Handlingsplan. Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Håbo kommun Antagen av socialnämnden 2010-11-23, 89 Dnr 2010/80 nr 2010.2217 Stavning korrigerad 2011-04-04

INLEDNING Denna handlingsplan är Håbo Kommuns grundläggande utgångspunkt för hur personer som utsätts för våld i nära relationer skall bemötas av kommunens anställda. Som nära relation menas heterosexuella relationer och samkönade relationer. Den personal inom Håbo kommun, som först kommer i kontakt med en person som uppger att den blivit utsatt för våld eller hot och vill ha hjälp från socialtjänsten har ansvaret för att personen får kontakt med den personal som är utsedda att jobba med detta. Relationsvåld är ingen ovanlig företeelse. Om den som utsätts inte får hjälp att komma ifrån våldet, så finns stor risk för fortsatt misshandel, bestående skador och t o m risk för livet. Barn som växer upp i familjer, där våld förekommer, riskerar själva att utsättas för våld. Upplevelsen av att växa upp med våld kan medföra en rad skadeverkningar för barnet: akuta kroppsliga stressreaktioner, långvariga psykiska problem med långsiktig påverkan på personlighet. Den som utsätts för våld i nära relationer är inte alltid benägna att söka hjälp själva. De kan sakna kännedom om vart de ska vända sig. Ofta befinner de sig också i en hotsituation. Därför är det viktigt att personer i deras närhet inte står passiva, utan har kännedom om var den utsatte kan få stöd. Relationsvåldsgruppen i Bålsta I Håbo Kommun finns Relationsvåldsgruppen (RVG) som jobbar med relationsvåld. Gruppen består av personer som har sina professioner i myndighetsenheten samt stöd- och behandlingsenheten. Stödet som kan ges är i form av samtal, rådgivning om praktiska saker, information om rättsprocessen och stöd inför, under och efter eventuell rättegång. Socialtjänsten kan även erbjuda stödsamtal efter det akuta skedet, för både den utsatta och förövaren samt för både vuxna och barn. Även professionella i kommunen kan vända sig till RVG för rådgivning. De personer i Håbo Kommun som är utsedda i RVG för att bemöta personer som är offer eller förövare i våld i nära relationer har förutom sin yrkesinriktning även utbildning i detta. Vilket gör att de som söker hjälp får ett professionellt bemötande. RVG träffas regelbundet för att utveckla arbetet med att bemöta relationsvåldets konsekvenser. Det har även utformats en informationsbroschyr till kommuninvånarna. Utbildning tillsammans med andra verksamheter och myndigheter leder till större samförstånd, gemensam plattform och kompetens. Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar styrs framför allt av socialtjänstlagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunen ska se till att det finns en förebyggande verksamhet och en strukturerad samverkan när det gäller våld mot personer i relationer både lokalt och centralt. Det gäller mellan verksamheter som socialtjänst, förskola, skola inom kommunen samt med andra myndigheter och kvinnojourer. Håbo kommun samverkar med ett flertal verksamheter, kommunalt samt länsövergripande, gällande frågor som rör relationsvåld. Håbo kommun har även en representant i Länsutbildningsgruppen som ansvara för fortbildning i relationsvåld. Relationsvåldsgruppen ansvarar för att revidera denna handlingsplan samt att årligen följa upp den. 1

Innehållsförteckning Sid INLEDNING... 1 AKUT OMHÄNDERTAGANDE VID RELATIONSVÅLD... 3 KONTAKTUPPGIFTER... 5 TEORETISK BAKGRUND VÅLDSSPIRALEN... 6 MÖTET MED DEN UTSATTE... 7 MÖTET MED FÖRÖVAREN... 10 MÖTET MED BARNET... 12 RÄTTSPROCESSEN... 16 2

AKUT OMHÄNDERTAGANDE VID RELATIONSVÅLD När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 6. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. Våga fråga Kort väntetid Tolk Lyssna Barn Skydd/ boende Läkarundersökning Dokumentera Polisanmälan Misstänker du att en person lever i en relation där den blir misshandlad, fråga rakt på sak: Har du blivit slagen? Har det hänt tidigare? Vill du berätta vad som hänt?. Undvik ordet misshandel. Ta emot personen samma dag och ge den tid som behövs. Om det går några dagar, hinner personen rationalisera bort det hela. Anlita professionell tolk om det behövs. Använd helst inte släkt/bekanta. Lyssna och ifrågasätt inte, även om personen sökt hjälp tidigare. Kritik av personen eller parets relation ökar dennes skuld- och skamkänslor. Finns barn med i bilden? Bedöm alltid barnens behov av skydd. Utred skyddsbehovet innan förövaren informeras! Om det finns barn i familjen så är det bra om en handläggare från barn- och ungdomsgruppen finns med redan vid första mötet. Om det finns misstanke om brott mot barn så kontakta Barnahus. Du kan även kontakta Barnahus anonymt för rådgivning. Kan den utsatte återvända hem? Behövs skyddat boende? Kontrollera behovet av skydd. Fråga personen om behov av skydd. Om så är fallet, kontakta eventuellt en kvinnojour och förvissa dig om att de kan ta emot den utsatte och eventuella barn. Uppmuntra till läkarundersökning. Även om den utsatte i dagsläget inte vill anmäla till polisen, kan den ändra uppfattning senare och då behövs bevis. Förhör dig om den utsatte vill att du kontaktar Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), de tar emot kvinnor som utsätts för alla typer av fysiskt och psykiskt våld. Där kan de även vara behjälpliga med att dokumentera eventuella skador och en eventuell polisanmälan. Dokumentera vad den utsatte berättade på ett så noggrant sätt att det senare går att hänvisa vem den talade med, vad som hände och så vidare. Dokumentera också eventuella skador. Förvissa dig om att personen ifråga vet vad du skriver. Uppmuntra den utsatte om att göra en polisanmälan. Hänvisa till eller kontakta kontaktpersonerna inom polisen för eventuell polisanmälan eller för att få en korrekt information beträffande skydd, besöksförbud med mera. 3

Vittne Stöd Nätverk Personliga tillhörigheter Ekonomisk situation Rättsprocessen Återbesök Handlingsplan Vilka personer har sett eller hört vad den utsatte har varit med om? Vem/vilka har den utsatte berättat för? Är du som professionell den enda som vet om vad som har hänt ska du inte följa med som stöd till polisen, eftersom du då inte får vittna i domstol. Var behjälplig med att kontakta övriga stöd och hjälpinsatser utifrån personens önskemål. Relationsvåldsgruppen i Bålsta (RVG) kan bistå med: samtal, rådgivning, information om rättsprocessen samt stöd inför, under och efter eventuell rättegång. RVG kan även bistå med krissamtal för barn och unga. Fråga om den utsatte har någon i nätverket att vända sig till. Ringa en vän? Någon annan? Kvinnojouren? Låt inte den utsatte gå ensam och hämta sina tillhörigheter. Var behjälplig om kontakt med anhörig om hämtning av tillhörigheter behövs. Följer du med ta med en kollega eller polis. Kontrollera om behovet av ekonomisk hjälp finns. Biståndet bör anpassas efter den specifika situationen som den utsatte befinner sig i. Den utsatte behöver, som regel, stöd under hela rättsprocessen. Regelbunden kontakt med samma socialsekreterare är att föredra. Erbjud flera samtal och boka alltid in ett avslutningssamtal. Erbjud nätverksmöte om det är lämpligt. Upprätta en handlingsplan tillsammans med den utsatte. 4

KONTAKTUPPGIFTER Akut SOS alarm 112 Akademiska sjukhuset 018-611 00 00 vxl dygnet runt Barnahus i Uppsala 018-727 14 85 soc 018-16 86 37 polis Brottsofferjouren Enköping-Håbo 0171-262 06 BRIS Barntelefon 0200-230 230 BRIS Vuxentelefon 077-150 50 50 FAMNEN 018-727 52 47, 0761-01 99 97 Kvinnojouren Anna Kungsängen/Bro 08-582 409 99, 0736-58 98 63 Kvinnojouren Gertrud, Enköping 0171-44 02 42, 070-312 16 50 Kvinnojouren Olivia, Håbo 0171-562 00, 073-624 03 09 Kvinnojouren Blåkulla, Uppsala 018-10 10 49 Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 syns inte på telefonräkningen Kvinnors nätverk/tjejprojekt 08-411 78 55 Mansmottagningen mot våld i Uppsala 018-13 46 00 NCK Nationellt centrum för kvinnofrid, Kvinnofridsmottagningen 018-611 29 97 eller 018-611 27 92 Polisen 114 14 www.tryggareuppsalalan.se Polisen Enköping- Håbo, Chris Cederberg 0171-47 87 78 Rädda Barnens föräldratelefon 020-786 786 RFSL 08-501 629 70, 020-34 13 16 mån-fre 18-22 Relationsvåldsgruppen i Bålsta Jill Montelius 0171-528 44 Johanna Sellberg 0171-46 84 27 Mona Svensson 0171-528 12 Ing-Marie Svensson 0171-525 00 Malin Wallace 0171-525 00 Sjukvårdsrådgivningen 018-611 56 00 Skyddat boende Siri, Uppsala 018-727 83 00 Socialtjänsten Myndighetsenheten samt stöd och behandlingsenheten 0171-525 00 (kontorstid) Socialjouren 018-15 00 00 (efter kontorstid) Tolkförmedlingen: 018-727 70 90 Järva tolk: 08-445 75 90 Terrafem telefonjour 020-52 10 10 35 stycken olika språk LÄNKAR Kvinnofridsportalen www.kvinnofrid.se www.kvinnofridslinjen.se Tjejjoursportalen www.tjejjouren.se Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige www.roks.se Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund www.kvinnojour.com NKC www.nck.uu.se Rädda Barnen för flickor som lever under förtryck www.flicka.nu Terrafem www.terrafem.org Kvinnors nätverk www.kvinnonet.org Mansmottagningen mot våld i Uppsala www.mansmottagningen.se www.rfsl.se www.brottsofferjour.nu Barnombudsmannen www.bo.se www.brottsoffermyndigheten.se 5

TEORETISK BAKGRUND - VÅLDSSPIRALEN Mötet med den som utsätts för relationsvåld kompliceras ofta av att den till en början förringar eller förnekar det som hänt. Personens benägenhet att själv ta på sig skulden för att ha blivit slagen väcker frustration hos omgivningen. I en relation med våld trappas våldet och det psykiska förtrycket så gott som alltid upp. Innan det fysiska våldet utlösts har livsutrymmet för den som utsätts redan begränsats av den som utsätter. Definition av våld Fysiskt övergrepp Psykiskt/ känslomässigt övergrepp Hot om våld Sexuella övergrepp Isolering Ekonomisk kontroll Normaliseringsprocessen Våldet är ett mönster av övergrepp och tvång, vilket inkluderar fysiskt, psykiskt, sexuellt samt ekonomiskt övergrepp som utövas av en vuxen eller tonåring. Våld omfattas av alla typer av övergrepp i nära relationer, våldtäkt, trafficing, könsstympning och hedersrelaterat våld. Det innefattar alla typer av fysisktvåld där förövaren till exempel slår, knuffar, skakar, sparkar, tar stryptag, bränner, håller fast, biter, drar i håret eller river. Psykiskt våld i förhållande till fysiskt våld kan vara svårt att identifiera men konsekvenserna av denna typ av våld är nog så allvarliga. Övergreppet består av en systematisk kränkning genom verbala angrepp direkt mot en person eller mot annan för denne viktig person. Det kan handla om utseende, klädsel, social status, yrke eller andra nedvärderande uttalanden om personens personlighet. Förövaren kan hota att döda, skada eller bruka våld direkt mot offret eller mot någon som är viktig för personen. I samkönade relationer kan det handla om ett hot om att bli utsatt för våldtäkt av en person från det motsatta könet. Skadegörelse och angrepp mot personens ägodelar samt våld eller hot om våld mot husdjur är också exempel på psykiskt/ känslomässigt övergrepp. Extrem svartsjuka är en typ av psykiskt övergrepp. Förövaren kan även hota att begå självmord. Sexuella övergrepp omfattar en rad olika handlingar. Att fysiskt eller genom hot tvinga sig till samlag eller andra former av sexuella handlingar. Det kan röra sig om våldtäkt, gruppsex, våld under samlag, att tvinga offret att titta på pornografi eller att bli tvingad till sexuella aktiviteter inför andra. Förövaren kan utöva kontroll av offret genom att hela tiden kräva information om vad denne gör och med vem. Det kan även vara så att personen förbjuds att umgås med andra eller lämna hemmet utan förövarens sällskap. Personer med funktionshinder kan isoleras genom att bli fråntagna ev. hjälpmedel, eller att inte tillåtas ta emot befogad/beviljad hjälp. Förövaren kan genom olika typer av manipulation göra den utsatte ekonomiskt beroende genom till exempel att ta full kontroll över offrets ekonomi eller/och inte ge denne någon insyn eller delaktighet i inköp med mera. Normaliseringsprocessen innebär den psykiska nedbrytningen som den som utsätts för våldet är med om. Våld integreras i relationen och blir ett normalt inslag i vardagen. Den som blir utsatt för våldet kan inte längre avgöra var gränsen går mellan normalt och onormalt. 6

MÖTET MED DEN UTSATTE När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 5. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. Relationsvåldsperspektivet Socialtjänstlagen, kapitel 5 11; Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det gäller även personer i samkönade relationer. Samkönad relation Regeringsformen kap.1, 2; Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Samkönat våld i förhållande ska behandlas med samma respekt som våldet i ett heterosexuellt förhållande. Personer som lever i en samkönad relation och som utsätts för våld kan få hjälp av RFSL s Brottsofferjour. RFSL har även stöd för den som utövar våldet. Se Akut omhändertagande vid relationsvåld vid pågående våldssituation, sid 3. Ambivalens Barnen Boende Tänk på att den utsatte ofta är ambivalent. Det är viktigt att inte säga åt personen att lämna förövaren. Beslutet måste personen ifråga ta själv. Andras påpekanden om hur omöjlig den utsattes situation är fördröjer dennes arbete med att ta ansvar för sitt eget liv. Risken är att energin istället går åt att försvara förövaren och deras relation. Många som lever i misshandelssituationen orkar inte se och förtränger att även deras barn far illa. Stöd den utsatte i att prata med barnen om vad som har hänt. Det bekräftar barnens upplevelser samt att deras inre bilder kommer på plats och blir därmed inte så farliga. Även mycket små barn har visat sig må bra av detta. Det centrala är att barnets egna upplevelser blir bekräftade och giltiggjorda. Om vårdnadstvist pågår kontakta Familjerätten för vägledning. För vidare läsning se Mötet med barnet sid 12. Om den utsatte inte själv kan ordna skyddat boende hos släkt eller vänner skall den erbjudas akut hjälp med detta. Personen ifråga kan på lång sikt behöva hjälp att behålla, byta eller erhålla ny lägenhet. 7

Dokumentera Ekonomi Fixaren Förövaren När du som professionell träffar den som är utsatt och ser skador är det viktigt att du dokumenterar detta, hur skadorna såg ut och vart på kroppen de fanns. Det är även bra att skriva ner det den som är utsatt har berättat. Dokumentationen kan i vissa fall styrka bevisningen. I den akuta situationen kan den utsatte vara i behov av ekonomiskt bistånd för sig och eventuella barn. Var gärna en fixare i början, om situationen så fordrar. Det kan innebära att du säger till den utsatte: nu bestämmer jag att du (och dina barn) behöver skydd för att inte bli slagen mer. Du kan också behöva ordna de praktiska sakerna. Prata med den utsatte om ansvaret hon känner för förövaren. Då den utsatte många gånger är upptagen med oro och tankar kring förövaren kan man för att lugna den utsatte, erbjuda denne att en kollega tar kontakt med förövaren för att erbjuda hjälp. Se vidare Mötet med förövaren. Handlingsplan En handlingsplan till grund för det fortsatta arbetet upprättas tillsammans med den utsatte. Inte parsamtal När misstanke om våld finns ska parsamtal eller gemensam terapi inte erbjudas. Våldet kan öka om man låter dessa par sitta tillsammans. Förövarens maktposition förstärks samt den utsatte blir delaktig i ansvaret för våldet och känner mer skuld. Även om det finns oro för barn bör man inte inleda parsamtal. Parsamtal innebär för de flesta som utsätts för våld en situation där de känner stor rädsla och oro, för dem kan samtalen upplevas som ett nytt övergrepp. Kritisera inte Var försiktig med kommentarer som kan uppfattas som kritik gällande förövaren, den utsatte eller deras relation. Det ökar de känslor av skuld och skam, som den utsatte sannolikt redan har. Lyssna Ifrågasätt ingenting utan ge den utsatte ordentligt med tid att berätta. Lyssna mycket uppmärksamt på vad den har att säga. Poängtera att det är förbjudet i lag att slå och hota. Tala om för personen ifråga att misshandeln inte är dennes fel, att ingen har rätt att slå och terrorisera. Läkarundersökning Nätverk Polisanmälan Uppmana den utsatte att bli läkarundersökt och skaffa läkarintyg på eventuella skador. Även om personen inte vill göra en polisanmälan i nuläget är det bra att dokumentera eventuella skador. Vid en senare polisanmälan kan polisen hämta in journalanteckningen som bevismaterial. Tänk på att den utsatte många gånger är isolerad som ett resultat av den misshandelsrelation den lever i. Personen har många gånger ett litet nätverk eller inget alls. Finns det någon i den utsattes tidigare nätverk, som den också kan vända sig till? Fråga om det är något den utsatte oroar sig för i den närmaste framtiden. Många gånger kommer dock inte dennes rädsla eller oro fram förrän personen är i en skyddad miljö Uppmuntra den utsatte att polisanmäla händelsen, men att det måste vara personens eget beslut. Att vara med om polisförhör och rättegång är ofta smärtsamt och den utsatte känner sig många gånger ifrågasatt. Det är viktigt att personen får stöd under processen. Det är alltid möjligt att återuppta en gammal polisanmälan, om personen har blivit utsatt för brott tidigare. Vid relationsvåldsbrott och sexualbrott är det oftast en åklagare som är förundersökningsledare som fattar alla beslut inom utredningen. 8

Regelbunden kontakt Skydd Stödinsats Stödperson Tolk Tro på den utsatte Håll regelbunden kontakt med den utsatte och erbjud stödsamtal. Socialsekreteraren som första gången tog emot personen bör, om möjligt, fortsätta kontakten. Det tar tid för den utsatte att se sin situation, våga lita på omgivningen samt ta sig ur en relation där våld förekommer. Den utsatte behöver få prata både om det som varit eller det som är bra och dåligt i relationen med förövaren. Sätt den utsatte i centrum som hittills har haft en mycket smärtsam och konkret erfarenhet av att det inte är någon idé att uttrycka sina egna behov. Informera om möjligheten till skydd, som t ex besöksförbud eller skyddad adress. Skatteförvaltningens folkbokföringsregister beslutar om adresskydd. Det är viktigt att omgående fånga upp en person som misshandlas. Går det några dagar, hinner den utsatte ofta rationalisera bort det hela och man kan få vänta till nästa gång förövaren slår. Framhåll möjligheterna att få hjälp och ge kvinnan information om: Relationsvåldsgruppen i Bålsta (RVG) Kvinnojour Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK För kontaktuppgifter, se sid 5. Alla som blir utsatta för brott har möjlighet att ta med sig en stödperson till polisförhöret. Tänk på att den som följer med som stödperson under förhöret kan sedan inte själv bli förhörd som vittne. Använd auktoriserad tolk via förmedling när tolkning behövs, aldrig en släkting eller bekant till familjen. Den utsatte kan ibland uppleva obehag till och med över att ha samma tolk som förövaren. Den utsatte bör ha en tolk av samma kön. Det är viktigt att den utsatte känner att du tror på denne. Tala om för personen att du förstår att det kan vara svårt att berätta allt på en gång, erbjud flera samtal. Fråga den utsatte hur du kan kontakta personen ifråga om den inte kommer eller inte hör av sig. Berätta att du då kommer att försöka ta reda på hur personen har det. Det är vanligt att det kommer fram mer i ett uppföljande samtal, då personen själv inser vad den faktiskt har varit utsatt för. Våga fråga Misstänker du att den utsatte lever i en relation med pågående våld fråga rakt på sak: Har du blivit slagen?. Undvik ordet misshandel, de flesta upplever inte slag och knuffar som misshandel. Om den utsatte verkar befinna sig i en kaotisk situation och har svårt att definiera vad den behöver hjälp med, kan det bero på misshandeln. Våldet ökar Erfarenheten visar att misshandeln oftast blir värre för varje gång. Att förövaren avslutar misshandeln med att våldta är heller inte ovanligt. Den utsatte känner mycket skam inför detta och det kan ta tid för personen att berätta om vad som skett. 9

MÖTET MED FÖRÖVAREN När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 5. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. För att minska risken att en person som använt våld av något slag skall återfalla i beteende är det viktigt att hänvisa dem till den hjälp som går att få. Gärningsmannen kan erbjudas samtalsbehandling i kommunens regi för att få hjälp med detta. Våld i nära relationer måste ses som ett sammansatt problem, som inte bara har en orsak. Det är ett samhälls-, individoch relationsproblem. Forskning visar att när våld väl förekommer i en nära relation, är det i många fall troligt att det fortsätter. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt och att förövaren ges insatser för att stoppa fortsatt våld. Att ställa frågor om våld Det är viktigt att få en god uppfattning om våldets karaktär. Frågorna om våldets karaktär ska vara konkreta. Det är polisen som utreder huruvida ett brott har begåtts eller inte, ställ inte för mycket frågor kring våldet. Avslöja inte för förövaren vad den utsatte berättat om misshandeln. Det kan försätta den utsatte i fara. När man diskuterar våldet med förövaren bör det göras ensamt med denne, dvs inte med den utsatte är närvarande. Ett gott råd är att alltid ha tanke på den utsattes säkerhet när man arbetar med förövaren. Det måste klargöras för förövaren att våld är alla handlingar som tvingar partnern att göra saker som den utsatte inte vill göra eller som gör den rädd. För att starta en förändring hos förövaren behöver personen ifråga bli motiverad. Förövaren ska formulera hur denne vill leva sitt liv: Är det så här du vill leva? Vad kan du göra för att förändra ditt liv i den riktning du vill? Förhållningssätt Var uppmärksam på att det pågår en konflikt. Undvik att bli indragen i den. Det kan uppfattas som att du tar ställning för eller emot någon av parterna. Var tydlig med att våld aldrig accepteras. Det är ett brott som förövaren begått. Förövaren försöker dock ofta förminska och förtränga vad den gjort eller skylla på den utsatte. Det är inte meningsfullt att gå in i konfrontation om vad som skett, men var alltid tydlig med ståndpunkten att ingen någonsin gör sig förtjänt av våld oavsett vad personen har gjort. Handläggare Även om förövaren och den utsatte handlagts som ett par tidigare, bör de i fortsättningen inte ha samma handläggare efter att förövaren hotat eller misshandlat den utsatte. 10

Lyssna Socialtjänstens skyldighet Stödinsats Lyssna på förövaren och ge stöd, utan att acceptera handlingen. Det är viktigt att betona att det finns andra handlingsalternativ än våld. När förövaren berättar sin version av situationen, där våld förekom, ger den ofta en rationell och begriplig förklaring till varför våld har använts. Som lyssnare dras man lätt med, men för att återfå proportionerna, kan man använda följande tumregel: Förklaring och ursäkt är inte samma sak, det finns ingen ursäkt för våldshandlingar. Det är betydelsefullt för förövaren att även den får berätta och ge sin syn på vad som hänt. Berättelsen får sedan bli utgångspunkt för dennes förändringsarbete. Kommunen bör erbjuda hjälp och stöd även till förövaren. Detta är inte att ta ställning mot den utsatte. Att förövaren erbjuds hjälp är många gånger viktigt även för den utsatte. När den utsatte vet att förövaren får hjälp, kan den utsatte koppla bort oron och ansvaret för förövaren och istället bättre ta hand om sig själv. Det är vanligt att förövaren misshandlar i en ny relation. Våldsmönstret riskerar också att föras vidare via de barn som finns i familjerna. Därför är det inte tillräckligt att enbart hjälpa den utsatte. Av största vikt är att förövaren bemöts på ett sådant sätt att den blir motiverad till förändring, så att våldsmönstret kan brytas. De flesta som söker hjälp gör det när konsekvenserna av deras våld hotar att drabba dem själva till exempel att den utsatte lämnar förhållandet eller polisen blivit inblandad. Hänvisa förövaren till olika former av stödinsatser, som är ett sätt att få denne att ta ansvar för förändring. Erbjud samtal och/eller behandling via: Relationsvåldsgruppen i Bålsta (RVG): ATV (Alternativ till våld) Mansmottagningen mot våld i Uppsala, MVU 018-13 46 00 11

MÖTET MED BARNET När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 5. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. Alla som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll när det gäller att förebygga, stödja och hjälpa barn som lever i familjer där relationsvåld förekommer oavsett om barnet själv blir slagen eller om den bevittnar våldet. Barnperspektivet Socialtjänstlagen, kapitel 14 1; Första stycket; Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Detta är en rekommendation till allmänheten, det vill säga att du som bekant, granne eller släkting förväntas ta ditt ansvar för de barn som du ser far illa och anmäla detta till socialtjänstens myndighetsenheten barn och ungdom. Andra stycket; "Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket." Anmälningsskyldighet Detta innebär att all personal inom hälso- och sjukvården, inom barnomsorgen och skolan omfattas av denna skyldighet, liksom numera även enskild verksamhet (privata daghem, privatpraktiserande läkare). Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden (myndighetsenheten barn och ungdom) behöver ingripa. Utdrag ur FN s Barnkonvention. Artikel 3; Barnens bästa skall alltid komma i första rummet. Artikel 19; Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av förälder eller annan vårdnadshavare. Barn och föräldrar där det förekommer våld lever i en mycket otrygg och utsatt livssituation. Undersökningar visar att det är vanligt förekommande att även barnen misshandlas i familjer där våld förekommer. Våld inom familjen skapar ofta en stor skuld och skamkänsla hos dem som blir utsatta liksom känslor av oro, rädsla och skräck. Inte sällan tar barn på sig skulden för att det inte kunnat förhindra våldet. 12

Föräldrar vill ofta inte tro att barnet sett, hört eller uppfattat våldshändelserna. Det är viktigt att ett förtroende skapas mellan den som ska hjälpa och de som utsatts då våldsutsatta vuxna ofta är oroliga för vad som ska hända; i form av ytterligare våld eller vad som kommer att hända med barnen. Barnen ofta är lojala mot sina föräldrar och tiger om problemen. Inte sällan tar barnet också på sig skulden för att det inte har kunnat förhindra våldet. Akuta insatser skydd Ta reda på vilka som är vårdnadshavare. Var finns barnen? Hur är det ordnat för dem? I ett akutläge är det viktigaste både för den utsatte och barnen att våldet upphör. Det vill säga att de försäkras en trygg och säker miljö. Oftast är detta möjligt endast genom att ordna ett tillfälligt skyddat boende för den utsatte och barnen, se kontaktuppgifter sid 5. Om förövaren är vårdnadshavare och kräver att få veta barnets vistelseadress motivera denne till att samtycka till att adressen inte röjs. Om förövaren inte lämnar sitt samtycke åberopa 14 kap 4, andra stycket Sekretesslagen och vägra lämna ut adressen till denne med motiveringen att det kan antas att barnen lider betydande men om adressuppgifterna röjs. Förövaren kan då överklaga beslutet och frågan om adressen ska lämnas ut eller inte får avgöras av domstol. Prata om våldet Det är viktigt att krisbearbetning sker vuxna och barn för sig men även att man samverkar i arbetet. Det är viktigt att barn ges möjlighet att berätta för en vuxen om den misshandel de sett/hört eller själva varit utsatta för. Ofta har barn svårare att se en av sina föräldrar bli slagen än att själva bli utsatta. Det är också viktigt för ett barn att få sin förälders förklaring till vad som hänt och varför. Den utsatte bör uppmanas att prata med sitt barn om det som skett. Det har en ångestdämpande effekt på barnet. Svårigheterna att nå familjemedlemmarna gäller således inte enbart de vuxna. Även barnen tiger om problemen. Dessa barn är starkt lojala med föräldrarna och tar ofta på sig skuld för vad som händer. I regel uppvisar de så allmänna symtom att det är svårt för en utomstående att förstå den direkta orsaken till dem. Barn som varit utsatta för våld utvecklar själva aggressioner. Brottsskadeersättning Stödinsats till barnet Till skillnad från barn som blivit fysiskt misshandlade kan barn som bevittnar våld i hemmet inte vara målsäganden. Det innebär att dessa barn inte kan anmäla att ett brott begåtts mot dem och att barnen inte kan få en särskild företrädare vid förundersökning eller rättegång. Däremot kan barn som bevittnat våld få ekonomisk ersättning, inte från förövaren men av staten. Dock under förutsättning att båda vårdnadshavarna undertecknar ansökan, alternativt att en god man utses för barnet samt att det rättsliga förfarandet avslutats. TRAPPAN Efter att barnet är skyddat bör barnet / den unge snarast erbjudas krishjälp. Kommunens Familjeteam erbjuder Trappan - samtal: individuella jagstödjande krissamtal (ca 3-8 samtal) Ifall det är aktuellt med polisförhör deltar barnet i dessa först. Om det har gått en längre tid sedan barnet upplevde/bevittnade våldet är det ändå av vikt att barnet ges möjlighet till att bearbeta sina upplevelser. Efter samtalen görs bedömning huruvida barnet behöver ytterligare stöd hos Familjeteamet eller posttraumatisk behandling hos barn och ungdomspsykiatrin. 13

Detta sker utifrån behov och aktuell situation tillsammans med myndighetsenheten; barn och ungdom samt BUP. Efter enskilda samtal finns i kommunen även Fyren : gruppverksamhet för barn till föräldrar med missbruks- och/eller psykiska problem. i familjer med dessa problem finns ju ofta också en våldsproblematik. BARNAHUS får barn som drabbats av brott under polisutredningen träffa andra poliser, socialtjänsten och psykolog i en miljö som är så hemlik som möjligt. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inom landstinget arbetar med utsatta barn. BRIS stöd och råd för barn och ungdomar upp till 18 år. FAMNEN erbjuder samtalsstöd upp till 20 år i mångkulturella familjer. Det är viktigt att barnet får sin verklighetsuppfattning bekräftad utan att våldet förnekas eller bagatelliseras. Mötet med barnet I mötet med barn med dessa svåra upplevelser behöver barnet få: känna sig sedd sin verklighet bekräftad bearbeta de känslor som händelsen väckt avlasta sin skuld och få veta att ansvaret för våldet finns hos den som slagit veta att det inte är ensamt om att ha upplevt familjevåld avslöja sin familjehemlighet så att det skambelagda får sägas, uttala ambivalens, det vill säga motstridiga känslor av kärlek/hat till båda sina föräldrar Barnen är ofta arga på båda föräldrarna; på den utsatte för att den låter sig bli slagen och på förövaren för att den slår. En bestående känsla av otrygghet ingjuts i barnet då den utsatte inte kan skydda vare sig själv eller barnet. Symtombild och trauma Barn som upplevt hot och våld i hemmet har ofta gjort det under lång tid, utsatts för upprepade trauman och levt under stor psykisk press. Hur barnet reagerar beror på flera samverkande faktorer som barnets ålder och egna resurser, omgivning och livssituation, tidigare trauman med mera. Forskning visar att barn som lever med våld kan drabbas av svåra hälsoproblem som astma, eksem, magont, sömnsvårigheter, huvudvärk och ätstörningar, men även av långvariga psykiska problem som depressivitet, ångest, självdestruktivitet, aggressivitet, svårigheter i umgänget med andra barn samt koncentrationssvårigheter. De kan även utveckla en hyperaktivitet som har sin grund i en ständig beredskap i att snabbt upptäcka nya tecken på fara. 14

Nedanstående symptom kan vara ett tecken på att barn lever i familjer där våld förekommer: Umgänge Spädbarn Störda rutiner Oroliga Skrikiga Förskolebarn Tillitsbrist Onaturligt blyga Sjukliga Utanförskap i barngruppen Låg självkänsla Skolbarn Koncentrationssvårigheter Lågpresterande Stor frånvaro Hämmade Aggressiva Isolerade Tonåringar Våldsamhet Kriminalitet Drogberoende Ångeststörningar Depression Självmordsbenägenhet Ätstörningar Översexuellt beteende Våldsupplevelsen kan också externaliseras Våld Alkohol/narkotika Ilska Grymhet mot djur Skadegörelse I de fall där barnet har sett den ena föräldern misshandla den andra är det väsentligt att utgå från barnets behov. Umgänge är inte en rättighet för föräldrar, utan en rättighet för barnet och skall vara till glädje för barnet. I de fall där barnets ena förälder misshandlat den andra föräldern bör målsättningen vara innan umgänge sker att: förövaren har tagit på sig ansvaret för våldet barnet inte längre behöver skydda den utsatte umgänget sker på ett för barnet tryggt sätt, barnet ska inte riskera att åter bli utsatt för våld, hot eller påtryckning I ärenden som rör umgänge kan Familjerätten bistå med rådgivning. Vid behov finns möjligheter att umgänge sker med kontaktperson närvarande, för att garantera en ökad trygghet för barnet. 15

RÄTTSPROCESSEN En del av stödet till den utsatte är att informera om den hjälp den kan få av rättsvårdande myndigheter. Erbjud den utsatte hjälp att kontakta polisen för en anmälan. Enligt sekretesslagen 14 kapitlet 2 kan personal inom Socialförvaltningen lämna uppgift till polisoch åklagarmyndighet angående misstankar om vissa allvarliga brott för vilket är föreskrivet straff på minst två år. Om du är osäker om lagar och tolkning kan du rådfråga polisen eller åklagare utan att nämna den utsattes namn. 5 kap 11 Socialtjänstlagen Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation Allmänt åtal Anhållan Anmälan Bevara bevis Gripande Häktning Läkarundersökning Misshandel faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren kan föra ärendet vidare även om den utsatte inte önskar medverka. Då krävs det att övrig bevisning är tillräcklig. Polisen startar en förundersökning där förhör med den utsatte, eventuella vittnen samt med förövaren ingår för att åklagaren ska kunna fatta beslut om denne ska anhållas. Polisanmälan kan göras av den utsatte, men även bekanta, grannar eller polis. Eftersom brottet faller under allmänt åtal måste polisen ta upp anmälan. Åklagaren skall under vissa omständigheter åtala oavsett vad inblandade parter anser. Vid sexualbrott uppmana den utsatte att inte duscha och att inte slänga underkläder innan denne har blivit undersökt. Tänk på att spara andra bevis. Om till exempel hot har skett via sms är det också bra att spara dessa. I samband med anmälan gör polisen en bedömning av det inträffade. Vanligast är att den misstänkte hämtas in för ett inledande förhör. Polisen kan kvarhålla en person i maximalt 12 timmar, därefter måste ett beslut fattas om frisläppande eller anhållande. Häktning får ske om förövaren på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket fängelse är föreskrivet ett år eller mer. Dessutom ska det finnas risk för att misshandeln fortsätter, att denne avviker eller försvårar utredningen. Om brottets straffpåföljd är minst två år skall häktning ske om det inte är uppenbart att skäl saknas. Är förövaren skäligen misstänkt för brott får denne med vissa begränsningar häktas, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och det är av synnerlig vikt att denne tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning s k utredningshäktning. Då det oftast är brist på bevis eller vittnen är det viktigt att läkarens dokumentation är så korrekt som möjligt. Dokumentationen skall vara ett underlag för kommande eventuell begäran om rättsintyg. 16

Målsägandebiträde Preskriptionstid Påföljd En person har rätt till målsägandebiträde om hon/han har utsatts för: sexualbrott brott mot liv och hälsa som kan medföra fängelsestraff brott mot frihet och frid som kan medföra fängelsestraff Den utsatte kan begära att få målsägandebiträde redan när brottet anmäls. Domstolen utser målsägandebiträde efter ansökan. Biträdet är advokat eller jur kand. Syftet är att biträdet ska företräda den utsatte på liknande sätt som försvarsadvokaten bistår förövaren. Under huvudförhandlingen i tingsrätten har den tilltalade en försvarsadvokat som för dennes talan. Den utsatte, som är målsägande, får stöd av sitt målsägandebiträde, även när det gäller skadestånd. Om den utsatte inte har något målsägandebiträde är det åklagaren som ska föra talan när det gäller skadestånd. Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år, fem år vid misshandel av normalgraden och två år för ringa misshandel. Blir det fällande dom kan förövaren dömas till fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, överlämnande till rättspsykiatrisk vård eller till en kombination av villkorlig dom och samhällstjänst. Alternativt kan en kombination av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård, bli aktuell. Förövaren kan även dömas till att betala skadestånd till den utsatte för till exempel vårdkostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte, men samt kränkning. Dessutom döms förövaren till en avgift till Brottsofferfonden på 500 kronor. I vissa fall kan den utsatte istället få skadestånd från hemförsäkringen eller från Brottskadenämnden. Rättegång Inom Frivården i länet arbetar en person riktat mot förövare inom relationsvåld. Till hjälp för bedömning av återfallsrisk används ett speciellt riskbedömningsinstrument. Frivården informerar om vad som händer med förövaren i rättssystemet och motiverar denne till att söka hjälp för att ändra sitt beteende. Detta gäller de som misstänks, där åtal ska väckas samt de personer som är dömda. En förövare som söker hjälp ska hänvisas till en verksamhet som kan svara mot dennes behov i frihet eller i fängelse. Domstolen vill gärna att både den utsatte och förövaren finns med samtidigt i rättssalen, för att kunna bedöma reaktioner och dylikt. I särskilda fall kan man begära att förövaren får gå ut och överhöra i ett annat rum. Åklagaren gör då en framställan till rätten. Genom kontakt med åklagaren innan rättegången kan man förbereda så att den utsatte inte behöver träffa förövaren mer än i rättssalen. Den utsatte går då in i och ut ur rättssalen före förövaren tillsammans med åklagaren och väntar i ett annat rum. Den utsatte kan komma att uppleva att allt den säger ifrågasätts. Om det blir alltför svårt kan man begära paus. Vid slutpläderingen kommer försvarsadvokaten att försöka förringa vad målsägaren sagt. Målsägande talar under straffansvar, vittnen under ed. Det gäller dock inte den tilltalade. Det blir fler rättegångar om tingsrättens dom överklagas till hovrätten. 17

Rättsintyg Skador Stödperson Åtal Läkaren journalför skadorna så korrekt som möjligt, eftersom det ska vara underlag för kommande, eventuell, begäran om rättsintyg. Läkaren ska informeras om att sådan kommer att begäras. Vid kraftigt våld uppkommer omedelbar blödning, som är av sådan grad att den direkt visar sig som blåmärke. I lindrigare fall visar sig blånaden inte förrän efter något dygn. Inläggning bedöms från fall till fall och blir aktuell främst vid svåra skador. Om du följer den utsatte till sjukhuset så stöd en inläggning på minst ett dygn. Den utsatte har rätt att säga nej till läkarundersökning och då är det viktigt att upplysa denne om att det krävs en fullständig kroppsbesiktning för att skriva ett rättsintyg. Förövaren ska inte vara med vid läkarundersökningen. Den utsatte ska inte heller vara ensam med läkaren. Vid inläggning kan sjukhuset skydda den utsatte från förövaren genom att hänvisa till gällande besökstider. Alla som blir utsatta för brott har möjlighet att ta med sig en stödperson till polisförhöret. Tänk på att den som följer med som stödperson under förhöret kan sedan inte själv bli förhörd som vittne. Om förundersökningen med förhör, tekniska undersökningar, rättsintyg, foton med mera visar att det finns tillräckligt med material för att styrka att förövaren har begått ett brott, beslutar åklagaren att väcka åtal och lämnar en stämningsansökan till tingsrätten. I annat fall avskrivs ärendet. När en åklagare väcker åtal så innebär det att man tror på den utsattes berättelse. Det är viktigt att förmedla detta. Däremot betyder det inte att man misstror den utsatte om åtal inte väcks. Det innebär att åklagaren gjort bedömningen att den samlade bevisningen inte räcker för en fällande dom. 18