Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004
Foto: Kenneth Jonasson/Pressens bild
Foto: Lars Epstein/Pressens bild
Foto: Mikael Johansson/Pressens bild
Foto: Stefan Hyttfors/Pressens bild
Foto: Kristin Lidell/Kamerareportage
Foto: Fredrik Persson/Pressens bild
Diskussion 1 Finns det några särskilda risker i vårt län? Vad kan hända? Vilka konsekvenser för samhället kan dessa händelser få? Finns det några särskilda risker i vår enhets verksamhet? Vad kan hända? Vilka konsekvenser för samhället kan dessa händelser få? Vad innebär detta för länsstyrelsen? Vad kan länsstyrelsen göra för att förebygga riskerna och minska konsekvenserna?
Krishanteringssystemets grundprinciper Ansvarsprincipen Likhetsprincipen Närhetsprincipen
Krishantering ur ett underifrånperspektiv Förmågan byggs underifrån. Först när det inte går att hantera krisen på lokal nivå, stöder regional och central nivå. Regeringen med departement Övriga centrala aktörer 31 centrala myndigheter 290 kommuner 21 landsting och regioner 21 länsstyrelser Lokala aktörer
Samordning och samverkan vid kriser i fred Central nivå Departement och sektorsmyndigheter Regeringen Regional nivå X 21 länsstyrelser Lokal nivå X 290 kommuner
Krisberedskap - samverkansområden för ökad säkerhet Teknisk infrastruktur (Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Livsmedelsverket, Post- och telestyrelsen, Statens energimyndighet, Statens kärnkraftsinspektion) Transporter (Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Vägverket) Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (Kustbevakningen, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens kärnkraftsinspektion, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens veterinärmedicinska anstalt, Tullverket)
Krisberedskap - samverkansområden för ökad säkerhet Ekonomisk säkerhet (Arbetsmarknadsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Tullverket, Verket för näringslivsutveckling) Områdesvis samordning, samverkan och information (Ekonomistyrningsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Lantmäteriverket, Länsstyrelserna, Riksskatteverket, Statistiska centralbyrån, Styrelsen för psykologiskt försvar) Skydd, undsättning och vård (Kustbevakningen, Luftfartsverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Tullverket)
Samordning och samverkan vid kriser i fred Central nivå Departement och sektorsmyndigheter Regeringen Regional nivå X 21 länsstyrelser Lokal nivå X 290 kommuner Foto: Index Stock
Geografiskt områdesansvar Med områdesansvar avses att det inom ett geografiskt område finns ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Prop. 2001/02:158
Risk- och sårbarhetsanalyser -varför det? Ett säkert, tryggt och robust samhälle Risk- och sårbarhetsanalyser som underlag för planering Översikts- och detaljplanering Infrastruktur och kommunikationsplanering Miljömålsarbete och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) Plan för extraordinära händelser i fredstid Handlingsprogram för skydd mot olyckor Säkerhets- och försäkringsarbete
Tre moment - sammanfattning Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser bör omfatta tre moment Kartläggning Konsekvenser Åtgärder
Diskussion 2 Vad innebär ansvarsprincipen? Vad innebär likhetsprincipen? Vad innebär närhetsprincipen? Vilka aktörer på lokal, regional och central nivå blir berörda?
Länsstyrelsen ska Se till att beredskapsförberedelserna bedrivs med en enhetlig inriktning. Verka för att tvärsektoriella åtgärder vidtas och samordnas vid sådana händelser som anges i krisberedskapsförordningen. Fungera som katalysator och skapa arenor för att diskutera och etablera kontakt.
Uppgifter i det geografiska områdesansvaret Att bygga och upprätthålla relevanta nätverk Att göra regionala risk- och såbarhetsanalyser Att ha förmåga att informera Att verka för effektivt resursutnyttjande Att ge en enhetlig inriktning av krishanteringsförberedelserna Att stödja arbetet med kommunal krishantering Att följa upp beredskapsförberedelserna
Diskussion 3 Med utgångspunkt från de händelser som diskuterades under punkt 1 Ge exempel på nätverk mellan aktörer som redan finns etablerade Ge exempel på nätverk mellan aktörer som behöver etableras Hur bör arbetet med de regionala risk- och sårbarhetsanalyserna genomföras? Hur skall dessa användas? Hur skall arbetet med de geografiska områdesansvaret organiseras internt på länsstyrelsen? Hur kommer enhetens verksamhet att beröras?
Diskussion 3 - forts Hur utnyttjar vi enhetens resurser på mest effektiva sätt? Ge exempel på frågor som enheten bör ta upp med kommunerna inom ramen för krishanteringssystemet? Ge exempel på hur enheten håller sig underättad om händelseutvecklingen? Till vilka myndigheter bör länsstyrelsen rapportera om händelseutvecklingen? Vilka egna experter eller andra resurser kan länsstyrelsen bistå med vid dessa händelser? Vilka rutiner bör enheten ha för att utvärdera inträffade händelser?
Diskussion 4 Med utgångspunkt från de händelser som diskuterades under punkt 1 Hur ser allmänhetens informationsbehov ut vid dessa händelser? Vilka aktörer är ansvariga för informationen? Hur ser länsstyrelsens informationsansvar ut? Hur samordnas informationen mellan berörda aktörer och inom länsstyrelsen? Hur bör informationen utformas? Vilka kanaler för informationsspridning kan länsstyrelsen använda sig av?