Följddiagram för händelsestyrda rörelser

Relevanta dokument
LABORATIONER I STYRTEKNIK. Grundläggande PLC- programmering

Sekvensstyrning Grafcet och IEC

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Digital- och datorteknik

Tentamen i Digital Design

Grundläggande digitalteknik

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

Programmerbara styrsystem

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Styrteknik 4.5/7.5 hp distans: Programmering med IEC PLC1B:1. Styrteknik

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Kortlaboration DIK. Digitalteknik, kombinatorik.

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler

Digital elektronik CL0090

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

IE1204/IE1205 Digital Design

Digital Design IE1204

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

1. Förpackningsmaskin / Packaging machine

Lektion 1, Envariabelanalys den 8 september ε < 1 < ε för alla x > N. ( ) I vårt exempel är f(x) = 1/x, så vi ska alltså ta fram ett N så att

Digital Design IE1204

Digital elektronik CL0090

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Högskoletekniker i energi- och processteknik. Formelsamling och eget skrivet formelblad

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Styrteknik : Programmering med IEC Styrteknik

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

IE1204 Digital Design

IE1204 Digital Design

LABORATIONSINSTRUKTION

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Dugga 3, kl 14 16, 25 mars 2015

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

Tentamen EDAA05 Datorer i system

F5 Introduktion till digitalteknik

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

F5 Introduktion till digitalteknik

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Nöjd Medarbetar Index 2012

AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p

TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2

Digitalteknik. Talsystem Grindlogik Koder Booles algebra Tillämpningar Karnaughdiagram. A.Lövdahl

Arbeta med normalfördelningar

Digital- och datorteknik

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Tentamen i Robotteknik MPR160, 16 december 2000

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp

Introduktion till logik

Övervakning & Programspråk

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Tentamen SSY 065, lördag 14/4, 08:30-12:30, M. Examinator: Martin Fabian, (772) 3716 Tider för lärarens närvaro: 09:30, 11:30

TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Dugga 3, kl 8 10, 7 april 2016

Tenta i Digitalteknik

TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datordugga 2 - exempel

Sammanfattningar Matematikboken Y

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik

M = c c M = 1 3 1

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Lösa ekvationer på olika sätt

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Skapa modeller i Vikingen

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Algebra och rationella uttryck

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon (besöker skrivsalen)

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Handledning för konstruktion av tabeller och diagram med Excel

LABORATIONSINSTRUKTION

Det är principer och idéer som är viktiga. Skriv så att du övertygar rättaren om att du har förstått dessa även om detaljer kan vara felaktiga.

Högskoleprovet Kvantitativ del

Robotarm och algebra

Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift

7 Digitalteknik. 7.1 Digitalteknik

Transkript:

Följddiagram för händelsestyrda rörelser

2 STYROBJEKT UNIKA FASER Två arbetscylindrar ska röra sig i följande ordning. När man ger startkommando ska kolvstången i cylinder gå ut. När den har nått sitt yttre ändläge ska den stanna kvar här och kolvstången i cylinder ska gå ut. När den har nått sitt yttre ändläge ska båda kolvstängerna gå tillbaka till sitt inre ändläge. Ett programvarv (arbetscykel) har utförts. C2B Fri lösning med reläteknik Om man arbetar en stund med reläteknik kan man snart få följande funktion. START K2 K2 K1 K1 K1 K2 Lösning med följddiagram Uppgiften kan också lösas med ett s k följddiagram. Fördelen med detta är att man har god överblick över alla händelser och kan lätt hantera en stor mängd objekt. Dessutom kan man tillämpa de logiska uttrycken för resp styrobjekt mot olika system som t ex reläteknik, pneumatiska, PLC, dator, mikroprocessor, m fl.

Nu ska vi lösa styrningen med hjälp av ett följddiagram. Man börjar med att rita in de önskade händelserna/rörelserna ( och ). Observera när rörelserna börjar resp slutar. Därefter markerar man signalerna (,, C2B och ) från de olika rörelserna. Sedan noterar man tillstånden för samtliga signaler. När detta är klart fyller man i de önskade utsignalerna på och (längst ned i listan). Nu är signaltabellen klar att bearbetas. Fas 1 2 3 4 5 6 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 C2B 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 Xs 1 1 1 1 0 0 C2B + - START (A) 0 0 1 1 0 0 1 1 1 1 0 0 Arbetsgång för ett givet händelseförlopp: 1. Rita rörelserna för varje cylinder i ett diagram. 2. Numrera faserna för varje tillstånd. 3. Skriv in samtliga in-variabler för cylindrarna ( ). 4. Fyll i ettor (1) och nollor (0) för samtliga in-variabler. 5. Skriv in samtliga ut-variabler ( och ) för cylindrarna. Gör detta längst ned. 6. Fyll i ettor (1) och nollor (0) för samtliga ut-variabler. 7. Notera om det finns lika faser. 8. Vid lika faser, arrangera hjälpminne så de blir olika (1 minne gör 2 faser olika, 2 minne gör 3 faser olika, osv). 9. Lägg in ett startminne (Xs). Skapa kod för set respektive reset. 10. Lös de logiska uttrycken för ut-signalerna (cylindrarna). Xs Startminne SET = A C1 B RST = Cylinder 1 = + Man läser av varje fas (kolumn) man önskar en etta. Tillämpa sedan Booles algebra och lagar för att förkorta uttrycket. Vi får följande uttryck vid förkortning VC 1 = ( ) ( )

Detta uttryck är dock inte det mest förenklade. Booles algebra och lagar räcker inte till för det. Det mest förkortade uttrycket är följande VC 1 = Detta uttryck får man genom följande resonemang. Leta efter en signal (1 eller 0) som liknar den önskade så långt som möjligt. Den ska helst börja eller sluta där den önskade signalen börjar/slutar. Är signalen för lång, vilket den oftast är, förkortar man den med en OCH funktion. För denna förkortning letar man på den andra sidan av den önskade signalen som ger ett omslag på rätt ställe. Blir signalen för kort kan man förlänga den med en ELLER funktion. Nedan visas hur vi tänkt i ovanstående exempel, men först de 2 regler vi talat om. OCH (AND) ELLER (OR) Förkortar Förlänger 2 Liknar den önskade signalen. Den vänstra flanken är lik den önskade. Är dock lite för lång. Förkortar den med en OCH funktion. 3 Signalen ger omslag på den högra flanken och förkortar därmed signalen från. Xs 1 Det är dessa signaler vi ska skapa ett logiskt uttryck för. 4 När är ett och Xs är ett får vi en etta på dess utgång. signalen är löst. VC 1 = Det uttryck vi fick fram tidigare VC 1 = är alltså inte det mest förkortade. Variablerna C1 F påverkar alltså inte uttrycket. För att kunna lösa ut de mest förkortade logiska uttrycken krävs det träning och rutin. Cylinder 2 VC 2 = Xs

Sammanfattning Xs Startminne SET = A C1 B RST = Cylinder 1 VC 1 = Cylinder 2 VC 2 = Xs Logiskt kopplingsschema

2 STYROBJEKT LIKA FASER Nu ska vi ta ett exempel där det finns lika faser. Två arbetscylindrar ska röra sig i följande ordning. När man ger startkommando ska kolvstången i cylinder gå ut och sedan in igen. När den har nått sitt inre ändläge ska gå ut och in igen. Ett programvarv (arbetscykel) har utförts. C2B Vi löser uppgiften med hjälp av ett följddiagram. Δ Δ Fas 1 2 3 4 5 6 7 8 1 0 0 0 1 1 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 C2B 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 X1 0 0 1 1 1 1 0 0 Xs 1 1 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 Som vi kan se är följande faser lika: 1 och 5, 2 och 4 samt 6 och 8. Detta kontrolleras innan vi fyllt i 1:or och 0:or från X1 och neråt i diagrammet. Dessa måste göras olika så att alla faser blir unika.

Lika faser För att göra faser olika får vi använda en extern variabel som vi stoppar in i systemet. Vi använder ett minne för denna extra variabel och kallar den för hjälpminne 1 (X1). Denna ska se till att åstadkomma en förändring. Eftersom vi har parvis lika faser räcker det med en extra variabel. Detta eftersom en binär variabel (även kallad Boolsk) kan anta två värden, 0 och 1. Om ser till att vår extra variabel ger en etta eller nolla i fas 1 och motsatta statusen på fas 5 kommer de att bli olika. Så gör vi även för de andra faserna som är lika. Om vi låter signalen ett-ställa våran extra variabel och nollställa den så kommer man att få denna extra variabel (som vi kallar för X1) att ge ettor i faserna 3-6. Övriga blir noll. Nu är alla faser olika (unika). Vi fyller i dessa 1:or och 0:or för X1 i sanningstabellen. Not Om man har 3 faser som är lika fordras 2 extra variabler, eftersom vi arbetar med binära signaler. X1 hjälpminne SET = RST = Nu är den extra variablen löst och vi kan gå vidare till vårat startminne. Det är viktigt att man bearbetar signalerna i denna ordning som vi redovisar här. Man kan t ex inte börja med startminnet och sedan hjälpminnet. Xs Startminne SET = A X1 RST = Cylinder 1 VC = Xs Nu har vi bara kvar. Eftersom vi var tvungna att föra in en extra variabel, X1 måste den användas nu då vi inte tidigare (i Xs eller ) har använt den. Annars skulle den ju inte fylla någon funktion. Så vi kan utan vidare notera X1 i uttrycket för. Det vi får kontrollera är om den ska vara 0 eller 1. Detta ser vi i sanningstabellen. Där kan vi se att den måste vara 1. Sedan får vi som tidigare, kontrollera om vi behöver förkorta eller förlänga signalen. Cylinder 2 = X1