Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in förbättrades kommunernas ekonomiska ställning jämfört med året innan. I bokslutsuppgifterna för år 010 var försvagningen av verksamhetsbidragen mindre än förväntat och kommunerna lyfte inte långfristiga lån i lika hög grad som året innan. Ökningen av skattefinansieringen kompenserade försvagningen av verksamhetsbidraget. Helsingfors 1.6.011 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
Uppgifter om kommunernas och samkommunernas boksluts 009 och 010, miljoner euro Kommuner Samkommuner 009 010* Förändring, % 009 010* Förändring, % + Verksamhetens intäkter 7 76 8 33 7, 9 840 11 080 1,6 - Verksamhetens kostnader 30 706 31 906 3,9 9 307 10 441 1, = Verksamhetsbidrag - 944-3 583,8 533 640 0,0 + Kommunens inkomstskatt 15 438 15 766,1 + Fastighetsskatt 973 1 169 0, + Andel av samfundsskattens avkastning 1 199 1 413 17,9 + Övriga skatteinkomster -11, + Statsandelar 6 910 7 430 7,5 + Finansiella intäkter 51 53 3,9 19 17-11,4 - Finansiella kostnader 7 48-9,0 63 114 80,3 = Årsbidrag 1 817 480 36,5 489 543 11,0 Avskrivningar och nedskrivningar 1 668 1 705, 368 449,1 Investeringsutgifter 3 334 3 70 11,6 67 036 0,9 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 8 39 5, 16 4 55, Försäljningsinkomster av investeringstillgångar 630 381 77,6 38 5-35,7 Ökning av utlåningen 304 1 34 34,0 15 19 5, Minskning av utlåningen 15 186, 3-38,4 Ökning av långfristiga lån 160 1 87-15,4 41 1 58 533,0 Minskning av långfristiga lån 1 198 1 159-3,3 99 10,3 Likvida medel 31.1 3 548 4 007 1,9 673 747 10,5 Lånestock 31.1 9 84 10 518 6,9 1 056 357 13,3 Kommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag försvagades mindre än än vad som förutspåddes i de bokslutsprognoser som samlades in från kommunerna i Fasta Finland i januari. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med 3,9 procent, vilket motsvarade 1, miljarder euro. Av utgifterna ökade köpen av tjänster mest, vars ökning förklaras både av förändringar i servicestrukturen och av utläggning av tjänster på entreprenad. Försvagningen av verksamhetsbidraget balanserades av ökningen av skattefinansieringen med 1,3 miljarder, varav statsandelarna ökade med 519 miljoner och skatteinkomsterna med 739 miljoner. Av skatteinkomsterna ökade fastighetsskatterna med 196 miljoner och samfundsskattens andel med 14 miljoner euro. Samfundsskattens andel återhämtade sig något från nedgången året innan. Inkomsterna från fastighetsskatterna ökade, eftersom fastighetsskattesatsen höjdes i fler än tvåhundra kommuner. Samkommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag var bättre än bokslutsprognoserna från början av året, men årsbidraget var sämre än förväntat. Samkommunernas verksamhetsntäkter ökade med 1,6 procent och verksamhetsutgifterna med 1, procent, vilket ledde till att samkommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag förbättrades. Kommunernas investeringsutgifter ökade enligt prognos. Kommunerna använde 3,7 miljarder för investeringar, vilket var 11,6 procent mer än året innan. Långfristiga lån lyftes för 1,8 miljarder. Nettoökningen av långfristiga lån var dock 94 miljoner mindre än året innan. Enligt bokslutsuppgifterna täckte årsbidraget 148 procent av kommunernas avskrivningar och 11 procent av samkommunernas. Årsbidraget täckte 71 procent av kommunernas egenanskaffningsutgifter för investeringar och 7 procent av samkommunernas. Överföringen av vattenverksverksamheten i huvudstadsregionen till samkommunen ökade i betydlig grad kommunernas överlåtelseinkomster från investeringstillgångar. Försäljningen som genomfördes i form av en affärsverksamhetsförsäljning ökade också kommunernas lånefordringar. De tillgångar som överfördes
från kommunerna till samkommunen i samband med försäljningen av affärsverksamheten betalades av samkommunen genom att samkommunen tog ett lån av kommunerna och gav dem andelar av sitt grundkapital. Motsvarande transaktion syntes hos samkommunerna som en ökning av långfristiga lån och som ökade investeringsutgifter. Omstruktureringarna syntes redan i de bokslutsprognoser som samlades in i början av året. Kommunernas lånestock ökade med 675 miljoner euro från året innan, vilket var en ökning av lånestocken med 6,9 procent. Lånestocken per invånare var 1 957 euro, medan den året innan var 1839 euro. I slutet av året hade kommunerna 745 euro per invånare i likvida medel. Samkommunernas lånestock ökade med 1,3 miljarder euro, vilket mer än fördubblade lånestocken. Ökningen av samkommunernas sammanräknade lånestock berodde huvudsakligen på förvärvet av vattenverksverksamheten i huvudstadsregionen. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi. Statistiken omfattar uppgifter om 340 kommuner 1) och 170 samkommuner. 1) Uppgifter om Sottunga och Eckerö kommuner saknas. 3
Innehåll Figurer Figurbilagor Figurbilaga 1. Lånestock och likvida medel i kommunerna 00 010*...5 Figurbilaga. Skatteinkomster, statsandelar, lånestock och årsbidrag i kommunerna 00 010*...5 4
Figurbilagor Figurbilaga 1. Lånestock och likvida medel i kommunerna 00 010* *) Förhandsuppgifter Figurbilaga. Skatteinkomster, statsandelar, lånestock och årsbidrag i kommunerna 00 010* *) Förhandsuppgifter 5
Offentlig ekonomi 011 Förfrågningar Mikko Mehtonen (09) 1734 76 Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö kuntien.talous@stat.fi http://tilastokeskus.fi/til/ktt/index_sv.html Källa: Preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 010. Statistikcentralen. Statistikcentralen, försäljning PB C 000 STATISTIKCENTRALEN tfn (09) 1734 011 fax (09) 1734 500 myynti@stat.fi www.stat.fi ISSN 1796-0479 = Finlands officiella statistik ISSN 1799-1706 (pdf)