www.korsholm.fi Från invandrare till kommuninvånare

www.korsholm.fi Från invandrare till kommuninvånare Korsholms kommuns integrationsprogram Godkänd av kommunfullmäktige 26.9.2011

Programmet uppgjort inom WorkPlace-projektet av Specialplanerare Ritva Mertaniemi i samråd med Kommundirektör Rurik Ahlberg Socialdirektör Alice Backström Avdelningschef Jan Ehrström Skoldirektör Maj-Len Swanljung Korsholm juni 2011

Innehåll Inledning.................................................................. 3 Terminologi................................................................ 4 Finlands integrationspolitik................................................... 5 Stöd för invandrare i Korsholm................................................. 6 Målsättningen för integrationsprogrammet i Korsholm.............................. 6 Mottagning och vägledande tjänster............................................ 6 Tolk- och översättningsservice................................................. 6 Boende.................................................................. 7 Hälsovårdstjänster.......................................................... 7 Familje- och socialservice.................................................... 7 Småbarnsfostran........................................................... 7 Utbildningsväsendet........................................................ 8 Ungdoms- och idrottsverksamhet.............................................. 8 Kulturverksamhet.......................................................... 9 Vuxenutbildning, sysselsättning och övriga tjänster................................ 10 Integrationsplan.......................................................... 10 Vuxenutbildning och språkkurser............................................. 11 En modell för integration.................................................... 13 Tre vägar för effektiv integration av invandrare Modellen Delaktig i Finland för vägledning i invandringens första skede................................................... 13 Utvecklingslinjer........................................................... 14 Integrationsfrämjandeplan för Korsholms kommun............................... 14 Korsholms kommuns integrationsprogram 1

2

Inledning Integrationsprogrammet är ett centralt verktyg för invandrar- och flyktingpolitiken i en kommun. Programmet innehåller en plan om åtgärder, service, samarbete och ansvar som främjar och stöder integrationen. Främjandet av integrationen ska beaktas i kommunens allmänna planering, verksamhet och uppföljning. I de kommunala strategidokument som görs upp ska främjandet av integration beaktas. Korsholms kommunfullmäktige tog ett beslut om kontinuerlig mottagning av kvotflyktingar den 24.9.1998. Under slutet av 1990-talet mottog kommunen närmare 200 kvotflyktingar, främst iranska kurder. För mottagningen och koordineringen av integrationsfrämjande åtgärder ansvarade en flyktingkoordinator i samarbete med kommunens övriga tjänstemän. Under årens lopp har flyktingarna flyttat ut från Korsholm. Under 2000-talet har kommunen inte tagit emot kvotflyktingar och för närvarande finns det inte någon anställd med koordineringsansvar för invandrarfrågor, utan de utlänningar som bor i Korsholm betjänas inom kommunens basservice i enlighet med de lagenliga rättigheter som deras uppehållsstatus föranleder. Per den 31.12.2009 bodde det ca 260 (ca 1,4 % av befolkningen) invånare med utländsk bakgrund i Korsholm och de har främst flyttat till kommunen genom äktenskap eller som arbetstagare. En tredjedel av personerna med utländsk bakgrund är från Sverige. De andra större grupperna är från Ryssland, Förenta staterna, Thailand, Estland, och Storbritannien. Hälften av personerna med utländsk bakgrund är bosatta i Smedsbyområdet medan resten är spridda i kommunen, som t.ex. i Kvevlax, Hankmo, Singsby, Veikars och Solf. Dessutom arbetar personer med utländsk bakgrund i företag i Korsholm men de är bosatta i grannkommuner. Korsholms kommuns första integrationsprogram uppgjordes 1997 och den uppdaterades 1999. Integrationsprogrammet tog sikte på en treårsperiod d.v.s. åren 2000 2002 och utgjorde ett komplement till integrationsplanen för invandrare i Korsholm från år 1997. Under 2000-talet har inte integrationsprogrammet uppdaterats. Ärendet har aktualiserats i samband med ett samarbetsprojekt tillsammans med Vasa stad (WorkPlace-projektet) och uppdateringen har skett 2010. Statsrådet har godkänt ett åtgärdsprogram mot etnisk diskriminering och rasism. I åtgärdsprogrammet ser man att detta arbete sker bäst på regional nivå, eftersom det är i kommunen som människor möter varandra i vardagen. En lyckad integrationspolitik förutsätter att invandrarna integreras på bästa möjliga sätt i samhället. Genom de åtgärder som antecknats i integrationsprogrammet, invandrarnas eget initiativ och ett omfattande samarbete kan man skapa förutsättningarna för ett etniskt jämställd, tolerant och mångkulturell kommun som betjänar alla kommuninvånare. Jämställdhetslagens målsättning är att främja och trygga att likabehandling förverkligas. Enligt lag om främjande av integration (1386/2010) är kommunen allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Ansvaret för att personalens kompetens i fråga om integration utvecklas ligger likaså på kommunen. Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande, programmet godkänns i kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet ska beaktas när budget och ekonomiplan görs upp. Korsholms kommuns integrationsprogram 3

Terminologi Nedan utreds de mest centrala begreppen i relation till invandring och integration. Invandrare: Ett allmänbegrepp som gäller för alla personer som flyttar från ett land till ett annat av olika grunder. Utlänning: En person som inte är finsk medborgare Migrant: En person som flyttar från ett land till ett annat för att där skapa sig ett nytt liv. (Också in/ utvandrare) Flykting: En utlänning som har välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religiös uppfattning, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning. Flyktingstatus får en person som någon stat beviljar asyl eller som UNHCR konstaterar vara flykting. I Finland kallas en person som har fått stanna i landet på grund av behov av skydd eller av humanitära orsaker också för flykting. Asylsökande: En person som begär skydd och uppehållsrätt i ett främmande land. I samband med asylförfarandet utreds och avgörs huruvida den asylsökande kan beviljas asyl och därigenom flyktingstatus eller uppehållstillstånd på andra grunder. Kvotflykting: En person som UNCHR beviljat flyktingstatus och som har beviljats inresetillstånd inom ramen för en flyktingkvot som fastställts i budgeten. Återflyttare: En finländare som varit bosatt utomlands och återvänder till Finland. I Finland tillämpas begreppet på både tidigare och nuvarande finska medborgare och på personer som kommer från det forna Sovjetunionen, såsom ingermanfinländare som är av finsk härkomst. Andra grupper är återflyttare från t.ex. Sverige. Utomlands bosatt finländare: En person som bor utomlands och som har varit eller är finländsk medborgare och dennes ättlingar som anser sig vara finländare. Integrationsprocess: Den process där invandrarna deltar i samhällets ekonomiska, politiska och sociala liv. Integrationsprocessen är individuell. Till integrationen hör också upprätthållandet av den egna etniska identiteten, språket och kulturen. Integrationsprocessen är ömsesidig och berör också majoritetsbefolkningen. Integrering: De av myndigheter ordnade åtgärder som främjar invandrares integration. Integrationsprogram: Uppgörs av kommunen och är en plan för de åtgärder som främjar invandrares integration. Integrationsplan: En individuell plan som uppgörs med de invandrare som är arbetslösa arbetssökande eller i behov av utkomststöd. 4 Korsholms kommuns integrationsprogram

Finlands integrationspolitik Invandrarnas integration och de integrationsfrämjande åtgärderna förverkligas på tre nivåer i Finland: Nationell invandrar- och integrationspolitik och dess linjedragningar Kommunens integrationsprogram Individuella och familjevisa integrationsplaner Integrationslagens (lag om främjande av integration (1386/2010)) syfte är att stödja och främja integration och invandrarens möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Vidare anger integrationslagen arbetsfördelningen i för i synnerhet de regionala och lokala myndigheterna i samband med integrationsfrämjande. Enligt lagen är målet för kommunens integrationsbefrämjande att främja goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer och delaktighet för invandrargrupper samt att stödja deras möjligheter att bevara sitt eget språk och sin egen kultur. Lagen tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Inrikesministeriet ansvarar för invandringen, invandrarnas integration samt för främjandet av etnisk jämlikhet och förhindrandet av rasistisk och etnisk diskriminering. Inrikesministeriet leder Invandrarverket och Närings-, trafik, - och miljöcentralerna, som har det regionala ansvaret i invandrar- och integrationsfrågor. Närings-, trafik- och miljöcentralernas (ELY-centralen) uppgift är att regionalt ansvara för planeringen, styrningen och uppföljningen av invandrarmottagningen och invandrarnas integration i samhället och arbetslivet. Arbets- och näringsbyråerna ansvarar i samarbete med centralerna för arbetskraftspolitiska åtgärder och ordnandet av arbetskraftstjänster. Kommunen har det allmänna ansvaret för samordnandet, utvecklandet, planeringen, styrningen och uppföljningen av integrationspolitiken. Kommunens uppgift är att ombesörja för invandrarnas boende-, social- och hälsovårdstjänster samt för andra kommunala tjänster såsom kultur-, ungdomsoch idrottstjänster. Dessutom svarar kommunen för grundundervisningen av invandrare. Korsholms kommuns integrationsprogram 5

Stöd för invandrare i Korsholm Även om Korsholm inte under flera år tagit emot kvotflyktingar så finns det i kommunen 260 invånare med utländsk bakgrund. Orsaken till flyttningen till Korsholm är antingen äktenskap eller arbete. En del invandrare kommer med familjen. Korsholm bör tillgodose de nya kommuninvånarnas behov på ett jämvärdigt sätt oberoende av personens etniska bakgrund. Målsättningen för integrationsprogrammet i Korsholm Integrationsprogrammets målsättning är att främja invandrarens integrering i Korsholm på ett flexibelt sätt så att han eller hon blir delaktig i samhället. Integrationsprogrammet och de lokala målsättningar och åtgärder som upptagits i det, stöder målsättningarna i integrationslagen och regeringens invandringspolitiska program. Integrationsprogrammet kan användas och anses som ett verktyg för främjandet av det mångkulturella Korsholm. I detta program sätts speciell fokus på de allmänna tjänsterna som står till de nya kommuninvånarnas förfogande. En särskild uppmärksamhet riktas också på de integrationsfrämjande åtgärderna för barn och ungdom. Integrationsprogrammet kräver en precisering när kommunen besluter sig för att ta emot flyktingar eller kvotflyktingar igen. Då krävs också ökade resurser för mottagningen. Mottagning och vägledande tjänster Invandrare kan använda sig till den allmänna infopunkten som finns i kommunkansliets aula. I infopunkten får man allmän information om kommunen och dess tjänster, där finns olika blanketter och därifrån blir man vid behov hänvisad till rätt instans för respektive ärende. Kommunens hemsida finns på tre språk (www.korsholm.fi) och uppgifter om basservicen finns tillgänglig också på engelska. Dessutom finns en egen sida för inflyttare med information och kontaktuppgifter till de mest centrala tjänsterna och den tillgängliga servicen. På kommunens hemsida finns också en länk till den nationella informationsportalen för utlänningar (www.infopankki.fi) i Finland, där grundläggande information om det finska samhället ges på flera olika språk. De vägledande tjänsterna är viktiga dels för etableringen i kommunen och dels för att nya kommuninvånare skall hitta den service som kommunen erbjuder. Rekommendationerna i bl.a. WorkPlace-utredningen förespråkar ett regionalt samarbete i utvecklingen av vägledande tjänster för samtliga invandrare oberoende av ankomstorsak. Korsholms kommun deltar aktivt i detta utvecklingsarbete. Tolk- och översättningsservice För invandrare som inte kan svenska eller finska ger en fungerande tolk- och översättningsservice likvärdiga möjligheter vid myndighetsärenden. Tolkservicen garanterar både kundens och tjänsteinnehavarens rättskydd och är vidare en förutsättning i integrationsprocessen till det finländska samhället. Bestämmelser om arrangerandet av språktjänster finns i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande, lagen om förvaltningsfrämjande, förvaltningsprocesslagen 6 Korsholms kommuns integrationsprogram

samt lagen om patientens ställning och rättigheter. Myndigheternas skyldigheter att ordna tolkning och finansieringen av den är begränsad till ärenden som myndigheten kan göra anhängiga. Österbottens tolkcentral i Vasa erbjuder kommunerna tolkservice. Tolkningen kan ske antingen direkt eller via telefon. Kommunen ersätter tolkkostnaderna inom social- och hälsovården enligt gängse taxa. Kommunen bör reservera tillräckligt med resurser för detta ändamål. Boende Kommunens fastighetsförvaltning handhar administrationen för kommunalägda bostäder. Invandrare kan söka bostäder av Fastighets Ab Korsholms bostäder och även på den övriga hyresmarknaden i kommunen. För närvarande finns en efterfrågan på kommunala bostäder. Hälsovårdstjänster Hälsocentralerna erbjuder en första hälsogranskning vid akut behov av sjukvård i enlighet med grundlagen. I enlighet med lagen om hemkommun erbjuds alla med hemkommunsrätt i Korsholm service inom hälsovården i lika utsträckning oberoende av etnisk bakgrund. Korsholms hälsovårdscentraler betjänar kommuninvånarna vid åtta verksamhetspunkter runt om i kommunen. Akutmottagningen sker på vardagarna under dagtid vid hälsovårdscentralen i Smedsby. Under kvällar sker akutmottagningen vid Vasa huvudhälsostation och nattetid vid Vasa centralsjukhus. Familje- och socialservice Socialcentralen ansvarar för den lagstadgade sociala servicen till kommuninvånarna under ledning av socialnämnden. Målsättningen är att erbjuda kommunens invånare en god och ändamålsenlig socialvård med människan i centrum. Socialvårdens verksamhetsfält är uppdelat i fyra olika uppgiftsområden; förvaltning, äldreomsorg och hemservice, barndagvård, familje- och individomsorg. Uppgifter om den kommunala familje- och socialservicen finns tillgänglig på engelska på kommunens hemsida. Invandrare med hemkommunsrätt i Korsholm har rätt till den lagstadgade socialservicen och de betjänas inom basservicen. Småbarnsfostran Barndagvården i Korsholm styrs av de landsomfattande linjedragningarna samt av Korsholms kommuns linjedragningar för småbarnsfostran. Linjedragningarna samlar de centrala principerna och utvecklingslinjerna för verksamheten. I Korsholms kommun erbjuds barndagvården i daghem eller hos familjedagvårdare i kommunens byar. Barn med invandrarbakgrund integreras i daghemmens grupper eller hos familjedagvårdarna. Barn med invandrarbakgrund har rätt att få undervisning i sitt hemspråk förutsatt att det finns minst fyra barn inom samma språkgrupp. Vid dylika behov samarbetar kommunen med Vasa stad kring anordnandet av undervisning i hemspråk. Korsholms kommuns integrationsprogram 7

Undervisningsväsendet Grundutbildning En i kommunen bosatt person har rätt att delta i den grundläggande undervisningen. Undervisningen erbjuds i tilldelad närskola. Om barnet inte har språkliga eller kunskapsmässiga förutsättningar att ta del av undervisningen har eleven rätt till en förberedande undervisning för invandrare. Korsholms kommun ordnar inga egna grupper för förberedande undervisning utan köper tjänsten av Vasa stad. Målet är att eleven efter genomgången förberedande undervisning skall kunna integreras i den normala undervisningen i egen närskola. Elever i den grundläggande utbildningen har rätt till hemspråksundervisning om det finns minst fyra elever inom samma språkgrupp. Till undervisningsgruppen kan också höra elever som får förskoleundervisning i grundskolan. Hemspråksundervisningen ordnas i mån av möjlighet i samarbete med Vasa stad. Invandrarelever erbjuds därutöver stödundervisning i grundskolan med särskilt statsunderstöd för högst en undervisningstimme per skola och vecka samt högst 0,5 undervisningstimmar per elev och vecka som är berättigad till stödundervisning. Liknande bestämmelser gäller även för elever i gymnasiet. Utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning Elever söker till yrkesutbildning eller gymnasiet via den gemensamma elevantagningen. Vid behov kan man ordna föreberedande undervisning för yrkesutbildning till elever med utländsk bakgrund. Den yrkesförberedande undervisningen ordnas bl.a. på Vaasan ammattiopisto och YA yrkesakademin. För den högre utbildningen erbjuder bl.a. regionens yrkeshögskolor och universitet många möjligheter till utbildningsprogram på svenska, finska och engelska. Elevhandledningen och yrkesvägledningen sker inom ramen för den vanliga elevhandledningen i grundskolorna. Ungdoms- och idrottsverksamhet Syftet med ungdomsarbetet i Korsholm är att trygga uppväxtvillkoren för unga och stöda deras egna initiativ samt stärka den ungas självbild. Ungdomsavdelningen erbjuder olika verksamheter för ungdomar endera i egen regi eller tillsammans med frivillig- och nätverksaktörer. Ungdomar erbjuds möjlighet att delta i bl.a. eftermiddags-/kvällsklubbar, läger, ungdomsgårdsverksamhet och utfärder på sommar- och vinterlov. Ungdomsgårdsverksamhet finns vid Ziti i Smedsby. Ungdomsgården är öppen tre kvällar i veckan. Decibel.fi är regionens ungdomsportal, som erbjuder ungdomarna informations- och rådgivningstjänster. Ungdomsportalen upprätthålls av 12 kustkommuner med basen i Korsholm. Målet med idrottsarbetet är att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att utöva motion, idrott och annan fritidsverksamhet i syfte att förbättra deras kondition och välmående. Korsholm har ett aktivt idrottsliv med ett stort antal föreningar inom flera idrottsgrenar. Föreningarna har ett brett utbud och erbjuder i egen regi eller i samarbete olika idrottsevenemang och motionsgrupper. Fritidsavdelningen ordnar verksamhet inom idrott i form av bl.a. rörelseglädje för förskolan, skolidrott för åk 1 6, motionsserier för vuxna samt tävlingar och turneringar. Fritidsavdelningen informerar kontinuerligt om möjlighet till friluftsliv, motion och idrott. För specialgrupper ordnar sporadiska motionsevenemang. Föreningar som ordnar ungdoms/idrottsverksamhet ges stöd i form av verksamhetsutrymmen, bidrag i viss mån samt råd och handledning. Ungdoms- och idrottsarbetet i Korsholm är riktat till alla ungdomar som bor i kommunen. 8 Korsholms kommuns integrationsprogram

Kulturverksamhet Kultursektorn har en viktig roll i att stöda integrationsprocessen av invandrare. Invandrarna har samma tillgång till kultur som alla kommuninvånare. Kulturutbudet i Korsholm är mångsidigt och brett. I Korsholm verkar ett flertal körer, fria musikskolor och Korsholms musikinstitut, en bildkonstskola för barn och flera amatörteatrar. Stundars hantverkarby och Kvarkens världsnaturarvsområdet erbjuder goda möjligheter till rekreation och kulturupplevelser. Dessutom finns kulturutbud i form av konserter, museer, utställningar osv. tillgängliga i den närliggande regionen. I Smedsby finns kommunens huvudbibliotek med filialer eller bokbuss ut i byarna. Korsholms vuxeninstitut erbjuder varierande föreläsnings- och kursverksamhet för fritiden. Alla kurser i Korsholms vuxeninstitut är öppna för alla utlänningar med tillräckliga kunskaper i svenska eller finska. Biblioteken i Korsholms kommun är öppna för kommuninvånarna och i samlingarna finns litteratur på svenska, finska och även andra språk. Korsholms kommuns integrationsprogram 9

Vuxenutbildning, sysselsättning och övriga tjänster En av Vasa arbets- och näringsbyrås målsättningar är att förbättra invandrarnas integration och sysselsättningsmöjligheter genom att öka deras arbetsmarknadsberedskap med olika åtgärder: språkundervisning (finska eller svenska), yrkesutbildning, arbetspraktik, arbetslivsträning samt sysselsättning med lönebidrag. På byrån finns en invandraravdelning. Dess kunder är integrationsinvandrare samt invandrare som efter integrationsperioden fortfarande inte har de nödvändiga språkkunskaperna. Vasa arbets- och näringsbyrås invandrarservice betjänar nyinflyttade personer under deras integrationsperiod. De invandrare, som inte är berättigade till integrationslagsenliga tjänster betjänas vid arbetssökarservicen vid arbets- och näringsbyrån. Tillsammans med ELY-centralerna ordnar arbetskraftsbyrån utbildning som främjar invandrarnas integration, bl.a. läs- och skrivundervisning, grundundervisning i finska eller svenska och allmän kunskap om det finländska samhället. Dessutom har byrån skött om elevrekryteringen till föreberedande kurser för yrkesstudier. Kurserna finansieras av Utbildningsstyrelsen och arrangeras av Vaasan ammattiopisto eller Vaasan aikuiskoulutuskeskus. I början av utbildningen uppgörs till en början en individuell läroplan, i vilken man beaktat bl.a. elevens läs- och skrivkunnighet, tidigare utbildning, yrkeserfarenhet, språkkunskaper och allmänkunskap. Syftet med integrationsutbildningen är att ge vuxna invandrare sådan språklig, samhällelig, kulturell och livssituationsrelaterad beredskap att han/hon klarar av vardagliga situationer i en ny miljö. Målsättningen med utbildningen är att skapa sådana kunskaper och färdigheter att invandrarna kan hitta sysselsättning, arbete, söka sig till fortsatta studier, fungera i arbetslivet och vara en aktiv, fullvärdig och jämlik medlem av det finländska samhället. Integrationsplan För kunder som omfattas av lagen om främjande av invandrares integration uppgörs en personlig integrationsplan. Planen uppgörs antingen inom kommunens socialservice eller ifall han/hon är arbetslös arbetssökande, i samarbete med arbets- och näringsbyrån. Integrationsplanen skall uppgöras senast då kunden varit arbetslös eller fått utkomststöd oavbrutet i två månader. Målsättningen är att vägleda invandrarna till åtgärder som främjar och stöder integrationen inom en månad efter att integrationsplanen uppgjorts. I integrationsplanen antecknas de åtgärder och tjänster som främjar invandrarnas möjligheter att skaffa tillräckliga färdigheter i svenska eller finska, övrig nödvändig information om samhället och arbetslivet samt möjlighet att delta i samhällsverksamheten. Stommen för planen är att bedöma invandrarens språkkunskaper, uppgöra en plan för att utöka sina språkkunskaper, utreda utbildningsbakgrunden och arbetshistorian, möjligheten att utnyttja den etniska bakgrunden eller specialkunnande om kultur för att främja sysselsättningen, kunskap om fritidssysselsättning, datatekniska kunskaper samt annan specialkunskap. I integrationsplanen kommer parterna överens om integrationsfrämjande åtgärder. Dessa kan även vara åtgärder som kommunen eller invandraren självständigt vidtar och som kan jämställas med arbetskraftspolitisk vuxenbildning eller arbetsmarknadsåtgärder. Då den 10 Korsholms kommuns integrationsprogram

individuella integrationsplanen har undertecknats kan invandraren under integrationsperioden få arbetsmarknadsstöd som integrationsstöd. Integrationsperioden är tre år räknat från personens första anteckning om hemkommun i befolkningsregistret. Rätten till integrationsplan kan förlängas med högst två år efter behovsprövning. I integrationsplanen kan man komma överens om deltagande i undervisning i finska eller svenska, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller självständig utbildning, yrkeshandledning, rehabilitering, arbetspraktik eller andra motsvarande åtgärder. Integrationsplanen granskas cirka två gånger per år på basis av en intervju samt feedback som utbildaren och arbetsgivaren (arbetspraktik som hör till utbildningen) gett samt om invandraren själv vill att planen skall granskas. Under perioden för den förlängda integrationsplanen beviljas också arbetsmarknadsstöd som integrationsstöd och/eller utkomststöd. Av Utbildningsstyrelsen anhåller man om jämställandet av utländska studier med de finländska motsvarigheterna. Man kan anhålla om jämställandet av högskolestudier eller yrkesstudier som avlagts utanför EU/ETA-området. Ett sakkunnigutlåtande ger inte kompetens att söka en tjänst. Arbetsgivarna värderar också ofta en examen som avlagts i Finland eller åtminstone är känd i Finland, så jämställandet av examen är nödvändigt även utöver att uppnå tjänstekompetens. Från Vasa arbets- och näringsbyrås utbildnings- och informationsservice får man ansökningsblanketter och rådgivning. Vuxenutbildning och språkkurser Språkundervisning En av de viktigaste integrationsfrämjande faktorerna för en vuxen invandrare är tillräckliga språkkunskaper, som ger en möjlighet att aktivt ta del av samhällslivet. De invandrare, som är berättigade till en personlig integrationsplan uppgjord antingen med arbetskraftsmyndigheterna eller kommunens socialarbetare, kan delta i den integrationsfrämjande utbildning, som ordnas som ett samarbete mellan arbets- och näringlivsbyrån och ELY-centralerna. En väsentlig del av den undervisningen består av språk- och samhällsundervisning. Integrationsfrämjande undervisning ordnas bl.a. Yrkesakademin i Österbotten och Vaasan aikuiskoulutuskeskus (VAKK). Tyngdpunkten ligger på praktiska språkkunskaper och färdigheter som underlättar integrationen i samhället. Arbets- och näringsbyrån har också möjlighet att jämställa frivillig utbildning med arbetskratspolitisk utbildning. Korsholms vuxeninstitut erbjuder undervisning på engelska i finska och svenska (Swedish/finnish for beginners) och kurserna är öppna för alla. Undervisning på engelska ges också i andra ämnen vid institutet. I Vasa ordnar såväl Vasa Arbis som Vaasa-opisto kurser i finska och svenska som är uttryckligen planerade för utlänningar. Evangeliska folkhögskolan i Österbotten anordnar varierande språkkurser för utlänningar både som kvälls- och heltidsstudier. Resursringen för invandrarutbildning i Vasaregionen upprätthåller en lista på tillgängliga språkkurser i regionen. En person, som kommer direkt till arbete har inte rätt till en integrationsfrämjande utbildning enligt den nuvarande integrationslagen. Önskvärt är dock att samtliga invandrare, oberoende av om de är berättigade till integrationsfrämjande utbildning eller inte, bör uppmuntras till att delta i språkkurser så, att deras möjligheter till ett aktivt och fullgott medlemskap i samhället ökar. Vuxeninstitutet erbjuder nya kommuninvånare att kostnadsfritt delta i en valfri kurs (värde högst 60 euro). Övrig undervisning Yrkesakademin i Österbotten och Vaasan aikuiskoulutuskeskus (VAKK) ordnar allmän förberedande utbildning för yrkesutbildning för vuxna invandrare. Kursen omfattar 30 60 studiepoäng och är öppen för invandrare som har baskunskaper i finska men vars språkliga och kunskapsmässiga färdigheter inte är tillräckliga för yrkesutbildning. Korsholms kommuns integrationsprogram 11

Yrkesförberedande kurser och arbetskraftspolitisk utbildning ordnas också vid Yrkesakademin i Österbotten. Kursutbudet på Korsholms vuxeninstitut, Vasa Arbis och Vaasa Opisto är öppna för alla som har tillräckliga språkkunskaper att följa med undervisningen på svenska eller finska. Regionens utbildningsinstanser ordnar kortare kurser eller kurshelheter som även invandrare kan söka till. Det Öppna universitetets och Öppna yrkeshögskolans kurser står till allas förfogande på lika villkor. Övriga stödtjänster Församlingarna Församlingarna strävar i sin internationella verksamhet till att skapa en tolerant inställning gentemot utlänningar och att ge upplysning om främmande kulturer. Församlingarna fungerar också som en förenande länk till majoritetsbefolkningen och har därför en viktig roll i integrationsprocessen. Frivilliga organisationer I Korsholm verkar många idrotts-, ungdoms-, och hembygdsföreningar. Dessutom finns politiska och religiösa föreningar samt Folkhälsans och Röda korsets lokala avdelningar. För närvarande finns inte någon invandrarförening i Korsholm och ingen av föreningarna bedriver särskild verksamhet för invandrare. Samtliga kommuninvånare är välkomna att delta i frivilligorganisationernas verksamhet. Folkpensionsanstalten För tillfället finns det inte någon speciell kundbetjäning för invandrare på FPA i Vasa. Byrån handhar inskrivningsrutinerna för socialstöden. De vanligaste ansökningsblanketterna finns på olika språk men ännu inte täckande för alla språkgrupper. Det är viktigt att en invandrare besöker FPA så snart som möjligt för att utreda sitt socialskydd och utreda vilka rättigheter han/hon har. Rättigheterna bestäms dels av ursprungsland, uppehållsstatus och hemkommunsrätt. Invandrare får i övrigt samma service som andra klienter, d.v.s. de får information om ansökningar och hur de skall gå tillväga i fortsättningen. Polisen Polismyndigheterna sköter om ärenden i samband med tillstånd som gäller uppehållstillstånd för europeiska invandrare och förlängning av samtliga uppehållstillstånd, arbetstillstånd, medborgaransökningar, asylansökningar samt övriga resedokument som t.ex. pass. Polisen samarbetar kring dessa ärenden med berörda myndigheter. Det finns information om polisens verksamhet på olika språk på polisens hemsidor. Magistraten Magistraterna är en del av den statliga lokalförvaltningen som sköter om folkbokföringen. Vid magistraten får personen ett socialskyddssignum samt det görs en anteckning om tillfällig eller varaktig hemkommun. Flyttningsanmälan kan göras till magistraten eller via posten. Skattebyrån Vid skattebyrån får personen ett skattekort eller ett källskattekort, beroende på arbetes karaktär. Vid skattebyrån finns också information om skatteavtal mellan olika länder. 12 Korsholms kommuns integrationsprogram

En modell för integration Tre vägar för effektiv integration av invandrare Modellen Delaktig i Finland för vägledning i invandringens första skede I april 2009 tillsatte inrikesministeriet ett projekt för att utarbeta en tidsbegränsad försökslag. Som mål för projektet sattes att utveckla nya integrationsmodeller, öka invandrarnas sysselsättning och förbättra statens och kommunernas samarbete, vid behov genom sektorsövergripande åtgärder. För vägledningen i invandringens första skede föreslås en modell som ska utveckla integrationsåtgärderna och integrationsutbildningen i början. De centrala förslaget i programmet Delaktig i Finland är att skapa tre kundorienterade integrationsvägar, där målen och åtgärderna varierar beroende på invandrarnas olika behov. En väsentlig del av programmet är att göra det snabbare att få tillgång till åtgärderna. För vuxna invandrare finns två vägar; väg 1, som bättre än tidigare stöder sysselsättningen av invandrare som vill in eller redan är på arbetsmarknaden, och väg 2 för invandrare som behöver särskilt stöd. Väg 3 är avsedd att främja integrationen av barn och unga. Vägarna för de vuxna börjar med en kartläggning av invandrarens behov och kunskaper, på basis av vilken invandraren styrs till de av kommunens, arbetsförvaltningens eller tredje sektorns tjänster som passar honom/henne bäst. Målet med vägen för barn och unga är att se till att invandrarungdomar får tillräckliga språkkunskaper och samma förutsättningar som majoritetsbefolkningens ungdomar att söka till vidareutbildning. Integrationsutbildningens innehåll och struktur effektiviseras genom att man utvecklar en integrationsutbildning på ett år för invandringens första skede. Utbildningens innehåll och mål varierar enligt målgrupp. Integrationsutbildningen fokuserar på språkundervisningen och orientering i samhällsfrågor. En viktig del av programmet är incitamenten: De som går programmet får en bedömning och ett intyg över deltagandet. Intyget visar för arbetsgivaren att invandraren har gått en integrationsutbildning enligt programmet. Enligt lagen om främjande av integration, som trädde i kraft 1.9.2011, har även de arbetskraftsrelaterade invandrarna rätt till integrationsfrämjande åtgärder i form av språk- och samhällsorienterande utbildning. Projektet kommer att genomföras som pilotprojekt i sex till tio kommuner i landet och på basen av de resultat man får kommer man att ta beslut om fortsatta åtgärder. Vasa stad har anmält sitt intresse för att fungera som en pilotkommun. För Korsholms kommuns del är resultaten av detta projekt viktiga för utvecklandet av integrationsfrämjande åtgärder och tjänster för samtliga invandrare oberoende av vilken orsaken till flyttningen är och därför följer man med projektet med intresse. Korsholms kommuns integrationsprogram 13

Utvecklingslinjer Vid tidpunkten för uppdateringen av detta integrationsprogram finns inte inom Korsholms kommun beslut om mottagande av flyktingar eller kvotflyktingar till kommunen. När ett sådant beslut fattas krävs åtgärder för mottagningsverksamheten och tilläggsresurser till basservicen för att på bästa sätt främja integrationen i kommunen. För närvarande pågår såväl regionala som nationella utvecklingsprojekt och program med syfte att utveckla nya integrationsmodeller och samarbetsmodeller för olika instanser, förbättra vägledningen vid invandringens första skede, öka invandrarnas sysselsättning samt att utveckla den mångkulturella kompetensen inom kommunernas basservice. Exempel på dessa är projekt som förverkligas inom ESF-projekten för verksamhetsperioden 2007 2013, Inrikesministeriets pilotprojekt som kommer att förverkligas inom ramen för Delaktig i Finland-projektet samt Perhe-kaste-projektet i Österbotten. Inom ramen för WorkPlace Vasa-projektet utreddes behoven för arbetskraftsrelaterad invandring till Vasaregionen och samtidigt också vilka behov det ställer ur servicesektorns synvinkel. Som ett förslag av utredningen ges att man utvecklar en regional infopunkt, med placering i anslutning till arbetskraftbyrån, där också de arbetskraftsrelaterade invandrarna skall kunna få information och vägledning om servicen. Förslaget bygger på idén om att tjänsterna erbjuds regionalt och de omkringliggande kommunerna kan göra avtal om att köpa tjänsterna från infopunkten. Kommunernas regionala närings- och utvecklingsbolag VASEK och nyföretagscentrum Startia har även gjort satsningar i form av företagsrådgivning riktad till invandrare. I Korsholms kommun kommer man att följa med de utvecklingsförslag och -modeller som dessa projekt leder till och man strävar till att utveckla verksamheten i enlighet med dem samt att implementera dem i basservicen. Integrationsfrämjandeplan för Korsholms kommun Kommunens centralförvaltning är den myndighet som ansvarar för hur kommunens allmänna tjänster utförs så att de lämpar sig för invandrare. En nätverksgrupp med representanter för social- och hälsovård, utbildning, kultur, fritid och boende tillsätts. I detta skede fokus på integrering av de invånare med utländsk bakgrund som finns i kommunen, speciellt på barn, ungdomar och kvinnor Fortbildning av personal för att bättre kunna möta invånare med utländsk bakgrund Utveckla infopunkten för att bättre betjäna invandrare Uppdatera kommunens hemsidor med tanke på information till invandrare Utveckla en verksamhetspunkt vid Vuxeninstitutet som kunde bli en naturlig mötesplats för invandrare Utveckla det regionala samarbetet när det gäller mottagande och integrering av invandrare Vid uppgörande av kommunens välfärdstrategi beaktas behovet av bostäder för invandrare Kommunens integrationsprogram uppdateras i enlighet med gällande lagstiftning minst vart fjärde år. 14 Korsholms kommuns integrationsprogram

15

Copyright Korsholms kommun, 2011