aktum A K T U E L LT V I D U M E Å U N I V E R S I T E T MAJ 4/2005 Rektorskandidat klar Framtidstro på Bildmuseet Nedläggningen av Värdegrundcentrum
L LEDAREN Omslagsbild Johan Gunséus aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET MAJ 4/2005 En bra chef vill alla ha! Ingen översittare som ryar och domderar, men en coach som inspirerar och kan få andra att utvecklas. Att vara en god ledare är ingen lätt uppgift. Hon eller han ska förstås vara lyhörd och ödmjuk men också kunna fatta de besvärliga beslut som ibland är oundvikliga. Det ska vara en person som är kunnig inom sitt ämnesområde. Ändå innebär inte goda ämneskunskaper med automatik att man är den bästa ledaren. Ledarskap kräver sin särskilda kompetens. Att utse en ledare är ett stort ansvar och kräver också det kunskap och insikt. Hur komplicerat det kan vara att finna den som är mest lämpad ser vi exempel på i det rektorsval som, i skrivande stund, pågår. En vän och framgångsrik ledare brukar säga att den viktigaste uppgiften en chef har är att koka kaffe till sin personal. Naturligtvis menar han inte allvar, men det ligger ändå något i hans påstående. Chefen ska ibland kunna stå tillbaka och ge sina medarbetare de bästa förutsättningarna för att utföra ett gott arbete. Handbollstränaren Bengt Bengan Johansson är en känd och uppskattad coach. Under sina 16 år som förbundskapten förde han det svenska handbollslandslaget till ett imponerande antal segrar med ett lag fyllt av individualister, som i alla fall från tv-soffan verkade ta eget ansvar, uppleva glädje inför sina uppgifter och känna sig respekterade. Frågan om vem som är mest lämpad att leda Umeå universitet löser säkert universitetsstyrelsen och regeringen på bästa sätt. De är rimligen väl förtrogna med vilka egenskaper och meriter som krävs för ett gott utövande av rektorsämbetet. Här följer några råd som jag läst att Bengan Johansson rekommenderar för att nå ett framgångsrikt ledarskap: var ödmjuk, ställ krav, lär känna dig själv, förankra dina beslut hos spelarna men håll ändå din profil, spela inte Allan, var dig själv! Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Anette Olofsson Tel 090-786 99 45 aktum@adm.umu.se anette.olofsson@adm.umu.se Anette Olofsson, vikarierande redaktör anette.olofsson@adm.umu.se Adress Informationsenheten Umeå universitet 901 87 Umeå www.umu.se Tel 090-786 50 00 (vx) Fax 090-789 99 95 Redaktion Anette Olofsson Carina Dahlberg Stefan Lybeck Redaktionsråd Kristina Sjögren Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck Tryckeri City, Umeå Upplaga 5 200 Tipsa gärna redaktionen!
från omvärlden Egelrud ny forsknings- och utvecklingschef i landstinget Torbjörn Egelrud, professor i dermatologi och venereologi och dekanus vid medicinska fakulteten har utsetts till ny forskningsoch utvecklingschef i Västerbottens läns landsting. Han tillträder jobbet den 15 augusti och han efterträder Sten Hellström som flyttat från länet. Egelrud kommer att arbeta deltid som FoUU-chef. Uppdraget som dekanus lämnar han i juni månad. Torbjörn Egelrud blir chef för en central stab i landstinget som samordnar, stödjer och följer upp landstingets engagemang i FoUUfrågor. Staben svarar även för planeringen för blivande läkares AT/ ST-tjänstgöring inom landstinget. Vidare administrerar och utvecklar staben forskningsansökningar och forskningsanslag. En annan uppgift är att stötta och utveckla landstingets samhällsmedicinska arbete. Källa: Västerbottens läns landsting Barroso vill ha mer samarbete med Europas universitet Det behövs en ökad dialog mellan Kommissionen i Bryssel och de europeiska universiteten. Det var ett huvudbudskap när EUkommissionens ordförande José Manuel Barroso talade vid årsmötet för European University Association (EUA). Han framhöll att universiteten är viktiga redskap i strävandena att blåsa nytt liv i Lissabonprocessen för ekonomisk utveckling och han konstaterade att det under de närmaste åren behövs 700 000 nya forskare i Europa, bland annat för att ersätta de åldersklasser som kommer att gå i pension. Vid mötet valdes en ny styrelse för EUA med professor Georg Winckler, rektor för Wiens universitet, som ordförande. Christina Ullenius, rektor för Karlstads universitet, utsågs till en av två vice ordförande i organisationen. Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev Kommissionen vill mobilisera Europas hjärnkraft För att nå samma nivå som USA skulle EU behöva spendera ytterligare 150 miljarder euro per år för högre utbildning. Det konstaterar EU-kommissionen i ett nyligen publicerat dokument med titeln Mobilising the brainpower of Europe: enabling universities to make their full contribution to the Lisbon Strategy. Enligt Ján Figel, kommissionär för utbildning, kan EU:s universitet inte fullt ut utnyttja sin potential för att stimulera till ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och fler och bättre jobb. Kommissionen uppmanar därför politiker på nationell nivå att underlätta för universiteten att medverka helt och fullt i Lissabonstrategin. carina.dahlberg@adm.umu.se Källa: Högskoleverket Samverkan skall rädda brittisk naturvetenskap Viktiga naturvetenskapliga ämnen som kemi och fysik kan bara överleva om det sker en samverkan mellan universitet och högskolor. Det säger det brittiska underhusets utskott för vetenskap och teknologi i en nyutkommen rapport. Den har tillkommit mot bakgrund av att allt fler naturvetenskapliga institutioner lagts ned runt om i landet, bland annat på grund av för få sökande eller för små resurser. Utskottet vill se vad man kallar för ett system av nav och ekrar där starka institutioner i nätverksform kan stödja svagare miljöer. Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev Fler notiser och längre versioner finns på <www.anstalld.umu.se>. Dags för personalfest! Vi har glädjen att inbjuda dig till universitetets stora personalfest den 15 juni kl 15.00. Kom och delta i roliga utomhusaktiviteter, ät den goda buffén, skratta åt jubileumsrevyn och dansa till storband eller disco och mycket, mycket mer. Allt för det ringa priset av 100 kr. Biljetter finns tillgängliga på Kontorsbutiken från den 17 till den 30 maj. Öppettider 9 15, med lunchstängt 11 12. Mer information om festen finns på <www.umu.se/infoenheten/jubileum05/personalfest/>. Festen pågår från kl 15.00 till 01.00, så sköna skor rekommenderas. Välkommen! Festkommittén AKTUM MAJ 4/2005 3
Sandberg ny rektor om regeringen ger sitt godkännande Det är dagen efter att styrelsen fattat beslutet att föreslå Göran Sandberg som Umeå universitets nya rektor. Men han har redan hunnit smaka på rektorsämbetets avigsidor. Klockan fem på morgonen blev han väckt av en ivrig journalist som ville ha en kommentar. Det är en samlad rektorskandidat som möter upp vid Umeå Plant Science Centres lokaler, han är noggrann med att poängtera att det är just rektorskandidat som han är. Jag är stolt och hedrad men jag betraktar mig inte som något annat förrän regeringen har utsett en rektor, det är först då som vi egentligen vet vem som blir Umeå universitets rektor för den kommande sexårsperioden, förklarar han. Han vill därför inte heller närmare kommentera rekryteringsprocessen eller gå in på några djupare tankar om hur han ser på universitetsorganisationen. Jag är stolt över det kraftfulla stöd jag fått av samrådsgruppen som ju består av representanter från olika personalgrupper i verksamheten, om jag inte fått det stödet hade jag klivit av processen. Även om debatten varit ganska hetsig tycker han inte att man ska vara rädd för den. Debatter på universitet blir alltid mer omfattande än på andra arbetsplatser eftersom ett universitet består av många kreativa människor med åsikter. Hårda diskussioner är en av drivkrafterna i universitetets inre liv, det behöver inte vara något negativt. En fråga som många ställer sig, är varför en internationellt framstående forskare väljer att sadla om till en administrativ tjänst. Jag är född och uppvuxen i Umeå. Umeå universitet är en av Norrlands viktigaste hörnstenar, jag känner att jag kan bidra till utvecklingen. Det är också en positiv utmaning att få jobba med människor som inte har en naturvetenskaplig bakgrund. Men han säger också att han inte kommer att lämna forskningen helt och hållet. Jag vill kunna ägna en eftermiddag i veckan till min forskargrupp. Jag tror att det är en fördel att ha kvar en forskaranknytning, flera andra rektorer har det, men framför allt har jag ett ansvar för min grupp, ett antal doktoranders och postdoktorers framtid är beroende av mig. Även om rektorsbefatningen är mer än ett heltidsjobb så tror jag att det kommer att gå bra. Han instämmer i påståendet att han gillar att bygga upp verksamheter och att han är målinriktad i sitt arbete. Jag är en entreprenör mer än en förvaltare. Jag har bland annat varit med om att starta tre företag. Jag sitter i styrelsen i alla tre, men blir jag utsedd som rektor kommer jag att lämna alla som jag har kommersiella bindningar till. Göran Sandberg är uppvuxen på Teg och inbiten tegare men för tio år sedan bosatte han sig i sommarstugan i Jonskär, utanför Strömbäck. Jag är väldigt båt- och fiskeintresserad, dessutom gillar jag att bygga hus och då passade det väldigt bra att flytta till en stuga 30 meter från havet. Han har tre egna barn, den yngste är 19 år och två, som han säger, bonusbarn. Ända sedan studietiden har han varit aktiv inom Iksu. Jag har spelat volleyboll och varit aktiv på olika nivåer, de sista åren har jag suttit i Iksu:s styrelse och spelat volleyboll och innebandy för att hålla mig i trim. TEXT CARINA DAHLBERG BILD ANETTE OLOFSSON 4 AKTUM MAJ 4/2005
Lena Embertsén blir ny chef för enheten för näringsliv och samhälle, ENS. Hon kommer närmast från en tjänst som verksamhetschef för Teknikens hus i Luleå. Klart med ny chef för ENS Det blir Lena Embertsén, verksamhetschef för Teknikens hus i Luleå, som blir ny chef för enheten för näringsliv och samhälle, ENS. Lena tillträder tjänsten den första september. Lena Embertsén har en bred erfarenhet av att samverka med olika intressenter framförallt från arbetet som chef för Teknikens hus men även från tiden på Pharmacia Biotech i Uppsala. Jag har också jobbat mycket med att bygga nätverk för samverkan både internt på Pharmacia, regionalt och nationellt för Teknikens hus samt internationellt. Embetsén tillträdde tjänsten som verksamhetschef för Teknikens hus 1997, efter närmare 13 år på Pharmacia Biotech i Uppsala. Under tiden på Pharmacia hann hon med ett antal befattningar, hon började som säljare och avancerade vidare till tjänster som bland annat marknadschef och gruppchef. I grunden är jag civilingenjör med bioteknikinriktning, jag examinerades 1982 vid KTH, berättar Lena. Hon tycker att det är för tidigt att uttala sig om eventuella förändringar av ENS verksamhet men hon vill att enheten ska fungera som en dialogkanal för samverkan såväl internt som externt. Men jag har inte för avsikt att vi ska vara den enda kanalen. Utmaningen blir att göra vår verksamhet till ett kraftfullt och bra instrument så att vi kan ge bästa möjliga hjälp till dem som inte har egna kontakter. Har man kontakter, ska man självklart använda dem. Universitetsdirektör Jan-Erik Ögren är glad över att ha rekryterat Embertsén som chef. Jag är övertygad om att hon med sina goda ledaregenskaper och sin erfarenhet från både näringsliv och universitetsnära verksamhet kommer att bidra till en vidareutveckling av universitetets samverkansuppgift. Lena har tre barn och två bonusbarn. Hon är sedan åtta år bosatt i Piteå, men kärleken lockar henne till Umeå. Umeå känns som en härlig stad med mycket framtidstro och utvecklingsmöjligheter. Det känns mycket roligt att fl ytta hit. TEXT CARINA DAHLBERG BILD TEKNIKENS HUS OCH GÖSTA WENDELIUS AKTUM MAJ 4/2005 5
Nedläggningen av Värdegrundcentrum Föreståndaren: Obegripligt Naturligtvis är vi besvikna över att Värdegrundcentrum ska läggas ner. Nu gäller det att ta vara på de erfarenheter och den kompetens som byggts upp inom Umeå universitet, säger föreståndaren Gun-Marie Frånberg. Gun-Marie Frånberg, universitetslektor i pedagogik och föreståndare för Värdegrundcentrum (VGC), är besviken över att lärarutbildningen och Umeå universitet inte behåller den starka värdegrundsprofil som en centrumbildning innebär. Vår fyraåriga verksamhet inom ramen för det nationella uppdraget måste betraktas som mycket framgångsrik och lyckad. Vi har fått uppdrag från skolor över hela landet, från Nordiska ministerrådet, från utbildningsdepartementet och arrangerat internationella och nationella konferenser och även bedrivit forskning inom området. I mars 2004 tog fakultetsnämnden beslut om att VGC skulle fortleva trots att det nationella uppdraget var slutfört. Tanken var då att verksamheten skulle inriktas mer mot Umeå universitet, för att stärka kunskapsområdet inom lärarutbildningen. Beslutet om nedläggning var inte överraskande för oss inom VGC eftersom det varit så svårt att beredas utrymme inom vår egen lärarutbildning. Efter ett år utan uppdrag från fakulteten trots åtskilliga förslag från vår sida på hur vår kompetens skulle kunna användas i lärarutbildningen har nu beslut fattats om att centret ska avvecklas. Vi tycker det är obegripligt att ett så centralt kunskapsområde inte kan beredas det begränsade utrymme vi skulle behöva för att få en meningsfull verksamhet. Gun-Marie Frånberg menar att värdegrundsfrågor om mobbning, jämställdhet, demokrati, etnicitet är viktigare än någonsin i dagens svenska skola. Av den anledningen måste det vara logiskt och klokt att ta tillvara den kompetens som byggts upp inom kunskapsområdet i stället för att lägga ner VGC. Värdegrundsfrågorna är viktigare än någonsin i dagens svenska skola. Därför får vi inte sjabbla bort den kompetens vi har här, säger Gun-Marie Frånberg, föreståndare vid Värdegrundcentrum. Värdegrundcentrum skulle kunna fortsätta som en egen organisatorisk enhet, om vi fick komma in med våra kunskaper på vår egen lärarutbildning. De ekonomiska problemen är något överskattade. Om vi fick ansvar för till exempel två poäng inom ramen för Det allmänna utbildningsområdet skulle vår ekonomi komma i balans. Men det anses vara omöjligt, eftersom värdegrundsfrågorna, enligt utbildningsledaren, inte kan ges i enskilda kurser. I stället bör värdegrundsfrågorna göras obemärkta. Något som vi menar är helt fel. Tvärtom borde värdegrundsfrågorna göras mycket tydliga. Gun-Marie Frånberg ställer sig undrande till hur själva ärendet har behandlats: Varför har till exempel inte denna genomgripande organisationsförändring presenterats och diskuterats i VGCs styrelse innan beslutet fattades? 6 AKTUM MAJ 4/2005
Fakulteten: Oundvikligt Beslutet om nedläggning av Värdegrundcentrum fattades av Fakultetsnämnden för lärarutbildning den 1 mars i år. Här följer några viktiga citat från kanslichef Jan Sandgrens skrivelse, som ligger till grund för beslutet: Under sin uppbyggnadsperiod erhöll VGC särskilda medel från regeringen på i storleksordningen 2 miljoner kronor per år. Från och med 2004 erhåller VGC inte längre några sådana medel. Det har lett till att VGC fått stora ekonomiska problem. Fakultetsnämnden har med anledning härav gått in med betydande ekonomiskt stöd till centret. Torts detta stöd har centrets ekonomiska situation inte förbättrats, snarare tvärtom. VGC anser sig själv inte kunna lösa sina ekonomiska problem, utan menar att det krävs åtgärder av organisatoriskt slag för att lösa dem. Mot denna bakgrund framstår det som oundvikligt att VGC måste omorganiseras på något sätt. Alldeles oavsett hur och på vilket sätt detta sker måste det, av ekonomiska skäl, ske utan vidare dröjsmål, d.v.s. omgående. Huvudsyftet att nu ändra organisationen av VGC är att på en och samma gång komma till rätta med enhetens ekonomiska problem och samtidigt ta till vara dess specialistkompetens inom området värdegrund. I det långa perspektivet är målet att stärka hela detta verksamhetsområde kunskapsmässigt och på annat sätt. Umeå universitet och vår lärarutbildning ska tveklöst behålla sin starka ställning inom detta verksamhetsområde och för omvärlden ska det inte råda någon tvekan om att kunskapsfältet värdegrund har sin huvudskaliga bas i Umeå och att det är här som kunskapsområdet utforskas och utvecklas. En ny organisatorisk hemvist för värdegrundsfrågorna med ovan angivna syften och mål innebär att bara de särskilda specialistkompetenserna inom området värdegrund som nu finns inom VGC behålls i den nya organisationen. Antalsmässigt handlar det om två personer Gun-Marie Frånberg och Per Lundberg. För att minska de administrativa kostnaderna och samtidigt skapa en tillräckligt stor och stimulerande arbetsmiljö för dem framstår det som naturligt att de knyts till den institution till vilken den professur inom området värdegrund (den s.k. värdegrundsprofessuren) som nu är under tillsättning kommer att förläggas. Sannolikt kommer förläggningen att ske till någon av institutionerna Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen eller Matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Den nya organisatoriska hemvisten för värdegrundsfrågorna bör träda i kraft den 1 juli 2005. Fakultetsnämnden beslutade att VGC skall avvecklas som självständig arbetsenhet med utgången av juni månad 2005 och ställa sig bakom ovan framförda förslag. Så här kommenterar dekanus Rolf Hedquist nedläggningen: VGC kommer att läggas ned som självständig enhet. Mina planer är att verksamheten ska inordnas i vår ordinarie verksamhet inom grundutbildningen. VGC har varit ett nationellt centrum som har haft relativt litet engagemang i Umeå och dess lärarutbildning. Nu vill vi i samband med att vi under senvåren tillsätter en professur i värdegrundsfrågor föra VGC till den institution som får professuren och därmed stärka verksamheten. Vi vill att vår lärarutbildning ska bli bäst i landet på dessa viktiga områden. Så det är en försvagning i och med att det nationella uppdraget inte längre finns. Men jag vill se det som blir efter 1 juli som en förstärkning för Umeås lärarutbildning. TEXT STEFAN LYBECK BILD ANETTE OLOFSSON AKTUM MAJ 4/2005 7
Debatten om lärarutbildningen Läs avgående dekanus Rolf Hedquists initierade och spännande berättelse om vad som egentligen hände: Först en kort bakgrund: Beslutet att införa en ny lärarutbildningen i landet togs av riksdagen 2000, redan året därpå var vi i full gång. Naturligtvis innebar dessa radikala förändringar oerhörda kraftansträngningar för alla inblandade, inte minst våra lärare. Högskoleverket gör sedan, år 2004, en utvärdering av den nya lärarutbildningen, innan de nya lärarstudenterna har genomgått sin utbildning och börjat arbeta ute i den svenska skolan. Detta kan tyckas en aning märkligt. Dock får lärarutbildningen vid Umeå universitet i denna utvärdering gott betyg och goda vitsord (se faktaruta här intill). Utredningen är generellt positiv till den nya lärarutbildningen, men Högskoleverkets pressrelease och pressmeddelande överensstämmer inte med utredningen utan ger en negativ bild av lärarutbildningen i Sverige. Utredningen menar, i all korthet, att den nya lärarutbildningen är bättre än den gamla. I den nya lärarutbildningen finns högre krav på vetenskaplighet, vilket gör att alla lärarstudenter på alla nivåer, som tar sin lärarexamen, äger behörighet att börja forska. De goda vitsorden för Umeå universitet beror kortfattat på vår vetenskaplig- het och vår unika valwebb, ett system via webben där lärarstudenterna kan välja de kurser de vill läsa, vilken ger både en reell valfrihet och en god överblick, för alla inblandade. Dessutom nämner man särskilt den goda ledningsstrukturen. Emellertid: Presskonferensen vid Högskoleverket ger den nya lärarutbildningen dåliga betyg generellt sett. Debatten ute i landet rullar igång. Många känner sig kallade att delta, vilket inte är så konstigt eftersom skolan berör oss alla. Utbildningsminister Leif Pagrotsky (s) skriver en debattartikel i Dagens Nyheter, landets största morgontidning, där han menar att vi måste ställa högre krav på studenterna vid landets lärarutbildningar, krav som vi i Umeå givetvis ställer oss bakom. Folkpartiets ledare och ordförande Lars Leijonborg skriver även han i DN debatt och ger tyvärr prov på en häpnadsväckande okunnighet, när han lyfter fram krav på att landets lärarhögskolor ska läggas ner. Lärarhögskolan i Umeå lades ner 1977, för 28 år sedan! Endast Lärarhögskolan i Stockholm finns kvar. Välvilligt kan man tolka detta som att herr Leijonborg sällan rör sig utanför Stockholms tullar, mer illvilligt kan man säga att folkpartiledaren inte är uppdaterad överhuvudtaget. (Lars Leijonborg har för övrigt två gånger tackat nej till att debattera lärarutbildningen i tv med mig.) Debattens vågor gick höga över vårt avlånga land. Två exempel: Universitetskanslern undslapp sig ordet katastrof. Västerbottens-Kuriren talade om sveket mot alla som arbetar i skolan. I det läget tyckte Lärarutbildningskonventet, enkelt uttrycket landets högsta organ för lärarutbildning och där jag är ordförande, att vi skulle formulera ett svar, ett genmäle, för att hyfsa debatten och med sakargument höja den bitvis låga nivån. Döm om vår förvåning när ledningen för Dagens Nyheter meddelade oss att Högskoleverket om lärarutbildningen vid Umeå universitet Umeå universitet kommer väl ut i Högskoleverkets granskning av landets lärarutbildningar. Till detta bidrar en enligt bedömargruppen stark och sammanhållen ledningsorganisation för lärarprogrammet och en genomtänkt strategi för utvärdering och kvalitetsarbete i anslutning till lärarutbildningen. Den lärarutbildningsanknutna forskarutbildningen vid Umeå universitet är en styrka. Bedömargruppen noterar att det vid Umeå universitet finns etablerad forskarutbildning med anknytning till lärarutbildningen. Dessutom har relativt omfattande resurser mobiliserats för finansiering av sådan forskarutbildning. Umeå universitet är ett av de 9 lärosäten, av totalt 25, som har obligatoriska kurser i läs- och skrivutveckling för alla lärarstudenter. Högskoleverket, ger lärarutbildningen vid Umeå universitet tre rekommendationer: 1. Att utveckla den innehållsmässiga och strukturella kopplingen mellan det allmänna utbildningsområdet och de olika inriktningarna. 2. Att fortsätta utveckla det allmänna utbildningsområdet. 3. Att geografiskt sprida den verksamhetsförlagda utbildningen mer rättvist för studenterna. 8 AKTUM MAJ 4/2005
vår artikel saknade läsvärde. Kollegan Svenska Dagbladet vägrade också att ta in vår artikel, med hänvisning till att DN gjort likaledes. Vi fattade i det prekära läget beslutet att gå ut med vårt budskap i form av en annons i Dagens Nyheter och det kostar som bekant en hel del. Kostnaden slutade på 243 000 kronor plus moms. Naturligtvis var detta förfarande kontroversiellt, eftersom det rör sig om svenska folkets skattepengar. Men vi grundade vårt beslut på att sakfrågan var så viktig, att vi var beredda att ta den kostnaden och den efterföljande debatten om vår moral. Nu kom, för en kort tid, hela debatten att handla om vår annons och våra skattemedel. Journalisterna var helt enkelt ute på ett klassikt villospår, men kom dessbättre upp på banan igen. (Inom parentes kan vi kuriöst nämna att Dagens Nyheter glömde att sätta ut ordet annons i vår annons, vilket gjorde att vår artikel kom att se ut som en redaktionell artikel under rubriken DN debatt.) Slutligen apropå annonsen: Folkpartiet har anmält oss, det vill säga Lärarutbildningskonventet, till Riksrevisionsverket, RRV. Framtiden får utvisa om vi handlade fel. Efter den här turbulensen blev vi lärarutbildare kallade till en diskussion med utbildningsminister Leif Pagrotsky och skolminister Ibrahim Baylan. Här framkom med all önskvärd tydlighet att utbildningsministern tycker att den nya lärarutbildningen är bättre än den gamla. Utredaren professor Anders Fransson delar den åsikten. Huvudbudskapet var klart: Vi är på rätt spår i den svenska lärarutbildningen. Och även om jag inte vill säga det själv, så ligger Umeå universitet mycket långt fram. På annat sätt kan man knappast tolka det, när regering och riksdag vid utländska besök varje gång vill visa upp lärarutbildningen vid Umeå universitet för de internationella gästerna. Avslutningsvis vill jag nu tillägga några personliga reflexioner i samband med att jag (av privata skäl) avgår som dekanus vid fakulteten för lärarutbildning vid Umeå universitet, ett uppdrag som för övrigt kanske är det roligaste och mest intressanta jag haft under hela mitt långa yrkesliv. Forskningen och det vetenskapliga inslaget måste öka radikalt inom lärarutbildningen. Idag är det endast 22 procent av lärarna på lärarutbildningen som är disputerade, motsvarande siffror på de andra fakulteterna rör sig omkring 60 procent. Egna beräkningar ger vid handen att lärarutbildningen i Sverige behöver cirka 1,5 miljarder kronor per år för att stärka forskningen och öka den vetenskapliga standarden. Nu får vi cirka 100 miljoner kronor per år för all forskning inom lärarutbildningen i landet, vilket givetvis är en droppe i havet. Naturligtvis gläds jag åt Högskoleverkets goda bedömning av vår lärarutbildning, när det gäller vetenskaplighet, valfrihet och det goda samarbete som finns mellan fakulteten för lärarutbildning och universitetets institutioner. TEXT STEFAN LYBECK BILD ANETTE OLOFSSON AKTUM MAJ 4/2005 9
Öppet ledarskap för ökat engagemang och bättre beslut För att öka insynen i beslutsprocesserna och höja engagemanget inom fakulteten jobbar ledningen för teknisk-naturvetenskaplig fakultet sedan några år på ett nytt sätt. Det är väl känt att det är svårt att rekrytera ledamöter till universitetets olika beslutande organ. Det finns många faktorer som försvårar rekryteringen. Staffan Uvell och Glenn Björk hade innan de tillträdde som dekanus respektive prodekanus funderat en hel del kring detta problem. Vi anser att det är viktigt att man känner att de organ man sitter i behandlar ärendena på ett belysande sätt. Vår erfarenhet var att engagemanget inom de beslutade organen inte var så stort som man önskade, förklarar Uvell. För att få livligare diskussionen och bättre förberedda ärenden beslutade de att de själva inte skulle sitta med i fler beslutsorgan än absolut nödvändigt. Banden med utskott och centrumbildningar klipptes. Samtliga övriga representanter från fakultetsnämnden som också satt med i forsknings- eller grundutbildningsutskottet eller Tekniska högskolans styrelse lyftes ur dessa organ. Det nya systemet har ökat vitaliteten i fakultetsnämnden, säger Staffan Uvell. Det är i grunden osunt att samma personer som berett ett ärende också beslutar om det. Många upplever att ärendena redan är avgjorda innan de kommer upp i nämnden. Den känslan blir ännu mer påtaglig om dekanus eller prodekanus är med. En del kände att om de gick emot ett förslag så körde de också över fakultetsledningen och det är inte alla som vågar ta en sådan strid, menar Uvell. Det nya systemet innebär också att många konstruerade intressekonfl ikter kan undvikas. Det finns exempel på när prodekanus först suttit i exempelvis en centrumbildnings beslutsorgan och behandlat ett beslut för att sedan i nämnden gå emot samma beslut. Enligt Uvell har vitaliteten i fakultetsnämnden ökat sedan det nya systemet infördes. Det handlar inte om att man avsäger sig makt eller ansvar, däremot ökar möjligheten att de beslut som fattas upplevs som riktiga och därför också efterlevs. Lars-Erik Edlund stödjer tanken att fakultetsledningen inte ska sitta i för många organ. En viktig faktor för att modellen ska fungera och fler ska välja att engagera sig är att fler känner till hur universitetet fungerar. Okunskapen om hur beslut fattas och hänger ihop är egentligen skrämmande. Vi har besökt institutionerna och förklarat vår strategi och vilka beslutsvägar som finns. Jag är övertygad om att en ökad öppenhet och transparens, leder till en ökad delaktighet som också föder ett djupare intresse och starkare engagemang. Det är olyckligt när beslut fattas av en begränsad grupp som inte konfronteras med andras synpunkter. Och när man svävar i ovisshet om hur besluten egentligen fattas frodas konspirationsteorierna, menar Staffan Uvell. Lars-Erik Edlund, dekanus för humanistisk fakultet, stödjer tanken på att fakultetsledningen inte ska sitta i för många organ. Jag har under min mandatperiod suttit i ett stort antal kommittéer, beredande och beslutande organ. Om jag hade tillträtt i dag så hade jag inte låtit mig engageras som ordförande i alla dessa sammanhang. Det finns fördelar med att skilja beredande och beslutande organ ifrån varandra. Enligt Edlund finns det ett mycket tungt vägande skäl för en sådan arbetsordning. Det viktigaste argumentet är att få många röster i diskussionen. Men det finns en kommitté som jag inte tycker att dekan ska avstå ifrån och det är budgetkommittén. TEXT CARINA DAHLBERG BILD ANETTE OLOFSSON 10 AKTUM MAJ 4/2005
Arja Elovirta skriver i utställningskatalogen: Trots att färden är gemensam, upplever var och en den på sitt sätt, betraktar den ur sitt eget perspektiv. Den 14 juli 1789 när franska revolutionen redan var i full gång skrev Ludwig XVI ett enda ord i sin dagbok, rien, ingenting: jaktutflyk- ten i Versailleparken hade slutat utan byte. Samtidigt hade det rasande tumultet på Paris gator redan börjat suga ut suveräniteten hos kungens subjekt och förstöra strukturen i hans välde. POU R S RUTA POU kommer nu att intensifiera arbetet i ett delprojekt inom det administrativa projektet. Delprojektet handlar om personaltjänster på webben. Ingrid Undén, POU, är projektledare. Successivt kommer flera vanliga tjänster att kunna nås via webben. Inledningsvis kommer elektroniska lönebesked och semesterhantering att implementeras. Projektet som handlar om anställningsprocessen kommer att ta ny fart. Projektledare för detta är Gunnel Nordin, löneadministrativa enheten. När detta skrivs ser det ut som om tidsplanen för lönerevisionen ska kunna hållas för alla utom OFR:s medlemmar. De nya lönerna kan då betalas ut i maj. För laboratorieassistenter och närliggande befattningar ska emellertid en fördjupad analys göras vad avser arbetsinnehåll m.m. För dessa grupper räknar vi med att den nya lönen ska betalas ut i september. Lönebeskedet för maj månad kommer i såväl elektronisk form som i pappersdito. Vid årsskiftet infördes en skärpt prövning vid rekrytering av teknisk och administrativ personal. Alla sådana behov, oavsett omfattning eller längd kräver ett rekryteringstillstånd som ges av POU. Bakgrunden är främst kravet på en ansvarsfull hantering av det ökande antalet omplaceringsprövningar som måste genomföras. Även detta år pågår vid många institutioner och enheter anpassnings- och omställningsarbete som berör både lärare, teknisk och administrativ personal. För närvarande har MBL-förhandlingar genomförts om befarad övertalighet för forskningsingenjörer, laboratorieassistenter och lärare. Omplaceringsprövningar sker och arbete med turordningskretsar pågår. Johnny Karlsson personalchef AKTUM MAJ 4/2005 11
MÅNADENS PROFIL M P Hon har disputerat i medicin på fyra år. Hon har fyra barn, Hon har magisterexamen i sjukgymnastik och folkhälsovetenskap. Hon är TEXT STEFAN LYBECK BILD JOHAN GUNSÉUS instruktör och gympaledare vid Iksu Sportcenter. Frågan lyder: Hur hinner Ulrika? Något enkelt, entydigt svar har jag inte, skrattar Ulrika Aasa, som i dagarna disputerat med en uppmärksammad avhandling om ambulanspersonalens arbetsmiljö. Den svenska titeln på hennes doktorsavhandling är Att arbeta inom svensk ambulanssjukvård samband mellan arbetets krav och personalens hälsa. Om vi plägar uttrycka oss populärvetenskapligt, drar författaren följande slutsatser i sin, av media och sjukvård omskrivna, avhandling: Ambulansarbetet är ett fysiskt krävande arbete, men med en generellt god psykosocial arbetsmiljö. Kvinnor i yrket får inte mer ont i ryggen än män, men löper större risk för nack- och skuldersmärtor än män. Detta kan bero på att många ambulanser och deras utrustning är utformade efter längre personer och att till exempel ilastning i ambulans innebär en högre belastning på nacke/skuldror för kortare peroner. Ambulanspersonalen är inte mer tränad än den övriga befolkningen. Det ofta förekommande anställningstestet bårbärning i trappa innebär en nästan maximal fysisk belastning för hälften av kvinnorna och bara för en tiondel av männen i studien. Ulrika Aasa har i sin forskning arbetat i ett team inom Belastningsskadecentrum, som organisatoriskt tillhör Högskolan i Gävle, men fysiskt finns i Arbetslivsinstitutets lokaler på Umeå universitets campus. Samtidigt har hon, av formella skäl, varit doktorand vid enheten för idrottsmedicin vid Umeå universitet. Att jag lyckades skriva min avhandling på stipulerad tid, beror till mycket stor del på att jag arbetat i ett mycket välplanerat projekt tillsammans med professionella handledare. Min huvudhandledare har varit docent Margareta Barnekow Bergqvist, biträdande föreståndare vid Belastningsskadecentrum. Som bihand- 12 AKTUM MAJ 4/2005
Namn Ulrika Aasa Ålder 40 år Yrke Sjukgymnast och nybliven doktor i medicin Aktuell Uppmärksammad avhandling om ambulanspersonalens arbetsmiljö Fritid Ledare inom Iksus idrott och familjen med fyra idrottande barn AKTUM MAJ 4/20 05 13
MÅNADENS PROFIL M P Här vid Iksu Sportcenter är jag sedan många år ledare i gympa, styrketräning, teamcycling och core, berättar Ulrika Aasa, som möter många universitetsanställda under sina populära lunchpass. ledare har jag haft förmånen att ha professor Karin Henriksson Larsén, idrottsmedicin, Karl-Axel Ängquist, professor i kirurgi, och docent Eugen Lyskov vid Belastningsskadecentrum. Ulrika Aasa är född och uppvuxen i Västerås. Under studierna i sjukgymnastik vid anrika Uppsala universitet träffade hon Björn Aasa från Björkarnas stad i Västerbotten. Via arbete och en hel del skidåkning (längd, slalom, telemark) i Sälen flyttade familjen Aasa till Umeå 1992. Fyra år senare blev Ulrika anställd på Iksu. Idag leder Ulrika lunchgympa vid Iksu Sportcenter, där många universitetsanställda deltar. Efter magisterexamen i sjukgymnastik sökte hon 1999 en doktorandtjänst vid Belastningsskadecentrum. Hon fick tjänsten och påbörjade året därpå den forskning som nu har lett fram till att Ulrika även har en magisterexamen i folkhälsovetenskap och kan titulera sig doktor i medicin. Under de här intensiva åren har givetvis även barnen Johannes, 15 år, Jesper, 13 år, Petter, 11 år och Lisa, 8 år krävt en hel del uppmärksamhet, för att uttrycka det hela milt. Barnen sysslar med brottning, hockey, fotboll, innebandy och politik. Äldste sonen Johannes är aktiv inom Ung vänster och dottern Lisa både brottas och spelar hockey. Lisa tränar brottning med ett tjugotal tjejer i åldern 7 till 11 år i Umeå IK:s regi där stämningen och gemenskapen är underbar. Alla våra fyra barn går på friskolan Minerva, utan skolans stöd skulle jag aldrig hinna det jag gör idag. Framtiden är emellertid inte glasklar för denna ambitiösa och målmedvetna kvinna. Just nu sammanställer och skriver hon rapporter från de forskningsresultat som framkommit vid Belastningsskadecentrum och samarbetar med representanter från ambulanssjukvården. Någon oro för framtiden känner jag inte. Min sjukgymnasttjänst finns kvar hos Iksu. Dessutom ser jag realistiska alternativ för en fortsättning inom idrottsmedicin eller inom forskning om hälsa och ohälsa i arbetslivet, säger Ulrika Aasa. Med tanke på den kraft, styrka och entusiasm som hon utstrålar, finns det knappast anledning till oro för att hon inte skall hitta vettiga arbetsuppgifter i framtiden. Hon hinner! 14 AKTUM MAJ 4/2005
DISPUTATIONER REKTORS RUTA R R MAJ Berit Lundgren Inst. för svenska och samhällsvetenskap i lärarutbildningern Skolan i livet Livet i skolan. Några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk. Sandra Holt Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap Fatty acid amide hydrolase A target for anti-inflammatory therapies? Stella Papadopoulou Umeå centrum för molekylär medicin FGFs and Wnts in pancreas development: a growing question with unexpected feedback. Lena Karlsson Sociologiska inst. Klasstillhörighetens subjektiva dimension: Klassidentitet, sociala attityder och fritidsvanor. Juha Saarikettu Inst. för molekylärbiologi Calcium regulation and function of basic helix-loop-helix transcription factors. Patrik Johansson Inst. för klinisk mikrobiologi Importance of local Puumala hantavirus genetics and epidemiology for diagnostics and vaccine development. Maria Karlsson Statistiska inst. Estimators of semiparametric truncated and censored regression models. Johannes Bergsten Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Taxonomy, phylogeny, and secondary sexual character evolution of diving beetles, focusing on the genus Acilius. Lucyna Neuger Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Aspects on lipoprotein lipase and atherosclerosis. Alexander Korotkov Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Brain processing of experimental muscle pain and its interrelation with proprioception and muscle fatigue. Position emission tomograhy study. Eliette Valladares Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Partner violence during pregnancy in Nicaragua. Psychosocial factors and child outcome. Sören Häggmark Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Detection of myocardial ischemia: Clinical and experimental studies with focus on vectorcardiography, heart rate and perioperative conditions. JUNI SEPTEMBER OKTOBER Mattias Ankarhem Inst. för nationalekonomi Bioenergy, pollution, and economic growth. Matthew Mehdi Raoufi Inst. för informatik How can I help you? The delivery of e-government services by means of a digital assistant. William Nilsson Inst. för nationalekonomi Equality of opportunity, heterogeneity and poverty. Magnus Lindberg Kemiska inst. Protein folding studies on the ribosomal protein S6: the role of entropy in nucleation. Martin Bäckström Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap Spontaneous reporting of adverse drug reactions possibilities and limitation. Gabriella Stenberg Inst. för fysik The importance of waves in space plasmas. Examples from the auroral region and the magnetopause. Alexander Jonsson Inst. för historiska studier De norrländska landshövdingarna och statsbildningen 1634 1769. Niklas Eklund Statsvetenskapliga inst. Sweden and Poland entering the EU Comparative patterns of adaptive organization and cognition. Monica Nyström Psykologiska inst. Contrasting perspectives on the subjective managerial role. Anna Margrethe Thøgersen Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Risk markers for a first myocardial infarction. Astrid Nystedt Inst. för omvårdnad När förlossningen stannar av. Catarina Lundström Inst. för historiska studier Fruars makt och omakt kön, klass och kulturarv 1900 1940. Eva Efraimsson Inst. för omvårdnad Vårdplaneringsmötet en studie med fokus på det institutionella samtalet utifrån äldre kvinnliga patienters situation. Staffan Ingmanson Juridiska inst. Erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU. BILD ERIKA LIDÉN Tack för sex roliga år! Eller rättare sagt fyrtio. Jag kom till det nya universitetet 1965. Det fattades ett drygt år på mitt avhandlingsarbete, som påbörjats i Uppsala och Stockholm. Fastän odisputerad fick jag rycka in som t.f. prosektor, en tjänstetyp som sedermera döptes om till professor. Tillsammans med övriga professorer och prosektorer ingick jag i den lilla medicinska fakulteten och betygsatte doktorsavhandlingar långt innan jag själv hade disputerat! Så kunde det gå till då, när allt var i sin linda och en stark tro på framtiden fick kompensera vad som saknades av verklig kompetens. Att få följa universitetets utveckling fram till dagens starka ställning i vetenskapens värld har varit ett minst sagt fascinerande äventyr. Det har inte blivit mindre av att staden Umeå också har utvecklats enormt under samma tid. Där stadsbiblioteket och Umeå Folkets Hus idag ligger, mitt emot fina restauranger, hotell och affärer, fanns tidigare en stor grusplan i skymundan bakom stadens centrum Jag tycker mig minnas ett enkelt träräcke mot gatan, som gjort att binda hästen vid efter skritten in till Vilda Västerbottens Deadwood. Så fantiserade jag ibland och suckade över att här inte ens fanns en riktig teater. Mörkt var det också, och mycket kalllare än idag. Eftersom det här är min sista Rektors ruta, vill jag ta tillfället att tacka alla nuvarande och tidigare medarbetare, nära vänner såväl som de personligen mindre bekanta. Tillsammans har ni skapat en fantastisk akademisk miljö. Det har varit roligt att få företräda vårt fina universitet som dess rektor. Jag önskar er alla av hjärtat lycka till i framtiden. Gånge Umeå universitet alltid väl! För att vara säker på att komma med i denna förteckning, skicka in din anhållan om disputation (rektors ex) till Ejvår Falck senast två månader före disputation! Blankett finns på <www.umu.se/infoenheten/umu_internt/blankett_disp.pdf>. För datum och lokal se vår hemsida: <www.umu.se/umu/aktuellt/kalendarium.html> Inge-Bert Täljedal Rektor AKTUM MAJ 4/2005 15
Konferens om Staden Bildmuseet arrangerar 30 31 maj konferensen Urban Perspectives med föreläsare från hela Europa. På programmet för Urban Perspectives står staden som arkitektoniskt, socialt, kulturellt och politiskt rum. Föreläsare är arkitekter, stadsplanerare, konstnärer och sociologer som arbetar på olika sätt arbetar med eller undersöker stadsmiljöer runt om i Europa. Staden som offentligt och privat rum, staden som kommunikativt och socialt nätverk samt kulturens roll för stadens utveckling är något av det som kommer att diskuteras. Inbjudna är internationella forskare och yrkesutövare. Konferensen genomförs helt på engelska. Den är öppen för alla intresserade och avgiftsfri, men antalet platser är begränsade. Läs mer på Bildmuseets hemsida <www.bildmuseet. umu.se>. Urban Perspectives är ett samarbete mellan Bildmuseet och Cerum, Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet, och är ett projekt inom ramen för Visual Community Network, ett samarbete mellan fem konstinstitutioner i fem europeiska länder. TEXT ANETTE OLOFSSON BILD BERTIL HAMMARBERG Föreläsare: Lia Ghilardi, Noema Research and Planning Limited, London Wilfried Lentz, Skor Foundation Art and Public Space, Amsterdam Stephen Marshall, Bartlett School of Planning, University College, London Michael W Mehaffy, The Prince s Foundation for the Built Environment, London Oddrun Saeter, Institutt for sosiologi og samfunnsgeografi, Oslo universitet Apolonija Sustersic, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm Helle Lis Søholt, Gehl Architects Urban Quality Consultants, Köpenhamn Anders Wilhelmsson, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm Anmälan på <urbanperspectives@cerum.umu.se>. N NYANSTÄLLNINGEN Namn Göte Wälitalo Ålder 48 år Nyanställd vid Universitetsservice som arbetsledare sedan 1 mars. Kommer från Kiruna, flyttade till Umeå 1980. Bakgrund? Arbetsmiljöstrateg och arbetsledare sedan 1995 i Telia, Telia Assist och Ingroup. Tidigare har Göte arbetat som elektriker inom LKAB och haft allehanda tjänster under 15 år inom statliga Televerket. Intresse för ledarskap? Detta intresse för ledarskap grundar sig på ett genuint intresse för människor och människors utveckling. Av den anledningen har jag sökt och tagit det här jobbet. är kanske den viktigaste uppgiften för mig att utveckla jobbet för den enskilde individen. Två frågor för den något mer sportintresserade: Hockeykarriär 78 A-landskamper, OS-brons, silver i Canada Cup med Tre Kronor. SM-guld och två SM-silver med Björklöven. Drömfemma Målvakt: Viktor Konovalenko, Sovjet. Backar: Lars Karlsson, Björklöven, och Börje Salming, Brynäs/Toronto. Forwards: Tore Ökvist, Björklöven, Wayne Gretsky, Kanada och Peter Forsberg, Modo. TEXT STEFAN LYBECK BILD ANETTE OLOFSSON Universitetsservice omfattar 25 resultatenheter med över 300 anställda. Inom följande områden står Universitetsservice till tjänst: administration, försäljning, grafisk formgivning, hotell och restaurang, lokalvård, verkstad för elektronik och mekanik, skrivningsbevakning, transport, tryck och kopiering, videomöten, uthyrning av undervisningslokaler samt utrustning och inredning i dessa. Framtidsplaner Att fortsätta det personalarbete och den positiva utveckling som redan finns inom Universitetsservice. Som jag ser det Under denna rubrik träffar vi nyanställda runt om på campus. Vill du presentera en ny arbetskamrat? Hör av dig till redaktionen! aktum@adm.umu.se, eller ring Anette Olofsson tel 786 99 45. 16 AKTUM MAJ 4/2005
Boka hösten i Kronlund nu! Umeå universitet har en alldeles egen kursgård som ligger ett par mil norr om Vindeln. Här har institutioner och enheter rabatt på redan väldigt låga priser. Det finns gott om plats i höst. Men eftersom kursgården inte kommer att drivas i universitetets regi efter årsskiftet, måste vi för vår planerings skull ha dina bokningar senast 23 juni. Boka universitetets egen kursgård med 88 bäddar och en knapp timmes bilresa bort, på telefon 0933-240 38 eller e-post <kronlund@adm.umu.se>. Vi anordnar såväl dagkonferenser som veckolånga utbildningar och kringarrangemang. För mer information och prisuppgifter besök vår hemsida <www.umu.se/service/kronlund>. Umeå universitet Kronlunds kursgård S SACO/SULF Mer debatt i Aktum Vi står inför en period som kommer att innebära en hel del förändringar och nya prioriteringar på den universitetsövergripande nivån. Det är uppenbart att universiteten i allmänhet uppmuntras att prioritera mellan fakulteternas verksamheter och på olika sätt ändra i organisationen. Dessutom kommer den nya rektorn med all säkerhet att sätta sina nya avtryck i universitetets organisation. Vi vill gärna se att Aktum utvecklas till en öppen möteplats för olika uppfattningar och idéer om hur denna utveckling ska ta form. Hittills har artiklar och reportage i Aktum övervägande varit inriktade mer mot att i positiv anda presentera universitetets verksamhet än att debattera och reda ut känsliga frågor om universitetets framtid. Kanske finns det en oro att uppblossande debatter i Aktum skulle svärta universitetets ansikte utåt och ge oss ett dåligt rykte? Denna oro delas inte av oss. Från Saco anser vi att fler öppna debatter bara kan vara av godo. Fler inlägg i Aktum i mer känsliga frågor kan resultera i att debatter om universitetets utveckling inte bara förs i fikarummen och i nämnder och styrelser utan också i Aktum, där alla har chansen att delta och yttra sig. Detta minskar risken att känsliga frågor exploderar i ansiktet i ett senare skede. Rektor Inge-Bert Täljedal ställer i förra numret av Aktum frågan om Handelshögskolan borde styras av en egen fakultetsnämnd (sidan 15), en fråga som redan vållat en hel del debatt bland de berörda institutionerna. Att bredda denna debatt var förmodligen själva meningen med att lyfta fram frågan i Aktum, vilket är ett bra exempel på hur vi anser att en personaltidning bör fungera. Vi vill med detta inlägg uppmuntra till att rektor följs av fler glada debattörer! Kerstin Abbing, Thomas Pettersson, SACO/SULF M R MILJÖRUTAN Miljöarbetet inom universitetet Enligt direktiv för verksamhetsberättelse/verksamhetsplan 2004/05 ska fakulteterna sammanställa och analysera institutionernas miljöarbete under 2004 liksom resultat av fakultetens eget miljöarbete. Även övriga verksamheter som förvaltningen m.fl. ska redovisa resultat. En analys har gjorts av redovisade resultat av miljöarbetet. Den fakultet som bäst har redovisat miljöarbetet är fakulteten för lärarutbildning som dels redovisat arbetet på fakultetsnivå, dels att samtliga institutioner redovisat gjorda insatser. Många institutioner även inom de andra fakulteterna har också gjort bra redovisningar av sitt miljöarbete, några exempel är molekylärbiologi, kulturgeografi, pedagogik, kemi, fysik, tillämpad fysik och elektronik, BUSV samt arkeologi och samiska studier. Av våra verksamheter utanför fakulteterna kan Umdac och UB särskilt lyftas fram som goda exempel. Generellt kan sägas att fakulteterna och institutionerna arbetar med de centrala miljömålen enligt uppdrag, vilket i huvudsak innebär insatser för att spara papper, källsortera, miljöutbilda personal och minska energiförbrukningen. Redovisningarna av miljöarbetet utgör bl.a. en del av redovisningen av vårt miljöarbete till regeringen. Vill du veta mer om vårt miljöarbete och våra miljömål, läsa miljöredovisningen m.m. gå in på vår hemsida för mer information. Veronica Lidvall, vik miljösamordnare Miljö- och säkerhetsgruppen www.umu.se/umu/lokal/verksamhet/hms2index.html AKTUM MAJ 4/2005 17
UPC R S RUTA På knytkalas för universitetslärare I Stora Svenska Ordboken står det att ett knytkalas är en fest till vilken gästerna själva tar med mat. Hela idén bygger på att alla har med sig något till festmåltiden. En paj, en sallad eller ett gott bröd. Ofta finns det ett tema, t. ex. indiskt, husmans eller grillat så att de som kommer har någonting att förbereda sig till. Oss emellan, knytkalas är både roligare och mer spännande än om bara en eller ett par personer skulle tänka ut och laga till allt. Även om det finns ett tema så är det ingen som riktigt säkert kan veta vad som kommer att bjudas. Ingen behöver heller ha totalkoll på läget, det är inte möjligt. Ingen behöver heller känna att det är någon annans fest utan alla är i högsta grad delaktiga samtidigt som alla är gäster. Att stå som värd för ett knytkalas är mycket angenämt. Bortsett från att man bör ha lite koll på att det finns stolar, servetter och gafflar till alla, att hälsa välkommen och tacka för alla rester som lämnas kvar till kommande veckas matlådor så är man en gäst bland andra gäster. Senast jag var bjuden till knytkalas så var det i UPC:s regi. Temat var lärarrollen med ett tjugotal deltagare från nästan lika många olika institutioner. Alla med egna små och stora bidrag ur sin vardag som universitetslärare och som de gärna delar med andra. Det sägs att ju fler kockar desto sämre soppa men om soppan visar sig vara ett knytkalas om lärarrollen för universitetslärare så håller jag inte med. Jag hoppas att de övriga kursdeltagarna/kockarna liksom jag känner att deras delaktighet är helt nödvändig för kursen samtidigt som vi alla är gäster bland andra gäster på ett riktigt kalas. Pär Axelsson Arbetslivsinstitutet Norr, Umeå Telefon 070-678 93 64 Blir nästa stora innovation din? Har du en idé till en tjänst eller produkt? Uminova Innovation har kompetensen för att realisera den i form av företagande eller licensiering. Vi arbetar med idéer från alla fakultetsområden och behandlar varje projekt konfidentiellt. Vi hjälper dig med immaterialrättslig, ekonomisk och juridisk rådgivning, marknadsundersökningar, affärsplan, partnersökning, finansierings alternativ med mera. Uminova Innovations tjänster är kostnadsfria. Vi finns i Uminova Science Park, Tvistevägen 47. Tel 090-15 48 40 contact@uminovainnovation.se www.uminovainnovation.se Universitetens innovationsservice i Umeå 18 AKTUM MAJ 4/2005
Ny film- och musiksida på webben En ny webbsida har tagits fram där anställda vid Umeå universitet kan hämta korta filmer och musik som får användas i presentationsmaterial för universitetet. På webbsidan finns kortfilmer som tagits fram för att berätta om Umeå universitet och hur det är att studera här. Förutom information om universitetet finns också filmer som visar hur det är att bo i studentkorridor, om världens största brännbollsturnering och om utelivet för stadens studenter. Filmerna kan länkas till olika former av presentationer av universitetet. De finns ock- så att låna på cd och dvd. Musiken till filmerna finns fristående på sidan och Umeå universitet äger rätt att använda musiken i reklam avsedd för radio, tv, film, Internet m.m. Filmerna finns i tre olika format; för bredband, ADSL eller ISDN-uppkoppling. Adressen till webbsidan är: <www.umu. se/infoenheten/verksamhet/filmer.html>. TEXT ANETTE OLOFSSON Vill du veta mer om vad som händer inom Umeå universitet? Prenumerera på Torsdagsposten! Du som prenumererar på Torsdagsposten får nyheter för anställda varje torsdag direkt i din mejlbox. Du får länkar till information om vad som händer på universitetet, kurser och seminarier för anställda, lediga befattningar, senaste pressmeddelanden, nytt om omvärlden och externa konferenser. För att prenumerera på Torsdagsposten går du in på Anställda-sidan på webben och klickar på Prenumerera på nyheter. Informera i Kalendarium! I Kalendarium kan du som är anställd själv informera andra anställda inom Umeå universitet om konferenser och andra typer av evenemang. Här lägger du själv in dina uppgifter genom att på universitetets webbsida gå till Aktuellt och klicka på Kalendarium i den högra listan. Via länken Publicera arrangemang i Kalendarium kommer du till ett webbformulär som du kan fylla i. Informationen publiceras såväl på webben (inom ett dygn) som i Torsdagsposten. TEXT ANETTE OLOFSSON BILD JONAS ERICSON Vad händer inom universitetet? Håll dig uppdaterad via Torsdagsposten och Kalendarium! Universitetsmästerskap i golf Universitetsmästerskapet i golf spelas på studentsportardagen den 7 september i Norrmjöle. Frågor skickas till <granasen@hotmail.com>. AKTUM MAJ 4/2005 19
Trots tuff ekonomi framtidstro på Bildmuseet Bildmuseets ekonomiska situation har inneburit att museet under flera år arbetat med olika besparingsåtgärder. Nu har fler åtgärder vidtagits för att stabilisera ekonomin, men på lång sikt finns oklarheter runt verksamheten, både när det gäller museets ekonomi och lokalisering. Under 2004 var Bildmuseets underskott 500 000 kronor. Totalt dras museet med ett underskott på omkring 4,3 miljoner kr. Nu har rektor beslutat avskriva 1,8 miljoner kr. Den summan motsvarar kostnader för omständigheter som museet inte kunnat påverka i samband med en utställning. Den resterande delen, 2,5 miljoner kr. ska Bildmuseet amortera under fem år, med början 2006. För att museets verksamhet ska gå ihop under 2005 har flera åtgärder vidtagits. Vi har bantat alla poster som är möjliga, säger Bildmuseets chef Jan-Erik Lundström. Bland annat har man dragit ner på kostnaderna för marknadsföring och information, tjänster och öppethållande. Lokalförsörjningsenheten har fått i uppdrag att undersöka möjligheten till alternativ användning eller finansiering av det nedre utställningsplanet, där det nu av ekonomiska skäl inte alltid är möjligt att ha utställningar. Jan-Erik Lundström betonar att det känns bra att beslutet om avskrivning nu tagits, och att budget ska hållas 2005, men att den ekonomiska situationen fortfarande är kärv. Museets anslag har inte höjts sedan jag tillträdde 1997, säger han. För att säkerställa Bildmuseets basfinansiering på lång sikt menar museets ordförande Tom Ericsson att en uppvaktning av utbildnings- och kulturdepartementet angående en anslagshöj- ning är nödvändig. Han anser också att Bildmuseet borde få bli en del av den reform som finansierar gratis entré på statliga museer i Stockholm. Dessutom hoppas han på lokala och regionala finansiärer. Bildmuseet har nått en stark ställning lokalt, nationellt och internationellt, när det gäller bildkonst. Under 2004 hade museet drygt 80 000 besökare. Förra hösten beslutade universitetsstyrelsen om ett nytt målprogram för museet. Här betonas bland annat samverkan mellan Bildmuseet och övriga universitetet och museets uppgift att vara en plattform för universitetets omvärldsarbete, exempelvis genom forskningsinformation och forskningssamarbeten. Ett av våra uppdrag är att visa bildkonst. Därför hoppas jag att vår huvudman, Umeå universitet, ser värdet av att vi nått en framstående plats i konstvärlden. Samtidigt har vi under många år steg för steg vidareutvecklat samarbetet med övriga universitetet. I vår visar vi tre utställningar, Kropp och själv, om att uttrycka, utforska och utvecklas genom bildterapi, Forntida miljöer med digital 3D-teknik och Umeå konsthögskolas avgångsutställning, som alla är kopplade till universitetet. Dessutom påpekar Jan-Erik Lundström att det finns en samverkan i programverksamhet, forskningsprojekt med mera. 20 AKTUM MAJ 4/2005