1.SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD. INLEDNING

1.SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD. INLEDNING Mitt ämnesområde är Älgeredskollektivet och dess målgrupp. Jag bor och lever sedan början på 1990 på Älgeredskollektivet men är sedan hösten 1993 tjänstledig cirka 50 % för att läsa på socialhögskolan. Jag har på Älgeredskollektivet fortlöpande diskutera min uppsats med vänner, arbetskolleger, ungdomar, praktikanter och föräldrar till ungdomarna. Redan när jag började på socialhögskolan var jag inställd på att skriva min c- uppsats om Älgered eftersom jag anser att det är ett behandlings alternativ som förtjänar hamna i rampljuset. Dessutom ville jag ta chansen att i 10 veckor få lov att reflektera och fundera kring min arbetsplats. 1.1 SYFTE Mitt syfte med min c uppsats är att bygga en grund för kommande forskning, dokumentering och utvärdering av och om Älgeredskollektivet genom att beskriva Älgeredskollektivet och presentera en tänkbar utvärderingsmodell. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR. Jag är intresserad av att titta på hur Älgeredskollektivet fungerar och vad som gör att det fungerar. Vad är Älgeredskollektivet? Hur ser ideologin ut och hur är den tänkt att påverka behandlingens utformning? Vilka förhållningssätt och uppfattningar har personalen till ideologin och behandlingen? Hur kan man dokumentera elevernas situation på ett relevant sätt efter behandlingen och koppla detta till behandlingsinnehållet? 1.3 METOD Jag har använt mig av en utvärdering (2.3), personalenkät (3, 4, 5). Utvärdering- Stockholms kommun gör sedan 1992 en kontinuerlig utvärdering av sina placeringar som innehåller en del bakgrundsmaterial om eleverna jag har använt mig av. Se avdelning 2.3.2 Ungdomsbyråns utvärdering för en mer detaljerad beskrivning. Personalenkäter- Sammanställningen är här kallad enkätsvar 1996. Tanken har varit att med hjälp av en enkät., kartlägga vuxengruppen: dess sammansättning, ideologi och vilken attityd man har till sitt jobb. Se avdelning 2.2.1 inledning för en mer detaljerad beskrivning. Litteraturstudier- Jag har läst det som är skrivet om Älgered och mycket av det som är skrivet om Hassela. Jag har även läst litteratur om ungdomsvård och utvärdering. Övriga källor- Övriga källor utgörs av material som jag har kunnat hitta på Älgeredskollektivet men inte kunnat hänvisa till på sedvanligt sätt t.ex. är kollektivets ledarutbildnings material samlat i sex pärmar men vem som har skrivit vad och när framgår inte. Vidare har jag använt mig av diverse arbetsanteckningar som egentligen inte är arkiverade. Jag har använt: ungdomarnas akter, manus till tal, personalens arbetsanteckningar, dagböcker ifrån olika år, ramavtal med olika kommuner, anbud till Stockholms kommun, PR- material, interna utvärderingar, olika brev, bokslut, sammanträdesprotokoll, pratikrapporter, tillståndshandlingar, ledarutbildnings materialet; pärm, OH-bilder, stenciler och lärarmaterial. Se avdelning 7. källor för mer information. 2. ÄLGEREDSKOLLEKTIVET 2.1 BAKGRUND

2.1.1 INLEDNING Jag kommer i det här kapitlet beskriva Älgeredskollektivet; historien, traditionerna, geografin, de materiella förutsättningarna, vokabulären, vuxengruppen och elevgruppen samt att kort komma in på ledarutbildningen, medlevarskap och det konkreta förändringsarbetet. Mer om detta i avdelningarna 3. Teori, 4. Metod och 5. Teknik. I detta kapitel kommer om inget annat anges källan vara det som i avdelning ett benämns övriga källor; ungdomarnas akter, manus till tal, personalens arbetsanteckningar, dagböcker ifrån olika år, ramavtal med olika kommuner, PR-material: En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995, Älgeredskollektivet 1992 samt en äldre broschyr Älgeredskollektivet. Bergsjö 1990, interna utvärderingar, olika brev, sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar, pratikrapporter, bokslut, tillståndshandlingar, anbud till Stockholms kommun, ledarutbildnings materialet; pärm, OH-bilder, stenciler och lärarmaterial. Jag kommer att precisera källan så långt som möjligt. 2.1.2 ALLMÄNT Älgeredskollektivet AB är ett medlevarkollektiv och räknas juridiskt som ett enskilt hem för vård eller boende, HVB-hem. Älgeredskollektivet AB har av länsstyrelsen i Gävleborgs län fått tillstånd enligt 69 socialtjänstlagen och 32 socialtjänst- förordningen att ha 17 ungdomar 13-20 år boende samtidigt (Länsstyrelsen tillstånd). Av dessa platser är 10 kontrakterade till Stockholm (Ramavtal med Stockholms kommun), som betalar oavsett beläggning, och 3 till Gävleborgs län (Ramavtal med Gävleborgs län). Det vanligaste är att det bor ett dussintal ungdomar och lika många anställda samt några egna barn på kollektivet. Målgruppen är högstadieungdomar och behandlingstiden oftast över 2 år (Kanter 1996). 2.1.3 ÄLGERED Älgered är en by i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland. Mitt i denna by ligger Älgeredskollektivet AB som i dagligt tal kallas Älgered eller kollektivet. Jag kommer att använda mig av orden Älgeredskollektivet, kollektivet och Älgered för att beskriva Älgeredskollektivet AB och tydligt markera om jag menar byn Älgered oftas då benämnt som byn. Älgeredskollektivet är ett aktiebolag som ägs av 4 av de som bor och jobbar där men drivs enligt principen en anställd en röst (bokslut ). Alla viktiga beslut fattas på den s.k. vuxensamlingen där all fast anställd personal deltar. Själva kollektivet består av 3 hus; stora huset, skolhuset och olles. Stora huset är byns före detta livsmedelsbutik (1896-1976)och är ett stort trevånings trähus med 20- talet rum. Det här är kollektivets kärna och det är här det mesta händer. De nyanlända eleverna, s.k. färskingar och nyingar, bor här. Skolhuset har kollektivet själv byggt i två etapper, 1983 och 1990. Det är en mordern villa med tio rum och kök. Namnet kommer av att man tidigare hade skolundervisning där. Här bor andra års elever, s.k. nygamlingar. Olles är byns gamla postkontor och här bor det för närvarande inga ungdomar utan två barnfamiljer. Namnet kommer av att där fram till 1989 bodde en gammal man som hette Olle Forslin. Kollektivet har ett litet omodernt skogstorp, Hilltjärn, ett par mil ifrån kollektivet. Dit åker man när någon behöver lugn och ro och där har man också de s.k. nyinglägerna. Kollektivet har dessutom tillgång till två andra stugor ute i skogen. Haghällen som ligger en mils vandring ifrån kollektivet är den ene och Skaite två mil väster om Kvikjokk i Norrbotten är den andra.

Byn Älgered ligger mitt i en av Hälsinglands vackraste dalgångar och byborna har såväl vandringsled, bibliotek, badplats, hockeyrink, fotbollsplan, som fiskevatten på bekvämt gångavstånd. Det är två mil till hav eller slalombacke. (Anbud till Stockholms kommun 1995). Nordanstigs kommun har ca. 11.200 invånare av dessa bor ca 3080 i centralorten Bergsjö. Det är 8 km ifrån kollektivet till Bergsjö och 35 km till Hudiksvall som är närmsta stad (Nordanstig turistinformation 1996). Själva staden Hudiksvall 15.700 invånare, både järnväg och flygplats samt det mesta i affärsväg ( Hudiksvall turistinformation 1996). Älgered ligger lite drygt 30 mil norr om Stockholm och därmed ganska exakt mitt i Sverige trots att det geografiskt med marginal räknas till Norrland. 2.1.4 HISTORIA. Älgeredskollektivet bildades med stöd av Hasselakollektivet i en villa i byn Hassela 1977 men flyttade på grund av trångboddhet efter några månader till Älgereds nerlagda livsmedelsbutik. Man var ett medlevarkollektiv och jobbade enligt hasselapedagogiken. Målgruppen var framförallt narkomaner mellen 16 och 20 år ifrån Stockholm. De första åren var samarbetet med Hassela intensivt, gemensamma läger, utbyte av personal, hjälp vid rymningar etc. Älgered mer eller mindre kopierade Hasselas medlevarskap, deras pedagogik och ledarutbildning. Även samarbetet med Mariapols ungdomsavdelningar var intensivt under många år och de flesta av ungdomarna kom via Mariapol till Älgered. Det stora flertalet anställda på kollektivet var aktiva inom västern och alla sade sig dela arbetarklassens värderingar. Man definierade aldrig dessa två begrepp utan höll de medvetet öppna för att inte utesluta bra folk. Kärnan kom tidigt och länge att bestå av tre socionomer och en sjuksköterska, Anette, Stefan, Leif och Seija, samtliga politiskt aktiva (SSU, SAP och VPK). Efter önskemålet ifrån Stockholms kommun, som då likväl som nu var den klart största uppdragsgivaren, beslöt man 1986 att börja jobba med högstadieungdomar och startade därför 1987 ett samarbete med Bergsjö Centralskola. Sommaren 1990 fick Älgered sin första utomstående handledare, Geza Patkaj, överläkare på Mariapol och familjeterapeut. Behovet av en handledare växte fram när man börja inse nödvänligheten av att jobba aktivt med ungdomarnas föräldrar. Handledningen kom att innebära flera steg mot behandling och terapi men också en mycket kraftfullare fokusering på familjen. Pedagogiken, ledarutbildningen och tanken att alla som jobbar bör vara vänster lever än idag även om i något modifierad form. (Fritt efter samtal med Anette och Stefan Nybom, föreståndare 1983-1993, 8/5 1996). 2.1.5 MEDLEVARSKAP Älgeredskollektivet anser att medlevarskapet är grunden för allt arbete och all ideologi på Älgered. Vidare anser man att medlevarskapet är i praktiken ett exempel på likväl socialism och demokrati som solidaritet och att få människor mår bättre av att bo på institution men en del ungdomar måste hemifrån. Det är därför kollektivet öppnar sina dörrar för dom och i viss mån för deras familjer. Medlevarskap på Älgered innebär att man har sin huvudsakliga bostad på kollektivet bland ungdomarna och att man utöver sin 40 timmars arbetsvecka väljer att dela sin och i flera fall sin familjs fritid med ungdomarna. Medlevarna jobbar i fem veckor och får sen tio vardagar som kompensationsledighet för de tio helgdagar man har jobbar. Ifrån första början fanns ingen möjlighet alls till regelbundna ledigheter men ganska snart försökte man ordna i alla fall någon form av ledighet. De som inte bor på kollektivet men jobbar där ändå benämns utomlevare.

Just nu finns det två utomlevare som jobbar 40 timmar i veckan antingen dagtid eller kvällstid. De faktum att nästan allt kvälls- och nattjobb utförs ideellt frigör resurser som går direkt in i verksamheten framförallt i form av en högre personaltäthet och att ansvariga vuxna oftas är tillgängliga. Många vuxna och mycket närhet ger enligt kollektivet förutsättningarna för att på ett naturligt sätt styra ungdomsgruppen och bygga meningsfulla relationer. Älgered anser att allt meningsfullt socialt förändringsarbete på grupp- och individnivå måste bygga på en väl fungerande personlig relation. Problem som man på en arbetsplats kanske skulle kunna sopa under mattan måste åtgärdas om det sker på hemmaplan. På ett vanligt jobb går man hem varje kväll och varje helg men på kollektivet stannar man och det gör att chanserna att man ska bry sig ökar. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995) Se vidare avsnitt 4. 2.1.6 PERSONAL OCH PLACERADE Älgered lägger mycket energi på hur man pratar, på språket. Man pratar t.ex. aldrig om att sitta på Älgered utan man bor där, man har inte permissioner utan hemresor, de anställda på Älgered kallas vuxna eller ledare, möjligtvis anställda, men aldrig personal etc. Strävan är att få ungdomarna att se tiden på kollektivet som något positivt då man fick tillfälle att förändra sitt liv och inte som en institutionsvistelse. Älgered tror att sättet man pratar på påverkar hur man tänker. Andra vuxna som vistas på Älgered utan att vara anställda brukar inte kallas för vuxna utan, föräldrar, anhöriga, vänner etc. De som är placerade på Älgered kallas elever eller ungdomar. De barn och ungdomar som bor på Älgered därför att deras föräldrar jobbar där kallas egna barn. 2.1.7 FÄRSKING, NYING, NYGAMLING OCH GAMLING Älgered har valt att dela in sin utbildning i fyra stadier, färsking, nying, nygamling och gamling, enligt en tredimensionell ledarskapsteori. Se avdelning 5.3.1. Ungdomens mognad och insikt samt relationen mellan honom/henne och vuxna avgör graden av styrning och kontroll. Grupperna är flexibla, variationen inom en grupp kan vara stor och eleverna stannar olika länge i de olika stadierna. Färsking ca.. en månad Fokus ligger på att bygga upp en relation, acceptera placeringen, grundläggande gränsdragning samt att få in eleven i gänget. Nying ca.. 11 månader mycket regler, gränsdragningar och ifrågasättande av gamla beteenden. Fokus ligger på uppfostran och här tar kollektivet hjälp av föräldrar och nätverk. Nygamling ca.. 18 månader Det handlar om att gå ut grundskolan och att förbereda alla inför hemflytten genom hemresor, föräldrautbildning, föräldrarsamtal i grupp och enskilt, elevsamtal och ledarutbildning. Arbetet med nätverken intensifieras och kollektivet använder sig oftare av fallhandledning och elevernas utbildning blir mer individuell. Gamling ca.. 6 månader Eleven har flyttat ifrån kollektivet och det rör sig om eftervård som utformas efter den enskilde eleven och dennes föräldrars behov i samråd med placerande myndighet. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995). 2.1.8 PRAKTISKT ARBETE Med praktiskt arbete menas här när man gör något med sina händer, lagar mat, målar, städar, tvättar bilar etc med eller utan ungdomar. Mycket av Älgereds sociala träning sker i form av praktiskt arbete vuxna och ungdomar tillsammans.

Elevernas första period domineras därför av praktiskt arbete där man tillsammans på vedbacken eller över diskbaljan kan bygga upp en relation och eleven får lära sig fungera socialt. Merparten av det praktiska arbetet utförs på arbetstid, mellan 8.30 och 1630 av vuxna och de ungdomar som ännu inte börjat i skolan. Kollektivet är dagtid indelade i tre arbetslag, skola inne och ute. Skolgänget utför inget praktiskt arbete och består av merparten av ungdomarna och minst två vuxna som är med dom i skolan. Innegänget består av tre arbetsområden; kök, tvätt och kontor. Man lagar mat, diskar, bakar, städar, tvättar och stöter administrationen. Utegänget sköter alla vaktmästeriuppgifter; trädgård, bilar, snöskottning, ved, målning och reparationer. De av ungdomarna som inte börjat i skolan växlar varje vecka mellan arbetslagen och vuxna brukar cirkulera ungefär en gång om året. Övrigt arbete sköts av ungdomar och vuxna tillsammans enligt ett jourschema. Praktiskt arbete har hög status på kollektivet och alla vuxna förväntas att kunna klara av att sköta alla arbetsuppgifter. Vuxna har utöver sin plats i ett arbetslag också diverse ansvarsområden t.ex.; friluftutrustning, läxläsning, familjearbete, ledarutbildning etc. Varje anställd fungerar också som kontaktperson till en eller två ungdomar. Kontaktpersonens huvudsakliga arbetsuppgift är att hålla kontakten med det sociala och föräldrarna. Det arbete som utförs med ungdomarna och inte är kopplat till arbetsdagen benämns oftast som att umgås, att sätta gränser, att vara med ungdomarna, att snacka eller ha samling. (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar, årsschema d.v.s. dagböcker ifrån olika år, sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar.) 2.1.9 VARDAGSSCHEMA. En normal arbetsdag ser ut såhär: 07.00 Frukost och väckning. Skolbussen går till skolan. Samling och arbetsstart. Fika. Lunch. Arbetslagssamling. Skolsamling. Samling för alla vuxna och en ungdom. 16.40-17.00 Ungdomssamling. Mat. Aktuellt. Tysta timmen för läxläsning och eftertanke då alla ska vara på sina rum. Efter tysta timmen är det oftast någon form av aktivitet fram till Kvällsfikat; slalom, basket, frågesport, promenad, bowling, teater etc, kvällsfika. Sängdax för färskingar och nyingar. Sängdax för nygamlingar. (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar.) 2.1.10 VECKOSCHEMA En eller två eftermiddagar i veckan sportar man och fredagar storstädar man. Dessutom brukar man påbörja elevernas återinskolning till högstadiet efter några veckor på kollektivet. Beroende på hur eleven sköter sig på kollektivet och hur han/hon ligger till kunskapsmässigt tar den olika lång tid, allt ifrån några veckor till ett halvår.

Man börjar med några timmar i veckan för att sedan utöka upp till två halvdagar i veckan. Inskolningen sköts av en speciallärare ifrån Bergsjöskolan. Ett exempel på hur en vecka kan se ut för en nying under januari månad: Måndag f.m. arbete e.m. arbete tysta timmen med aktuellt kv. Fotolabbet Tisdag f.m. arbete e.m. innebandy tysta timmen med aktuellt kv. ledig Onsdag f.m. arbete e.m. inskolning till högstadiet kv. Slalom (tysta timmen ställs in) Torsdag f.m. arbete e.m. inskolning tysta timmen med aktuellt kv. Snöbollskrig Fredag f.m. storstädning av allmänna utrymme e.m. storstädning av egna rum kv. disco eller bio läggdax vid hemkomsten Lördag 10.00 frukost Slalom 16.00 middag Frågesport 21.00 kvällsfika TV 23.30 läggdax Söndag 10.00 frukost Slalom 16.00 middag 20.00 söndagssamling och genomgång inför nästa vecka. 20.30 kvällsfika 21.30 läggdax (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar, årsschema d.v.s. dagböcker ifrån olika år.) 2.1.11 ÅRSSCHEMA Varje år gör man vanligtvis vissa resor och det finns ett antal traditioner som kollektivet oftast upprätthåller. Jan. En veckas skidresa (slalom) i Vemdalen. Feb. Älgeredspimplen Mars. April. Traditionellt påskfirande tillsammans med ungdomarnas familjer. Första året på kollektivet sedan firar man hemma. Traditionellt Valborgsfirande tillsammans med byn. Första året på kollektivet sedan firar man med klasskamraterna. Maj. Första maj tåg frivilligt

Sverigeresa ofta till Skåne Juni. Skolavslutning Tre arbetsveckor på kollektivet Traditionellt midsommarfirande tillsammans med ungdomarnas familjer och byn. Första året på kollektivet sedan firar man hemma. Fjällvandring till Skaite Juli Föräldraveckor för nyingar och nygamlingar Sommarlov Hemreseveckor för nygamlingar Sommarläger med utländska gäster Aug. Sverigeresa för nyingarna Europaresa för nygamlingarna Hemflytt för nygamlingar inför skolstarten Skolstart Surströmming/kräftskiva med kräftfiske Sept. --- Okt. Höstläger Nov. Höstfest Gåsamiddag på Mårtengås med inbjudna ifrån trakten. Dec. Luciatåg genom byn Traditionellt julfirande tillsammans med ungdomarnas familjer. Första året på kollektivet sedan firar man hemma. Nyår firas i Vemdalen (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar, årsschema d.v.s. dagböcker ifrån olika år, sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar.) 2.1.12 FYRA GRUNDREGLER Kollektivet har fyra grundregler som gäller alla och som man inte kompromissar med. Dessa är: 1. Inga droger. 2. Inga hot, mobbing eller förtryck. 3. Ingen kriminalitet. 4. Inga parförhållande. 1. Inga droger Varför kollektivet skall vara drogfritt är ganska självklart men man har också valt att hålla det alkoholfritt eftersom alkohol ofta är en del i problembilden för både ungdomar och föräldrar. Man tillåter inte heller reklam för droger i någon form, dels för att undvika att de eleverna som är beroendeskall få tillbaka sitt drogsug, dels för att skapa en diskussion om varför man vill göra reklam för droger och dels för kollektivets ryktes skull. Kaffe och nikotin tillåts dock om inte föräldrarna har andra önskemål. 2. Inga hot, mobbing eller förtryck Vuxna måste garantera en grundtrygghet och pennalism får under inga omständigheter förekomma och ännu mindre vara en del av behandlingen. 3. Ingen kriminalitet Många elever har varit på väg in i en kriminell karriär och ännu fler elever har kriminella idoler. Det gäller att få eleverna att sluta se sig själv som kriminella och ett naturligt led är då att förbjuda brott. 4. Inga parförhållande Älgered i likhet med de flesta behandlingsalternativ i västvärlden (Waitong 1995) tillåter inte parförhållande mellan placerade ungdomar. Däremot är man positiv till förhållande med jämnåriga i bygden om det sköts snyggt. (ledarutbildningspärm 1.)

2.1.13 SAMARBETE Kollektivet utan jämförelse största uppdragsgivare är sedan starten Stockholms kommun. Samarbetet sköts av ungdomsbyråns placeringsenhet som tillhandhåller dygnet runt vård till Stockholm olika socialdistrikt (avtal med Stockholms kommun.) Älgered har sedan 1987 haft sina ungdomar inskrivna på Bergsjö högstadium och har ett nära och bra samarbete med skolan. Det finns alltid vuxna med i skolan. Eftersom de flesta vuxna och ungdomar är engagerade i olika fritidsaktiviteter utanför kollektivet finns det ett nära samarbete med olika föreningar bl.a. med ABF, Hudiksvalls judoklubb, Bergsjö Fotbollsklubb och Friluftsfrämjandet. Kollektivet samarbetar dessutom regelbundet med PBU, Provita, hälsocentralen i Bergsjö och ungdomsmottagningen i Hudiksvall. Varje år tar man emot 5-10 praktikanter från olika utbildningar bl.a. Socialhögskolorna i Stockholm och Östersund, Behandlingsassistentutbildningen på Birka, Fritidspedagogutbildningarna i Gävle och Stockholm (praktikantrapporter.) Dessutom har men ungdomspraktikanter, oftast från Nordanstigs kommun. (Dagböcker ifrån 1986-1996.) 2.1.14 INTERNATIONELLT Älgered har också haft två praktikanter ifrån Estland. Sedan 1991 har Älgered varit med och arrangerat ett internationellt EU sponsrat sommarläger Eurocamp där ett hundratal ungdomar och ledare från Sverige, Tyskland, Polen, Estland och England har deltagit. Projektet har också innefattat utbytesresor till Berlin, Polen, Estland och England. Från och med 1995 är det i huvudsak ett samarbete mellan Älgered och stadsdelen Towerhamlets fritidsgårdar i Londons East End. (dagböcker ifrån 1986-1996, sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar) 2.2 VUXENGRUPPEN 2.2.1 INLEDNING Jag har beskrivit vuxengruppen med utgångspunkt framförallt ifrån en enkät utdelad, insamlad och bearbetad under mars och april 1996, svaren är sammanställda i en mapp kallad enkätsvar 1996. Indelningen i arbetarklass, tjänstemän och företagare är gjord utifrån en socioekonomisk klassificering ifrån statistiska centralbyrån den s.k. SEI. Jag har jobbat på Älgered sedan 1990 och därför bott mer än fem år med 75 % av vuxengruppen och det kan ha påverkat svaren även om det är svårt att säga på vilket sätt och vilken riktning. Enkäten har utformats i samråd med min handledare och sedan distribuerats, insamlats och bearbetats av mig. Eftersom enkäten innehåller frågor om ålder, civilstånd, antal barn etc. som skulle göra anonymiteten omöjlig i praktiken så valde jag att be folk att skriva namn. Samtliga anställda har fyllt i enkäten.

2.2.2 ÄLGERED MÅLSÄTTNINGAR VID ANSTÄLLNINGAR Kollektivet har som strävan att bestå av en väl sammansatt vuxengrupp; akademiker och praktiker, olika sorters praktiker, olika sorters utbildningar, olika åldrar, olika bakgrund, svenskar och utlänningar, skåningar och norrlänningar, stadsbor och bönder, med strulbakgrund och utan. Tanken är att olikheterna i vuxengruppen ska underlätta fördelningen av roller inom kollektivet och att vuxengruppen ska kunna erbjuda elever och föräldrar någonting som passar var och en. Alla arbetsuppgifter har samma lön och samma status. Det görs ingen skillnad om man storstädar eller sitter i ett familjesamtal och alla förväntas också kunna lösa alla arbetsuppgifter. Det är alltid viktigare vid en nyanställning hur man passar in i gruppen än vilken formell kompetens man har. (anbud till Stockholms kommun 1995.) 2.2.3 VUXENGRUPPEN Jag har bearbetat enkät svaren ifrån samtliga anställda d.v.s. 12 st. Varav 10 är medlevare. Hälften av de anställda är män. En av utomlevarna slutar i juni och skall preliminärt ersättas av en medlevare, som är norsk socionom, i augusti. Medelåldern i vuxengruppen är 37,7 år inte inräknat praktikanter som brukar dra ner genomsnittet något. Den äldsta anställda är 54 år och den yngsta 22 år. De flesta ( 75%) är dock mellan trettio och trettiofem. Av de10 som bor på kollektivet är 40% gifta d.v.s. två par och med dom bor i dag sju barn, två till 11 år gamla. Det finns totalt 17 barn med anknytning till kollektivet och de är mellan ett och 34 år gamla. En av utomlevarna 4 barn som därför inte bor på kollektivet. Av de andra sex barnen har fyra flyttat hemifrån och två bor med andra föräldrar. Sammanlagt har 50 % av de som jobbar på Älgered barn. Alla som jobbar på Älgeredskollektivet säger sig dela arbetsklassens värderingar och 58% av de vuxna kommer ifrån klara arbetarklassfamiljer. Samtliga vuxna har själva jobbat inom arbetarklassyrken och av de vuxna som kan är alla utom en med i en fackförening. Vuxengruppen som finns på kollektivet idag har jobbat länge tillsammans och känner varandra väl. I genomsnitt började folk 1998 och har jobbat i 7 år och 75% har jobbat 5 år eller mer. (enkätsvar 1996) 2.2.4 ERFARENHET OCH UTBILDNING

De flesta (75%) som jobbar på Älgered är självlärda och anser att det viktigaste sättet de har inhämtat de kunskaper som är centrala i deras arbete är genom livserfarenhet, uppfostran, tidigare yrkeserfarenhet eller ifrån sitt arbete på Älgered Hälften av personalen har tidigare vård erfarenhet varav 33% med utvecklingsstörda och 25% inom långvården men bara 17% har jobbat med liknande arbetsuppgifter tidigare. Ingen på Älgeredskollektivet har kommit direkt ifrån skolan utan alla har varit ute och förvärvsarbetat inom olika arbetaryrken. Formell utbildning och egna studier av litteratur har 67% inte alls ansett viktigt för egen del och ingen har ansett att utbildning är det viktigaste eller näst viktigaste sätt de har lärt sig sitt jobb på. Tre anställda har gått ettåriga behandlingsassistentutbildningar på Forsa och Birka folkhögskolor, gjort sin praktik på Älgered och sedan blivit anställda. Undertecknad har varit tjänstledig ca. 50% sedan september 1993 och är förhoppningsvis snart färdig socionom och en avgörande merit vid anställning. Älgered brukar normalt ha fler akademiker anställda än vad man har just nu. De sex senaste provanställningarna har varit folk med en akademisk bakgrund med de har av olika andledningar valt att inte jobba på Älgered (sammanträdesprotokoll) Älgeredskollektivet har regelbundet handledning, intern handledning, extern utbildning och ledarutbildning och 75%av de vuxna anser sig ha lärt sig något väsentligt ifrån detta. Älgered har ledarutbildning för vuxna, föräldrar, praktikanter och elever. Dagens vuxengrupp på Älgered har haft mellan 0,5 och 50 dagars ledarutbildning vilket ger ett genomsnitt på 14 dagar, hälften har haft mellan 10 och 20 dagar. Hälften av de som jobbar har hållet i ledarutbildningen och de har själva haft mellan 2 och 50 dagar, i genomsnitt 17 dagar per person. Av de som i dag är anställda har 67% genomgått Gesautbildningen. Gesautbildningen var en förlängning an den handledning kollektivet hade med psykiatrikern och leg. Familjeterapeuten Gesa Patkaj dåvarande överläkare på Maria Ungdom. Hösten 1993 t.o.m. sommaren 1995 höll han tillsammans med leg. Psykologen Lars Wrangsjö en kurs i hur man jobbar med föräldrar och tungt belastade ungdomar utifrån ett systemiskt perspektiv, kursen är ekvilerbar med 20 poäng och gick på kvartsfart (sammanträdesprotokoll.) (enkätsvar 1996) 2.2.5 IDEOLOGI Älgeredskollektivet består i huvudsak av praktiker med stark förankring i arbetarklassen. Praktikens betydelse betonar ständigt, ord är billiga handling kostar (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995). Den sociala träningen anses som mycket viktig. Vänsterideologin anses också som mycket viktig av 92% av de anställda och alla anser sig dela arbetarklassens värderingar. (enkätsvar 1996) I övrigt se avdelning 3. Teori. 2.3 ELEVERNA 2.3.1 INLEDNING Älgered har sedan starten i huvudsak jobbat med ungdomar ifrån Stockholm.

Idag är tio platser av 17 abonnerade av Stockholms kommun och de skötts av Ungdomsbyråns placeringsenhet Älgeredskollektivet bytte 1986 målgrupp, ifrån i huvudsak 18-åringar till högstadieungdomar, på Ungdomsbyråns begäran. Jag har valt att beskriva Älgeredseleverna med utgångspunkt ifrån Ungdomsbyråns statistik ifrån 1992 och framåt eftersom den är mer systematisk och stringent än Älgereds egen statistik/utvärdering som hitintills har varit av mycket informell karaktär. Nackdelen är att endast 18 högstadieungdomar av de ca. 90 som har bott på Älgered sedan man skiftade målgrupp kommer med. De egna interna utvärderingarna bekräftar i stort Ungdomsbyråns resultat och därför tror Älgered inte att det är några större avvikelser jämfört med de andra sju platserna som i huvudsak används av Gävleborgs län eller med de tidigare placeringarna ifrån Stockholm. Stockholm säljer då och då någon av sina platser till andra kommuner och dessa ungdomar finns inte med i undersökningen. 2.3.2 UNGDOMSBYRÅNS UTVÄRDERING Sedan 1992 pågår en kontinuerlig internutvärdering av Ungdomsbyråns verksamhet. I oktober 1994 redovisades resultatet för tiden 1/1-92 31/12-93 i en 28-sidig skrift med titeln Ungdomar boende utan egna föräldrar som då omfattade 175 barn och ungdomar varav 9 ifrån Älgered, här benämnd Kanter 1994. Utvärderingen pågår ständigt och jag har haft god tillgång till såväl den aktuella statistiken som bakgrundsmaterialet. Idag omfattar utvärderingen ca. 350 individer varav 18 är ifrån Älgered, sex av dessa bor fortfarande på kollektivet. Jag har fått tillgång till en datautskrift över det aktuella materialet 15/4-1996 här kallad Kanter 1996. Utvärderingen är ett led i Ungdomsbyråns placeringsenhet metodutveckling och syftar till att få en bild av vilka ungdomar som placeras och hur placeringarna fungerar. Den har lagts upp och sammanställts av Allan Kanter, Ungdomsbyråns psykolog. Uppgifterna fylls i av olika handläggare på förtryckta blanketter med fasta svarsalternativ som vid behov kan kompletteras. I Älgereds fall utförs allt detta arbete Svante Wallin som är den konsulent/handläggare som ansvarar Älgered och Hasselakollektiven. (Kanter 1994, Kanter 1996) 2.3.3 ÄLGEREDSKOLLEKTIVETS MÅLGRUPP Älgered vänder sig till: Dig som är, flicka eller pojke, mellan 14 och 16 år och har det jobbigt hemma tycker att skolan är pest har börjat ett missbruk begått ett antal brott tycker att ovanstående är allvarligt. Er som är förälder till en pojke eller flicka mellan 14-16 år Som ni älskar och önskar det bästa i livet ni tror att ni är den viktigaste personen i världen för men att ni just inte räcker till

ni håller på att förlora kontakten med skolkar och vistas i olämpliga miljöer med olämpliga kompisar. Då är ert barn välkommet till Älgeredskollektivet, oavsett om han/hon vill eller ej. Dig som är socialsekreterare och handlägger en familj där du har en flicka eller pojke som är mellan 14-16 år som du anser behöver bryta destruktiva livsmönster få möjlighet att avsluta grundskolan missbrukar eller lever i riskzonen till kriminalitet och missbruk där du tror att dina och familjens resurser behöver kompletteras med av ett behandlingskollektiv har du behandlings- och kostnadsansvar och skall prioritera och välja Då skall du jobba för en placering på Älgeredskollektivet. (Älgeredskollektivet 1992) Älgered har sedan starten haft ett bara ryckte vad det gäller flickor och har alltid haft mycket tjejer placerade. Sedan 1990 jobbar man väldigt familjeinriktat. Detta har inneburit att Ungdomsbyrån ofta väljer ut ungdomar som men tror kan flytta tillbaka hem inom tre år. (Samtal med Svante Wallin 22/3) 2.3.4 ÄLGEREDS KRAV Kollektivet kräver först och främst att eleven är mellan13 och 16 år gammal, helst 14 och att det ska vara möjligt att med stöd gå i en vanlig högstadieskola helst i åttonde klass. Älgered tar bara i undantagsfall emot placeringar under sex månader utan kräver oftast att placeringen skall vara ett och ett halvt år eller längre. Huruvida eleven är frivillig eller inte och om det är SoL eller LVU spelar ingen roll men minst en förälder eller vårdnadshavare måste vara positiv till placeringen. Grundtanken är att eleven skall kunna flytta hem till familjen efter placeringens slut. Älgered anser sig inte kunna jobba med svårt psykiskt sjuka eller psykotiska ungdomar men det utgör inte något hinder för en placering om eleven missbrukar, är kriminell och/eller våldsam. (arbetsanteckningar) 2.3.5 GENOMSNITTSELEVEN Det är något större chans att genomsnittseleven är pojke än flicka. Han är 14 år vid placeringens tillfället och placeras antingen med stöd av SoL eller LVU 3. Älgered är inte den förste placeringen och aldrig heller den första insatsen ifrån socialtjänsten. Han bor inte med bägge föräldrarna utan oftast med en ensamstående mamma. Oftast har föräldrarna allvarliga egna problem. Han har någon form av invandrarbakgrund med minst en förälder född utanför Sverige. Det finns kraftiga relationsproblem i familjen och skolan fungerar inte. Eleven har ett kriminellt, destruktivt beteende och det är 50% risk att han har en uttalad missbrukarproblematik. Han har en osäker identitet, är utåtagerande och saknar normer.

Den tänkta placeringstiden är två år men genomsnittstiden han stannar är lite över ett och ett halvt år. Det dröjde ungefär en månad mellan aktualiseringen på Ungdomsbyrån och placeringen på Älgered. Likväl föräldrarna, ungdomarna som socialsekreterarna är positiva eller neutrala till placeringen. (Kanter 1994, Kanter 1996) 2.3.6 UNGDOMARNAS BAKGRUND Det framgår av ungdomarnas egna berättelser att en klar majoritet av eleverna ifrån tidig ålder varit föremål för mycket hjälp och stöd ifrån samhället, PBU, kuratorer, specialundervisning etc. Det är 62% av ungdomarna som har varit placerade minst en gång innan Älgered. I flera av fallen har det rört sig om ett omedelbart omhändertagande och vistelse på ett akuthem innan de har kommit till Älgered. Placeringarna sker lika ofta med stöd av SoL som med hjälp av LVU 3, och i ett fall kompletteras 3 med 2. Ingen av ungdomarna har vuxit upp eller bor med de biologiska föräldrarna, 45% bodde vid placeringstillfället hos en ensamstående mamman och ingen bodde med sin pappa. I 94% av fallen uppger man att det finns allvarliga relationsproblem inom familjen. Misshandel förekommer i 34% av familjerna och lika stor är andelen sexuella övergrepp. I 28% av familjerna missbrukar en eller bägge föräldrarna och i 17% av familjerna har någon av föräldrarna psykiska problem. I 22% av familjerna har föräldrarna/föräldern inga kända problem. Om man med invandrarbakgrund menar att ungdomen själv är invandrare/flykting eller är barn till en eller två personer födda utanför Sverige så är 56% invandrare. Andelen invandrare är ca. tre gånger större än i åldersgruppen som helhet i samhället (Kanter 1994). Flera andra undersökningar inom socialtjänsten bekräftar att så är fallet och Älgered skiljer sig inte på denna punkt ifrån andra behandlingsalternativ (Kanter 1994). Ibland hälften av invandrarungdomarna, finns det en uttalad problematik som är knuten till invandrarskapet. Det finns i materialet inga frågor om familjernas klasstillhörighet, yrke, ekonomi, bostadsförhållande etc. (Kanter 1994, Kanter 1996) 2.3.7 UNGDOMARNAS PROBLEM I samtliga fall är skolgången på något sätt ett problem. Var annan elev har någon form av missbrukarproblematik och 45% har missbrukat narkotika. I 50% av fallen finns det misshandel och annan kriminalitet med i bilden. Sammanlagt är det 73% som har problem med missbruk och/eller kriminalitet. Hälften av flickorna, 22% av eleverna, uppges vara promiskuösa och/eller involverade i prostitution. I tre fall av fyra är det känt att dessa tjejer blivit utsatt för sexuella övergrepp. Osäker identitetsutveckling och dåligt självförtroende uppges som ett problem i 62% av fallen och 39% har andra psykologiska problem. (Kanter 1994, Kanter 1996)

2.4 TVÅNG ELLER HOT OM TVÅNG Socialnämnden skall som regel i frivilliga former ge föräldrar och barn det stöd och den hjälp de behöver. Man kan besluta om frivillig vård utanför hemmet enligt 6 i socialtjänstlagen 1980:620 (SoL). Skulle man inte få samtycke till vård från föräldrarna och/eller barnet, kan nämnden ansöka om tvångsvård hos länsrätten, som kan besluta om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 1990:52 (LVU). Det finns två huvudfall där LVU kan bli aktuell, dels när brister i omsorgen eller någon annat förhållande i hemmet medför en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, vilket stadgas i 2 LVU och kallas "miljöfall", dels när den unge själv utsätter sig för en sådan risk genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende, detta stadgas i 3 LVU. Det faller sig naturligt att 2 används främst på mindre barn, emedan 3 används på ungdomar. Åldersgränsen för lagens tillämpning i miljöfallen är 18 år. När det gäller beteendefallen, är lagen i första hand tillämplig på dem som är under 18 år, men undantag kan ges upp till 20 år. Anledning till ett LVU-beslut enligt 3 kan föreligga även om föräldrarna samtycker, är att den unge inte går med på vård. Älgereds uppfattning är att ingen frivilligt lämnar bort sitt barn, utan att det alltid finns någon form av tvingande omständighet. Alla föräldrar vill sitt barns bästa! Om man är medveten om att situationen är utom ens kontroll, så kanske man frivilligt går med på vård eftersom omständigheterna är så tvingande i sig själva. Eftersom ett av kriterierna för att LVU skall vara tillämpbar är att "det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom" ( 1LVU), så är det ofta mer eller mindre uttalat att om det inte fungerar på frivillig väg, så kommer det att bli fråga om tvång. Hur vanlig denna form av "utpressning" egentligen är, anser sig Älgered inte veta, men att det förekommer är man övertygade om. Man tror också att det förekommer att klara miljöfall görs om till beteendefall, eller att 2-biten "försvinner" om det gäller både miljö och beteende samtidigt, eftersom det då blir lättare att få föräldrarna med sig. Älgered har sedan 1992 bara haft ett miljöfall trots vi har haft flera missbrukande föräldrar och flera incestfall (Kanter 1996). (Gustavsson C m.fl.1995) (Norström C 1993 sid 24 ff,181 ff) 3. TEORI-LEDARUTBILDNING 3.1 IDEOLOGI 3.1.1 INLEDNING Älgereds ideologi; pedagogiken, medlevarskapet och ledarutbildningen skapades 1976 med kollektivets analys av samhällsutvecklingen och Hasselapedagogiken som utgångspunkt. Dagens ledarutbildningen är den teoretiska undervisning som Älgeredskollektivet tillhandhåller vuxna, praktikanter, elever och deras föräldrar. Älgereds ledarutbildning och Älgereds ideologi är enligt kollektivet två namn på samma fenomen. Den uppdateras, förändras och utvecklas hela tiden och är därför svår att beskriva. För att försäkra mig om att mitt urval och mina tolkningar är representativa för Älgered idag har jag fortlöpande diskuterat mitt manus med föreståndaren, f.d. föreståndaren och ledarutbildningsansvarige. Det är också svårt att dela in ledarutbildningen i olika fack eftersom det mesta hänger ihop och utgör en helhet. Vissa saker skulle andra kanske stoppa i andra fack men jag hoppas att min indelning

hjälper läsaren att förstå vad Älgered menar med ledarutbildning. Enligt Älgered innehåller ledarutbildningen det bästa ifrån: Samhällsforskningen, Sociopsykologin - gruppens påverkan på individen och vice versa, Sociologin- läran om gruppen, Psykologin - läran om individen och Pedagogiken - läran om inlärning (ledarutbildningspärm 1.). I det dagliga arbetet och i handledning används och diskuteras olika teorier som inte nämns här, framförallt olika systemteoretiska och utvecklingspsykologiska teorier, men eftersom dessa saknar förankring i ledarutbildningen utelämnar jag dem (ledarutbildningspärm 1-4). Självklart har det faktum att 67% av de anställda har gått en motsvarande 20 poängs kurs i systemiskt förändringsarbete och att handledningen 1990 till 1995 var väldig familjeinriktad och systemisk till sin natur påverkat kollektivets arbete (enkötsvar 1996). Men påverkan har inte varit synlig på varken teori- eller metodplanet utan enbart på teknikplanet och endast då och då. Därför väljer jag att här utelämna dessa teorier och att bara kort nämna dem i avdelning 5.4. Av tids- och utrymmesskäl kommer jag inte heller att beröra den eventuella förankring som ledarutbildningen har i etablerade teorier utan nöjer mig med att presentera den såsom Älgered presenterar den. Detta och de följande kapitlen kommer i tur och ordning att behandla Älgeredskollektivets teori, metod och tekniker. Varje kapitel kommer att delas in i tre nivåer; samhälls-, grupp- och individnivå. På ett sätt är givetvis allt som beskrivs i de följande kapitlen teori men jag har för tydlighetens skull valt att följa Älgereds indelning. Kapitel 3. Teori, motsvarar ledarutbildningen, Älgereds ideologi. Kapitel 4. Metod, behandlar medlevarskapet så som det tillämpas på Älgered. Kapitel 5. Tekniker, behandlar det konkreta dagliga förändrings arbetet d.v.s. Älgeredspedagogiken. 3.1.2 EN PRESENTATION AV ÄLGEREDS IDEOLOGI Detta stycke är baserat på ett tal av Lars Holmgren vid en internationell institutionskonferans i Polen 1995. Talet diskuterades av vuxengruppen innan och bedömdes som att väl motsvara vad Älgeredskollektivet tycker och tänker. Talet är uppdelat i två delar där den första delen behandlar själva idén och den andra delen behandlar metoden. Metoden kan man enlig Holmgren ändra och den måste man anpassa till sig själv och sin kultur. Idén det är den övertygelse som alla individer har och den kan bara ändras efter överläggning med sig själv. Att kort och koncist beskriva vad det är som gör att man väljer att leva på ett medlevarskapskollektiv kan enlig Älgered bara göras pä ett sätt: "Jag tror att människor bara kan utvecklas tillsammans med andra. Jag tror att människor bara kan utvecklas när de är drogfria. Jag tror att fria människors fria tanke är en förutsättning för demokratin. Jag tror att man måste vara stark fri och självständig för att vilja vara delaktig i vårt samhälle. Den enda garantin för att demokratin skall fungera är att vi alla är delaktiga. Det är därför som Älgeredskollektivet anser att en "harm reduction" teori aldrig någonsin kan fungera eftersom det nämligen är omöjligt att gå in i framtiden nedsövd. Nedsövd kan man bara gå i någon annans ledband. Gammal innehållslös institutionsvård med våld hot och kadaverdisciplin blir samma sak och står i direkt motsättning mot demokratin. Den blir därför ett hot mot din och min, allas vår frihet. För mig är den främsta anledningen till att arbeta med unga utslagna människor det självklara försvaret för demokrati och yttrandefrihet." (Holmgren 1995) 3.1.3 IDEOLOGISK FÖRANKRING Hälften av de vuxna på Älgered har haft totalt mellan 10 och 20 dagars ledarutbildning. I genomsnitt har en anställd på Älgered haft 14 dagars ledarutbildning. Hälften av de som jobbar har hållet i ledarutbildningen för ungdomar. De flesta som jobbar på Älgered behärskar både Älgeredspedagogiken och ledarutbildningen bra.

Man anser att ideologin är den näst viktigaste förutsättningen, efter vuxengruppen, för att kunna göra ett bra jobb med eleverna. (enkätsvar 1996) 3.1.4 VARFÖR LEDARUTBILDNING? Varför har Älgered ledarutbildning och varför anser man att ideologin är viktig? Om man tittar på deras eget svar så ser det ut så här. Varför ledarutbildning? - Därför att: Ledarutbildningen är pedagogens främsta verktyg. Ledarutbildningen är den svages krycka och den starkes stöd. Ledarutbildningen är teorin och pedagogiken är praktiken. Ledarutbildningen är den röda tråd du ska snubbla på i varje rum pä kollektivet. Ledarutbildningen är bra för alla och något som alla människor borde genomgå. För att: - förstå hur samhället fungerar och bli mer allmänbildad. - förstå hur en grupp fungerar och ens egen del i det hela. - svetsa samman gänget. - förstå sin familj. - höja sitt självförtroende. - skapa ett gemensamt språk så att man kan diskutera. - veta vem man är; sin historia, sina referensramar, sitt nu och sin framtid. - förstå andra och känna empati. - kunna klara konflikter inom sig själv och med sin omgivning. - kunna prata med andra "experter". (Ledarutbildningspärm 1.) 3.1.5 FYRA GRUNDPELARE Älgeredskollektivet anser sig vara pragmatiker och tror på handling. Det är viktigt för dem att teori, metod och teknik hör ihop och fungerar tillsammans. Akademiska resonemang och djuplodade filosofiska diskussioner är inte deras starka sidor. (arbetsanteckningar) "Ord är alltid billiga men handling kostar och det är handling våra elever behöver" (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995). Tonvikten läggs på det dagliga umgänget med eleverna och det praktiska arbetet på kollektivet. De väljer att dela sina hem och sin fritid med eleverna och deras föräldrar. Tanken är att eleverna behöver en harmonisk och trygg hemmiljö mer än en institution och bra vuxenförebilder mer än terapeuter.(anbud till Stockholms kommun 1995) Kollektivets fyra grundpelare är; uppfostran, utbildning, upprättelse och solidaritet. UPPFOSTRAN - Barnen som kommer till Älgered har av olika anledningar varit utan fostran eller varit utsatta för andra former av övergrepp från vuxenvärlden. De har varit utan fostran för att föräldrarna ofta har varit för upptagna av sina egna problem för att kunna se till sitt barns behov. Barnen har i vissa fall blivit en extra börda i föräldrarnas drogsökandet och deras behov har därför blivit underordnade föräldrarnas drogsug. Men det kan också vara förälderns karriär som blivit det viktigaste av allt och som barnen tvingats underordna sig. Ibland har barnen fått agera slagträ mellan två vuxna människor som inte har haft förmåga att bearbeta sin skilsmässa. Där igenom har barnet fått ta på sig någon annans behov och ilska. Det finns barn som istället för den fostran en förälder borde ge fått deltaga i mammas eller pappas sexualliv och blivit utsatta för övergrepp. En del barn har blivit agade och misshandlade i tid och otid. Alla de här faktorerna och en hel del annat leder till att barn får svårt att ta till sig den gränssättning och den fostran de behöver men trots detta tror Älgered att alla föräldrar vill sina barn väl och att alla barn behöver sina föräldrar. Vuxna pä kollektivet måste se till att så snabbt som möjligt blir trovärdiga, först när de blivit trovärdiga är det möjligt att hjälpa till att läka de sår som vuxna orsakat barnen. Det är trots allt så att de flesta människor lyssnar på den som sprider glädje och vill tro att det finns möjlighet till revansch. Eftersom vuxna på kollektivet i bästa fall bara kan bli en nyttig och lycklig parentes i

barnens liv emedan föräldrarna finns med hela livet så är det viktigaste att stärka föräldrarna så att de kan ta över uppfostringsansvaret när utbildningen är över. En central idé inom Älgereds ideologi är att det skall vara vanligt folk som uppfostrar vanliga ungar. Desto mindre man behandlar eleverna som kriminella, sjuka och avvikande desto normalare uppför de sig. Både barn och föräldrar har ofta en negativ bild med sig av socialarbetare och terapeuter och uppskattar att man möter dem på deras sätt. Regelbundna vanor, ordentligt med sömn, bra mat pä regelbundna tider, frisk luft, arbete och fysisk aktivitet i kombination med tydliga fasta gränser och regler skapar en grundtrygghet i kollektivet som gör att barnen kan känna sig hemma. Reglerna är tydliga och gäller för alla. Alla är också med och sköter huset och hushållet. UTBILDNING - Kollektivet anser att mycket av det beteende som gör att eleverna placeras beror pä felinlärning och att man därför måste lära om. Eleverna måste lära sig att se saker på ett annorlunda sätt, tänka annorlunda och i vissa situationer t.ex. konflikter att handla annorlunda. Älgered har en kraftig överrepresentation av elever med utländsk bakgrund och för dem är det extra viktigt att lära sig förstå det svenska och att behärska det svenska språket. Ledarutbildning är kunskapen om hur man får kontroll över sitt liv och den röda tråd som håller ihop utbildningen. En annan viktig aspekt på utbildning är att eleverna går i vanlig högstadieskola och därför lägger kollektivet ner mycket arbete på att skolgången skall fungera och att förstärka elevernas allmänbildning. UPPRÄTTELSE - Om man som liten fått lära att människovärde är något som bara finns till för andra människor har man en kuvads syn pä världen. Att ställa sig upp och kräva sin rätt är något som bara starka människor klarar av eftersom det kräver både trygghet, självförtroende och självuppskattning. Att få lära sig demokratiska spelregler och att ställa relevanta krav pä sin omgivning är av stor vikt för att kunna må bra och fungera i samhället. Älgered låter barnen få insyn i detta synsätt genom att alla beslut fattas i demokratisk anda, genom att ständigt diskutera och alltid motivera fattade beslut. Upprättelsen är målet för Älgereds verksamhet. Upprättelse för familjen, föräldrarna och eleven. Att stärka föräldrarna och ge dem sin föräldraroll åter. Att ge eleven ökat självförtroende och en känsla av att vara värd något, att hans röst räknas. Hjälpa eleverna så att de precis som vilken tonåring som helst kan se rektorn i ögonen och ta emot ett välförtjänt grundskolebetyg. SOLIDARITET - Betyder enligt svenska akademins ordlista ett gemensamt ansvar, att obrottsligt hålla ihop, att göra gemensam sak. Älgered definierar solidaritet som när man gör något för någon andra utan tanke på egen vinning. Men det handlar också om att hjälpa varandra och att ställa upp för varandra. Det är att ha en klass- och en grupptillhörighet. Om upprättelse är målet för kollektivets verksamhet så är solidariteten själva grunden. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet1995, enkätsvar 1996, ledarutbildningspärm 1.) 3.1.6 ORSAKER TILL PLACERINGARNA Varför strular man? Varför blir vissa kriminella? Varför blir vissa missbrukare? Ingen vet med säkerhet. Älgered anser sig inte sitta in med svaret men man anser sig kunna urskilja användbara förklarings-modeller på de tre olika nivåerna; samhälls-, grupp-, och individnivå. Älgered lägger tonvikten på samhällsnivån och menar att problemets orsaker i grunden är politiska och ekonomiska. Därför är försvaret av demokratin och välfärdsstaten det viktigaste förebyggande arbetet. Det genetiska arvet kan spela en viss roll men ännu viktigare är det sociala arvet, familjen och de första levnadsåren. Senare i livet spelar kamraterna och närmiljön en stor roll. Vilka förebilder har man? Vilka regler införlivar man? vilken moral? Vilka beteende är funktionella? Kommer man i kontakt med narkotika? Med våld? (enkätsvar 1996).

3.2 SAMHÄLLSNIVÅ För bara 100 år sedan var Sverige ett efterblivet bondesamhälle i Europas utkant. När andra världskriget slutade hade vi en intakt industri som gjorde en enorm profit pä Europas återuppbygnad. Tack vare en stark arbetarrörelse fördelades delar av välståndet ut till folket. Folkhemmet skapas och den sociala ingenjörskonsten blir snart ett begrepp. Tiden verkar nu gå allt fortare; tekniken utvecklas snabbare och snabbare, samhället är i ständig förändring. Informationsutbudet är oändligt för de som kan ta för sig. Världen har krympt. Sverige är medlem i EU och marknaden är gränslös. Ekonomiska beslut tagna i Berlin, New York eller Tokyo kan sekunden efter påverka min ekonomi i Älgered. Allt detta ger stora möjligheter. För en välutbildad elit finns det inte längre några gränser. Men vad händer med de som inte hänger med i utvecklingen? de som inte klarar av utbildningen? Folkhemmets skyddsnät har blivit allt grovmaskigare. Individen får allt mer skylla sig själv. Samtidigt segregeras samhället allt mer; boendet, utbildningar, arbetsmarknaden. Invandrare, ungdomar och äldre släpps inte längre in i samhället, långtidsarbetslösheten permanentas, bidragsberoendet ökar och förortsområde förslummas. Våld, knark och rasism breder ut sig samtidigt som demokratin börjar ifrågasättas. Sverige är på väg mot ett tvåtredjedelssamhälle där vi accepterar att en tredjedel av befolkningen blir en underklass utanför samhället. I de utslagnas värld förtrycker de förtryckta varandra, männen förtrycker kvinnor och barn, svenskarna förtrycker utlänningarna etc. Kärnfamiljen framhålls som ett ideal trots att den blir allt ovanligare som familjeform. Vi flyttar allt oftare och fler och fler växer upp avskärmade ifrån sin släkt. Ensamstående mammor börjar pekas ut som en ny underklass. Kvinnorna skall tillbaka till spisen och bli mannens passopp. Samtidigt som moral och etik allt mer urholkas krävs det allt starkare och självständiga individer. Sagornas hjältar ersätts av videovåldets machomördare. Kamraterna och gänget får fungera som vägvisare eftersom föräldragenerationens erfarenheter bedöms som föräldrade och utan värde. Knark, sex och sprit blir genvägar till en förljugen vuxenvärld för många unga. Samhällsproblemen beror på samhällets inbyggda motsättningar och kan bara motverkas genom politisk kamp. Kapitalet och marknaden har allt för länge haft tolkningsföreträde på verkligheten. Arbetarklassen och folkrörelserna måste åter igen organisera sig, mobilisera och utbilda sig för att underifrån kunna slå tillbaka mot dunkla högerkrafter, storkapital och antidemokratiska tendenser. Den politiska kampen måste innefatta ett personligt ansvar där vi i solidaritet med andra gör vårt bästa för oss själva, vår familj, vår omgivning och vår miljö. Därför uppmanar Älgeredskollektivetvuxna såväl som ungdomar att engagera sig, att göra något och att vara med och påverka. Om det sker fackligt, politiskt eller inom någon enfrågerörelse är inte det viktiga utan det viktiga är att man tänker, tar ansvar och är med och gör någonting. För att kunna se sig själv i ett större sammanhang måste man veta vilka mekanismer som styr samhället och hur de fungerar. Man måste kunna analysera händelser så att man kan fatta sina beslut på riktiga grunder. Man måste veta hur man gör för att vara med och förändra. Sedan 1986/87 då man övergick till yngre ungdomar har man tonat ner det politiska perspektivet för att inte indoktrinera barnen till att tycka vad vuxengruppen tycker. Många av dagens elever saknar också kunskaperna och den abstraktionsförmåga som krävs för att förstå ett samhällsperspektiv. (ledarutbildningspärm 1) 3.3 GRUPPNIVÅ En av Älgereds grundtankar är att människan till sin natur är ett flockdjur och att vi behöver andra för att överleva. Det är genom samspelet med andra framförallt de första levnadsåren som vår personlighet skapas. Därför anser Älgered att familjen är den viktigaste gruppen. Oavsett om föräldrarna har varit en del av ungdomarnas problem eller inte så anser kollektivet att eleverna behöver sina föräldrar. Även om man inte ska bo med sin familj igen, vilket de flesta skall, så måste man kunna förhålla sig till den. Man måste också kunna särskilja sina egna problem ifrån familjens problem. Om föräldrarna är missbrukare måste man lära sig att leva med

detta faktum utan att ständigt må dåligt på deras vägnar. Barn är nästan alltid lojala med sina föräldrar och skall Älgered kunna göra ett bra jobb måste det vara tydligt för alla inblandade att föräldrarna vill att barnen skall bo på Älgered. Fungerande familjer är den bästa förutsättningen för att kollektivtiden skall göra nytta. Man betonar också växelverkan mellan individen och gruppen, att människans handlande alltid påverkar andra. Kollektivet är en grupputbildning och man använder sig mycket av gruppdynamiken och fokuserar därför ofta på grupp och system. Grupperna kallas gäng; vuxengäng, föräldragäng och ungdomsgäng. Det finns alltid två formella ungdomsgäng på kollektivet, ett nyinggäng i det stora huset och ett nygamlinggäng i skolhuset. Tonåringar tror ofta på millimeterrättvisa och kollektivet tycker att tydliga gränser är viktiga, samtidigt anser kollektivet att det är viktigt att kunna se individen och utforma varje elevs kollektivtid så att den på bästa tänkbara sätt passar henne eller honom. Det är viktigt att känna att man utvecklas och går frammåt samtidigt som utvecklingen måste vara förankrad hos individen. Därför har Älgered i likhet med bl.a Hassela sedan starten valt att dela in sin utbildning i fyra stadier, färsking, nying, nygamling och gamling, enligt en tredimensionell ledarskapsteori (se 5.2.1). Ledarutbildningen tar också upp och diskuterar formella och informella grupper, ledare, normer och roller. En grupps utveckling diskuteras ingående och vad som gör en grupp effektiv respektive ineffektiv tas upp. 3.4 INDIVIDNIVÅ Kollektivets grundtanke är att bara du kan förändra ditt liv åt dej men att du behöver hjälp för att lyckas. Var och en måste i solidaritet med varandra ta ansvar för sitt eget liv. Individen är till stor del en produkt av sin historia, av sina referensramar. Referensramarna påverkar i sin tur människans möjligheter till att göra det bästa av sitt liv. Huruvida någon ger sig in på en A- eller Bkarriär avgörs ofta genom det sociala arvet redan innan man föds. Men det sociala arvet går att bryta! Om man vill! Och om man klarar av att ta emot hjälp! Ledarutbildningen tar också upp och diskutera individens censurapparat och förmåga att hantera impulser, Freuds olika försvarsmekanismer, hur man ger och tar kritik och vikten av allmänbildning. (ledarutbildningspärm 2.). 4. METOD-MEDLEVARSKAP 4.1 DEFINITION Älgeredskollektivet anser sig vara ett medlevarskapskollektiv. Älgered definierar medlevarskap som när en stor majoritet, helst alla anställda, bor tillsammans med eleverna och delar merparten av sin, och sina eventuella familjers, fritid och hem med dem. Kollektiv anser man innebär att stället sköts och drivs gemensamt, i en demokratisk anda, av de vuxna som bor där. Älgeredskollektivet anser att medlevarskapet är grunden för all ideologi och därmed för allt arbete på Älgered. Medlevarskap på Älgered innebär att man har sin huvudsakliga bostad pä kollektivet bland ungdomarna och att man utöver sin 40 timmars arbetsvecka väljer att oavlönat dela sin fritid med ungdomarna. Medlevarna jobbar i fem veckor och får sen 10 vardagar som kompensationsledighet för de 10 helgdagar man har jobbat. De som inte har skolbarn brukar lämna kollektivet på sin ledighet. (sammanträdesprotokoll). 4.2 SAMHÄLLSNIVÅ

Älgered anser att medlevarskapet är ett praktiskt exempel på likväl demokratisk socialism som solidaritet. Kollektivet tror att det finns en grundlggande konflikt mellan denägande klassen, kapitalisterna, och den egendomslösa klassen, arbetarklassen. Men som tidigare är nämnt lägger man inte någon större vikt vid vilken sort socialism det handlar om även om det finns en dragning mot reformistiskt och demokratiskt håll. Kollektivet ägs av folk som bor och jobbar där men styrs ändå av alla anställda. Älgered har en stark arbetardemokrati med en anställd en röst som grundprincip och i vissa frågor t.ex. nyanställningar kräver man konsensus. Detta innebär att de anställda har ett väldigt stort inflytande på sitt arbete, sin bostad och sin fritid. Det är detta som socialismen handlar om enligt Älgered, att i solidaritet med andra ta kontrollen över sitt liv, sitt arbete och sin bostadssituation för att uträtta något som är bra för andra. Det finns en poäng med att bo kollektivt, istället för att var och en eller varje familj skall sitta i sin egen lilla cell isolerade ifrån alla andra, och det är att det är mycket lättare att mobilisera människor och att utnyttja gruppdynamiken. Medlevarskapet är enligt kollektivet ett sätt att för eleverna visa gruppens styrka, fördelarna med det kollektiva och medlevarskapet är ett praktexempel på solidaritet med utsatta grupper. (ledarutbildningspörm 1.) 4.3 GRUPPNIVÅ Älgered sätter gruppen och kollektivet främst. Man anser att allt arbete med ungdomar på gruppoch individnivå måste ha en väl fungerande personlig relation som grund och att ungdomarna måste få orsaker att lita på vuxna. Medlevarskapet ger enligt kollektivet förutsättningar för att på ett naturligt sätt kunna bygga meningsfulla relationer och skapa en tillit till vuxna (anbud till Stockholms kommun 1995). Även om man inte uppnår en familjegemenskap så kan man åstadkomma något liknande som inte hotar att ersätta föräldrarna lika mycket som ett fosterhem gör. Vuxna på kollektivet kan aldrig ersätta barnens föräldrar lika lite som kollektivet kan ersätta deras familjer men det kan bli viktiga komplement till de samma. Det finns givetvis en flytande skala mellan en traditionell vårdinstitution och ett medlevarskapskollektiv men många av ungdomarna och vissa av föräldrarna kommer alltid att se kollektivet som en institution. Det verkar som medlevarskapet fyller ett glapp mellan familjevård och traditionell institutionsvård. (Adolfsson 1995, sid 33) 4.5 INDIVIDNIVÅ Kollektivet anser att en av medlevarkollektivets stora fördelar är den trygghet och harmoni som gör det möjligt att snabbt bygga upp en relation och att normalisera ungdomarnas liv. Detta gäller även pä individplanet. En trygghet i gruppen lägger grunden för individens trygghet. Att genom hela tiden vara där som förebild skapar man möjligheter för ungdomarna att härma något positivt. (anbud till Stockholms kommun 1995) Vi kräver en politisk medvetenhet av våra anställda och försöker genom vårt sätt att vara och agera få ungdomarna medvetna om sin situation utan att för den skull bedriva politisk eller partipolitisk propaganda. En många gånger svår balansgång men vad vi lägger mest energi på är att göra eleverna medvetna om sin situation och sina möjligheter att förändra den. Vi försöker också genom medlevarskapet motverka den individualism och egoism som genomsyrar samhället idag och få eleverna att inse att deras handlingar påverkar andra och att ensam är svag. 5. TEKNIK-ÄLGEREDSPEDAGOGIK

5.1 UPPFOSTRAN, UTBILDNING, UPPRÄTTELSE OCH SOLIDARITET Pedagogikens fyra grundpelare är; uppfostran, utbildning, upprättelse och solidaritet (se 3.1.5) men vad innebär dessa begrepp i det konkreta förändringsarbetet? Uppfostran Uppfostran är benämningen på allas vår utbildning till fungerande samhällsmedborgare och sker traditionellt mest i familjen men även på andra ställe som dagis, skola, föreningar, militärtjänsten, arbetslivet etc. Kollektivet ser det som sin uppgift att komplettera elevernas uppfostran. Det är "Vanligt folk" som uppfostrar "vanliga ungar"" (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995). Kollektivet anser att dess uppfostran är en icke stämplande normaliserande behandlingsteknik. Att det handlar om att skapa rimliga förutsättningar för ett mera djupgående arbete med eleverna genom att se till att det som skall fungera i en bra familj också fungerar på kollektivet; vettig gränssättning med vuxna som förebilder, relevanta krav, social träning, givande sysselsättning, bra mat, regelbundna tider, frisk luft, motion. Det här sker i det dagliga arbetet genom att lägga stor vikt vid traditioner och rutiner. (se avdelning 2) Det är också centralt att vara så mycket som möjligt med ungdomarna för att kunna berömma, diskutera och ifrågasätta deras beteende, stil, språk och klädsel. Vuxengruppen anser att den sociala träningen är deras viktigaste arbetsuppgift. Utbildning - Utbildning innebär först och främst att lära sig att leva ett bättre liv genom det vardagliga arbetet på kollektivet, den sociala träningen och uppfostran. Men det handlar också om att förmedla kunskap; allmänbildning och ledarskapsutbildning för att därigenom: höja självkänslan, lära sig sätta ord på saker och ting, skapa ett eget språk, förstå det svenska samhället, lära sig att ta hand om sig själv, bli självgående, lära sig välja bort droger, alkohol och brott. Eleverna skall ha någon form av ledarutbildning minst var annan vecka (sammanträdesprotokoll). Högstadiet och slutbetyget är viktigt för alla och kollektivet vill få eleverna att inse att de ska passa på och plugga när de kan få hjälp med skolan; extra undervisning, förhör och läxläsning. Upprättelse - Kollektivets mål! Upprättelsen är enligt kollektivet tätt hopkopplad med självförtroendet, självkänslan och självtilliten. Att känna att man duger. Att gå i en vanlig klass och få ett slutbetyg precis som vilken annan elev som helst. Att våga stå för det man tycker. Att känna att man har något att säga till andra. Att göra upp med saker som varit dåliga tidigare t.ex. missbruk- av droger eller av sig själv. Att inse att man själv har nyckeln och rätten till ett värdigt liv. Att skapa en dräglig relation till sina föräldrar. Upprättelse är inget kollektivet gör utan vad de vill åstadkomma. Solidaritet - Grunden! Antiindividualism! Att göra avkall pä egot för gruppen. Att få ungdomar att inse att det kan kännas bra att göra saker åt andra utan att förvänta sig motprestationer och att skapa en grupptillhörighet, en kamratskap, ett gemensamt mål, vi känsla, en för alla, alla för en. Att behandla sin nästa så som man vill bli behandlad själv. Kollektivet menar att Älgered och medlevarskapet är typexempel på solidaritet. (enkätsvar 1996) 5.2 SAMHÄLLSNIVÅ Älgeredskollektivet uppmuntrar alla att aktivera sig politiskt och försöker att underlätta för de som väljer att gör så. Vi har haft medarbetare som varit aktiva i SAP, SSU, VPK/VP, KU, KPML(r)/KFML(r), APK, MP, SAC och anarkisterna. Folk ifrån kollektivet har suttit i kommunfullmäktige, skolnämnd, miljönämnd och socialnämnd i Nordanstig. Kollektivet har aktivt deltagit i kampen för att Älgered som by ska överleva genom insändare, att delta i möte och ställa upp och arbeta vid behov.

Man vill stödja byn Älgered, Nordanstig och Norrland. Därför ligger kollektivet där det ligger och är ett inte obetydligt tillskott ifråga om skatter, arbetstillfälle, kapitaltillförsel och föryngring i alla fall för byn och Nordanstig. Man gör våra uppköp i första hand lokalt och att ha anknytning till bygden är en tung anställningsmerit. Kollektivet har fått mycket beröm för att man hjälper byns pensionärer med snöskottning, vedhuggning och annat. Både ungdomar och vuxna uppmanas att aktivera sig inom Nordanstigs föreningsliv och man har och/eller har haft folk i följande styrelser: Friluftsfrämjandet, Unga örnar, Judoklubben, Älgereds; byalag vattenförening och vägförening. Men det viktigaste på samhällsnivån är ändå förhoppningen att göra en skillnad som blir en skillnad på både individ-, grupp- och samhällsnivå. Ur 3.1.2 För mig är den främsta anledningen till att arbeta med unga utslagna människor det självklara försvaret för demokrati och yttrandefrihet (Holmgren 1995). (ledarutbildningspärm 1.) 5.3 GRUPPNIVÅ Älgeredskollektivets utbildning och uppfostran är baserad på gruppen. Med rätt styrning är gruppdynamiken ett av de effektivaste sätten att påverka en ung människa. Med hjälp av andra ungdomar och vuxna kan eleverna träna sina sociala färdigheter i gruppen. De många samlingarna är ett viktigt instrument för att styra ungdomsgruppen. Medlevarskapet och kollektivets struktur är uppbyggt så att vuxna och elever spenderar väldigt mycket tid tillsammans, såväl nöjen och fritid som arbete (se 2.1.8-2-1-11). Genom rutiner, traditioner, läger och resor skapar gemensamma referensramar som i sin tur skapar en gruppsamhörighet. (ledarutbildningspärm 1.) 5.3.1 TREDIMENSIONELLT LEDARSKAP De tre dimensionerna i kollektivets gängindelning är styrning, relation och mognad och det kan närmast liknas vid ett auktoritativt föräldraskap. Tanken är att ungdomens mognad och insikt samt relationen mellan honom/henne och vuxna avgör graden av kollektivets styrning och kontroll. Övergången mellan stadierna sker oftast gruppvis i form av någon ceremoni. Grupperna är flexibla och eleverna stannar olika länge i de olika stadierna. Grupperna och gruppindelningen är i första hand ett pedagogiskt hjälpmedel och används som ett sådant. Färskingstadiet, ca. en månad, kännetecknas av låg mognad, låg relation och hög styrning - Utbildningen påbörjas alltid med ett inskolningsläger på Hilltjärn. Mycket vuxna, minst en vuxen per ungdom och några äldre elever åker i ett par dagar ut i skogen för att lära känna den nyanlände. När eleven visar lite vilja flyttar man till kollektivet och börjar arbeta tillsammans med vuxna på vardagarna. Fokus ligger på att bygga upp en relation och påbörja den grundläggande gränsdragning. Visa att vuxna bestämmer och de ger sig inte innan det blir som de vill. Dessutom vill man få in eleven i nyinggänget och få honom/henne att förstå varför placeringen har gjorts. Nyingstadiet, ca. 11 månader, kännetecknas av låg mognad, hög relation och hög styrning - Mycket regler, gränsdragningar och ifrågasättande av gamla beteenden. Ett fokus ligger på uppfostran och här tar kollektivet aktiv hjälp av föräldrar och nätverk. Ett annat fokus ligger på utbildning och bl.a. påbörjas återanpassningen till högstadiet.

Nygamlingstadiet, ca. 18 månader, kännetecknas av hög mognad, hög relation och låg styrning Det är mycket skola,hemresor och ledarutbildning. Det handlar om att gå ut grundskolan, flytta hem, förbereda alla för hemflytten genom hemresor, föräldrautbildning, föräldrasamtal i grupp och enskilt, elevsamtal och ledarutbildning. Arbetet med nätverken intensifieras och vi använder oss oftare av fallhandledning och utbildningen blir mer individuell. Vid behov kompletterar kollektivet elevens utbildning med olika former av terapi. Gamlingstadiet, ca. sex månader, kännetecknas av hög mognad, låg relation och låg styrning - Eleven har flyttat ifrån kollektivet och det rör sig om eftervård som utformas efter den enskilde eleven och dennes föräldrars behov i samråd med placerande myndighet. Den betalda eftervården brukar vara mellan tre och sex månader men ofta väljer eleverna att hålla kontakten med kollektivet mycket längre. Principen är att vi håller kontakten så länge eleven eller föräldrarna vill oavsett om vi har betalt eller ej. En strulfri elev är alltid välkommen upp och hälsa på kollektivet. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995, ledarutbildningspärm 1.) 5.4 INDIVIDNIVÅ Oavsett vilken betydelse man lägger vid gruppen så är det ändå individer som placeras på Älgered. Även om man pratar om föräldragäng och har både föräldramöten, föräldrahelger och föräldrautbildning så blir sällan ungdomarnas familjer en del av kollektivet på samma sätt som eleverna blir. Med utgångspunkt ifrån den personliga relationen och gruppdynamiken försöker kollektivet att möta varje elev som individ. Mycket av individarbetet sker i form av umgänge, eller att vara en förebild, någon man kan lita på och olika naturliga samtal. Det här räcker inte alltid och då har kollektivet ett antal olika tekniker att ta till. Ett sätt är att planera mer "naturligt" umgänge, man ser till att bli ensam med eleven i form av t.ex. en handlingsresa till IKEA i Sundsvall och därmed tre timmar i bil. I samband med läggningen och tysta timmen finns det också naturliga tillfälle att prata enskilt. En majoritet av vuxengruppen har haft utbildning inom systemiskt baserad samtalsteknik; lösningsfokuserat arbete, reflekterande team, interventioner etc, och den sortens samtal används regelbundet. Vid behov samarbetar kollektivet med andra ungdomsarbetare; PBU, psykologer, psykiatriker, självhjälpsgrupper och socionomer. Man använder sig också av handledning och fallhandledning för att göra ett bättre jobb.det finns ett starkt pedagogiskt behavioristiskt drag hos Älgeredskollektivet. Man betonar vikten av att eleverna skall bli medvetna om konsekvenserna av sitt handlande. Gör man något bra skall man få beröm och uppskattning i någon form. Bra beteende bygger förtroende som i sin tur ger eleven mera frihet, mer förmåner och mera självständighet. Om man gör något dåligt är det enligt Älgered lika viktigt att någonting händer. Det kan röra sig om en utskällning, avdrag pä veckopengen, utegångsförbud, tidigare läggtid eller något annat. Det finns ingen fast "straffskala" och det är viktigt att konsekvenserna ligger nära i tiden och att det finns ett pedagogiskt syfte med agerandet. Ärlighet och att man kan stå för vad man gjort premieras. Det är viktigt att inse att man har gjort fel, på ett ärligt sätt förklara varför och att därpå kunna be om ursäkt. Om man gör något allvarligt fel t.ex. bryter mot någon av de fyra grundreglerna eller försöker rymma så är det vanligt att kollektivet använder sig av olika former av skogsturer som konsekvens speciellt om det rör sig om färskingar eller nyingar (se 5.4..1 nedan). Det är väldigt sällsynt att kollektivet använder sig av utskrivning som en konsekvens och det förekommer aldrig för färskingar och nyingar.(anbud till Stockholms kommun 1995). 5.4.1 SKOGSVANDRINGAR Oftast när något allvarligt har hänt t.ex. om det har varit någon form av våld inblandat då använder sig kollektivet av en s.k. skogsvandring.

Det finns i huvudsak fyra varianter; fjällmarsch, skogsvandring, vandring till Haghällen, man åker och bor pä Hilltjärn, och beroende på vad som har hänt, vad som bedöms pedagogiskt riktigt och hur många vuxna som kan avvaras och hur länge, bestämmer man vilken variant man utgår ifrån. Uppdelningen är flytande och beroende på hur eleven beter sig kan det övergå ifrån en variant till en annan. Tiden man är borta kan variera ifrån några timmar till två veckor men oftast är det fråga om minst ett dygn. Många elever ser vandringarna som ett rent straff men många har i efterhand sagt att de var bra. Det viktiga är att man stannar bort tills allt känns utrett och det är läge för en nystart. 6. FÖRSLAG TILL UTVÄRDERINGSMODELL 6.1 INLEDNING Detta avsnitt anknyter till forskning och utvärderingslitteratur men är framförallt tillsammans med resten av uppsatsen ett underlag för Älgeredskollektivets fortsatta utvärderingsarbete som är tänkt att påbörjas till hösten. Jag har även tänkt att kunna använda detta kapitel som grund till olika ansökningar för att finansiera den kommande utvärderingen. Min förhoppning är att den dokumentation som föreslås här kan bli en bas till min förhoppningsvis framtida D-uppsats. Ett tidigare utkast till detta kapitel har används som ett beslutsunderlag till en vuxensamling 27/5-96 där det beslutades att undertecknad skulle lägga fram ett kostnadsförslag till hösten och att någon form av utvärdering skulle genomföras på Älgeredskollektivet. En stor del av avsnittet handlar om att framför allt för Älgereds vuxensamling argumentera för behov av utvärdering och speciellt då behovet av utvärdering i samband med metodutveckling. En del i denna argumentation är ett ganska detaljerat förslag till hur en utvärdering skulle se ut till en början på Älgered. Jag tror att de flesta argumenten och även huvudelarna av förslaget till utvärderings modell är mer eller mindre direkt överförbara till andra behandlingshem. Avsnittet är koncentrerat i huvudsak på hur en utvärdering skall påbörjas eftersom den första svårigheten med mycket behandlings utvärdering i allmänhet tycks vara att få igång ett arbete och att få kontinuitet på det. 6.2 TIDIGARE UTVÄRDERINGAR I mitten av 80-talet deltog Älgeredskollektivet tillsammans med ett trettiotal andra slutna behandlingsenheter för yngre och vuxna narkotikamissbrukare i ett omfattande projekt som gick ut på att dokumentera den socialtjänstbaserade missbrukarvården det s.k. BAK/SWEDATEprojektet. Projektets syfte var att stimulera till och utveckla instrument för självevaluering samt att man hade ett mer generellt vetenskapligt dokumentations- och utvärderingssyfte. (Bergmark A, Oscarsson L 1996) Enligt BAK-projektet uppnåddes de bästa behandlingsresultaten för unga missbrukare av enheter som jobbade med hjälp av ett ideologiskt engagemang, medlevarskap, fostran och Hasselapedagogik. Ett år efter behandlingens slut var 59% av eleverna ifrån dessa enheterna fortfarande missbruksfria. (Stenström N, Söderholm Carpeland K 1995) BAK/SWEDATE-projektet visade på att även bland dessa enheter hade Älgered ett anmärkningsvärt gott resultat. En egen informell utvärdering från 1992, genomförd av den dåvarande föreståndaren Stefan Nybom, antyder att Älgereds verksamhet fortfarande höll lika hög kvalitet trots att man hade ändrat målgrupp; 65% av de hemflyttade eleverna visade stor positiv förändring i sin livsföring, 20% visade delvis positiv förändring och 15% visade ingen förändring eller en försämring. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995) En internutvärdering ifrån 1994 bekräftar också dessa resultaten; Det var 63% som genomgick den för dem ursprungligen planerade utbildningen och av dessa fick samtliga utom en ett komplett grundskolebetyg. Det gick vid undersökningstillfället bra för 60% och direkt dåligt för 14% av de elever som inte längre var boende på Älgered. (Waitong 1994).

6.3 VARFÖR UTVÄRDERA? Varför bör Älgeredskollektivet utvärdera sin verksamhet? Ett annat sätt att formulera frågan är: Varför bör Älgered överföra resurser ifrån det konkreta förändringsarbetet med ungdomarna till ett utvärderingsprojekt? Givetvis skall man undersöka möjligheten till att få extra resurser utifrån till en utvärdering men även om man inte får en enda krona så anser jag att det kan vara värt besväret eftersom: Älgereskollektivet är i likhet med många andra behandlingshem mycket dålig på att dokumentera sin dagliga verksamhet likväl som att på ett systematiskt sätt sammanfatta sin kunskap. Ett naturligt första steg i en utvärdering skulle vara att försöka råda bot mot detta. Det finns idag redan ett visst juridiskt krav på dokumentation och det är sannolikt att den nya socialtjänstlagen kommer att skärpa kraven. Därför bör Älgered redan idag förbättra och bygga på sina dokumentationsrutiner. Detta skulle underlätta kontakten med sociala myndigheter som ofta vill ha skrivna uppgifter om eleverna. Älgeredskollektivet bör dessutom efter sin förmåga medverka till den nödvändige kunskapsackumulationen och därigenom stödja det vetenskapliga arbetet inom ungdomsvården. Inskolningen av ny personal skulle sannolikt bli både lättare och effektivare om det arbete som idag mest görs pä känn skulle kunna förklaras pä ett genomtänkt systematiskt sätt. Diskussioner med andra professionella ungdomsarbetare och med våra praktikanter skulle underlättas om Älgered var tydligare i att beskriva teori, metod, tekniker, elever och resultat. Jag är övertygad om att Älgereds resultat står sig mycket bra i jämförelse med andra enheter och därför anser jag att det finns ett rent PR syfte med en utvärdering. Oavsett resultatet tror jag att en utvärdering skulle vara bra för Älgereds renommé genom att utåt skapa en bild av seriöst arbete, vetenskaplighet och noggrannhet. Jag anser att Älgered idag jobbar seriöst, proffesionellt, ambiöst och noggrant men inte alls vetenskapligt. En utvärdering skulle kunna vara ett sätt att föra in ett mera vetenskapligt perspektiv i kollektivet. Jag tror att de flesta som jobbar på Älgered vill veta hur det går för ungdomarna efteråt och om man gör ett bra jobb eller inte. Det är väldigt vanligt att folk frågar kollektivet om hur det går för eleverna sen de flyttat hem och svaret blir ofta ett lite svävande bra. Vuxna diskuterar ofta hur det går för ungdomarna utan att man egentligen vet. I omgångar speciellt om det gått dåligt för en enskild elev sviktar kanske vuxnas självförtroende och man ifrågasätter huruvida man gör ett bra jobb. En utvärdering är ett bra försök att besvara dessa fråger. Men det viktigaste skälet till att göra en utvärdering är enligt mig möjligheten att på ett mera systematiskt sätt än idag utveckla kollektivets metod och tekniker till det bättre. Se nedan 6.4. 6.4 METODUTVECKLING Det långsiktiga målet med att göra en utvärdering bör enligt mig vara möjligheten till metod- och teknikutveckling. En bra utvärdering bör därför när den är färdig svara på frågorna: Vad är det som Älgered gör som får vilken effekt? och varför? Hur gör man det ännu bättre? d.v.s. vara ett instrument för att göra ett bättre jobb med målgruppen. Älgered och andra medlevarskapskollektiv gör redan idag ett bra jobb (Stenström N, Söderholm Carpeland K 1995) och om man förändrar behandlingen är det viktigt att "inte slänga ut barnet med badvattnet". Dessutom borde det vara en självklarhet att ta till sig andras erfarenheter och forskningsresultat samt att hålla sig a jour med utvecklingen inom ungdomsvården. En utvärdering som regelbundet publicerar sina resultat skulle förmodligen underlätta för Älgereds vuxengrupp att följa med i utvecklingen. Att på ett vetenskapligt sätt koppla behandlingsinnehåll till resultat är dock väldigt svårt (Lindström i Berglund M m.fl 1994, sid 93). Det är därför enligt mig önskvärt att en utvärdering utformas så att kollektivet kan få praktisk nytta och glädje av den även under arbetets gång. I likhet med Daleflod anser jag att metod- och teknikutveckling bör i möjligaste mån vara baserad på kunskap,erfarenhet och dokumenterad empiri. Risken är annars att brist på kunskap och empiri

ersätts av allmänt tyckande och trendföljeri. Dessvärre föreligger det en skrämmande brist på systematisk forskning och det finns i Sverige ingen koppling mellan behandlingsforskning och praktisk verksamhet. (Daleflod B 1993, sid 5) 6.5 HUR SKALL UTVÄRDERINGEN GÅ TILL? Utvärderingen, resultaten och slutsatserna måste vara väl förankrade i vuxengruppen på kollektivet för att ha något större värde i längden och för att kunna leda till en mer bestående metodutveckling. Det finns enligt mig tre saker som behövs för att åstadkomma detta: 1. Bevisa för vuxengruppen att utvärderingen kan vara till hjälp i det dagliga arbetet med ungdomarna. 2. Redovisa resultaten fortlöpande så att alla vet vad som pågår. 3. Involvera flera/alla i själva utvärderingen så att så många som möjligt känner sig delaktiga. Därför tror jag att själva utvärderingen bör ske i tre steg: A. Älgereds vuxensamling fattar ett beslut att utvärdera och anslår nödvändiga medel. I och med att denna uppsats blir godkänd har man redan fått drygt 10 veckors arbete gratis. Med hänsyn till detta och ovanstående ( 6.3 Varför utvärdera?) påstår jag att Älgered som väl som de flesta andra behandlingshem borde i någon form utvärdera sin verksamhet. Beslutet att utvärdera är redan tagit men hur mycket tid och pengar det får kosta återstår att se. B. Vuxensamlingen tillsätter en arbetsgrupp som skall hålla i arbetet och beslutar att varje kontaktperson ansvarar för att göra sin del av utvärderingen samt väljer ut en tänkbar handledare eller konsult för att övervaka arbetet. Om ett utvärderingsprojekt skall kunna överleva på en istitution av Älgereds typ får det inte vara avhängigt en man utan måste vara väl förankrat i personalgruppen och drivas av flera. Mitt förslag till utvärderingsgrupp är de två nuvarande huvudansvariga på kontoret tillsammans med ledarutbildningsgruppen får utgöra basen; d.v.s. BW, TS och OT, NW.BW och TS utifrån att bägge jobbar på kontoret, bägge är involverade i såväl kortsiktig som långsiktig planering av verksamheten, bägge har jobbat länge och bägge är tänkta att lära sig hur datorn fungerar. TS är dessutom i egenskap av föreståndare ofta ansiktet utåt och då är det bra om han kan utvärderingen på sina fem fingrar. OT och NW eftersom dokumenteringen och ingångkörandet av ledarutbildningen och utvärderingen kan tänkas bli identiska eller i alla fall tätt sammankopplade arbetsuppgifter. OT är dessutom den som kan Hasselas ledarutbildningen bäst och den som är mest intresserad av datorn. NW eftersom jag är den med mest akademiskt intresse, mest insatt i ämnet och den som driver den här frågan hårdast. Det är av två skäl jag vill att kontaktpersonerna skall utföra i alla fall delar av arbetet, det ena skälet är att jag tror att det skulle öka förankringen om alla var involverade och det andra skälet är att arbetet bör fördelas så att det inte blir en utvärderare på heltid utan att alla kan delta i det dagliga livet och arbetet på kollektivet. Eftersom den akademiska kompetensen är låg på Älgered just nu och man aldrig själv har utfört en systematisk vetensakpligt upplagd utvärdering bör man tillföra kunskaper och kompetens utifrån. När man startar upp ett utvärderingsprojekt av denna typ som jag föreslår tror jag att framförallt i starten är viktigt, att sker och ting flyter smidigt och att man undviker de värsta fallgroparna. Det är också viktigt att undersökningen genomförs på ett sådan sätt att jämförelsen med andra enheter blir möjlig och att det räknas som vetenskaplig. Därfor är det viktigt med en handledare utifrån. Jag anser att man bör sammarbeta med andra enheter oavsett om man får hjälp en handledare eller inte men att det blir extra viktigt om Älgered inte får kvalificerad regelbunden hjälp utifrån. C. Själva utvärderingsarbetet påbörjas/fortsätter. Se nästa stycke 6.6. Det är viktigt anser jag att man kommer igång och arbetar så fort som möjligt helst redan till hösten så att det nu framtagna bakgrundsmaterial fortfarande är aktuellt. 6.6 SJÄLVA UTVÄRDERINGSARBETET Detta är ett väldigt ambiöst förslag på hur en utvärdering skulle kunna gå till och måste därför ses som en om även den är fullt genomförbar så en kanske allt för omfattande start. Jag ser den mer

som en önskvärd lösning. Även om man väljer att genomföra bara delar av den av mig här föreslangna utvärderingen kan resultatet bli både relevant och vetenskapligt. 1. Slå fast i stort hur utvärderingen och feedbacken till de inblandade skall gå till minst för ett år framöver samt föreslå en exakt budget för vuxensamlingen. Det är viktigt att vi får en plan som är både rimlig och godtagbar för samtliga och som tar hänsyn både till utvärderingen och till arbetssituationen i stort. Mitt förslag är att man börjar med att: 1. Socialdistriktet/handläggaren fyller i ett ganska omfattande formulär i samband med att de ansöker om att få placera en elev på kollektivet. 2. Kontaktpersonerna fyller i ett mindre omfattande formulär snarlikt eller identiskt med Ungdomsbyråns formulär vid placeringens början. En tänkbar lösning för att undvika dubbelarbete är att inskrivnings formuläret fylls i helt eller delvis av den placerade socialsekretaren och att kontaktpersonen bara ansvarar för att det kommer in och att resultaten förs över på data. Dessutom bör kontaktpersonen var sjätte månad och vid placeringens slut fylla i Ungdomsbyråns andra två formulär. Se 6.7. 3. Utväderingsgruppen ansvarar för att Älgeredskollektivet så långt det ä möjligt följer de rutiner som Statens istitutions Styrelse, SiS se 6.7 och 6.8, arbetar fram för sin stora utvärdering. I detta ingår att alla nya elever intervjuas med stöd av Svenska ADAD, se 6.7, vid placeringens början, eventuel var sjätte månad och vid utskrivningen. Det är dessutom önskvärt att man deltar så aktivt som möjligt i de arbetet kring ADAD och utvärderingen som pågår på SiS. 4. Någon form av kortare intervju görs av kontaktpersonerna i samband med den s.k.äggfesten ca tre månader efter placeringens slut eventuelt kan ungdomsbyråns utskrivningsformulär användas vid detta tillfälle i stället för vid själva utskrivningen. 5. Dessutom är det önskvärt att man, kanske med hjälp av socialhögskolans praktikanter eller uppsatsförfattare, beroende pä tid djupintervjuar ett antal slumpvis utvalda elever halvägs genom utbildningen, ett år efter, tre år efter och fem år efter utbildningens slut. Feedbacken bör göras muntligt vid varje vuxensamling d.v.s ca var tredje vecka samt i alla fall kortfattat redovisas skriftligt varje år. Under sommaren kommer jag att ta in prisuppgifter, kolla möjligheterna till att få ekonomiskt stöd för att därefter kunna lägga ett förslag till budget. 2. Tag fram ett för alla godtagbart grundförslag till utvärderingsformulären. Jag hoppas att mitt förslag att använda SiS och Ungdomsbyråns formulär samt i stort deras upplägg på utvärderingen som innebär att Älgered direkt kan samköra sina resultat med ett fortiotal liknande enheter är godtagbart både för Älgered och de berörda enheterna. Det är viktigt att formulären är lätta att fylla i och att intervjuerna inte tar för lång tid. Det är också viktigt att de är så utformade att det är möjligt att jämföra oss med andra enheter och att samköra vår utvärdering med andra. Det är önskvärt att intervjun kan bli en positiv del av elevens utbildning och den får absolut inte bli en belastning. Mitt nuvarande förslag innebär att man i likhet med bl.a. BAK-projektet har formulär av olika längd för att garantera att alla elever kommer med och för att göra jämförelserna lättare. Se Datainsamling 6.7 och Tänkbara samarbetspartners 6.8. 3. Påbörja utvärderingen med de elever som befinner sig där i utbildningen där man har beslutat att utvärderingen skall ske. Man måste komma igång och testa för att se vad som fungerar och vad som är bra. Om man kommer igång fort kan man också få resultat fortare. Detta arbete skulle kunna komma igång under sommaren men beroende på semestrar blir antagligen inte starten förrän tidigast i oktober 1986. 4. Sök pengar utifrån till utvärderingen. Det pratas väldigt mycket om hur viktigt det är med forskning, dokumentering och metodutveckling inom socialtjänsten så förhoppningsvis gör i alla fall någon något mer än bara pratar och är beredd att kompensera Älgered för den tid och den kostnad utvärderingen innebär så att tid och pengar slipper tas ifrån ungdomarna. Arbetet med att få fram pengar till en utvärdering bör påbörjas under sommaren så att det i alla fall delvis kan ingå i ett beslutsunderlag för en budget på en vuxensamling i september.

5. Skaffa mjukvara, hårdvara och skapa rutiner för hanteringen av materialet. Sök tillstånd hos datainspektionen. Arbetet måste göras på dator för att fungera i längden och för att kunna bearbetas på ett smidigt sätt. Det är mycket enklare och förmodligen billigare om vi kan få ta del av redan utprovade fungerande dataprogram tex ifrån Ungdomsbyrån och SiS. 6. Beskriv kollektivet med utgångspunkt ifrån denna uppsats. Den här uppsatsen borde grundligt diskuteras på Älgeredskollektivet så att det står fullständigt klart att alla håller med om beskrivningen och vid behov bör beskrivningen kompletteras och/eller helt eller delvis omarbetas. Dessutom bör elevernas och föräldrarnas åsikter mera komma till tals. En utvärdering av Älgeredskollektivet måste enligt mig innehålla en detaljerad beskrivning av kollektivet så att en utanförstående läsare förstår vad det är som utvärderas. 7. Bjud upp Allan Kanter för att presentera Ungdomsbyråns utvärdering och bjud upp Kerstin Söderholm Carpeland för att presentera SiS utvärdering. Varför utvärderar dom? Hur mycket arbete innebär det? Vad tycker klienterna? Hur går det till? Vad får institutionen ut av det? Vad är syftet? Vilka resultat har Ungdomsbyrån kommit fram till angående Älgered? Det finns en utvärdering som har pågått sedan 1992 och självklart ligger det i kollektivets intresse att se vad den har kommit fram till. 8. Kolla annan utvärdering av liknande institutioner. Man bör t.ex. titta på SiS övriga utvärderingar, arbete om 12-hem, HVB-hem, storfosterhem, medlevarkollektiv etc. Det har gjorts och görs en del utvärderingar som vi borde ta del av; Vad är ett bra respektive dåligt resultat? Hur är det upplagda? Är folk nöjda med dem? Etc. 9. Redovisa skriftligt hur Älgered jobbar jämfört med den forskning som finns på området. Det finns inte så mycket skrivet om ungdomsvård av vår typ men det som är skrivet borde man gå igenom för att sen i samband med Älgereds vuxenutbildning redovisa och grundligt diskutera resultaten. Bengt Daleflod på SiS har sammannställt en översikt och i vår skall det komma en antologi inom detta ämne. Dessa borde kunna vara en bra grund för Älgereds diskussioner. 10. Stöd ledarutbildningsgruppen i deras dokumentering av ideologin/teorin d.v.s ledarutbildningen. Vuxengruppen anser att kollektivets ideologi är viktig men då måste den ocksä diskuteras, formuleras och dokumenteras så att alla pratar om samma sak. 11. Jämför Älgereds ideologi och bild av hur man arbetar med det dagliga konkreta förändringsarbetet, d.v.s ideal versus verklighet. Vilket är det man skall utvärdera? Ideal eller verklighet? Hur mycket skiljer det sig? Varför skiljer det sig? på vilka punkter? Detta kanske är ett ämne för en C eller D-uppsats? 12. Djupintervjua slumpvis utvalda elever för att kontrollera relevansen i utvärderingen och kompletera den. Grundformulären bör vara ganska enkla och gå snabbt att fylla i men för att kontrollera att formen och frågorna är relevanta bör man utifrån mer öppna frågor gör några längre intervjuer, skriva ut dem för att sen analysera dem. Även detta bör kunna vara ett ämne i alla fall för en kommande C- uppsats. 13. Gå tillbaka genom åren och sök upp alla hemflyttade elever för att i alla fall få någon form av ide hur det har gått för Älgeredseleverna ifrån starten med högstadieungdomar 1986 och framåt. Jämför resultatet med egna internutvärderingar och andras undersökningar. På detta sättet får man redan nu en ide om hur det har gått för eleverna. Det finns två invändningar mot denna punkt. Den ena invändningen är att det kan vara etiskt tveksamt att söka upp gamla elever som kanske inte alls vill ha någon kontakt med Älgered och inte heller vill bli påminda om den perioden i deras liv. De flesta av de hemflyttade eleverna har i alla fall periodvis kontakt med någon ifrån kollektivet men hur gör man med de som man inte vet hur de ställer sig till en kontakt? Den andra invändningen är att det kan bli svårt att göra en utvärdering av den här tipen vetenskaplig speciellt om man utesluter de elever som inte har en naturlig kontakt med kollektivet. Men det kan ändå vara ytterligare ett tänkbart ämne för en C- eller D- uppsats om man tar ovanstående invändningar i beaktande. 14. Få kontaktpersonernas ifyllande av formulär att bli rutin.

Många är dåliga på att arbeta vid datorn och många kommer att behöva hjälp i början. Även utvärderingsgruppen kommer behöva hjälp i början dels med att lära sig hur formulären skall fyllas i, tolkas och föras över på diskett men också med att hantera de nya statistik programmen som kommer att bli nödvändiga. 15. Dokumentera projektet och se till att alla berörda får relevant feedback. Muntlig feedback bör ges till vuxna vid varje vuxensamling i alla fall tills rutinerna har skapats. En rapport bör komma ut skriftligen minst en gång om året. 6.7 DATAINSAMLING Enligt Bergmark och Oscarsson bör en basdokumentation för vuxna missbrukare "innehålla grundläggande demografiska, socioekonmiska, missbruks- och vårdamnestiska variabler." (Bergmark A, Oscarsson L 1996) De variabler man bör ta reda på är: kön, ålder, civilstånd, bostadsort, antal barn inom familjen, bostad, sysselsättning, försörjning, socialt nätverk, missbrukets; duration, preparat, kvantitativa omfattning och temporalisering, tidigare missbrukarvård samt pågående insatser (ibid). Även om inte alla dessa variabler är intressanta när man tittar på ungdomar så bör de flesta av dem ingå och dessutom kompletteras med frågor om familjen och övriga problem t.ex. i skolan utöver ett eventuellt missbruk. Det av SiS framtagna intervjuformuläret, Svenska ADAD uppfyller dessa krav men är väldigt omfattande, ca 150 frågor och själva intervjun tar över en timme. Se 6.8. I likhet med Bergmark och Oscarsson anser jag att ett formulär med över 100 frågor som tar över en timme att fylla i är för omfattande för att kunna fungera i längden speciellt pä ett ställe som är så obyråkratiskt och icke ackademiskt som Älgered (ibid). Men om en utvärdering skall ge något så måste man ha en ganska detaljerad bakgrundsbeskrivning av eleverna för att kunna jämföra Älgereds resultat med andra enheter. Skall man få med de variabler som beskrivs ovan då hamnar man tyvärr ganska lätt mellan 100 och 150 frågor. ADAD som är ett ifrån början amerikanskt utvärderings- och dokumentationssystem vars syfte är metodutveckling inom ungdomarsvården består av ca. 150 frågor fördelade på nio delområde; fysisk hälsa, skola, arbete, fritid, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. Det kommer förmodligen att börja användas på alla 12-hemmet i höst (Sistone 2/1996). Även om detta formulär är i mitt tycke något för omfattande är fördelarna med att komma med i en stor utvärdering med goda möjligheter till jämförelser med andra behandlingsalternativ större än de eventuella svårigheter som kan uppstå p.g.a. formulärets omfattning. Ungdomsbyråns formulär är mindre omfattande ca 40 frågor, går fortare att fylla i och är allmänt lättare att använda men ger i gengäld en betydligt mindre nyanserad bild av ungdomarnas bakgrund. Jag skulle som föreslagits i avsnitt 6.6 vilja att kontaktpersonerna använde sig av dessa förmulären i stort tror jag att det är viktigt att vi kan komma igång och använda oss av ADAD. För att inte tappa kontinuitet och för att garantera att alla elever som placeras på Älgeredskollektivet kommer med i utvärderingen anser jag att Älgered i likhet med BAK -projektet bör ha tre formulär; lång, kort och kort-kort. Där det långa skall motsvara ADAD och fyllas i av utvärderingsgruppen, det korta skall motsvara ungdomsbyråns formulär och fyllas i av kontaktpersonerna och det kort-korta skall i princip bara innehålla uppgifter som namn, kön, ålder och ifyllas av de ansvariga för akutplaceringar. Eftersom jag inte har tillåtelse att sprida vare sig Ungdomsbyråns eller SiS formulär så kan jag tyvärr inte bifoga dem. Det enda formuläret som jag anser att Älgered måste utformas just nu är det kort-korta och det formulär som distriktet skall börja fylla i inför placeringen. I övrigt räcker det att stryka icke relevanta frågor ifrån de redan färdiga formulären. 6.8 TÄNKBARA SAMARBETSPARTNERS De samarbetsparters som är mest aktuella enligt mig i samband med en utvärdering är SiS och Ungdomsbyråns placeringsenhet. Men även Socialhögskolan i Östersund och Stockholm, FOUbyrån i Stocholm och socialstyrelsen är tänkbara samarbetsparters.

Ungdomsbyråns placeringsenhet i Stockholm har sedan 1992 en pågående utvärdering där vissa av Älgereds elever redan ingår. Se avsnitt 2.1.13 och 2.3. SiS d.v.s Statens institutions Styrelse, som sedan några år tillbaka ansvarar för all 12- och LVMvård i Sverige, har ett antal projekt på gång för att höja kvaliteten på tvångsvården. Ett av dessa projekten är att utvärdera ungdomsvården. Denna undersökningen som innefattar bland annat svenska ADAD är förmodligen den mest omfattade i sitt slag som pågår just nu och mycket vetenskapligt upplagd. Om man också betänker att Älgered i stort sett har samma målgrupp som 12-hemmen och förmodligen aldrig kan få de resurserna och den tiden som SiS redan har lagt ner bara på att utforma formulären så bör Älgered göra sitt yttersta för att komma med fullt ut i utvärderingen.denna uppsats är skriven på Socialhögskolan i Stockholm och jag skulle gärna se en försättning i framtiden kanske i form av en D-uppsats. Ett önskvärt men förmodligen alldeles för stort och svårt ämne vore då att med grund i en utvärdering försöka ta reda på vad det är Älgered gör som verkligen är till hjälp för dess elever. Med det kan förhoppningsvis gå att formulera mer rimliga målsättningar som strävar mot detta mål. Två förre detta pratikanter skall i höst skriva en C-uppsats om Älgered på Socialhögskolan i Östersund. Deras mål, syfte, frågeställningar och metod återstår dock att se. FoU-byrån i Stockholm har undersökt hur det går för de ungdomar ifrån Stockholms kommun som har blivit placerade och eftersom vi till största delen jobbar med ungdomar ifrån Stockholm vore det om inte annat mycket intressant att ta del av resultaten. Socialstyrelsen är i mina ögon en tänkbar finansiär av Älgereds kommande utvärdering. 6.9 UPPNÅTT SYFTE OCH BESVARADE FRÅGESTÄLLNINGAR? Mitt syfte med denna C-uppsats har varit att bygga en grund för kommande forskning, dokumentering och utvärdering genom att beskriva Älgereskollektivet och presentera en tänkbar utvärderingsmodell och detta anser jag mig ha gjort. Mina frågeställningar var: Att titta på ur Älgeredskollektivet fungerar och vad som gör att det fungerar om det fungerar. Jag har tittat på och beskrivit Älgered. De få utvärderingar som finns tyder på att Älgered gör ett bra jobb men det är mer oklart varför. Bak projektet visade på vissa variabler som kunde höra ihop med ett bra resultat; ideologiskt engagemang, medlevarskap, fostran och Hasselapedagogik men inget kan sägas med säkerhet. 1.) Vad är Älgeredskollektivet? Hur ser ideologin ut och hur är den tänkt att påverka behandlingens utformning? Jag anser att det bör vara mycket tydligt för en läsare vad Älgeredskollektivet är och hur dess ideologin ser ut. Det framgår också tydligt av uppsatsen att ideologin är viktig. Däremot tror jag att det är mer oklart för en läsare hur ideologin förväntas påverka behandlingen förmodligen beroende på att kollektivet inte har något entydigt svar på den frågan. 2.) Vilka förhållningssätt och uppfattningar har personalen till ideologin och behandlingen? Personalen tycker att ideologi är mycket viktig och att det är den sociala fostran av eleverna som är det viktigaste inslaget i behandlingen. Denna fråga är besvarad i avdelning 2.2 vuxna men skulle kunnas diskuteras mer ingående om det fanns tid och plats. 3.) Hur kan man dokumentera elevernas situation på ett relevant sätt efter behandlingen och koppla detta till behandlingsinnehållet? Detta sista avsnitt beskriver enligt mig en fullt möjlig väg att gå för att påbörja ett utvärderingsarbete på Älgeredskollektivet. Det bästa vore för kollektivet om man fick bli fullvärdiga deltagare i SiS utvärdering. Det svåra blir att knyta resultaten till behandlingsinnehållet. 7. LITTERATURLISTA, KÄLLOR

7.1 LITTERATURLISTA Adolfsson T, Medlevarskap, Om medlevarskapet i behandling av ungdomar, Socialhögskolan C- uppsats, Stockholm 1995 Berglund M m.fl. antologi, Behandling av alkoholproblem, En kunskapsöversikt, Centrum för utvärdering av socialt arbete, Liber Utbildning, Stockholm 1994 Bergmark A m.fl., Klienter i institutionell narkomanvård - analys av bakgrund, behandling och utfall, Pedagogiska institutionen Uppsala Universitet, Uppsala 1989 Bergmark A, Oscarsson L, Basdokumentation för socialtjänstens missbrukarvård, Addiction Research Group, Stockholms Universitet, Stockholm 1996 Bergmark Å, Institutionsvård av missbrukare, En studie av Älvgårdens behandlingshem, Stockholms Universitet, Stockholm 1994 Daleflod B, Stagnation eller evolution? Översikt av hoppingivande forskning med relevans för ungdomsvården, Stockholms Läns Landsting, Stockholm 1993 Ehrlow T & Kjöllerström B & Lindström P, Att skriva uppsats, Turningpoint, Lund 1990. Eriksson S m.fl., Från ord till handling-ett försök till utvärdering inom socialtjänsten, Svenska kommunförbundet, Stockholm 1993 Gustavsson C, Åkerman Sickenga Y, Waitong N, Hjärtat brister, man kan inte beskriva, jag tänker... hur längtar man efter sitt barn..." Separationskriser inom familjesystem, grupparbete fjärde terminen, Socialhögskolan, Stockholm 1995 Hedin A, Vad vill vi, Vad gör vi, Hur går det, En skrift om målkonkretisering med exempel från Individ- och familjeomsorg, Svenska kommunförbundet, Stockholm 1993 Jenner H, Mål och verklighet i ett terapeutiskt samhälle, Almqvist & Wiksell International, Uppsala 1979 Kanter A, Ungdomar boende utan egna föräldrar, Om en utvärdering på ungdomsbyråns placeringsenhet, Delrapport 1: Beskrivning av ungdomar placerade 1992-1995 och några uppföljningsresultat, Ungdomsbyråns placeringsenhet, Stockholm 1995 Kjellman C, Prokramimodellen. Ett trovärdigt behandlingsalternativ, Prokrami, Örkelljunga 1995 Norström C, Thunved A, Nya sociallagarna, Fritzes AB, Göteborg 1995. Sandell G, Berglund M, Bedriver vi en effektiv verksamhet? Behov, resultat och kvalitet i vård, omsorg och behandling. Modell för integrerad utvärdering, Svenska kommunförbundet, Stockholm 1996 Sjöblom Y, När banden brister, varför rymmer ungdomar hemifrån, FOU-rapport 1995:8, Forsknings- och utvecklingsbyrån, Stockholm 1995. Skerfving A, Föräldrar men ändå inte föräldrar, om långtidsplacerade fosterbarns biologiska föräldrar, FOUbyrån, Stockholm 1993.

Stenström N, Söderholm Carpeland K, Vård och behandling av unga alkohol- och narkotikamissbrukare, Stockholm 1995 Thelander A, Tvånget till kamp, Hasselakollektivet - En rapport om vårdideologi och vårdinnehåll pä ett hem för unga Narkomaner, Stockholms Socialförvaltning, Stockholm 1980? Tilander K, Bakom vår blindhet, Röster från Hassela, Carlsson, 1991 Stockholm Waitong N, Is the Dutch drugpolicy something for Sweden? examinationsarbete femte terminen, Socialhögskolan, Stockholm 1995 Waitong N, Praktikrapport HT-94, första praktikterminen, Socialhögskolan, Stockholm 1994 7.2 KÄLLOR 7.2.1 SPECIFICERADE KÄLLOR Kanter A, Utvärdering-96, datautskrift, Stockholm 1996 Nybom S, Utvärdering-92, Älgeredskollektivet, Älgered 1992 Waitong N, Utvärdering-94, Älgeredskollektivet, Älgered 1994 Älgeredskollektivet, En kort introduktion om Älgeredskollektivet, PR-broschyr, Älgered 1995 Älgeredskollektivet, Älgeredskollektivet, PR-broschyr, Älgered 1992 Älgeredskollektivet, Älgeredskollektivet, PR-broschyr, Älgered 1990 7.2.2 OSPECIFICERADE KÄLLOR Ledarutbildningspärm 1. Ledarutbildningspärm 2. Ledarutbildningspärm 3. Ledarutbildningspärm 4. Ledarutbildningspärm 5. Ledarutbildningspärm 6. Ledarutbildnings OH-bilder mapp Tidningsklippärm Fotoalbum Vuxensamlingsprotokoll Dagböcker Diverse arbetsanteckningar Längre samtal med: 960415 Allan Kanter psykolog på Ungdomsbyrå 960508 Stefan och Anette Nybom tidigare föreståndarpar som har arbetat länge på kollektivet.

960401 Tomas Segerström har jöbbat på kollektivet sedan 1982, förestående sedan 1993. 960401 Ola Thullin ledarutbildningsansvarig, Hasselapedagog. 960322 Svante Wallin konsulent på Ungdomsbyrån.