Underlag till stormötet angående om Uppsalaekonomerna ska söka kårstatus

Underlag till stormötet angående om Uppsalaekonomerna ska söka kårstatus Tisdag den 6 november 2012 Kl 17.00 H4, ekonomikum Författare Uppsalaekonomernas styrelse

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 1.1 Varför söker vi kårstatus?... 2 1.2 Uppsala universitets organisation... 2 1.3 Antalet kårer under Uppsala universitet... 3 1.3.1 Kårer i dagsläget... 3 1.3.2 Kårer om ett år... 3 1.4 Uppsala studentkår... 4 1.4.1 Kårobligatoriets avskaffande... 4 1.4.2 Ekonomiska sektionen... 5 1.6 Studiebevakning under Uppsala studentkår... 7 1.8 Fördelar & nackdelar... 9 2. Organisatoriska konsekvenser... 11 2.1 Föreningen Uppalaekonomernas ändamål... 11 2.2 Bakgrund av arvodering... 11 2.2.1 Organisatoriska konsekvenser av arvodering... 12 2.2.2 Ekonomiska konsekvenser av arvodering... 13 2.2.3 Nackdelar/risker med arvodering... 13 2.3 Stadgeändringar... 14 2.4 Medlemsuppdatering... 15 3. Benchmarking... 15 4. Externa effekter... 16 4.1 USOP... 16 4.2 Institutioner... 16 4.3 Samarbetspartners... 17 5. Vad händer härnäst?... 17 6. Frågor och svar... 18 1

1. Bakgrund 1.1 Varför söker vi kårstatus? Idag ser Föreningen Uppsalaekonomernas ( Uppsalaekonomerna ) stadgar ut på följande vis: Kap.1 2 Ändamål Föreningen Uppsalaekonomerna har till ändamål: att arbeta för att medlemmarna har en meningsfull och rolig tillvaro vid sidan av sina ordinariestudier att bevaka och förbättra utbildningen i de ämnen som har anknytning till ekonomi att skapa såväl långsiktiga som kortsiktiga kontakter och relationer med näringslivet Kap. 12 2 Utbildningsutskottet syfte: Utbildningsutskotten skall verka för att bevaka ekonomutbildningen vid Uppsala universitet samt bedriva utbildningsrelaterade projekt. Föreningen Uppsalaekonomernas styrelse ( Styrelsen ) anser att vi i dagsläget inte uppfyller dessa ändamål på ett optimalt sätt. Den studiebevakning som sker är bristfällig mot de studenter som är medlemmar i Uppsalaekonomerna. Det finns rum för utveckling och förbättring av våra studier men detta tar lång tid då vi till stor del inte för studiebevakning direkt mot medlemmarna utan måste gå via en samarbetsorganisation, Ekonomiska sektionen, där det finns delade åsikter och intressen. Som kår kan Uppsalaekonomerna representera sina medlemmar på ett mycket bättre sätt inom universitetet samt föra en utförlig och närmare studiebevakning. Vi kan då mer aktivt arbeta mot att våra medlemmar ska ha de bästa förutsättningarna för att få en bra utbildning. 1.2 Uppsala universitets organisation Uppsala universitets högsta beslutande organ är Konsistoriet och därefter kommer rektorn. Inom universitetet finns det tre vetenskapsområden som består av en eller flera fakulteter vilka i sin tur består av ett antal institutioner. Exempelvis så tillhör alla institutioner på Ekonomikum den Samhällsvetenskapliga fakulteten inom Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. 2

1.3 Antalet kårer under Uppsala universitet 1.3.1 Kårer i dagsläget I dagsläget finns det två kårer under Uppsala universitet; Uppsala studentkår ( US ) och Farmacevtiska studentkåren ( FaS ). US bildades år 1849 och var länge den enda kåren för Uppsala universitets studenter. I dagsläget representerar de runt 95 procent av studenterna. FaS var tidigare en studentkår som representerade studenter på Farmaceutiska institutet i Stockholm. År 1971 flyttades institutet till Uppsala och FaS fortsatte då att vara studentkår för sina studenter och representerar idag runt 5 procent av Uppsala universitets studenter. Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår ( UTN ) är trots namnet inte en kår i dagsläget utan endast en studentförening på samma sätt som Uppsalaekonomerna. UTN har funnits sedan 2002 genom en sammanslagning av föreningarna Uppsala TeknologKår och Föreningen Uppsala Naturvetare. Ända sedan år 1999 har UTN och dess föregångare utrett kårfrågan och de har sökt kårstatus tre gånger men fått avslag varje gång. Under den senaste kåransökan för tre år sedan var universitetets argument till avslag att US hade fler medlemmar än UTN inom deras verksamhetsområde, något som är föga förvånande då detta var precis efter kårobligatoriet försvann och alla natur- och teknologstudenter fortfarande var medlemmar i US. 1.3.2 Kårer om ett år Om ett år kan det finnas fem kårer under Uppsala universitet; US, Fas, UTN, Uppsalaekonomerna och Gotlands Studentkår Rindi. Den sista är en konsekvens av Uppsala universitets sammanslagning med Högskolan på Gotland. Representanter från respektive kår/förening har under ett antal månader samtalat om denna situation och planerat att bilda ett Kårsamarbetsorgan där gemensamma frågor gentemot exempelvis universitetet kan diskuteras så att man har en enad front när det gäller åsikter som alla kårer har gemensamt. Hur detta samarbetsorgan kommer fungera beror på hur många organisationer som blir godkända som kårer till år 2013. 3

1.4 Uppsala studentkår 1.4.1 Kårobligatoriets avskaffande Kår- och nationsobligatoriet avskaffades den 1 juli 2010 eftersom regeringen ansåg att det är en demokratisk rättighet för alla studenter att själva få välja om de vill tillhöra en förening eller inte. På regeringens hemsida (www.regeringen.se) finns följande svar på frågan om de dåvarande studentkårerna skulle finnas kvar efter kårobligatoriets avskaffande (våra understrykningar): Kommer de nuvarande studentkårerna att finnas kvar? Det finns inget som hindrar att de studentkårer som finns i dag även fortsättningsvis lever kvar. Dock innebär de nya reglerna att det ställs vissa krav för att en sammanslutning av studenter ska få kalla sig studentkår. - Kåren ska bestå av studenter vid ett universitet eller en högskola och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. - Det huvudsakliga syftet ska vara att bevaka och delta i utvecklingen av utbildningen och studieförutsättningarna vid högskolan. - Samtliga studenter inom verksamhetsområdet ska ha rätt att bli medlemmar i kåren (under förutsättning att de betalar den medlemsavgift som kåren har bestämt). - Alla medlemmar, utom stödmedlemmar, ska ha rösträtt vid val till kårens högsta beslutande organ. Det är universitetet eller högskolan som efter ansökan beslutar att ge en sammanslutning ställning som studentkår. Beslutet gäller normalt för tre år varefter ett nytt beslut fattas. En studentkårs verksamhetsområde måste sammanfalla med en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av lärosätet och får inte vara större än universitetet eller högskolan. Om flera sammanslutningar ansöker om ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde ska den som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet få ställning som studentkår. Detta innebär att det även i fortsättningen kommer att kunna finnas flera studentkårer vid ett universitet eller en högskola. Som en konsekvens av kårobligatoriets avskaffande insåg US att de behövde göra om sin 4

organisation för att inte tappa medlemmar. Åtgärder som gjordes var bland annat att sänka kåravgiften med ca 100 kr till att vara 45 kr och att decentralisera sin organisation för att komma närmare studenterna. Den senare åtgärden kallar US för sektionalisering eftersom man delade in verksamheten i sju undersektioner: Juridiska sektionen Sektion Lära Humanistiska sektionen Medicinska sektionen Samhällsvetenskapliga sektionen Ekonomiska sektionen Teknisk-naturvetenskapliga sektionen Varje sektion är kopplad till varsin fakultet, förutom Samhällsvetenskapliga sektionen och Ekonomiska sektionen vilka båda tillhör den Samhällsvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet då fakulteten är så pass omfattande. 1.4.2 Ekonomiska sektionen Inom Ekonomiska sektionen sitter representanter från studentföreningar och studentrepresentanter från styrelser inom institutioner på Ekonomikum. Följande föreningar sitter med i Ekonomiska sektionen: Uppsalaekonomerna Historikerstudenterna Samhällsvetarna Uppsala Uppsala Medievetare Uppsala Systemvetare UPS Uppsala Politicesstuderande 5

Följande institutioner har studentrepresentanter i Ekonomiska sektionen: Företagsekonomiska institutionen Statistiska institutionen Nationalekonomiska institutionen Ekonomisk-historia institutionen Kulturgeografiska institutionen Informatik- och media institutionen Inom sektionen har samtliga representanter 1 röst vardera. Varje förening och institution har 1 representant förutom Företagsekonomiska institutionen och Nationalekonomiska institutionen som har 2 representanter då de är störst. Sammantaget sitter därför 14 personer med rösträtt inom sektionen. Utöver dessa har sektionen två arvoderade studiebevakare som är anställda via US men som inte har rösträtt på sektionens möten. Dessa består av en person som har sektionsansvar och är sektionens sekreterare på mötena, samt en person som är utbildningsbevakare och arbetsmiljöansvarig på Ekonomikum. Ekonomiska sektionens syfte är bland annat att bedriva utbildningsbevakning och finansiera utbildningsrelaterade projekt från de olika föreningarna. Sedan Ekonomiska sektionen startade har Uppsalaekonomernas representant alltid vart sektionens ordförande genom föreningens vice ordförande med utbildningsansvar (Anna Hansson, Darko Drašković och nu David Sucasas Gottfridson). Uppsalaekonomerna är därför väl insatta i hur studiebevakningen från US sida gentemot studenterna på Ekonomikum har bedrivits. 1.5 Vilka områden är kopplade till oss? De studenter som Uppsalaekonomerna i dagsläget representerar studerar inom Samhällsvetenskapliga fakulteten som ligger inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Av de institutioner som är beskrivna under 1.4 anser styrelsen att de som är bäst kopplade till Uppsalaekonomerna är: 6

Företagsekonomiska institutionen Nationalekonomiska institutionen Ekonoimisk-historiska institutionen Statistiska institutionen. Anledningen till detta är på grund av den starka kopplingen till ämnet ekonomi samt att den större majoriteten av Uppsalaekonomernas medlemmar i dagsläget studerar inom dessa institutioner. Alla dessa institutioner tillhör även ämnen som är rekommenderade inriktningar inom Ekonomprogrammet på Uppsala universitet. 1.6 Studiebevakning under Uppsala studentkår Den studiebevakning som Föreningen Uppsalaekonomerna nu för går dels genom egna kanaler och dels genom US. Våra egna kanaler är vårt utbildningsutskott och vår vice ordförande med utbildningsansvar. Utbildningsutskottet bedriver studiebevakning genom studierelaterade projekt och genom att ta emot synpunkter från medlemmarna genom sina möten och mail. Exempel på studierelaterade projekt är Tycka-till-dagarna då utbildningsutskottet står på Ekonomikum och delar ut enkäter till studenterna där de har fått ge sin åsikt om utbildningen. Vice ordförande med utbildningsansvar har kontakt med institutioner, andra föreningar och kårer både i Uppsala och runtom i Sverige samt leder arbetet av Ekonomiska sektionens studiebevakare genom sitt ordförandeskap. US heltidsarvoderade studiebevakare är dock inte endast studiebevakare för de institutioner som är relevanta för ekonomutbildningen, utan denne är även ansvarig för andra institutioner på Ekonomikum. Denna roll har inte alltid fungerat optimalt då tidigare studiebevakare exempelvis har studerat samtidigt som de innehavit sitt heltidsuppdrag samt att det har uppstått stora brister i överlämningen till dess efterföljare. Det är även US som har hand om de studentrepresentanter som sitter i de olika institutionsstyrelserna. Kontakten med dessa har inte heller vart optimal då det skett flera avhopp från styrelseplatserna och då uppslutningen på Ekonomiska sektionens möten har varit väldigt bristfällig. Under nuvarande termin har antalet representanter på Ekonomiska sektionens möten 7

varierat mellan 6-8, av 14, personer med rösträtt. Centralt från US sida har kunskapen tidigare varit bristfällig angående vilka representanter som ska sitta i styrelserna och de har ursäktat sig genom att hänvisa till det faktum att US totalt sett har så många studentrepresentanter i de olika styrelserna att det är svårt att hålla koll på dem alla. 1.7 Studiebevakning med Uppsalaekonomerna som kår Även om US hävdat att sektionaliseringen ska medföra större inflytande för studenterna genom att komma närmare dem så har sektionerna liten påverkan uppåt för hur US fungerar centralt. I US fullmäktige ( FUM ), vilket är dess högsta beslutande organ, har ingen representant från någon sektion rösträtt. Alla platserna i FUM är tillsatta utefter partipolitisk tillhörighet och inte utefter vilket verksamhetsområde man tillhör i universitetet vilket ger en skev representation av sina studenter. Om US på allvar hade velat att studenterna skulle få inflytande över sin kår så hade FUM istället kunnat bestå av representanter från de olika sektionerna som har direktkontakt med sina studenter. Uppsalaekonomernas styrelse anser att en studiebevakande organisation som är fri från partipolitik skulle bedriva en effektivare verksamhet. Ett högsta beslutande organ som ska representera alla studenter inom de olika fakulteterna borde inte väljas utefter politisk tillhörighet utan efter fakultetsrepresentanter inom varje verksamhetsområde. Att sektionerna inte har något att säga till om anser styrelsen som märkligt då de sitter nära studenterna och representerar därför studenterna på ett bättre sätt. Speciellt då detta var den stora anledningen till varför sektionaliseringen utfördes. Om Uppsalaekonomerna blir kår så anser vi att det sker en verklig decentralisering av kårverksamheten och att vi på riktigt kommer kunna komma nära studenterna. Genom att vara en mindre och mer riktad organisation har vi möjlighet att ha en reell kontakt med våra studenter vilket kan omsättas till en mer rättvis och effektiv studiebevakning. Uppsalaekonomerna kan då bedriva frågor tillsammans med institutionerna i högre grad än i dagsläget. Studiebevakningen från utbildningsutskottet och vice ordförande med utbildningsansvar kommer att finnas kvar om Uppsalaekonomerna blir kår. Däremot kommer bådas roller att kraftigt kunna 8

effektiviseras. Blir vår förening en kår kommer vice ordförande med utbildningsansvar att heltidsarvoderas och ta över ansvaret för studiebevakningen vid de institutioner som vår förening då kommer representera. Om institutionsstyrelseplatserna tillsätts genom Uppsalaekonomerna som kår istället för genom US medför detta nya möjligheter för studiebevakning och studiepåverkan. Detta genom att integrera institutionsstyrelseplatserna i större grad med vårt utbildningsutskott. Om de studenter som sitter i institutionsstyrelserna även går på utbildningsutskottets möten som en del av sitt uppdrag kommer det bildas en direkt länk mellan vanliga studenter och institutionerna. På motsvarande sätt - som Ekonomiska sektionen - skulle vår kår kunna ha en mer riktad sektion bestående av vice ordförande med utbildningsansvar, utbildningsutskottets ordförande och vice ordförande samt de studenter som sitter i institutionsstyrelserna. Denna utbildningsgrupp skulle kunna driva våra medlemmars intressen mer effektivt eftersom vi då, tillskillnad från Ekonomiska sektionen, inte består utav sex olika föreningar med varsin agenda och olika intressen. Slutligen skulle vår utbildningsbevakning i större grad än i dagsläget vara mer demokratisk än vad den är från US håll eftersom våra förtroendevalda väljs direkt av våra medlemmar genom en föreningsstämma där alla våra medlemmar har närvarorätt och rösträtt. 1.8 Fördelar & nackdelar Nedan framförs de fördelar samt nackdelar/risker som styrelsens utredning kommit fram till. Fördelar: Möjlighet till bättre studiebevakning Legitimitet inom universitetet Driva projekt tillsammans med institutionerna Underlätta medlemshanteringen Bättre representation för våra studenter inom universitetet En kår som inte drivs av politiska partier Högre krav 9

Vi kan arvordera poster Nackdelar/risker: Mer press Förändra vårt ändamål som organisation i stadgarna Vi måste arvodera poster Kommentarer angående nackdelar/risker: Mer press - Detta är ett typiskt fall där en nackdel lika gärna kan vara en fördel. Mer press innebär mer noggrann prestation vilket gör att studenter eller andra externa intressenter lättare lägger märke till ett arbete som inte är väl genomfört. Styrelsen anser dock att detta inte ska vara alltför relevant då Uppsalaekonomerna hela tiden ska sträva mot att genomföra arbeten med högsta kvalitet. Förändra vårt ändamål som organisation i stadgarna - Det är självklart synd att behöva ändra det ändamål som organisationen haft under en längre tid men vi anser att det är mycket relevant och behövligt att framhäva studiebevakningsdelen. Detta för att kunna lägga mer vikt på detta och på så sätt förbättra studievardagen för våra medlemmar. Det är en väldigt viktig fråga som styrelsen anser att Uppsalaekonomerna kommer kunna förbättra väldigt mycket som kår. Vi måste arvodera poster - Nackdelen/risken med detta är att Uppsalaekonomerna måste lägga en stor andel ekonomiska medel på något som vi tidigare inte haft utgifter för. Uppsalaekonomerna är idag av den storleken där arvodering är ett naturligt steg att gå för att fortsätta förbättra organisationen. I och med detta och att jämlika organisationer i Sverige samt Uppsala har denna organisationsstruktur anser Styrelsen att arvodering kommer väga över mot det positiva då fördelarna väger över de ekonomiska nackdelarna. 10

2. Organisatoriska konsekvenser 2.1 Föreningen Uppalaekonomernas ändamål Högskolelagen (2009:1434) kap 4 9 säger att En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Vilket innebär att Uppsalaekonomernas främsta ändamål måste vara studiebevakning om vi vill vara en studentkår. Kap.1 2 Ändamål Föreningen Uppsalaekonomerna har till ändamål: att arbeta för att medlemmarna har en meningsfull och rolig tillvaro vid sidan av sina ordinariestudier att bevaka och förbättra utbildningen i de ämnen som har anknytning till ekonomi att skapa såväl långsiktiga som kortsiktiga kontakter och relationer med näringslivet Som lösning på detta föreslår styrelsen en uppdelning av Uppsalaekonomernas ändamål som följande: Kåren Uppsalaekonomerna har till huvudsakliga ändamål: att bevaka och förbättra utbildningen och förutsättningarna för studier i de ämnen som har anknytning till ekonomi Kåren Uppsalaekonomerna har även till ändamål: att arbeta för att medlemmarna har en meningsfull och rolig tillvaro vid sidan av sina ordinarie studier att skapa såväl långsiktiga som kortsiktiga kontakter och relationer med näringslivet Genom denna uppdelning får vi mer fokus på vår studiebevakning samtidigt som vi uppfyller högskolelagens krav men behåller samma ändamål. Denna uppdelning kommer sätta utbildningsbevakning i störst fokus men den kommer inte påverka hur vi arbetar med vår övriga verksamhet. 2.2 Bakgrund av arvodering I dagsläget har Uppsalaekonomerna en väldigt hög arbetsbelastning på sina förtroendeposter. Tidigare har vi löst detta genom att införa en ny förtroendepost eller nya funktioner inom föreningen. Detta har lett till att Uppsalaekonomerna jämfört med övriga ekonomistudentföreningar är de som har flest förtroendevaldaposter. Många andra föreningar i liknande storlek som Uppsalaekonomerna har istället valt att lösa den höga arbetsbelastningen genom att arvodera poster. Uppsalaekonomernas styrelse har vid tidigare tillfällen haft arvoderingsfrågan upp men valt andra vägar. Senast i våras genomförde styrelsen en utredning gällande arvodering men har valt att avvakta med detta till följd av kårfrågan. 11

2.2.1 Organisatoriska konsekvenser av arvodering Organisationens struktur Om det införs två heltidarvoderade poster som jobbar med organisationen på heltid under ett år kan det tänkas att både de externa och de interna kraven på organisationen ökar. Dock kommer detta förmodligen falla naturligt i och med att dessa personer helt kan fokusera på föreningen vilket kommer leda till att de presterar bättre, jobbar mer effektivt och förhoppningsvis kan driva föreningen framåt. Den interna effektiviteten kommer förmodligen att öka då de arvoderade kommer att bli mer tillgängliga för de andra företroendevalda. Ordföranderiets struktur Ordförande Ordföranden skulle kunna arbeta mer med föreningens långsiktiga utveckling samt ha bättre möjlighet till att effektivisera styrelsearbetet. Mer tid skulle kunna läggas på representation och möjligheten att förbättra relationen med våra vänföreningar och kårer. Vice ordförande med utbildningsansvar Mer tid kommer att finnas för att arbeta med föreningens relation gentemot universitetet och för att förbättra vår utbildning. Vice ordförande med utbildningsansvar skulle även kunna ta en större roll i olika institutioner och andra organ på universitetet. Vice ordförande med utbildningsansvar skulle genom arvodering få mer tid till att fokusera på det långsiktiga arbetet med att förbättra vår utbildning och förutsättningarna för studier samt ha större möjlighet till fler utredningar och utvärderingar. Intressekonflikt inom ordföranderiet Sammansättningen av ordföranderiet kommer fortfarande att se likadan ut. Som nämnts tidigare så kommer det ske en effektivisering på de poster som är arvoderade vilket innebär att arbetsbelastningen kommer kunna minskas på de icke-arvoderadeposterna. Genom att tala med andra kårer med både arvoderade och icke-arvoderade poster har vi fått information om att de arvoderade är överens om att arvoderingen är en förutsättning för att hinna med det jobb de gör och att de inte skulle ha tid att annars utför det. De påstår att det förväntas mer professionalitet utav en arvoderad post då de har mer tid att lägga på organisationen och är mer insatta i styrelsearbetena eftersom de kan jobba igenom förslag och liknande mer grundligt. 12

De icke-arvoderade i andra kårer ser arvoderingen som en positiv sak då de arvoderade kan arbeta heltid med mer strategiska uppgifter utöver de löpande uppgifterna. De icke-arvoderade menar därför att även deras arbete har underlättats som en konsekvens utav arvoderingen då de arvoderade får större administrativt ansvar och har med tid att exempelvis förbereda inför möten och utreda ärenden. De icke-arvoderade anser att de arvoderade har högre krav på sig och förväntas att ställa upp mer än andra. Samtidigt jobbar man som en styrelse oavsett befattning. De vi talat med i andra kårer är överens om att kulturen inte har påverkats inom organisationen då de kände till förutsättningarna när de ansökte till sina poster. 2.2.2 Ekonomiska konsekvenser av arvodering Kostnaden för arvoderingen av en post kommer att motsvara CSN och arbetsgivaravgifter (i linje med andra organisationer med arvodering). Uppsalaekonomernas ekonomi klarar i dagsläget av att arvodera en (1) post utan att behöva förändra hur vi bedriver vår verksamhet. Som studentkår får man ett bidrag vars storlek grundas i hur många studenter som kåren representerar, oavsett om de är medlemmar eller ej, inom dess verksamhetsområde från staten. Det statliga bidraget skulle i Uppsalaekonomernas fall i första hand användas för att arvodera vice ordförande med utbildningsansvar. Den resterande delen kan även användas för en del av arvoderingen av ordförandeposten vilket även detta ligger i linje med vår verksamhet som kår då ordföranden är verksam inom alla våra tre ändamål. 2.2.3 Nackdelar/risker med arvodering En större kostnad kommer behöva läggas på arvodering Kan förändra kulturen och skapa en uppdelning mellan arvoderade och icke-arvoderade. Idag har vi en stark Ideell föreningskultur som eventuellt skulle ändras Större krav externt och internt på prestation Kommentarer angående nackdelar/risker med arvodering: Det finns en risk att Uppsalaekonomernas kultur påverkas av arvoderingarna. I dagsläget har vi en föreningskultur där samtliga aktiva motiveras av det ideella engagemanget. Vid arvodering finns det en risk att motivationen förändras. Styrelsen bedömer denna risk som minimal då det inte finns något ekonomiskt incitament att arvoderas eftersom arvodet motsvarar summan som 13

utbetalas av CSN. De organisationer som vi har talat med gällande arvodering anser inte att detta har påverkar motivationen hos dem. Det kan även skapas en uppdelning mellan arvoderade och icke-arvoderade och då framförallt inom ordföranderiet. Styrelsen anser dock att detta motverkas genom att minska arbetsbelastningen på de övriga posterna samt att detta problem inte har uppstått i de organisationer som styrelsen har talat med. Instick från 1.8 angående ekonomiska konsekvenser Vi måste arvodera poster - Nackdelen/risken med detta är att Uppsalaekonomerna måste lägga en stor andel ekonomiska medel på något som vi tidigare inte haft utgifter för. Uppsalaekonomerna är idag av den storleken där arvodering är ett naturligt steg att gå för att fortsätta förbättra organisationen. I och med detta och att jämlika organisationer i Sverige samt Uppsala har denna organisationsstruktur anser Styrelsen att arvodering kommer väga över mot det positiva då fördelarna väger över de ekonomiska nackdelarna. Instick från 1.8 angående större press intern och extern Mer press - Detta är ett typiskt fall där en nackdel lika gärna kan vara en fördel. Mer press innebär mer noggrann prestation vilket gör att studenter eller andra externa intressenter lättare lägger märke till ett arbete som inte är väl genomfört. Styrelsen anser dock att detta inte ska vara alltför relevant då Uppsalaekonomerna hela tiden ska sträva mot att genomföra arbeten med högsta kvalitet. 2.3 Stadgeändringar För att bli kår måste vi förändra samt utveckla delar av våra stadgar. De största förändringarna är relaterade till följande punkter: Uppsalaekonomernas ändamål kommer vi som tidigare nämnt att dela upp i huvudsakliga ändamål och ändamål, för att överstämma med högskolelagens krav på student kårer. Arvodering kommer regleras i ett nytt kapitel som tydliggör vilka poster som är arvoderade samt 14

vilka åligganden som hänförs till dessa poster. Representation det vill säga vem som får vara medlem i Uppsalaekonomerna. Enligt kapitel 2 4 av Uppsalaekonomernas stadgar är alla studerande inom ekonomiprogramet eller ekonomirelaterade ämnen vid Uppsala universitet berättigade till medlemskap i föreningen. Denna paragraf vill styrelsen klargöra genom att specificera vad som anses vara ekonomirelaterade ämnen. 2.4 Medlemsuppdatering Uppsalaekonomerna har tidigare inte haft någon kontinuerlig uppdatering av medlemsregistret vilket är väldigt viktigt som kår då vi kommer att representera ett specifikt områdes medlemmar. Då vi anser att detta är extremt viktigt oavsett om vi är kår eller inte, kommer Uppsalaekonomerna att uppdatera sitt medlemsregister kontinuerligt från och med nu. Detta kommer ske kommande veckor. Vilka kan vara medlemmar i Uppsalaekonomerna som kår? Alla som läser: ekonomkandidatprogrammet eller ett mastersprogram inom ekonomi. fristående kurser inom företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia eller statistik. företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia eller statistik inom andra program. 3. Benchmarking Under utredningen som styrelsen genomfört har vi pratat igenom detta med organisationer som liknar vår för att höra om vad deras åsikt är i frågan om vad som förändras som kår mot förening. Ett forum där vi tog upp detta var under senaste U9-mötet (ett nätverk bestående av Ekonomihögskolan i Växjö studentförening, Ekonomföreningen vid Linköpings Universitet, Föreningen Ekonomerna vid Stockholms Universitet, Handelshögskolan i Göteborg studentkår, Handelshögskolan i Umeå studentförening, Handelshögskolan i Stockholm studentkår, JIBS Student Association, LundaEkonomerna, Föreningen Uppsalaekonomerna). Från de som är kårer 15

av dessa organisationer fick vi endast positiva kommentarer av att vara kår jämfört med förening. Oron angående att kårstatus skulle göra stora förändringar inom annan verksamhet än studiebevakning som tidigare tagits i stor beaktning fick vi väldigt bra respons på. De kommentarer som sades angående denna fråga var att ingen verksamhet förutom studiebevakning kommer att förändras. Vi har även diskuterat kårfrågan med UTN som tidigare sökt kårstatus. Genom åren har de genomfört flertalet grundläggande utredningar där slutprodukten visat på att kårstatus skulle påverka representation för teknat-studenterna mycket positivt genom att man kan utföra en mycket bättre studiebevakning samt representera sina studenter på ett bättre sätt mot universitetet jämfört med hur det görs i dagsläget. 4. Externa effekter 4.1 USOP USOP är Uppsalaekonomernas alumniförening som består av tidigare förtroendevalda, sammarbetspartnersgruppen samt personer som har drivit större projekt från vår organisation. Vi anser att det är relevant att höra våra alumners åsikter kring en stor fråga som denna eftersom de också drivit denna organisation framåt och är väl insatta i hur vi fungerat historiskt och vad vår organisations syfte är. Efter samtal med USOP meddelade de att det inte fanns några negativa åsikter. 4.2 Institutioner Även om det inte ligger på institutionernas bord att besluta huruvida vi får bli studentkår eller inte så anser vi att det är bra att föra samtal med dem och höra deras åsikter eftersom det är med dem som vi ska arbeta med i allt större utsträckning om vi blir kår. I skrivande stund har vi haft samtal med fyra representanter från institutionerna och alla har visat sig vara positiva till vår kåransökan. Vi har haft samtal med Företagsekonomiska institutionen 16

(både kandidat och master), Nationalekonomiska institutionen och Ekonomiska-historiska institutionen. Snarast möjligt ska vi även ha kontakt med statistiska institutionen. Följande är ett axplock av de åsikter vi fått kring kårfrågan: Tomas Mäkinen (studierektor för grundutbildningen på Företagsekonomiska institutionen) är positiv. Vi kan i allt större grad driva frågor tillsammans och ha ett ännu närmare samarbete än vad vi har i dagsläget. En representant inom Ekonimiska-historiska institutionen tycker att det är bra att institutionens studenter får en bättre representation än vad man har i dagsläget. En representant inom Nationalekonomiska institutionen anser att samarbetet med US har vart ryckig och bristfällig. Institutionen anser även att det skulle vara lättare och effektivare att bedriva gemensamma frågor. 4.3 Samarbetspartners Vice ordförande med näringslivsansvar har försökt att kontakta alla Uppsalaekonomernas partners för att få deras åsikt angående om att vi söker kårstatus. I dagsläget har vi fått kontakt och diskuterat frågan med Deloitte, KPMG och Ernst & Young och alla dessa har varit positiva till att vi söker. Ingen av dem har haft några negativa åsikter utan ser det som en möjlighet att få bättre studenter i framtiden från Uppsala då vi har större inflytande på utbildningen. 5. Vad händer härnäst? Nedan visas vilka datum som är viktiga för ansökningsprocessen för kårstatus: Stormöte Kallelse stämman Stämma Ansökan kår Svar på ansökan Om ja - blir officiellt kår 6 november 14 november 28 november Början av december (exakt datum kommer senare) Februari 1 Juli 17

6. Frågor och svar Kan det bli sett som någonting negativt att vi bara representerar vissa områden inom en fakultet? Vi ser det snarare som något positivt att vi kan komma närmare våra studenter och vara mer nischade till att tillgodose just våra studenters synpunkter kring sin utbildning. Kommer vi att ha avgift för att vara med i kåren Uppsalaekonomerna? Nej, vi vill fortsätta att bedriva medlemsnytta gratis för våra medlemmar. Detta under förutsättning att det inte blir administrativt oförsvarbart att inte ha en avgift för att registrera sig som medlem i samband med att man exempelvis betalar nationsavgiften. Om detta är fallet kan vi eventuellt behöva ta en mindre symbolisk avgift. Då vi driver en ideell verksamhet, vill vi att alla pengar går tillbaka till våra medlemmar. Vi vill inte skapa barriärer för studenterna inom institutionerna som vi söker kårstatus för. Vi vill att alla studenter ska kunna vara medlemmar inom dess områden för att kunna ta del av våra aktiviteter och fördelar som organisation. När vi söker kårstatus, behöver vi ha politiskt ställning/system? Nej. Uppsalaekonomerna har alltid vart och kommer alltid att vara politiskt obundna. Såhär står det i Kapitel 1 av våra stadgar: 3 Obundenhet Föreningen är partipolitiskt obunden och icke facklig. Föreningen har dock möjlighet att uttala sin åsikt i utbildningsrelaterade frågor. Finns det risk för underrepresentation i Ek. Hist? Vi har inte många aktiva Ek. Hist. studenter bland våra medlemmar. Ekonomisk-historia institutionen är mindre än exempelvis FEK och NEK och kommer därför kräva proportionellt mindre utbildningsbevakning än vad de större institutionerna kräver. I dagsläget är denna institution underrepresenterad eftersom våra utbildningsansvariga studerar på heltid. Om vi däremot får en heltidsarvoderad post kommer mycket mer fokus kunna läggas på 18

varje institution istället för endast på de större institutionerna och Ek.Hist får därmed en hävstång på sin representation jämfört med vad andra institutioner i dess storlek har på Ekonomikum. Den representant från Ek.Hist som vi talat med är positiv till att vi söker kårstatus för dem eftersom de inte har något eget program och därmed inte någon egentlig representation i dagsläget, något som vi kan ändra på. Kommer de personer som sitter på de arvoderade posterna att tillåtas att läsa högskolepoäng? Nej. Sitter man på en arvoderad post krävs det att man tar studieuppehåll. Kommer kåren Uppsalaekonomerna ha några rabatter? Gymkort, skor, etc. Styrelsen hoppas självklart att vi kan ordna liknande rabatter som studenter får genom Uppsala studentkår. Även om detta inte är något vi kan lova i dagsläget så är det något vi ska lägga fokus på och arbeta för om vi blir kår. Att vara sammankopplade med Studenthälsan innebär en mindre avgift för oss som kår och är definitivt något vi kommer betala för att erbjuda er som medlemmar denna möjlighet precis som i dagsläget. Hur kommer detta att påverka vårt söktryck på de positioner som kommer att vara arvoderade? Detta är omöjligt att förutspå i dagsläget. Andra ekonomkårer runt om i Sverige (Lund, Handels Stockholm, Handels GBG och Jönköping) har fyra eller flera heltidsarvoderade och dessa positioner tillsätts varje år. Vad händer med de i Ekonomiska sektionen och de områden som vi inte söker kårstatus för? Med största sannolikhet kommer Ekonomiska sektionen att upplösas men de andra föreningarna och institutionerna kommer fortfarande att representeras utav Uppsala studentkår. Hur denna representation kommer att se ut kan vi inte uttala oss om utan det är en fråga för Uppsala studentkår. 19

Blir det intressekonflikter med övriga institutioner/föreningar i Ekonomiska sektionen i och med att de faktiskt är belagda på Ekonomikum? Intressekonflikter har funnits inom Ekonomiska sektionen eftersom den bestått av så olika mindre organisationer och intressekonflikter kommer alltid finnas kvar i någon form oavsett vilken väg vi väljer att gå. Med det sagt bedömer vi att intressekonflikterna trots allt bör minska eftersom det inom vår kår inte finns några större intressekonflikter kvar och att vi inte egentligen behöver lägga oss i andra föreningars verksamheter. Kommer arvoderingen att påverka söktrycket på de andra positionerna i ordföranderiet? Även detta är svårt att förutspå i dagsläget. Somliga kanske hellre söker en heltidsarvoderad post medan andra hellre studerar vid sidan om. Det finns dock inga ekonomiska incitament för att söka dessa poster då arvodet motsvarar CSN. Om någon söker förtroendevald, men inte kommer läsa FEK, NEK, Ek. Hist., Stat. Kan den personen bli förtroendevald ändå? Du måste läsa ekonomprogrammet eller något av ovanstående ämnen som fristående kurser för att bli medlem i Uppsalaekonomerna och du måste vara medlem för att kunna söka en förtroendepost. Om du däremot sitter på en ettårig post och läser exempelvis en fristående kurs nästa terminen kommer du inte bli avsatt från ditt förtroendeuppdrag. På motsvarande sätt kommer du kunna söka förtroendeposter om du just nu läser en fristående kurs inom programmet eller läser programmet men är på en utbytestermin. Vad händer om vår ansökan om kårstatus blir avslagen? Vi kommer fortfarande jobba mot samma mål, det vill säga att öka fokusen på utbildningsfrågor och utbildningsbevakningen. Däremot blir det inte fråga om arvodering och andra effekter av kårstatusen. Hur har ni resonerat kring att de som ska bli arvoderade inte får studera? En anledning till att posterna blir arvoderade är för att personerna som innehar posterna inte hinner lägga tillräckligt mycket tid på sitt arbete inom organisationen eller att skolan bortprioriteras. Att arvodera skulle därför innebära en effektivisering för hela 20

Uppsalaekonomerna då vissa poster är tillgängliga i högre grad och arbetar på heltid. Andra kårer har testat att arvodera på halvtid samtidigt som man studerar på halvtid men med dåligt resultat. Är ni rädda för att, om ni betalar ut till posterna Ordförande och Vice Ordförande med utbildningsansvar, att föreningens ben framtid och fritid blir undansatta? I dagsläget har framtids- och fritidsbenen mer utrymme än utbildningsbenet. Förändringen kommer alltså inte att undansätta de andra benen, utan ge lika mycket utrymme åt utbildningsbenet som till de två andra. Observera att arvoderingen av ordförandeposten även kan bidra till att utveckla både fritids- och framtidsbenen. 21