck, liksom låga vikter på ekipagen minskar markskadorna men det är också mycket viktigt att undvika att köra på blöt mark. På blöt mark kan kostnaden för markpackning uppgå till 5 kr/ton på lättjord och till över 10 kr/ton på lerjord med dagens normala maskinstandard. Plöjning efter spridning, reparerar strukturskadorna av packningen i matjorden men inte i alven, men detta låter sig på våren bara göras på jordar med <10-12% ler. I broschyren är det räknat med en 18 m 3 tunna för flytande stallgödselslag och en 13 m 3 fastgödselspridare för de fasta gödselslagen. Med denna utrustning och utan vårplöjning blir det i många fall svårt att ekonomiskt utnyttja vårspridningens bättre växtnäringseffekt på grund av för stora markpackningsskador. Optimal spridningstidpunkt på de tyngre jordarna infaller ofta på hösten eller i växande gröda på senvåren medan bästa alternativ på lätta till leriga jordar är spridning före vårplöjning. Här förutsätts vårplöjning på sandjord vid spridning i vårbruket men höstplöjning på lättlera och mellanlera. Med lätta ekipage (t ex den nya tekniken med matarslang) kan skadorna minskas och bästa spridningstidpunkt förflyttas till vårbruket även på tyngre jordar. Faktorer Packningsrisk Stor Liten Jordart Lera Sand (-55%) Vattenhalt Blött Torrt (-65%) Däckstryck 2,0 bar 0,5 bar (-25%) Vikt per axel 12 ton 5 ton (-40%) Markpackning Packningsskadan är ofta dubbelt så stor på lerjord som på sandjord. Skadan på upptorkad jord kan vara mindre än hälften jämfört med blöt jord i vårbruket. Sänkt däcktryck från 2 till 0,5 bar minskar packningsskadan med ca 25%, varav största effekten är i matjorden. Minskat axeltryck från 12 till 5 ton minskar packningsskadan med ca 40%, varav största effekten är i alven. Andra viktiga faktorer som påverkar men som inte ingår i kalkylerna Tidsplanering Ofta har du som lantbrukare som mest att göra med sådden när det är optimalt att sprida stallgödsel under vårbruket. Det är lockande att istället sprida på hösten före höstsäd, sent på hösten (fastgödsel) eller till och med i december (flytgödsel). Tänk dock på risken för eventuell utlakning, markpackning och dåliga effekter vid höstspridning. För att kapa arbetstopparna kan du utnyttja en maskinstation, vilka ofta också har den senaste tekniken. Tidsplanering är inte värderad i våra exempel. Foderhygien vid vallspridning Nötgödsel passar i sin sammansättning utmärkt i vallen men kan ge problem med för hög sporhalt i vallfodret. Undvik detta genom god ensileringsteknik (förtorkning, tillsatsmedel, noggrann packning och täckning). Nedmyllning i vallen minskar risken för inblandning av stallgödsel i vallfodret men ger inte större giva än vad som ryms i skåran efter billarna. Nedmyllning kan förbättra växtnäringseffekten med upp till 30% jämfört med marknära spridning. Tyvärr är detta inte tillräckligt för att betala den extra kostnaden på ca 6 kr/m 3. Förbättrad hygien på vallfodret kan dock motivera denna teknik. Påverkan på foderhygienen är inte värderad i våra exempel.

Nötgödsel Gödseln värderas per ton. *vårplöjning efter spridning Fosfor och kalium värderas till 100% av växtnäringsinnehållet (P=11 kr/kg, K=4,50 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på www.greppa.nu och är prissatt till 8 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskadorna är beräknade efter: 18 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 13m 3 fastgödselspridare med 6 m spridningsbredd, skördevärde på 6000 kr/ha, däckstryck 1,8 bar, giva 25 ton/ha. Tidpunkt Kväveförlust, kg Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton Ammoniak Utlakning/ Denitrifikation N P K NPKvärde N-efterverkan Bördighet Transport/ Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE kr/ton Nötflytgödsel 2,6 N 0,7 P 4,3 K 10% ts-halt Vall på hösten 0,4 1,3 1,0 0,7 4,3 35 5 5-17 -3 25 Vall i vårbruk 0,8 0,7 1,8 41-7 27 Vårbruk* 0,2 0,7 1,7 40-2 31 Till återväxten 1,3 0,7 1,1 35-3 25 Vall på hösten 0,4 1,3 1,0 0,7 4,3 35 5 5-17 -3 24 Vall i vårbruk 0,8 0,7 1,8 41-9 25 Vårbruk 0,2 0,7 1,7 40-12 21 Till återväxten 1,3 0,7 1,1 35-3 24 Vall på hösten 0,4 1,3 1,0 0,7 4,3 35 5 5-17 -4 24 Vall i vårbruk 0,8 0,7 1,8 41-10 24 Vårbruk 0,2 0,7 1,7 40-15 18 Till återväxten 1,3 0,7 1,1 35-4 24 Nötfastgödsel 1,2 N 1,3 P 4,1 K 17% ts-halt Före höstsäd 0,4 1,1 0,5 1,3 4,1 37 9 10-35 -1 20 Sen höst 0,2 0,9 0,6 38-3 19 Vårbruk* 0,4 0,1 0,7 39-3 20 Före höstsäd 0,4 1,1 0,5 1,3 4,1 37 9 10-35 -3 18 Sen höstsäd 0,2 0,9 0,6 38-6 16 Vårbruk 0,4 0,1 0,7 39-14 9 Före höstsäd 0,4 1,1 0,5 1,3 4,1 37 9 10-35 -4 17 Sen höstsäd 0,2 0,9 0,6 38-8 14 Vårbruk 0,4 0,1 0,7 39-18 5 Nöturin 2,4 N 0,0 P 4,3 K 1,2% ts-halt Vall sen höst 0,6 0,6 0,6 0,0 4,3 25 1 1-17 -3 7 Vall tidig vår 0,6 0,4 1,7 33-7 12 Till återväxten 1,0 0,4 1,0 28-3 10 Vall sen höst 0,6 0,6 0,6 0,0 4,3 25 1 1-17 -3 6 Vall tidig vår 0,6 0,4 1,7 33-9 10 Till återväxten 1,0 0,4 1,0 28-3 9 Vall sen höst 0,6 0,6 0,6 0,0 4,3 25 1 1-17 -4 6 Vall tidig vår 0,6 0,4 1,7 33-10 8 Till återväxten 1,0 0,4 1,0 28-4 9 Nötdjupströbädd 0,5 N 1,5 P 11,3 K 24% ts-halt Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,5 11,3 69 14 10-35 -1 56 Sen höst 0,1 0,4 0,2 69-3 55 Vårbruk* 0,2 0,4 0,1 68-3 53 Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,5 11,3 69 14 10-35 -3 54 Sen höst 0,1 0,4 0,2 69-6 51 Vårbruk 0,2 0,4 0,1 68-14 42 Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,5 11,3 69 14 10-35 -4 53 Sen höst 0,1 0,4 0,2 69-8 49 Vårbruk 0,2 0,4 0,1 68-18 38

Fosfor och kalium värderas till 100 % av växtnäringsinnehållet ( P=11 kr/kg, K=4,50 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på www.greppa.nu och är prissatt till 8 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskador är beräknat efter: 18 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 13m 3 fastgödselspridare med 6 m spridningsbredd, skördevärde på 6000 kr/ha, däckstryck 1,8 bar, giva 25 ton/ha. Svingödsel Gödseln värderas per ton. *vårplöjning efter spridning Tidpunkt Kväveförlust, kg Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton Ammoniak Utlakning/ Denitrifikation N P K NPKvärde N-efterverkan Bördighet Transport/ Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE kr/ton Svinflytgödsel 2,3 N 0,8 P 1,6 K 6% ts-halt Före höstraps 0,3 0,7 2,0 0,8 1,6 32 4 5-17 -1 23 Före höstsäd 0,2 1,7 0,8 22-1 13 Vårbruk* 0,2 0,2 2,0 32-2 21 I växande gröda 0,2 0,2 1,6 29-4 17 Före höstraps 0,3 0,7 2,0 0,8 1,6 32 4 5-17 -2 21 Före höstsäd 0,2 1,7 0,8 22-2 12 Vårbruk 0,2 0,2 2,0 32-12 11 I växande gröda 0,2 0,2 1,6 29-7 14 Före höstraps 0,3 0,7 2,0 0,8 1,6 32 4 5-17 -3 20 Före höstsäd 0,2 1,7 0,8 22-3 11 Vårbruk 0,2 0,2 2,0 32-15 8 I växande gröda 0,2 0,2 1,6 29-8 13 Svinfastgödsel 1,6 N 3,9 P 2,5 K 24% ts-halt Före höstsäd 0,6 1,2 0,6 3,9 2,5 59 10 10-35 -1 43 Sen höst 0,2 0,8 0,8 60-3 43 Vårbruk* 0,5 0,8 1,0 62-3 44 Före höstsäd 0,6 1,2 0,6 3,9 2,5 59 10 10-35 -3 41 Sen höst 0,2 0,8 0,8 60-6 39 Vårbruk 0,5 0,8 1,0 62-14 33 Före höstsäd 0,6 1,2 0,6 3,9 2,5 59 10 10-35 -4 40 Sen höst 0,2 0,8 0,8 60-8 37 Vårbruk 0,5 0,8 1,0 62-18 29 Svinurin 1,6 N 0,3 P 1,2 K 1,5% ts-halt Före höstsäd 0,5 1,2 0,4 0,3 1,2 11 1 1-17 -1-5 Vårbruk* 0,2 0,2 1,3 19-2 2 I växande gröda 0,5 0,2 1,1 17-4 -2 Före höstsäd 0,5 1,2 0,4 0,3 1,2 11 1 1-17 -2-6 Vårbruk 0,2 0,2 1,3 19-12 -8 I växande gröda 0,5 0,2 1,1 17-7 -5 Före höstsäd 0,5 1,2 0,4 0,3 1,2 11 1 1-17 -3-7 Vårbruk 0,2 0,2 1,3 19-15 -11 I växande gröda 0,5 0,2 1,1 17-8 -6 Svindjupströbädd 0,6 N 2,6 P 4,6 K 30% ts-halt Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 2,6 4,6 51 14 10-35 -1 38 Sen höst 0,1 0,4 0,2 51-3 37 Vårbruk* 0,2 0,4 0,1 50-3 35 Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 2,6 4,6 51 14 10-35 -3 36 Sen höst 0,1 0,4 0,2 51-6 33 Vårbruk 0,2 0,4 0,1 50-14 24 Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 2,6 4,6 51 14 10-35 -4 35 Sen höst 0,1 0,4 0,2 51-8 31 Vårbruk 0,2 0,4 0,1 50-18 20

Gödseln värderas per ton. * vårplöjning efter spridning Kycklinggödsel Fosfor och kalium värderas till 100 % av växtnäringsinnehållet ( P=11 kr/kg, K=4,50 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på www.greppa.nu och är prissatt till 8 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskador är beräknat efter 13m 3 fastgödselspridare med 12 m arbetsbredd samt ett skördevärde på 6000 kr/ha. Giva 10 ton/ha. Tidpunkt Kväveförlust, kg Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton Ammoniak Utlakning/ Denitrifikation N P K NPKvärde N-efterverkan Bördighet Transport/ Spridning Packnings-/ körskador VÄRDE kr/ton Kycklinggödsel 7,0 N 8,0 P 15,0 K 70% ts-halt Före höstsäd 2,0 5,0 4,0 8,0 15,0 190 32 10-35 -1 196 Sen höst 1,0 2,0 5,0 199-3 203 Vårbruk* 2,0 3,0 8,0 222-4 224 Före höstsäd 2,0 5,0 4,0 8,0 15,0 190 32 10-35 -3 194 Sen höst 1,0 2,0 5,0 199-7 198 Vårbruk 2,0 3,0 8,0 222-17 211 Före höstsäd 2,0 5,0 4,0 8,0 15,0 190 32 10-35 -5 192 Sen höst 1,0 2,0 5,0 199-10 195 Vårbruk 2,0 3,0 8,0 222-22 206 Hönskletgödsel Packningsskador är beräknat efter en 13m 3 fastgödselspridare med 6 m arbetsbredd samt ett skördevärde på 6000 kr/ha. Giva 15 ton/ha. Hönskletgödsel 8,0 N 4,0 P 5,0 K 30% ts-halt Före höstsäd 2,0 2,0 3,0 4,0 5,0 89 10 10-35 -2 72 Sen höst 1,0 2,0 5,0 101-4 82 Vårbruk* 2,0 0,5 7,0 119-5 99 Före höstsäd 2,0 2,0 3,0 4,0 5,0 89 10 10-35 -4 70 Sen höst 1,0 2,0 5,0 101-9 77 Vårbruk 2,0 0,0 7,0 119-23 81 Före höstsäd 2,0 2,0 3,0 4,0 5,0 89 10 10-35 -6 68 Sen höst 1,0 2,0 5,0 101-13 73 Vårbruk 2,0 0,0 7,0 119-29 75 Hästgödsel Packningsskador är beräknat efter: 13m3 fastgödselspridare med 6 m spridningsbredd, skördevärde på 6000 kr/ha, däckstryck 1,8 bar, giva 25 ton/ha. Hästgödsel 0,5 N 1,6 P 10,6 K 30% ts-halt Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,6 10,6 67 14 10-35 -1 54 Sen höst 0,1 0,4 0,2 67-3 53 Vårbruk* 0,2 0,4 0,1 66-3 52 Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,6 10,6 67 14 10-35 -3 52 Sen höst 0,1 0,4 0,2 67-6 50 Vårbruk 0,2 0,4 0,1 66-14 40 Före höstsäd 0,2 0,5 0,2 1,6 10,6 67 14 10-35 -4 51 Sen höst 0,1 0,4 0,2 67-8 47 Vårbruk 0,2 0,4 0,1 66-18 37

Gör Din egen kalkyl Du kan med hjälp av arket nedan och fakta i denna broschyr räkna på din gödsel Kalkyl gällande gödsel Datum: Egen analys eller schablon SUMMA (se respektive stallgödselslag) Förväntad effekt* Kr/ton** kr/ton Kväve, N kg/ton x % x = + Fosfor, P kg/ton x % x = + Kalium, K kg/ton x % x = + N-efterverkan + Bördighet + Transportkostnad - Spridningskostnad - Packnings- och körskador - * Kväveffekt 30-40% vid höstspridning, 50-100% vid vårspridning. P och K-effekt sätts oftast till 100% såvida du inte har höga P-AL respektive K-AL-tal och därför inte kan fullt ut utnyttja växtnäringen. ** Standardvärde är 8 kr/ kg N, 11 kr/kg P och 4,50 kr/ kg K. VÄRDE kr/ton Kalkyl gällande gödsel Datum: Egen analys eller schablon SUMMA (se respektive stallgödselslag) Förväntad effekt* Kr/ton** kr/ton Kväve, N kg/ton x % x = + Fosfor, P kg/ton x % x = + Kalium, K kg/ton x % x = + N-efterverkan + Bördighet + Transportkostnad - Spridningskostnad - Packnings- och körskador - VÄRDE kr/ton

Projektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och en mängd företag inom lantbruksnäringen. Du når oss på: www.greppa.nu tel 0771-573 456 Greppa Näringen 2004 Foto Torben Kudsk Illustration våg Kenneth Grönwall Colloco Grafisk Form Tryck Essa Grafiska