Verksamhetsplan Polismyndigheten i Norrbotten. Polisen. Länspolismästarens stab AA /11 Fastställd

Verksamhetsplan 2012 Polismyndigheten i Norrbotten Polisen Länspolismästarens stab AA-191-8818/11 Fastställd 2011-12-21

2 INNEHÅLL 1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 3 2 VERKSAMHETENS INRIKTNING I STORT... 4 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället...4 2.2 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig...5 2.3 Polisens värdegrund ska genomsyra allt...5 2.4 Planeringsprocessen viktigare än rätt målsättningar...5 3 VISSA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE... 6 3.1 Intern styrning och kontroll...6 3.2 Polisens kommunikation ska bidra till målen...6 3.3 Ekonomi...6 3.4 Kompetensförsörjning...7 3.4.1 Chefs- och medarbetarskap... 7 3.4.2 Arbetsgivarpolitik... 7 3.4.3 Rekrytering... 8 3.4.4 Mångfald och inkluderande synsätt... 8 3.4.5 Kompetensutveckling... 8 3.4.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 9 3.5 Miljöledning...9 3.6 Krisberedskap...9 3.7 Verksamhetsskydd... 10 4 MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN BROTTSFÖREBYGGANDE OCH UTREDNING.10 4.1 Fler mängdbrott ska klaras upp... 10 4.1.1 Mängdbrott generellt...10 4.1.2 Tillgrepp genom inbrott...12 4.2 Våldet ska minska... 12 4.2.1 Våld i offentlig miljö...12 4.2.2 Brott i nära relationer...13 4.2.3 Grova våldsbrott...14 4.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas... 14 4.4 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus... 16 4.5 Trafiken ska bli säkrare... 17 4.6 Narkotikan ska bekämpas... 18 4.7 Brottsofferarbete för en ökad trygghet... 19 5 EXTERN SERVICE...19 5.1 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande... 19 5.2 Rättssäker hantering av polisrättsärenden... 20 Bilaga 1: Organisationsskiss och uppdrag till myndighetsgemensamma enheter Bilaga 2: Målkarta 2012 (2a för polisväsendet och 2b för Norrbotten) Bilaga 3: Så här följs målen och strategierna upp 2012 Bilaga 4: Fotnoter

3 1 Länspolismästaren har ordet Uppdraget för svensk polis kan sammanfattas i två punkter. Vi ska minska brottsligheten och öka tryggheten. Alla medarbetare vid Polismyndigheten i Norrbotten är lagspelare i det lag vars gemensamma målsättning är att minska brottsligheten och öka tryggheten i hela länet. Vi finns till för norrbottningarna, som har rätt att kräva Sveriges bästa polis. Det är vår största utmaning. Min övergripande vision för de kommande åren sammanfattas i fyra punkter som utan inbördes rangordning - ska vara centrala i all planering av vår verksamhet: Norrbotten ska ha Sveriges lägsta brottslighet inom mängdbrotten Norrbotten ska ligga i topp när det gäller att utreda anmälda brott Norrbottningarna ska ha ett högt förtroende för polisens sätt att sköta sitt arbete Medarbetarna vid polismyndigheten i Norrbotten ska känna stolthet över det arbete som vi gemensamt utför Vardagsbrotten som t.ex. stölder och våldsbrott ska bekämpas så att de drabbar så få norrbottningar som möjligt. Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott som sker inom hemmets väggar, det som kallas brott i nära relation. Under 2012 ska vi bli bättre på att göra riskanalyser för att kartlägga hotbilden och att göra rätt förstahandsåtgärder vid brott där offer och förövare känner varandra. Polismyndigheten ska utveckla arbetet med ta hand om våldsutsatta kvinnor bl.a. genom samverkan mot våld som sker tillsammans med Länsstyrelsen, Landstinget och kommuner. Vi ska lägga kraft på de brott som begås av våra ungdomar och göra allt vi kan för att förhindra nyrekrytering och utveckling av ungdomsbrotten. Vi måste se till att dessa brott utreds med förtur och att vi därigenom bidrar till att samhället snabbt reagerar på denna typ av brottslighet. Under 2012 fortsätter arbetet med att skapa en operativt stark myndighet som strävar efter att utveckla verksamheten. Vi ska utveckla ledning och styrning av den operativa verksamheten, såväl i det löpande arbetet som i de större planlagda insatserna. Vi ska samlokalisera vissa operativa enheter så att vi kan skaffa oss en helhetsbild och vid behov snabbt reagera och styra om vårt arbete. Med utgångspunkt i vår kunskap om omvärlden ska vi planera vår verksamhet så att vi finns där vi bäst behövs. Vi ska bli en operativt stark myndighet genom att arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Polisens utredningsstöd Pust är ett viktigt redskap som gör att vi kan utreda brottet på plats, och det ska användas fullt ut. Vi ska alltid åka till personer som varit utsatta för inbrott. Detta stärker vårt brottsofferarbete och bidrar till ett ökat förtroende hos allmänheten. Riksdag och regering ställer allt tydligare krav på svensk polis. Berättigade krav på att vi måste förbättra vårt arbete och våra resultat. Vi ska lyssna på kritiken och ställa höga krav på oss själva. Allt tyder på att svensk polis snart består av en enda polismyndighet. Vilka konsekvenser detta får för oss är oklart men ju bättre verksamhet vi bedriver, desto större är möjligheterna för oss när den nya poliskartan ritas upp.

4 För att vi ska lyckas med våra mål och vår strävan att bli en stark myndighet behöver vi engagerade medarbetare. Det är viktigt att våra medarbetare känner att de har möjlighet att påverka det vardagliga arbetet. Det ger ett bra arbetsresultat och främjar trivseln på arbetet. Under 2012 ska vi arbeta för en positiv arbetsmiljö, med god kommunikation och stor delaktighet. Enkelt uttryckt ställer kravet på den bästa polisen att den stöds av den bästa arbetsgivaren. 2 Verksamhetens inriktning i stort 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp 1. Styrande dokument för denna verksamhetsplan är regeringens regleringsbrev, Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar, där regeringens inrikt-ningar utvecklas och preciseras, samt Rikspolischefens inriktning. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i det sistnämnda dokumentet. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp 2. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare.

5 2.2 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Rättssäkerhet: Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bl.a. att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydlig. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Förutsebarhet: För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. Enhetlighet: En förutsättning är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. Samarbete: För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. Interna inspektioner: Under 2012 ska myndighetens interna inspektion av rättssäkerhet, framför allt tillämpningen av tvångsmedel, utvecklas genom Rättsenhetens försorg. 2.3 Polisens värdegrund ska genomsyra allt Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. 2.4 Planeringsprocessen viktigare än rätt målsättningar Resurserna för Polisen har de senaste åren ökat kraftigt och det ställer höga krav på att resultatet utvecklas positivt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att en god resultatkultur 3 och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Planeringsprocessen vid myndigheten ska kännetecknas av följande. Strategier Mål Resultatkedjan Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter ska vara tydlig i all verksamhetsplanering. I denna verksamhets-plan har skillnaden mellan mål (effekt- eller prestationsmål) och strategier gjorts tydligare än tidigare. Nedbrytning: Verksamhetplanen ska innan den 31 december 2011 ha brutits ned till handlingsplaner vid samtliga enheter i myndigheten. I handlingsplanen ska mål, strategier, utbildningsplan, budget och åtgärder angående medarbetarenkäten redovisas enligt utskickad mall. Processen ska präglas av dialog, delaktighet och återkoppling. Handlingsplanen är ett viktigt verktyg för cheferna att kommunicera med medarbetarna om vad som är viktigast för den egna enheten under 2012. Underlag för planeringen är bl.a. tidigare resultat, resurser, åtaganden vid resultatdialoger, omvärld, målen och Resur ser Aktivit eter Presta tioner Effekt er

6 strategierna i verksamhetsplanen samt input från medarbetarna. Det är av stor vikt att, innan målen och strategierna inom enheterna bestäms, först utvärdera arbetssättet under 2011. PUM-A: Utvecklings- och planeringsenheten ska därefter skapa planeringsdokument i IT-systemet PUM-A efter den planering som gjorts. En PUM-A ska finnas för vart och ett av de sakområden som rubricerats i avsnitt 4 nedan. Uppföljning: Verksamhetsuppföljningen under 2012 ska vara välstrukturerad och adekvat. Formerna för uppföljning, utvärdering och tillsyn ska utvecklas och programmet Click View, med bl.a. individuppföljning, ska börja användas. En beskrivning av myndighetens uppföljning under 2012 finns i bil. 4. Analys och resultatdialoger: Analyserna av resultatet ska utvecklas i TLG 4, avdelningsmöten och OLG 5. OLG ska hålla resultatdialoger med respektive enhet efter varje tertial, vilka ska resultera i konkreta åtaganden från enhetschefer. 3 Vissa förutsättningar för verksamhetens bedrivande 3.1 Intern styrning och kontroll Polismyndigheterna är enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll 6 skyldiga att kontinuerligt självutvärdera sig själva i enlighet med RPS framtagna mall. Självutvärderingen syftar till att uppnå en bättre intern styrning och kontroll för att kunna nå målen och fullgöra uppdraget. Styrkor och svagheter har därför kartlagts inom en mängd vitala områden för att uppnå ett bättre resultat. 3.2 Polisens kommunikation ska bidra till målen Polismyndighetens kommunikation ska bidra till att verksamhetsmålen uppnås samt att vi förmedlar en relevant bild av vår verksamhet till medarbetare och allmänhet. Det är av vikt att samtliga medarbetare ser sitt ansvar att söka och förmedla information om sitt uppdrag och förstå vad det innebär för att vi ska nå våra mål. Chefer och ledare har ett särskilt ansvar att ta initiativ till att kommunicera polismyndighetens uppdrag och mål samt det egna verksamhetsområdet. Informationsenheten samordnar och utvecklar polismyndighetens kommunikation utifrån ett strategiskt perspektiv och stöttar enheterna i deras kommunikationsarbete. Förtroende: Norrbottningarnas förtroende för rättsväsendet ska höjas jämfört med senaste NTU Intrapolis: Polismyndigheten ska även under 2012 ligga i topp inom Nordsam när det gäller lokala nyheter på Intrapolis. Alla berörda enheter ska under året utse faktaansvariga som ser till att det finns korrekt och uppdaterad lokal information på Intrapolis samt ta initiativ till minst två nyheter om den egna verksamheten på polisens webbplatser. Kommunicera beslut: Myndighetens ledningsgrupper och minst en chef ska med stöd av informationsenheten analysera sina kommunikationssystem med hjälp av Systemverktyget, som är ett av polisens kommunikationsverktyg. Myndigheten ska också upprätta kommunikationsplaner i minst ett projekt eller i samband med förändringar av verksamhet och organisation. 3.3 Ekonomi All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt och inom ramen för tillgängliga medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras för att hushålla väl med statens medel.

7 Myndighetens mål Polismyndigheten ska vid utgången av år 2012 ha en ekonomi i balans. 3.4 Kompetensförsörjning En viktig förutsättning för verksamhetsstyrning är att ansvar, resurs och befogenhet är tydligt för cheferna. Förväntat antal medarbetare vid respektive enhet är viktigt för en bra planering och under året ska resursfördelningen mellan enheterna och uppdraget för respektive enhet göras tydligare. Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Kompetensförsörjning innefattar en mängd olika aktiviteter från att systematiskt arbeta med att attrahera och rekrytera rätt kompetens till åtgärder för växling och avveckling av kompetens. 3.4.1 Chefs- och medarbetarskap I Polisens medarbetarpolicy beskrivs förväntningarna på medarbetare inom Polisen och även medarbetare som är chefer inom Polisen. Varje medarbetare har ett ansvar för att förbättra och utveckla verksamheten. Medarbetarskapet ska präglas av engagemang, egenansvar och delaktighet i utvecklingen av polismyndighetens verksamhet. Medarbetarskapet ska utvecklas genom goda, konstruktiva dialoger på arbetsplatsträffar. I årliga utvecklingssamtal ska chef och medarbetare mötas i dialoger om individens och verksamhetens resultat. Under våren 2010 genomfördes en medarbetarundersökning vid samtliga polismyndigheter. Respektive enhet ska arbeta aktivt med resultatet från medarbetarundersökningen på enhetsnivå. Norrbotten placerade sig något under riksgenomsnittet i NMI 7. Nästa undersökning kommer att göras våren 2013. De viktigaste frågorna att arbeta med, kopplat till NMI, är följande. NMI-värdet för polismyndigheten ska öka inom områdena så att riksnivån uppnås. Utveckling (ta tillvara kompetens och utvecklingsmöjligheter) från 53 till 57 Information (lätt att få och skaffa den information man behöver) från 31 till 34 Ersättning (uppfattning om rimlig lön i förhållande till ansvar, svårighetsgrad, individuella förmågor) från 46 till 48 3.4.2 Arbetsgivarpolitik Arbetsgivarpolitiken anger normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap av arbetsgivare. Cheferna inom polismyndigheten ansvarar för att uppnå förväntade resultat samt utvecklar och följer upp verksamheten tillsammans med medarbetarna. Cheferna företräder arbetsgivaren, förankrar fattade beslut och verkar för en enhetlig arbets-

8 givarpolitik. Cheferna ska också leda och utveckla medarbetarna, samt skapa förutsättningar för dialog, delaktighet, återkoppling och följa upp individuella prestationer. Samverkan ska vara en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling på alla nivåer i organisationen. Myndighetens lokal-lokala kollektivavtal om samverkan för utveckling anger riktningen. Cheferna ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare. Chefer med tidsbegränsade chefsförordnanden ska ha en utvecklingsplan. För att stärka arbetsgivarrollen och utveckla ledarskapet ska myndigheten, förutom att delta i de nationella ledarutvecklingsprogrammen, ge chefsintroduktion till nya chefer samt vidareutveckla, skapa tillit och trygghet i chefsrollen. Som arbetsgivare ska myndigheten bedriva en lönebildningsprocess och en lönesättning som bidrar till utveckling av verksamheten och att verksamhetens mål uppnås. Grunden för detta är individuell lönesättning. Lönesamtal eller lönesättande samtal ska genomföras med alla medarbetare för att synliggöra individens bidrag till verksamhetens Former för lärande i vardagen ska utvecklas resultat. De nationella kollektivavtalen (ALFA-Polis. ATA mfl) ska tilllämpas så att de främjar effektiviteten i verksamheten. Verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning ska tillämpas. 3.4.3 Rekrytering Rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt är en grundförutsättning för att nå goda resultat och hög kostnadseffektivitet. Alla rekryteringar ska utgå från Polisens nationella rekryteringsprocess. Det lokala rekryteringsarbetet ska kvalitetssäkras genom att samtliga chefer ska utbildas i den nationella rekryteringsprocessen. Konsekvenserna av interna förflyttningar (effektuering av transferlista) av poliser från inlandet till kusten ska tas om hand och särskilt beaktas vid planeringen. Varje chef har ett ansvar att, med utgångspunkt i Polisens ledarkriterier, identifiera och utveckla lämpliga medarbetare till att anta chefsuppdrag. Det arbetet ska också resultera i att fler kvinnor rekryteras till chefstjänster. Acceptansen för och möjligheten till att gå ut och in i chefskapet ska öka. En sådan rörlighet är berikande både för organisationen och individen. 3.4.4 Mångfald och inkluderande synsätt Mångfald ska vara en integrerad och självklar del av polismyndighetens verksamhet och bidra till en mer effektiv och attraktiv organisation. Polisens nationella policy och handlingsplan för mångfald och likabehandling ger inriktning för insatser för ökad jämställdhet och mångfald. Lokala aktiviteter för att öka mångfald och ett mer inkluderande synsätt ska genomföras. 3.4.5 Kompetensutveckling All kompetensutveckling ska utgå från verksamhetens behov. Strategisk kompetensplanering ska genomföras vid alla enheter. Olika typer av kompetensutveckling ska användas så att de bäst anpassas till medarbetarnas skiftande förutsättningar och behov. Former för lärande i vardagen genom exempelvis reflektion, bredvidtjänstgöring och systematisk återkoppling ska utvecklas.

9 3.4.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöaspekter ska tidigt och kontinuerligt beaktas i all verksamhet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska särskilt inriktas på följande. Riskbedömningar: Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv är obligatorisk inför beslut om förändring av organisation, arbetsmetoder, utrustning och teknik. Riskbedömingar och riskanalyser ska utvärderas. Förebygga ohälsa: Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg och insatser för att minska medarbetarnas arbetsrelaterade ohälsa ska prioriteras. Sjukfrånvaron ska kontinuerligt följas upp. Rehabiliteringsinsatser ska initieras tidigt. Samverkan mellan rehabiliteringsaktörer (myndigheter, företagshälsovård m m) ska utvecklas i syfte att tillvarata den enskilda individens arbetsförmåga. Polisen ska ha en arbetsmiljö som är fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Psykosocialt stöd: Avlastande samtal, handledning, psykosocialt stöd samt hot- och riskanalyser ska utgöra en del av den ordinarie verksamheten. Bastaktikkonceptet ska vara en del av vardagen. 3.5 Miljöledning Polismyndigheten ska under år 2012 verka för följande. Ökad andel resor med tåg inom länet vid färd mellan orter i norra Lappland och kustbandet Minskad bensinförbrukning genom smartare bilkörning Öka antalet video- och telefonkonferenser För att även nå kontroll över elkonsumtionen är strategin att vid varje ny kontraktsskrivning av polishus skapa möjligheter för mätning av elförbrukningen. En del av de befintliga avtalen har kostnader och förbrukning av el sammanslaget i totalhyran. I den operativa verksamheten har myndigheten skapat samverkanslösningar som i sig kommer att innebära mer bilkörning på fältet. Sådana resor ska dock i största möjliga mån ske genom kollektiva färdmedel eller genom samåkning. En avvägning ska alltid ske med hänsyn tagen till restider och hushållning av disponibel arbetstid. 3.6 Krisberedskap Polismyndighetens krisberedskaps- och krisledningsförmåga ska förstärkas så att medborgarna i Norrbotten kan känna trygghet då särskilda händelser inträffar. Polismyndighetens verksamhet måste också skyddas så att den kan bedrivas under alla former av belastningar, särskilt vid stora påfrestningar på samhället vid kriser (robusthet). För att uppnå en bättre krisberedskapsförmåga och ett bättre verksamhetsskydd ska polismyndigheten vidta följande åtgärder under 2012: Genomföra övningar inom ramen för ÖVA, RPS nya övningskoncept. Upprätthålla två stabsuppsättningar med adekvat utbildning i stabsarbete. Verka för att yttre befäl genomgår polisinsatschefsutbildning. Anpassa stabsrummet så att särskilda händelser kan ledas mer effektivt. En specialistfunktion ska finnas med särskild kompetens att hantera farlig situation (BBE) Innan 2012 års slut ska all yttre personal ha genomgått utbildningen Bastaktik 2 Verka för att reservkraft finns för uthållighet på mer än en vecka Verka för robusthet vid samhällsstörningar angående vattenförsörjning, pandemi och CBRN-E 8.

10 3.7 Verksamhetsskydd Polismyndighetens versamhet måste skyddas så att den kan bedrivas under alla former av belastningar. Skyddsarbetet delas upp i områdena medarbetare, information samt egendom (utrustning och lokaler). Ett välutvecklat verksamhetsskydd leder till ökad effektivitet i kärnverksamheten genom att medarbetare är trygga, lokaler är säkra och information finns tillgänglig när den behövs, men inte läcker ut till obehöriga. Verksamhetsskyddet ska utvecklas genom följande: Förvaltningsprocess: Under 2012 skall verksamhetsskyddet bygga en förvaltningsstruktur för områdena skydd av egendom, skydd av information samt skydd av medarbetare Loggkontroller: Genom loggkontroller säkerställs att regelverk efterlevs. 4 Mål för brottsbekämpningen brottsförebyggande och utredning Följande 10 sakområden är högst prioriterade för 2012. Uppklaring av mängdbrott Inbrottsstölder Våld i offentlig miljö Brott i nära relation Grova våldsbrott Grov organiserad brottslighet Ungdomsärenden Trafikarbete Narkotikaärenden Brottsofferfrågor Att dessa 10 områden ska prioriteras måste genomsyra de beslut som fattas på alla nivåer och inom alla enheter. Av kapitel 4 framgår polismyndighetens mål och strategier för dessa ärendetyper under 2012. Som framgår ovan har regeringen för 2012 ett stort fokus på att resultatet för utredningsverksamheten ska förbättras och på att Polisens resultat ska förbättras motsvarande den stora resursförstärkning som skett. 4.1 Fler mängdbrott 9 ska klaras upp Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera länder. 4.1.1 Mängdbrott generellt Polismyndigheten har, jämfört med andra polismyndigheter, ett relativt bra utgångsläge, med en låg brottslighet och en hög uppklaring generellt sett. Det finns dock en förbättringspotential i arbetsmetodik och förmåga att prioritera och leda verksamheten. Myndighetens största problem inom mängdbrottsbekämpningen är de höga utredningsbalanserna och den stora andelen äldre ärenden i balans.

11 Nationellt mål Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och fler mängdbrott klaras upp. Antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå. Skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. Myndighetens mål Antalet öppna kriminalärenden 10 ska uppgå till högst 2 500 ärenden den 31 maj och till högst 3000 den 31 december 2012. 11 Den totala andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ska uppgå till minst 22 procent 12. Andelen positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökningen letts av polismyndigheten ska uppgå till minst 90 procent (kvalitetsmål) 13. Antalet utförda topsningar/dna-tester ska öka väsentligt och uppgå till minst 1 335. Myndighetens strategi Brottsförebyggande arbete: Områdespoliserna har ett ansvar att vara motor i det brottsförebyggande arbetet och samverka systematiskt med bl.a. kommunerna, företag, föreningar och medborgare i respektive kommun med evidensbaserade metoder. Låg utredningsbalans: Polismyndighetens största förbättringsbehov inom mängdbrott ligger i att minska den stora utredningsbalansen och då främst äldre ärenden (se RPS-inspektion). Detta ska ske genom såväl rekryteringar till BU-enheter och utvecklat arbetssätt som genom särskilda balansinsatser. Utredningsbalansen måste minskas Livsstilskriminella: Polismyndigheten ska jobba mot livsstilskriminella genom att identifiera dessa, vidta åtgärder samt använda oss av lokalt förankrade metoder. FU-ledning: Rekrytering och utbildning av FU-ledare är vitalt för en fungerande utredningsverksamhet, liksom utveckling av FU-ledarfunktionen. Under våren 2012 ska polismyndigheten leda en utredning angående gemensam FU-ledning nattetid inom Nordsam. Samordning och beredning: BSE:s huvuduppdrag är att samordna och bereda ärenden med känd gärningsman och även, genom bl.a. en utvecklad forensisk analys och tillsammans med KUT:s analyser, samordna ärenden med okänd gärningsman. Färre överlämningar: Ärenden ska avslutas i ett så tidigt skede som möjligt och med så få överlämningar som möjligt. Användandet av PUST ska även fortsättningsvis ligga på en hög nivå. Start- och slutsamtal vid varje skiftbyte ska användas för att PUSTärenden inte ska bli liggande i onödan. DNA-tester: Antalet DNA-topsningar ska öka väsentligt, som ett led i att få en stor DNAbas och på så vis klara upp fler brott. Verksamhetsuppföljning: Under 2012 ska verksamhetsuppföljningen på individnivå utvecklas. Prioritering: FU-ledarna har ett ansvar att vara drivande när det gäller prioritering av rätt ärendetyper våld i offentlig miljö, brott i nära relation och inbrottsstölder. Direktiv ska ges inte bara när ärenden fördelas på handläggare utan även löpande under handläggningens gång. Åklagarsamverkan: Möten ska ske med åklagarmyndigheten månadsvis, där utveckling av mängdbrottsbekämpningen ska stå högst på dagordningen. Polismyndigheten samverkar med åklagarmyndigheten så att samma ärendetyper prioriteras. Kvalitetssäkring: Enhetschef tillsammans med lokal FU-ledare, skall varje månad gå igenom alla öppna ärenden i ärendetyperna våld i offentlig miljö och brott i nära relation, för att säkerställa att det arbetas aktivt och rätt med ärendena.

12 4.1.2 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) står för en betydande del av den samlade brottsligheten och inbrottsstölderna utgör drygt 40 procent av den anmälda tillgreppsbrottsligheten (exkl. i butik). Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till lägst 5 procent till utgången av 2012. Myndighetens mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 7 procent 14. Myndighetens strategi Strategin för mängdbrott som angivits ovan gäller också för tillgrepp genom inbrott. Strategin för att minska antalet inbrott ska vara offensiv, planerad och kunskapsbaserad och utredningarna drivas mer samordnat. Polisnärvaro ska planeras till brottsfrekventa tider och platser. Media: Säsongsbetonade problemställningar ska uppmärksammas i media, exempelvis då sommarstugor lämnas för vintern eller då snöskotrar plockas fram för att åter tas i bruk. Platsundersökningar: Samtliga brottsplatser gällande bostadsinbrott ska platsundersökas av polis. Myndighetens handlingsplan för LOKUS ska följas, inbegripet även kompetensförsörjning. Seriebrottslighet: Under 2012 ska en särskild insats mot seriebrott ske inom Nordsam, med särskilt fokus på seriebrottslighet från Baltikum. Insatsen ska ledas av chefen för BBE och ske inom ramen för Rikskriminalpolisens satsning mot seriebrott. 4.2 Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor 15 och arbetet ska bedrivas i enlighet med PUM och PNU. Nationellt mål Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och fler våldsbrott klaras upp. Produktiviteten ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska 16. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. 4.2.1 Våld i offentlig miljö Nivån för antalet inträffade fall av våld i offentlig miljö är relativt hög i Norrbotten jämfört med andra län, trots viss framgång med proaktiva metoder för att få bättre kontroll över bl.a. krogvåldet. Utredningsmässigt finns också en del kvar att göra, framför allt när det gäller snabbt utredningsförfarande.

13 Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exkl. ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6 år) ska öka till lägst 26 procent till utgången av 2012. Myndighetens mål Antal anmälningar av våld i offentlig miljö skall inte överstiga 850. Andelen redovisade ärenden till åklagaren i förhållande till inkomna ärenden för misshandel utomhus (exkl. ärenden där brottsoffret är i åldern 0 6 år) ska uppgå till minst 30,5 procent 17. Myndighetens strategi Viktiga metoder mot våld i offentlig miljö är följande. Samverkan: Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan berörda intressenter. Kunskapsbaserat: Strategin mot det offentliga våldet ska vara offensiv, planerad och kunskapsbaserad enligt PUM. Evidensbaserade arbetsmetoder ska användas, exempelvis o krogtillsyn o kronobergsmodellen o uppsökande och aktivt samarbete med alkoholhandläggare, krögare och ordningsvakter o polisnärvaro på brottsfrekventa tider och platser för tidiga ingripanden PNU: Utredningarna ska så långt det är möjligt utföras och kvalitetssäkras i direkt anslutning till brottet enligt PNU. Detta bland annat genom en aktiv förundersökningsledning. 4.2.2 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. 18 I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka till lägst 25 procent till utgången av 2012. Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov fridskränkning. Myndighetens mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka till lägst 26,9 procent. 19

14 Myndighetens strategi Kunskap: RPS interaktiva utbildningsprogram ska under år 2012 åter gås igenom av all BF- resp. BU-personal. Riskanalyser 20 ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov kvinnofridskränkning. Samverkan: En god samverkan med externa aktörer är centralt i sammanhanget. Myndigheten ska aktivt bidra i upprättandet av ett centrum inom ramen för Samverkan mot våld (Polisen, Länsstyrelsen, Landstinget och kommuner). Förstahandsåtgärder: Bra förstahandsåtgärder, t.ex. videoförhör och fotografi på skador, är vitalt för en hög uppklaring. De åtgärdskort för förstahandsåtgärder som tagits fram ska återigen spridas till personalen. 4.2.3 Grova våldsbrott Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld i landet. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Nationellt mål Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Myndighetens mål Samtliga ärenden angående dödligt våld i länet under 2012 ska personuppklaras. Myndighetens strategi Polismyndighetens arbete med grova våldsbrott ska ske i enlighet med PUG. Samarbetet inom Nordsam och med Rikskriminalpolisen ska förbättras. Ansvarig är chefen för Avdelning Brottsutredningar, BU. 4.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter. 21 Grov organiserad brottslighet (GOB) är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av Polisen. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten har förstärkts i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till RPS. 22 Även om polismyndighetens arbete mot GOB varit framgångsrikt under 2010, måste arbetet fortgå med oförminskad kraft. Arbetet mot miljöbrott ska bedrivas enligt den strategi som Rikspolischefen och Riksåklagaren undertecknat. Brottstyper som är förekommande i den organiserade brottligheten är bl a grova miljöbrott, där man dumpar miljöfarligt avfall i naturen, gränsöverskridande avfallstransporter (GRÖT), artskyddsbrott, ekonomiska brott samt narkotikabrott. Alla dessa brottstyper

15 utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den organiserade brottsligheten kan utvecklas. Det är av stor vikt att samarbete sker med andra myndigheter samt med frivilligorganisationer vilka kan stödja polismyndigheten i det brottsförebyggande samt brottsutredande arbetet. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Myndighetens mål Minst fyra nyckelpersoner för organiserad brottslighet ska identifieras och kartläggas enligt KAP-metoden 23. För minst två av dessa ska farlighetsgraden minska till följd av polisiära insatser mot dem eller personer i deras innersta krets under året. Minst ett förverkande av brottsutbyte enligt 36 kap1b Rättegångsbalken ska ske från någon av dessa personer eller deras innersta krets. Myndighetens strategi Kriminella nyckelpersoner: Arbetet ska inriktas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner. Kartläggningsarbetet och störningarna av dessa personer ska utvecklas. Vinning av brott: Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. Samverkan: Polismyndighetens arbete ska präglas av insatser som sker långsiktigt och på bred front tillsammans med Ett effektivt arbete mot GOB kräver ett fungerande personsäkerhetsarbete andra myndigheter och kommuner i syfte att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten att utnyttja samhällets brister. Nyrekrytering: Ett förebyggande arbete för att minimera rekrytering av ungdomar till kriminella gäng ska bedrivas. Brottstyper: Polismyndigheten ska också bedriva ett aktivt arbete mot typiska brott i sammanhanget - hot, utpressning, smuggling, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Ansvarig:. Det är allas ansvar inom myndigheten att operativt delta i arbetet mot grovt organiserad brottslighet. Samordningsansvaret, beroende på brottstyp, är chefen Brottsbekämpningsenheten, Narkotikaenheten samt Ekobrottsenheten RUC: Inom Nordsam finns ett regionalt underrättelsecentrum, RUC. De aktionsgrupper som är kopplade till RUC kan via operativa rådet vara polismyndigheten behjälplig vid insatser mot grov organiserad brottslighet. Yttre personal: Inom polismyndigheten ska en gemensam strategi för förhållningssättet mot grov organiserad brottslighet finnas. Den ska bland annat innefatta yttre personals agerade vid till exempel trafikkontroller och i förväg kända fester. En låg toleransnivå ska gälla mot personer i denna miljö. Utredningar mot medlemmar, supporters och bolag kopplade till denna miljö ska ske med förtur. Informatörer: Myndigheten ska öka inhämtningen av underrättelseinformation gällande dessa kriminella nätverk genom informatörsverksamheten, som är knuten till KUT. Personsäkerhetsarbete: Ett effektivt arbete mot grovt organiserad brottslighet förutsätter att människor vågar och vill vittna så att rättsprocessen kan säkerställas. När målsäganden eller vittnen drabbas av hot eller liknande, ska åtgärder och rutiner för personsäkerhetsarbete finnas. Detsamma gäller vid otillåten påverkan mot politiskt för-

16 troendevalda, anställda inom rättsväsendet och andra företrädare för samhälleliga organisationer, vilket hotar demokratin och rättssäkerheten. Mediastrategi: Det ska finnas en samordnad mediastrategi kopplat till denna typ av brottslighet. 4.4 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och göra insatser för dem 24. Under 2011 påbörjades en regeringsinitierad pilotverksamhet med sociala insatsgrupper på 12 orter i landet, däribland Boden 25. Arbetet i de sociala insatsgrupperna syftar till att uppnå bättre samverkan mellan berörda aktörer, tidigare identifiering av ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil och till att hjälpa ungdomar som vill lämna kriminella nätverk genom insatser från olika instanser i samhället. Arbetet i insatsgrupperna ska vara individbaserat. Samtliga polismyndigheter ska arbeta aktivt för att samverkan, främst med socialtjänsten, förbättras på alla orter i landet. RPS och Riksåklagaren har i en gemensam framställan till regeringen begärt att 3 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska upphöra att gälla. Detta kommer innebära att polisen får möjlighet att vara förundersökningsledare i fler ärenden med misstänkta under 18 år. Polismyndigheterna ska därför vidta de åtgärder som krävs för att polismyndigheten ska kunna leda fler förundersökningar. Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där ungdomar är gärningspersoner. De lagstadgade tidsfrister som finns ska hållas. Nationellt mål Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas. Myndighetens mål De lagstadgade tidsfristerna för ungdomsärenden skall hållas 26. Myndighetens strategi Beaktande av inspektionsrapport: Polismyndigheten ska i samtliga beslut som rör barn och unga beakta de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer enligt inspektionsrapporten Polisens hantering av ungdomsverksamhet. Förhindra nyrekrytering: Nyrekrytering till brottslighet ska förebyggas, bl.a. genom tidig identifiering, avbrytande av kriminella beteenden och tillämpning av ett utredningsförfarande som bidrar till snabb lagföring av ungdomar. För att lyckas ska vi också aktivt samverka med andra berörda aktörer i samhället, främst med åklagarna och socialtjänsten. Nyckelpersonal i detta arbete är Särskilda Insatsgrupperna (SI), områdespoliser och ungdomsutredare. Konceptet med social insatsgrupp i Boden 27 ska utvecklas och spridas till andra områden i länet. Anmälan enligt 14 SOL. Anmälan till kommunen enligt Socialtjänstlagen 14 ska ske vid all kontakt med unga som kan misstänkas fara illa. Anmälan ska göras av den polisanställde som kommer i kontakt med den berörda. Polismyndigheten har de senaste tre åren ökat antalet sådana anmälningar och detta ska fortsätta att utvecklas.

17 Tidsfrister: Polismyndigheten ska avseende utredningar där ungdomar är gärningsmän eller målsäganden, prioritera sina resurser och utveckla rutiner för att följa de lagstadgade tidsfrister som finns. 4.5 Trafiken ska bli säkrare Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen 28. Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Myndighetens mål Antalet skadade och döda i trafiken i Norrbotten ska minska jämfört med år 2011 29. Myndighetens strategi Prioriterat inom trafik: I trafiksäkerhetsarbetet ska insatser beträffande nykterhet, hastighet, skyddsutrustning och aggressiv körning prioriteras. De särskilda satsningar som polismyndigheten deltar i, som en del av nationella och regionala trafikdagar, ska särskilt prioriteras. Lokal problemkartläggning: Trafikinsatserna ska vara underrättelsebaserade. Det lokala trafiksäkerhetsarbetet ska bedrivas efter den lokala problembild som respektive polisområde har. LAU-prov: Antalet alkoholutandningsprov ska vid utgången av år 2012 uppgå till minst 61 600 enligt RPS riktvärde för myndigheten. Nedanstående antal LAU-prov ska göras i respektive område, samt trafikenhet (nedbrytning efter invånarantalet). LULEÅ/BODEN 16 150 PITE ÄLVDAL 14 150 NORRA LAPPLAND 14 150 ÖSTRA NORRBOTTEN 14 150 TRAFIKENHET 3 000 LAU-prov vid alla förarkontakter: Alla kontakter med förare av fordon ska generera ett alkoholutandningsprov och i förekommande fall en kontroll av påverkan av droger. Viktigt är också att iaktta och notera vilka som färdas i fordon som kontrolleras, gods etc. för att skapa bra underlag till underrättelser. Hastighet och aggressiv körning. Målsättningar när det gäller rapporter beträffande hastighet och aggressiv körning ska formuleras vid respektive område i enlighet med den lokala problembilden. All BF-personal deltar: Trafikenheten ska vara motor i trafiksäkerhetsarbetet, men det ska finnas med i planeringen av verksamheten för all polispersonal i yttre tjänst. Rätt tid och plats: Kontroller ska genomföras på platser och vid tider då det erfarenhetsmässigt är bäst att genomföra kontrollerna. En indikator för detta när det gäller trafiknykterheten är andelen positiva LAU-prov. Yrkestrafik: Antalet kontrollerade arbetsdagar enligt kör- och vilotidsförordningen ska vid utgången av år 2012 uppgå till minst 17 400.

18 Farligt gods: Antalet kontroller av farligt gods ska vid utgången av år 2012 uppgå till minst 210. INVIT: Arbetsmetoden för insats mot vaneförbrytare i trafiken ska tillämpas. 4.6 Narkotikan ska bekämpas Vi vet att narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt. 30 Det övergripande målet i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika, dopningsoch tobakspolitiken är bl.a. ett samhälle fritt från narkotika. 31 Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas såväl nationellt som internationellt. Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten, vilket har betydelse för satsningen mot narkotikabrott. Nationellt mål Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. Myndighetens mål Andelen anmälda överlåtelsebrott gällande narkotika av samtliga anmälda narkotikabrott 2012 ska öka jämfört med medianen de fem senaste åren. Myndighetens strategi Överlåtelsebrott i fokus: Polismyndighetens arbete mot narkotikabrott ska vara riktat både mot leveranser och bruk av narkotika, men fokus ska även fortsättningsvis ligga på överlåtelsebrott. Ökningen av beställning och leveranser av narkotika via Internet och postförsändelser ska särskilt uppmärksammas. Ansvariga enheter: Ansvarig och sammanhållande för polismyndighetens arbete i denna fråga är Narkotikaenheten, NE, och de lokala särskilda insatsgrupperna, SI. Det är dock allas ansvar inom myndigheten att operativt delta i arbetet. NE ska förbättra stöttningen till lokala enheter vid deras insatser mot narkotika, även i fall där brotten inte är grova. Ungdomar: Arbetet mot narkotika ska i huvudsak vara inriktat mot att förhindra nyrekrytering till drogmissbruk bland unga mellan 15 och 25 år, för att på så sätt minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. En god samverkan med kommunens sociala verksamhet och skolan är en förutsättning för att kunna göra effektiva och tidiga insatser som ger resultat. I detta arbete ska områdespoliserna och SI-grupperna involveras och den kunskap som framkommit genom kartläggning av lokal ungdomsproblematik användas. PUM: Det underrättelseledda arbetet ska ge bra underlag för lokal kännedom om vilka personer som missbrukar och också tillhandahåller droger. Ett strukturerat arbetssätt grundat på underrättelseinformation, lokala problembilder och aktiva kontakter med t.ex. föräldrar ska leda till att fler ungdomar som nyttjar droger identifieras, kontrolleras, testas och följs upp för att minimera fortsatt droganvändning.

19 4.7 Brottsofferarbete för en ökad trygghet Ett väl fungerande brottsofferarbete inom Polisen är av stor vikt för att underlätta situationen för den brottsutsatte och för en effektiv brottsbekämpning. Den senaste brottsofferundersökningen visade på dåliga resultat för polismyndigheten jämfört med andra polismyndigheter. Nationellt mål Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Myndighetens mål Andelen brottsoffer som är nöjda med polismyndigheten ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda 32. Myndighetens strategi Helhetsperspektiv: Brottsofferarbetet ska vävas in som en naturlig del i den verksamhet som myndigheten bedriver, främst vid ingripande- och utredningsverksamhet. Samverkan: Antalet förmedlade ärenden enligt 14 SOL 33 ska fortsätta att öka jämfört med 2011. Rutinerna för riskanalyser och kontaktförbud ska tydliggöras Riskanalyser (SAM, SARA, PATRIARK) ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov kvinnofridskränkning av handläggande lokal enhet. Fördjupade riskbedömningar kan i vissa fall göras av personskyddet vid KUT. Rutinerna för riskanalyser ska tydliggöras för all personal under året. Kontaktförbud: Rutinerna för kontaktförbud ska tydliggöras för all personal under året. Uppföljningen av kontaktförbud ska förbättras och varje nytt ärende ska ha en utsedd kontaktperson för ärendets berörda. FU-ledning: Kvalitetssäkring av brottsofferhantering ska ske av FU-ledare, som ska få särskild brottsofferinformation från myndighetens brottsoffersamordnare. Kunskap: Kontinuerlig utbildning/information om brottsofferarbete ska ske på APT och TLG. Under året ska en utbildning i hot- och riskbedömning ske för berörd personal. Bemötande/information: Ett ökat fokus på brottsoffret genom rättsprocessen resulterar i såväl fler lagföringar, som nöjdare brottsoffer. Samtliga handläggare ska informera brottsoffret om händelseutvecklingen i ärenden som är särskilt integritetskränkande, vilket kan bidra till en ökad förståelse för att polisen vidtagit rimliga åtgärder i ärendet. Samordning, uppföljning och utvärdering: Myndighetens brottsoffersamordnare ska följa upp arbetet varje månad, i samarbete med de lokala brottsofferhandläggarna, vilka har ett kvalitets-, samordnings- och uppföljningsansvar inom sitt område. 5 Extern service 5.1 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten och i många fall den enda kontakt som en enskild person har med Polisen. Uppfattningen om hur väl Polisen fungerar påverkas i hög grad av hur tillgängligheten, bemötandet och utförandet upplevs. Detta gäller till exempel vid kontakter med telefonväxel, ansökan om nytt pass eller då behov uppkommer att göra en polisanmälan. Den stora mängden serviceärenden ger också stor påverkan på den totala effektiviteten, vilket gör att potentialen för ökad verksamhetsnytta och bättre resursanvändande är mycket hög.

20 Nationellt mål Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisens service dvs. tillgänglighet, bemötande och utförande ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Myndighetens mål Antalet servicemottagare som är nöjda med polismyndighetens service, d.v.s. tillgänglighet, bemötande och utförande, ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda 34. Andelen besvarade PKC-samtal inom 3 minuter ska upgå till minst 90 procent. 90 procent av samtal till LKC med högsta prioritet ska besvaras inom 15 sekunder och 90 procent av övriga samtal inom 3 minuter. Myndighetens strategi Servicestrategin: Den nationella servicestrategin ska vara känd av alla medarbetare och genomsyra det dagliga arbetet för alla. Aktiv samverkan mellan alla delar av polismyndigheten säkerställer att den nationella servicestrategin efterlevs. Tillgänglighet: Polismyndigheten ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig på flera olika sätt t.ex. information och e-tjänster på www.polisen.se, via sociala medier, i reception och via telefon. Utvecklingen ska ske anpassat till allmänhetens behov och efterfrågan. Under 2012 ska kvällsöppet en dag i veckan införas på en av polisstationerna i myndigheten. Bemötande: Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt, effektivt och rättsäkert. Polismyndigheten ska ha ett korrekt och professionellt bemötande. PKC: Polismyndigheten har som en av sju polismyndigheter ansvaret för att bedriva verksamhet i Polisens kontaktcenter, PKC. Under 2012 ska inriktningen vara att fortsätta utveckla denna verksamhet i enlighet med nationella inriktningar. Tillgänglighet i form av svarstider, bemötande och utförande inom PKC är av stor betydelse för hur servicemottagarna uppfattar polisen. PKC är en betydande kanal för initial information till efterföljande processer i enlighet med PUM och PNU. God tillgänglighet för allmänheten och bra informationskvalitet i dokumentationen av såväl tips som brottsanmälan skapar goda förutsättningar för ökad kvalitet i efterföljande led. 5.2 Rättssäker hantering av polisrättsärenden En viktig kontakt med allmänheten har Polisen i samband med handläggningen av polisrättsärenden 35. Handläggning och beslutsfattande i polisrättsliga ärenden avser myndighetsutövning mot enskilda. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan överklagas till domstol. Nationellt mål Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen ska också ordna sin verksamhet så att det blir möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. För delgivningsuppdrag gäller att Polisen ska klara minst 85 procent av de uppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. 36 Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. 37

21 Myndighetens mål Polismyndigheten ska klara minst 85 procent av de delgivningsuppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. Antalet inre utlänningskontroller ska öka jämfört med året innan och uppgå till minst 1000 38. Antalet avslutade verkställighetsärenden ska öka med 25 procent. Myndighetens strategi Allmän strategi: Polismyndigheten ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättsäkert sätt. Vi ska också sträva mot att vara tydlig och öppen i informationen om innehåll och handläggningstider. Delgivningar: Polisens arbete med att utföra stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen är av stor betydelse för att undvika att huvudförhandlingar i brottmål ställs in. Det är därför viktigt att polismyndighetens delgivningsverksamhet har en bra organisation med en tydlig ansvarsfördelning. Gränspolisenheten: Gränspolisenheten ska svara för verkställighetsarbetet och den yttre gränskontrollen samt samordna den inre utlänningskontrollen vid myndigheten. Därvid ska den yttre gränskontrollen vid länets flygplatser säkerställas bemanningsmässigt och kompetensmässigt så att man uppfyller Gränskodexen. Gränspolisenheten ansvarar för att all polispersonal vid myndigheten genomgår SIS utbildning under 2012. REVA: Verkställighetsprocessen ska förbättras enligt Lean-modellen i enlighet med projektet REVA.

22 Bilaga 1 Organisationsskiss Polismyndigheten i Norrbotten Polisstyrelsen Polisstyrelsen Länspolismästare Länspolismästare Ekonomi/Service Ekonomi/Service Stab Stab Rättsenhet Rättsenhet Operativ Operativ chef chef Utveckling Utveckling och planering och planering KUT KUT HR HR Information Information Avd Brottsförebyggande Avd Brottsförebyggande LKC LKC Trafik Trafik Brottsbekämpning Gränspolis Brottsbekämpning Gränspolis Reception Reception Lu/Bo Lu/Bo Om råde Om råde Om råde Område Område Område Område Om råde N Lappland Ö Norrbotten Luleå/Boden Piteå Älvdal N Lappland Ö Norrbotten Luleå/Boden Piteå Älvdal Avd Brottsutredande Avd Brottsutredande Ekobrott Ekobrott Narkotika Narkotika Krim inal Krim inal tekniska tekniska Brottsamordning Brottsamordning PKC PKC Utredning Utredning Utredning Utredning Utredning Utredning Utredning Utredning N Lappland Ö Norrbotten Luleå/Boden Piteå Älvdal N Lappland Ö Norrbotten Luleå/Boden Piteå Älvdal

Bilaga 2 a Målkarta för svensk polis