Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Svea 2015-2016
Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-7 2.3 Barns inflytande sida 7-8 2.4 Förskola Hem sida 8-9 2.5 Samverkan med förskoleklassen, sida 9-10 skolan och fritidshemmet 3. Uppföljning, utvärdering och sida 10-11 utveckling 2
1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Personalen får kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning Personalen samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder och arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Vi arbetar med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Personalen använder intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten och utformar den bl.a. utifrån dessa Vi har arbetat fram vår egen arbetsplan för hur vi arbetar med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas Personalen har metoder för att motverka stereotypa könsmönster Alla förskolor arbetar mot miljöcertifikatet Grön Flagg Alla förskolor har daglig utevistelse i närmiljön och deltar även i Skräpplockarveckan Varje förskola har en plan för likabehandling och mot kränkande behandling som revideras varje läsår. Jämnställdhet: Vi stödjer varje barn att utvecklas till en egen individ att alla människor har ett likt värde. Likabehandlingsplan: Vi utgår ifrån förbud mot kränkande behandling samt diskriminering. Vi har en likabehandlingsplan som finns i föräldrar pärmen. Språk: Vi använder oss av ett vårdat språk. Vi benämner saker/föremål med rätt namn. T ex smörgås istället för macka. Vi använder oss av tecken som stöd för att förstärka språket 4
2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 5
Metoder: Genom arbetet med dokumentation arbetar personalen med varje barns identitet och utveckling Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi det gemensamma lärandet All personal använder data i sitt dokumentationsarbete Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera valmöjligheter och drama arbetar personalen med konflikthantering. All personal arbetar språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver, symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Personalen använder medvetet fackord och dess begrepp i vardagen Alla förskolor arbetar utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg som är ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling Personalen arbetar med media genom tidningar, böcker, ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor Personalen stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjuda material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik Personalen erbjuder aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Personalen arbetar med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom NTA (natur och teknik för alla) där man arbetar med förutsägelser, utforskar, experimenterar och undersöker. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Förskolorna har en plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn Personalen använder Språkdomäner där man tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med Personalen arbetar med att stimulera barnens språkutveckling och lägger upp arbetet utifrån resultatet från TRAS. Möbler och lekmiljöer på avdelningen är anpassad efter barnens ålder, t ex låga bord och låga stolar. Måltider: Barnen har bestämda platser som skapar en lugn och trygg matsituation. Vi sitter minst en vuxen per bord, det skapar naturliga samtals situationer som är viktiga i den dagliga verksamheten. De barn som sitter vid det låga bordet tar sin mat själv och de andra borden tar sin sallad själv, barnen blir mer självständiga till att uppskatta sin egen mängd mat m.m. Varje bord har mjölk och vatten på sitt bord. Det låga bordet har en liten tillbringare med vatten som gör det lättare för barnen att 6
ta själv. Barnen som sitter vid det låga bordet plockar bort sin tallrik, bestick och glas själva och skrapar av sin tallrik. Innan måltiden ser vi till så att alla barn tvättar sina händer, sjunger matsången och berättar vilken mat det är med hjälp av tecken som stöd. Av och på klädning: Vid på och avklädning tar barnen på sig sina kläder i den mån de kan och får hjälp av en närvarande pedagog som kan stötta och berömma och ge uppmärksamhet till varje barn. Vi försöker dela in barnen i grupper så att det ska finnas gott om utrymme i hallen samt att de blir lugnare. En personal går ut med den första gruppen och sedan slussas de andra barnen ut. Samma procedur när vi går in. Miljö ute och inne: Vi upptäcker vår närmiljö, reflekterar över hur det ser ut och vad som händer i naturen, skapar en respekt för naturen och djuren. Genom vårt tema arbete med trädet ser barnen tydligt de fyra årstiderna. Vi odlar och skördar. Vi sopsorterar och går regelbundet med barnen till återbruket. Vi ser till barnens behov hur vi ska skapa lekmiljöer inomhus, som ständigt förändras utifrån barngruppen. Vi strävar efter att alla oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet mm ska få tillgång med lärande material. Grönflagg: Vi har jobbat mot våra mål för att bli godkända. Vi har bl.a. ökat barnens förståelse till att sopsortera och går regelbundet till återvinningsstation. Vi har tittat på maskarna som fanns i vår närmiljö. Vi har odlat och skördat tillsammans med barnen. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Personalen använder sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt, aktiviteter. Verksamheten utgår ifrån den aktuella barngruppen Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Personalen diskuterar tillsammans med barnen fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Personalen arbetar för att ta bort ordet inte i dessa regler. Barnen får ta konsekvenser av sitt handlande gällande trivselreglerna. 7
Den aktuella barngruppen är delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Efter barnens intresse görs flera lekmiljöer i rummen. I dokumentationen ska barnen alltid vara delaktiga i de dokument som sätts in i deras Förskole resa. Personalen skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, t.ex. omröstningar. Fri lek: Vi har ett tillåtande och uppmuntrande klimat, där barnen får möjlighet att använda olika material i sina lekar. T ex flytta stolar till ett tåg, använda stora filtar och täcken till att bygga kojor mm Konflikthantering: Vid eventuella konflikter är vi pedagoger lyhörda och går in och hjälper och stöttar att reda ut så att alla barn ges möjlighet att komma till tals. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vårdnadshavare bjuds in till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till Personalen ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan, digital fotoram Personalen använder sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Just nu använder vi oss av 8
föräldraaktivinskolning. Tillsammans med föräldrarna kommer en utvärdering genomföras. Personalen kan också erbjuda inskolningsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmötet, inskolningen och eventuellt barnets första tid Ca 6 8 veckor efter inskolningen kallas barn och vårdnadshavare in till ett uppföljningssamtal Vi har ett föräldramöte på hösten då personalen presenterar förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering Alla barn och vårdnadshavare kallas in till utvecklingssamtal på hösten och ett på våren, vid behov kan telefontolk erbjudas Vid behov finns möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och personal Vi anordnar trivselaktiviteter under året Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i ett föräldraråd en gång per termin. De som inte kan delta har möjlighet att lämna synpunkter inför rådet i en synpunktslåda som finns på varje förskola Vårdnadshavare har alltid möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering Vartannat år lämnas det ut en föräldraenkät till vårdnadshavarna Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka verksamheten Vid byte av verksamhet har personalen alltid överlämnandesamtal Personlen gör en enkät till föräldrarna för att få veta deras synpunkter om verksamheten. Lämning/Hämtning: Vi försöker att ta emot alla barn och föräldrar i hallen, men vi vill gärna att föräldrarna ska känna sig välkomna att komma in. I hallen finns information om vad som händer under veckan, En kopia av månadsbrev sitter också i hallen och vår digitala foto ram finns där som uppdateras regelbundet vilket är väldigt uppskattat. Vi för alltid en dialog med vårdnadshavarna t ex om hur dagen sett ut. Utvecklingssamtal: Vi har väl förberedda utvecklingssamtal där vårdnadshavare får inblick i barnets verksamhet på förskolan. Barnet får möjlighet att berätta själv utifrån den dokumentation vi har gjort. Trivselkväll: Vi anordnar trivselkväll på försommaren där vi visar upp delar av vår verksamhet, har picknic och får en chans att umgås tillsammans. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. 9
Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi har en samverkan förskola skola grupp där vi diskuterar gemensamma frågor Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling Olika typer av samverkan kan ske t.ex. på vårterminen bjuder förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, 10
använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Personalen använder dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det individuella och gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger Personalen använder kontinuerligt barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten Personalen använder TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen Personalen använder systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Personalen reviderar arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering Personalen tar del av resultatet av föräldraenkäten, förändrar och utvecklar verksamheten utifrån detta Personalen har tre dagar för planering och uppföljning per år Utvärdering: Vi använder oss av UV-blanketter för att tydligt förbereda strukturera samt utvärdera våra aktiviteter och miljöer på förskolan. Utifrån dessa planerar vi nästkommande aktiviteter. 11