Våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården

C-uppsats Våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården Författare: Maria Marelius, Joacim Svensson och Louise Wärnehall Termin: VT11 Kurskod: 2OM340

Examensarbete Omvårdnad 15 Hp Titel: Våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården Författare: Maria Marelius, Joacim Svensson och Louise Wärnehall SAMMANFATTNING Bakgrund: Brister har påvisats i kunskapen hos vårdpersonal om våldtagna patienters omvårdnadsbehov. Den bristande kunskapen kunde innebära att våldtagna patienter erhöll otillfredsställande omhändertagande i vården. Den omvårdnadsteoretiska grunden var hämtad från Katie Eriksson. Syfte: Syftet var att beskriva våldtagna patienters upplevelse av omhändertagandet i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie som byggde på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier samt två studier vilka var både kvalitativa och kvantitativa. Två huvudtema för omvårdnad skapades och fem undertema framkom. Resultat: Två tema framkom, positiva upplevelser av omvårdnad och negativa upplevelser av omvårdnad med respektive undertema. Resultatet visade i huvudsak att patienter upplevde tillfredställande omhändertagande i vården men brister påträffades fortfarande. Resultatet var relevant för vårdpersonal i omvårdnadsprocessen då vårdpersonal skulle kunna möta patientgruppen i vårdkedjan. Forensisk undersökning visades vara känsloladdad för patienten i omvårdnadsprocessen och för att uppnå tillfredställande omvårdnad borde vårdpersonal besitta kunskaper om omvårdnadsbehovet vid forensisk undersökning. Slutsats: I Sverige behövs kunskap om våldtagna patienters behov av omvårdnad. Våldtagna patienter behöver erfaren och utbildad vårdpersonal för att tillfredsställande omvårdnad ska uppnås. Nyckelord: Våldtäkt, omvårdnad, patient, vårdpersonal

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 INLEDNING....... 1 2 BAKGRUND......1 2.1 Historik............1 2.2 Föreställningar om våldtäkt.... 2 2.3 Begreppsdefinition... 2 2.4 Katie Erikssons omvårdnadsteori....4 2.5 Våldtagna patienters krisreaktioner.......5 2.6 Utbildning och kunskap...... 5 2.6.1 Sexual Assault Nurse Examiner (SANE).....6 2.7 Bemötande av våldtagna......6 3 PROBLEMFORMULERING... 6 4 SYFTE.7 5 METOD...7 5.1 Sökningsförfarande..........7 5.1.1 Inklusionskriterier.........7 5.1.2 Exklusionskriterier.......7 5.2 Kvalitetsgranskning.........8 5.3 Dataanalys.......... 8 5.4 Etiska överväganden.... 9 6 RESULTAT......10 6.1 Positiva upplevelser av omvårdnad...........10 6.1.1 Social omvårdnad....11 6.1.2 Praktisk omvårdnad.... 11

6.1.3 Medicinsk omvårdnad.....12 6.1.3.1 Second rape..12 6.1.4 Utbildning och Kunskap..... 13 6.2 Negativa upplevelser av omvårdnad..13 6.2.1 Social omvårdnad....13 6.2.2 Praktisk omvårdnad....14 6.2.3 Medicinsk omvårdnad.14 6.2.4 Utbildning och kunskap......14 6.2.5 Föreställningar om våldtäkt...........14 7 DISKUSSION...15 7.1 Resultatdiskussion...17 7.2 Metoddiskussion...17 7.2.1 Sökningsförfarande.........17 7.2.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier...18 7.2.3 Kvalitetsgranskning.....28 7.2.4 Dataanalys... 18 8 FRAMTIDA FORSKNING...18 9 SLUTSATS... 19 REFERENSER 20

BILAGOR Bilaga 1 Kvalitetsbedömning, kvantitativ metod Bilaga 2 Kvalitetsbedömning, kvalitativ metod Bilaga 3 Artikelsökningar Bilaga 4 Artikelmatris Bilaga 5 Statistik över antal anmälda våldtäkter i Sverige

1 INLEDNING Dagligen inträffar händelser vilket orsakar att individer uppsöker sjukvård och en del av individerna uppsöker sjukvård efter att de blivit utsatta för våldtäkt (Carlsson Sanz, 2008). Anmälda våldtäkter har de senaste tio åren ökat med 289 %. År 2000 anmäldes 2 024 våldtäkter och år 2010 anmäldes 5 857 våldtäkter. Siffran för 2010 är preliminär (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2009). Det finns ett mörkertal över siffrorna och mörkertalet över antal våldtäkter är uppskattat till 90-95 % (Statens offentliga utredningar [SOU], 2001:14). Fullständiga siffror över anmälda våldtäkter i Sverige redovisas i bilaga 5. All vård är inte god vård (Eriksson, 1994) därmed skulle kunskap behövas om vilka upplevelser våldtagna patienter har om omhändertagandet i vården och om möjlighet finns att förbättra omhändertagandet. Under sjuksköterskeutbildningar studeras det om olika patientgruppers behov av omvårdnad och vi blev intresserade av hur våldsutsatta patienter upplever omhändertagandet. I uppsatsen avser vi att beskriva våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården. 2 BAKGRUND I bakgrunden presenteras historik, föreställningar om våldtäkt, begreppsdefinitioner, Katie Erikssons omvårdnadsteori, våldtagna patienters krisreaktioner, utbildning och kunskap, Sexual Assault Nurse Examiner (SANE)-program och bemötande av våldtagna. 2.1 Historik Under medeltiden kriminaliserades våldtäkt på grund av så kallade brudrov. Med brudrov menas att ett äktenskap kunde drivas fram genom att en man utförde sexuella övergrepp på en kvinna. Det sexuella övergreppet tvingade kvinnan att gifta sig med gärningsmannen eftersom kvinnan var tvungen att vara oskuld vid ett giftermål. Om kvinnan råkade ut för ofrivilligt sexuellt övergrepp blev hon tvungen att gifta sig med gärningsmannen och genom äktenskapet fick därmed gärningsmannen rätt till hennes egendom. Det innebar att om kvinnan var trolovad med en man men utsattes för våldtäkt av en annan man hade den trolovade mannen inte längre rätt till ett giftermål och därmed inte längre rätt till kvinnans egendom. Anledningen att våldtäkt kriminaliserades var att männen ville skydda sin egendom (Kwarnmark & Tidefors Andersson, 1999). Fram till år 1779 resulterade våldtäkt i dödsdom i Sverige. Det hårda straffet var inte för att 1

skydda kvinnan utan för att poängtera att kvinnans makes heder blev skändad. År 1864 blev våldtäkt sett ur den drabbades perspektiv och då uppmärksammades att brottet var riktat mot kvinnan och inte gentemot hennes make. 1965 blev våldtäkt inom äktenskapet olagligt vilket innebar att kvinnan hade rätt att neka till sexuellt umgänge och 1984 förändras lagen så att sexuella övergrepp benämns sexualbrott. Lagstiftningen fokuserar på gärningsmannens brottsliga handlande jämfört med tidigare då offret blev skuldbelagt för våldtäkten (Grände, 2007). 2.2 Föreställningar om våldtäkt Wennstam (2004) skriver: Våldtäkt är ett samhällsproblem men ett samhällsproblem som nästintill halva befolkningen inte verkar bry sig om. (s. 59) Studier visar att våldtäkt oftast sker i hemmet med en gärningsman offret är bekant med. Samhället menar att våldtäkt är när en främling överfaller offret och att det är något den våldtagna själv begär på grund av klädsel, attityd, utseende, samt alkohol- och narkotikapåverkan (Wennstam, 2002). Den föreställning media, svenska rättsväsendet och samhället ger av mannen är att om mannen blir sexuellt upphetsad av till exempel en flirt kan hans förnuft försvinna och mannen kan utföra sexuella handlingar han anser sig ha fått inviter till. Föreställningen kan spela en avgörande roll till att media, svenska rättsväsendet och samhället skulle kunna oskyldigförklara mannen (Wennstam, 2004). Prostitution och pornografi är sexuella handlingar samhället accepterar. Det kan leda till att män kan se kvinnor vara tillåtna offer (Eliasson, 2000). Samhället kan anse att det är kvinnans ansvar att tillfredsställa mannens sexuella behov. Om kvinnan nekar att tillfredsställa mannen kan det resultera i sexuella övergrepp eftersom mannen, enligt samhällets föreställning, anser sig ha rätt att få sitt sexuella behov tillgodosett. Kvinnans flirtande kan få mannen att tro att kvinnan ber om att få sexuellt umgänge men hennes flirtande innebär inte att hon ber om att bli våldtagen (Kielos, 2008). 2.3 Begreppsdefinition Här ges definitioner till centrala begrepp vilka förekommer i föreliggande litteraturstudie. Våldtäkt Begreppet våldtäkt definieras enligt Svea Rikes Lag med reviderad upplaga 2005: 2

Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (Brottsbalk 1962:700, kap 6, 1). Det innebär att sexuella handlingar, penetration eller inte, definieras våldtäkt om individer nekar till sexuell handling. Individer ska kunna vistas i en miljö där en flirt kan uppstå men det förutsätter inte ett löfte om sexuella handlingar. Oavsett om offren är drog- och alkoholpåverkad ska de inte utnyttjas sexuellt. Omvårdnad Omvårdnad av våldtagna patienter börjar i bemötandet. Det är viktigt att det blir ett tillfredsställande möte för att patienter ska känna trygghet i omhändertagandet under vårdtiden (Carlsson Sanz, 2008). Vårdpersonal ska lindra lidande och förbättra möjligheterna för att patienters välbefinnande ska öka genom att konkret utföra omvårdnad vilket bäst gynnar patienter och på bästa sätt kan minska patienters lidande (Eriksson, 1994). Vårdpersonal bör respektera patienters autonomi om de vägrar bli undersökta (Carlsson Sanz, 2008). Patienter har rätt till integritet och självbestämmande och vård ska, i samråd med patienten, utformas och tillämpas ändamålsenligt (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 1982: 763). Forensisk undersökning Forensisk undersökning är en gynekologisk, rättsmedicinsk och medicinsk undersökning av våldtagna patienter (Carlsson Sanz, 2008). Vårdpersonal genomför forensisk undersökning med hjälp av rape kit. Rape kit är ett åtgärdsprogram framställt av Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL). Rape kit innehåller instruktioner, provtagning och förvaringsmaterial vårdpersonal använder sig av vid den forensiska undersökningen (Ehnhage-Johnsson, Skwarek, Seflin, Eriksson & Boström, 2003). Rape kit bör användas inom 72 timmar efter det sexuella övergreppet har ägt rum. Oavsett om 72 timmar har passerat bör medicinsk provtagning genomföras. Med medicinsk provtagning avses att undersöka blodsmitta, STI, graviditet samt drog- och alkoholpåverkan (Carlsson Sanz, 2008). Forensisk undersökning 3

innebär att kläderna patienten bar vid våldtäkten omhändertas och läggs i papperspåsar för vidare spårsäkring. Eventuella skador på och i kroppen fotograferas och dokumenteras för bevisvärde och könshår kammas för att hitta främmande partiklar. På patientens hud samt under patientens naglar kan gärningsmannens DNA ansamlas och med hjälp av tops vidrörs områdena för att samla in eventuella DNA (Sivam 1 ). Vårdpersonal bör informera patienter om att forensisk undersökning är frivillig även om den begärs av polis men undersökningen är av värde vid eventuell anmälan och åtal (Carlsson Sanz, 2008). 2.4 Katie Erikssons omvårdnadsteori Eriksson (1994) menar att: Vårdlidandet kan ses som ett onödigt lidande som med alla medel bör elimineras. (s. 98) Vi anser att Erikssons omvårdnadsteori var den teori som var bäst lämpad för litteraturstudien om våldtagna patienters upplevelser av omvårdnad. Anledningen till att Erikssons omvårdnadsteori används är för att våldtagna patienter antas uppleva ett lidande i omvårdnadsprocessen. Utebliven vård, icke vård eller brister i god vård kan leda till ett vårdlidande. Vårdlidande innebär att patienten upplever ett lidande orsakat av vård eller utebliven vård. Utebliven vård kränker värdigheten hos patienten och är en maktutövning hos de redan maktlösa patienterna. Ett vårdlidande hos patienter kan uppstå till följd av vårdpersonals bemötande, omhändertagande och omvårdnad. Om omvårdnad inte ges, på ett för patienterna värdigt sätt, kan omvårdnad orsaka vårdlidande. Patienter är individer vilka uppvisar lidande kroppsligt, själsligt eller andligt. Kropp, själ och ande utgör en helhet och när det inte är balans i helheten påverkas hälsan (Eriksson, 1994). Patienter bör ses som en helhet när omvårdnad utförs och vårdpersonal bör skapa sig en förståelse för patienters lidande. Lidandet kan ses som en naturlig del av patienters liv och unikt för varje individ. Vårdpersonal bör tillgodose lidande patienters grundläggande behov vilket är omvårdnadens huvudsakliga mål (Eriksson, 1987). 1 Thevannai Sivam Sjuksköterska Södersjukhuset, personlig kommunikation 17 februari 2011. 4

2.5 Våldtagna patienters krisreaktioner Akutsjukvård inriktar sig på behandling av patienters fysiska skador men de senaste åren har akutsjukvården inriktats mot patienters eventuella emotionella konsekvenser (Carlsson Sanz, 2008). Patienter utsatta för sexuella övergrepp kan uppleva en kris i form av olika traumatiska uttryck. Exempel på traumatiska uttryck kan vara skam, skuld, depression, ångest och rädsla för ensamhet. Om patienter inte söker hjälp för uttrycken kan det leda till långvariga besvär. Besvären kan vara posttraumatiskt stressyndrom, koncentrationssvårigheter och vredesutbrott. För att hantera krissituationen kan det vara vanligt med självskadebeteende, exempelvis alkohol, droger, ätstörningar eller sexmissbruk (Grände, 2007). Patienters personliga förutsättningar spelar en avgörande roll för hur deras kris utvecklar sig och om de har socialt stöd klarar de av krisen bättre (Eide & Eide, 1997). Patienter bör känna sig trygga för att uttrycka sina känslor kring övergreppet och vårdpersonal har en betydelsefull roll i övertygandet av patientens icke skuld till övergreppet (Kwarnmark & Tidefors Andersson, 1999). 2.6 Utbildning och kunskap Brister påvisas gällande utbildning och kunskap hos vårdpersonal i omhändertagandet av våldtagna patienter. Utbildningar till vårdpersonal behövs både i grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning (Björck & Heimer, 2008). Vårdpersonal uppger att de känner sig osäkra på vilka omvårdnadsåtgärder våldtagna behöver. Vårdpersonalens kunskap bör utvecklas för att våldtagna patienter ska få en tillfredsställande omvårdnad (SOU, 1994). Kvinnojourer i Sverige besitter betydelsefull kunskap och erfarenhet om kvinnors omvårdnadsbehov. Kvinnojourer tog fram förslag om att Hälso- och sjukvården bör inrätta specialiserade centrum för våldtagna och misshandlade kvinnor. Forskning ska öka kunskaper om hur centers verksamhet bör vara. Genom att centrumen upplyser om sin verksamhet och den kunskap de besitter ökar kunskapen hos vårdpersonal. Att ha en nära förbindelse mellan forskning och klinisk verksamhet kan leda till en ökad kunskap och ökad kvalitet inom området våldtagna patienters omvårdnadsbehov (SOU, 1994). I Uppsala finns ett nationellt centrum för våldsutsatta kvinnor. På Uppsala universitet bedrivs utbildning till Hälso- och sjukvårdspersonal om våld mot kvinnor. I Sverige finns endast en akutmottagning som inriktar sig på våldtagna patienters omvårdnadsbehov och den finns på Södersjukhuset (SÖS) 5

i Stockholm (Sivam 1 ). 2 2.6.1 Sexual Assault Nurse Examiner (SANE)-program SANE-program utvecklades i U. S. A. år 1976 för att förbättra omhändertagandet i vården för våldtagna patienter och programmen utgår från att tillfredsställa patienters omvårdnadsbehov. SANE samarbetar med myndigheter, exempelvis med rättsväsende. Samarbetet minskar patienters lidande genom att patienter inte behöver upprepa sin historia om våldtäkten för olika myndigheter (Ahrens, Campbell, Wasco, Aponte, Grubstein & Davidson, 2000). 2.7 Bemötande av våldtagna Bemötande av våldtagna patienter har fyra mål. Första målet är krishantering och psykologiskt bemötande eftersom patienter kan känna sig förvirrade, osäkra och saknar känsla av kontroll över den kaotiska tillvaron. Vårdpersonal bör minimera väntetider för patienter och vara fysiskt närvarande under forensiska undersökningen. Andra målet är säkring av bevis för eventuell anmälan mot förövaren. Tredje målet är uppföljning av medicinsk profylax vilket ingår i forensiska underökningen. Fjärde målet är socialt stöd vilket innebär att vårdpersonal bör förvissa sig om att patienter har socialt stöd vid hemgång. Med socialt stöd menas familj och vänner. Om patienter behöver ytterligare vård ska de läggas in på vårdavdelning. Patientens behandlande läkare bör skriva remiss till sjukhusets kurator för uppföljning av patientens psykiska mående (Carlsson Sanz, 2008). 3 PROBLEMFORMULERING Utebliven vård eller ofullständig vård kan leda till ett lidande för patienter (Eriksson, 1994). Brister har kunnat påvisas i omhändertagandet hos vårdpersonal gentemot våldtagna patienter (SOU, 1994). Det finns föreställningar om vad våldtäkt innebär och föreställningarna kan påverka omvårdnaden våldtagna patienter får. Om våldtagna patienter får otillfredsställande omvårdnad kan det orsaka ett lidande för dem. Föreställningen om vad våldtäkt innebär kan påverka vårdpersonalens agerande vid mötet med våldtagna och det kan antas vara ett problematiskt möte. Vårdpersonalens föreställningar kan tänkas hindra dem från att ge en tillfredsställande omvårdnad till våldtagna patienter. 2 1 Thevannai Sivam Sjuksköterska Södersjukhuset, personlig kommunikation 17 februari 2011. 6

4 SYFTE Syftet är att beskriva våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården. 5 METOD Metoden i uppsatsen är en systematisk litteraturstudie (Friberg, 2006). 5.1 Sökningsförfarande Sökning skedde i fem olika databaser inriktade mot omvårdnadskunskap; Cinahl, PsycINFO, MedLine, SweMed och Elin. Våra sökord översattes i svensk MeSH för att erhålla medicinska termer på engelska. Huvudsökord: Rape, Forensic Nursing, Emergency Nursing, Nursing Care, Men, Crime Victims, Sex Offenses. Sökorden kombinerades för att få relevanta träffar (Bilaga 3). Emergency Nursing användes för att vi tror att våldtagna oftast söker sig till akutsjukvården i första hand samt. När vi utförde våra sökningar handlade artiklarna om kvinnor vilket gjorde att vi fick lägga till sökordet Men eftersom vi inte ville särskilja på män och kvinnor. Manuella sökningar utfördes på Campbell Rebecca, Ericksen Janet, Kelleher Caroline och Hildegard Peplau. Vid 300 träffar eller mindre läste vi samtliga titlar. Sökningsförfarande och urval ägde rum mellan den 19 januari till 4 februari 2011. 5.1.1 Inklusionskriterier Artiklar inkluderades: - skrivna 2000-2010 - innefattande ålder 18 år och äldre - skrivna på svenska och engelska - peer-reviewed 5.1.2 Exklusionskriterier Artiklar exkluderades: - vars forskningspersoner blivit våldtagna som barn - som fokuserade våldtäkt i relation till olika religiösa riktningar - som fokuserade omvårdnad i relation till våldtäkt i samband med krig 7

5.2 Kvalitetsgranskning En kvalitetsbedömningsskala graderas till tre olika grader, samtliga grader innehöll olika procentenheter. Grad 1 består av procentenheten 80-100% vilket motsvarar hög kvalitet. Grad 2 består av procentenheten 60-79% vilket motsvarar medel kvalitet och grad 3 består av procentenheten 59 % eller lägre vilket motsvarar låg kvalitet. Kvalitetsbedömning skiljer sig beroende på om artikeln är kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitetsbedömningsprotokollet för kvantitativa metoder motsvarar 25 frågor och kvalitetsbedömningsprotokollet för kvalitativa metoder motsvarar 18 frågor (Willman och Stoltz, 2002). Modifiering av kvalitetsbedömningsprotokollet har gjorts för att bedömningen skulle bli relevant till litteraturstudien. Vi läste 33 artiklar varav tolv artiklar valdes ut för att redovisas i litteraturstudien resultat. Artiklarna granskades i en tregradig bedömningsskala och den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna har bedömts efter hur väl frågorna i bedömningsskalan har besvarats utifrån tillänglig information i artikeln. Kvalitetsbedömningsprotokollet för kvantitativa metoder erhöll 17 poäng och kvalitetsbedömningsprotokollet för kvalitativa metoder erhöll 14 poäng. Sex av våra artiklar erhöll bedömningen hög kvalitet varav en artikel var kvantitativ och fem var kvalitativa. Fyra artiklar erhöll bedömningen medelkvalitet varav tre artiklar var kvantitativa och en artikel var både kvantitativ och kvalitativ. Två artiklar erhöll bedömningen låg kvalitet varav en artikel var kvantitativ och en var både kvalitativ och kvantitativ. Dessa två artiklar inkluderades i litteraturstudien för att bedömningen gränsade till medelkvalitet och de motsvarade vårt syfte. Enligt Willman & Stoltz (2002) kan en artikel som bedöms ha låg kvalitet ingå i en studie om artikelns resultat svarar till studiens syfte och kan överföras till klinisk verksamhet. Samtliga artiklar lästes av var och en av oss för att vid kvalitetsgranskningen sammanställas samt säkerställa en så säker granskning som möjligt. Ytterligare sex artiklar kvalitetsgranskades men exkluderades då artiklarna erhöll för låg procentsats. Resterande artiklar exkluderades då vi ansåg, under läsningens gång, att de inte svarade på vårt syfte. 5.3 Dataanalys Dataanalysen av artiklarna påbörjades genom att vi läste varje artikels resultat, upprepade gånger, för att hitta överensstämmande begrepp som var applicerbara till syftet. Meningsenheter applicerbara till syftet markerades med olika färger med överstrykningspenna. Meningsenheterna kondenserades och kodades. Undertema och tema skapades för att tolka vad meningsenheterna representerade och tolkningarna resulterade i 8

resultatet. Analysmetod innebär att texter analyseras och delas in i olika tema. Analysen påbörjas med meningsenheter, korta citerade stycken av texten vilka bryts ner till kondensering och slutligen kodning. Kondensering är en process där texten förkortas ner och blir lättare att förstå samtidigt finns det väsentliga innehållet kvar i texten. Kodning är den process då datamaterialet bryts ner, begreppliggörs och sätts samman på ett nytt sätt. Kodningar resulterar i undertema och tema (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). 5.4 Etiska överväganden Med etiska överväganden menas att en litteraturstudies valda artiklar ska vara granskade av etisk kommitté eller föra etiskt resonemang (Forsberg & Wennström, 2008). För att säkerställa att etisk granskning av artiklarna har utförts har kontakt med samtliga artikelförfattare tagits via e-post. Nio artikelförfattare svarade att deras artiklar var godkänd av en etisk kommitté. Tre artikelförfattare erhölls inget svar från. Vi anser att samtliga artiklar anses föra ett etiskt resonemang. Informanterna i valda artiklar var anonyma, frivilliga och kunde vid önskemål avbryta sitt deltagande. Artiklarna var engelskspråkliga och noggrannhet i översättningsprocessen eftersträvades för att undvika feltolkning av innehållet. Resultatet har på ett objektivt sätt beskrivit patienters upplevelse av omhändertagandet i vården och trots våra föreställningar och personliga åsikter exkluderades inga artiklar i litteraturstudien. 9

6 RESULTAT Under analys av artiklarna har det framkommit följande tema och undertema. Tema Undertema 6.1 Positiva upplevelser av omvårdnad 6.1.1 Social omvårdnad 6.1.2 Praktisk omvårdnad 6.1.3 Medicinsk omvårdnad 6.1.3.1 Second Rape 6.1.4 Utbildning och kunskap 6.2 Negativa upplevelser av omvårdnad 6.2.1 Social omvårdnad 6.2.2 Praktisk omvårdnad 6.2.3 Medicinsk omvårdnad 6.2.4 Utbildning och kunskap 6.2.5 Föreställningar om våldtäkt 6.1 Positiva upplevelser av omvårdnad Det har i huvudsak framkommit att patienter vilka sökt fysisk och psykisk sjukvårdshjälp efter en våldtäkt upplevde ett tillfredställande omhändertagande i vården (Campbell, Wasco, Ahrens, Sefl & Barnes, 2001; Du Mont et al., 2008; Monroe, Kinney, Weist, Dafeamekpor, Dantzler & Reynolds, 2005; Courey, Martsolf, Draucker, & Strickland, 2008). Studier har visat att sjukhusmiljön spelade en roll för hur våldtagna patienter upplevde omvårdnad. Patienter har uppskattat en trygg och lugn miljö och att bli bemött av vårdpersonal, vilka agerat på ett tryggt och lugnt sätt, har upplevts vara ett tillfredställande omhändertagande i vården (Ericksen, Dudley, McIntosh, Ritch, Shumay & Simpson, 2002; Campbell et al., 2006; McConkey, Sole & Holcomb, 2001; Courey et al., 2008). Vårdpersonalens omvårdnad kunde hjälpa patienter återfå styrka och kraft vilket gav patienter en känsla av välmående (Du Mont et al., 2008). Patienter kunde uppleva tillfredställande omvårdnad när de blev betrodda vilket främjade patienters återhämtning av trygghet (Monroe et al., 2005; Ericksen et al., 2002). Patienter upplevde att de fick både tid och uppmärksamhet av vårdpersonal och beskrev en tröstande, vänlig och omhändertagande omvårdnad (Du Mont et al., 2008). 10

6.1.1 Social omvårdnad Att bli omhändertagen och behandlad av vårdpersonal vilka dagligen arbetar med våldtagna patienter upplevdes vara ett tillfredställande omhändertagande (Ericksen et al., 2002). Tillfredsställande omhändertagande upplevdes av patienter när vårdpersonal hade ögonkontakt med dem, lyssnade aktivt och lät patienterna bestämma i vilken takt omhändertagandet och behandlingen skulle fortgå. Upplevelsen fortsatte när de kände sig respekterade, blev fysiskt berörda och fick kontinuerlig information (Ahrens et al., 2000; McConkey et al., 2001). Vårdpersonal informerade patienterna om hur deras psykiska hälsa kunde komma att påverkas och att det fanns olika sätt att reagera på och ingen reaktion var felaktig (Ahrens et al., 2000; McConkey et al., 2001). Patienter upplevde tillfredsställande omvårdnad om de hade auktoritär vårdpersonal vilka hade ett samarbete med patienterna för att få dem att komma vidare i sin vardag (Courey et al., 2008). Patienter upplevde sig inte skuldbelagda eller dömda av vårdpersonal (Du Mont et al., 2008; Monroe et al., 2005) vilket var viktigt då våldtagna patienter kunde skuldbelägga och skämmas över sig själva (McConkey et al., 2001; Kelleher & McGilloway, 2008). Studier visade att våldtagna patienter vilka hade en stödperson under sjukhusvistelsen kunde uppleva tillfredsställande omvårdnad från vårdpersonal. Stödperson är en frivillig person som fått utbildning att stödja våldtagna patienter i samband med sjukhusvård. Stödpersonens uppgift är att svara på frågor samt klargöra och ge information om patientens rättigheter i vården (Campbell, 2006). För att patienter skulle få veta vad de var berättigade till i omvårdnadsprocessen var det betydelsefullt att patienter fick tillgång till en stödperson (McConkey et al., 2001). 6.1.2 Praktisk omvårdnad Omvårdnad i form av mat, dryck, tandborste, kläder och dusch fick patienter att känna sig omhändertagna (Ericksen et al., 2002; Patterson, Campbell & Townsend, 2006; Campbell et al., 2006; Ahrens et al., 2000). För att patienter skulle få en samlad överblick över sjukhusvistelsen var information viktig (Ericksen et al., 2002). Patienter kunde erbjudas rådgivning och medicinsk uppföljning vilket utgjorde en del i en tillfredsställande omvårdnad (Ahrens et al., 2000; Du Mont et al., 2008; McConkey et al., 2001) och en önskan om att erhålla samtalsterapi kunde uttryckas för att komma vidare i läkningsprocessen (Willis, 2008). Patienter uttryckte att information kunde leda till förvirring. Genom att information upprepades och skrevs ner minskades förvirringen. Tillfredsställande omvårdnad upplevdes av patienter om vårdpersonal informerade patienters närstående om hur patienterna kunde reagera efter våldtäkten och hur närstående kunde påverkas av reaktionerna (Ericksen et al., 11

2002). 6.1.3 Medicinsk omvårdnad Medicinsk omvårdnad innefattar profylax mot STI/HIV och graviditet, drog- och alkoholanalys samt forensisk undersökning. Patienter upplevde att de erhöll den medicinska omvårdnad de önskade. Patienter kunde erhålla information om STI/HIV, smittorisker samt bli erbjudna STI/HIV-test och profylax (Campbell, 2006; Monroe et al., 2005; McConkey et al., 2001; Campbell et al., 2001; Ahrens et al., 2000; Du Mont et al., 2008; Campbell et al., 2006). Under tiden en del patienter inväntade resultatet av HIV testet gav vårdpersonal information om hur patienterna bör skydda sig vid sexuellt umgänge för att minimera risker för spridning av eventuell smitta (Patterson et al., 2006). En del patienter erhöll information om risken för att ha blivit gravid och vilken läkemedelseffekt graviditetsprofylax har och hur profylaxen kunde påverka patienterna (Ahrens et al., 2000; Patterson et al., 2006; Campbell, 2006; Monroe et al., 2005; McConkey et al., 2001; Campbell et al., 2001). Forensisk undersökning genomfördes för insamling av bevis för eventuellt åtal samt för att kunna acceptera och komma vidare i den fysiska respektive psykiska läkningsprocessen (Campbell et al., 2001; Du Mont et al., 2008). Patienter upplevde tillfredställande medicinsk omvårdnad om vårdpersonal visade förståelse för deras känslor (Courey et al., 2008; Ericksen et al., 2002). 6.1.3.1 Second Rape Second rape innebär en känsla av återupplevelse av våldtäkten vilket kan upplevas vid till exempel forensisk undersökning där patienter kan känna sig utsatta (Du Mont, White & McGregor, 2008). Patienter upplevde att forensisk undersökning kunde ge en känsla av second rape men undersökningen kunde även underlätta den psykiska återhämtningen efter en våldtäkt. Patienter kände att de åstadkom ett positivt framsteg i läkningsprocessen vid forensisk undersökning samt att det fanns möjligheter att gärningsmannen skulle kunna ställas inför åtal. Trots den psykiska påfrestningen en forensisk undersökning kunde innebära rekommenderade patienter andra patienter utsatta för våldtäkt att genomgå undersökningen (Du Mont et al., 2008). En studie påpekade att patienter representerade av en stödperson upplevde en mindre känsla av second rape och därmed kunde tillfredsställande omvårdnad upplevas (Campbell, 2006). 12

6.1.4 Utbildning och kunskap SANE är en förkortning för Sexual Assault Nurse Examiner. En SANE är en specialutbildad sjuksköterska specialiserad på våldtagnas omvårdnadsbehov (Campbell, Townsend, Long, Kinnison, Pulley, Adames & Wasco, 2006). Sedan införandet av SANE- program har patientantalet ökat för att söka vård efter en våldtäkt vilket visade att behovet av utbildning och kunskap var nödvändigt i omhändertagandet av våldtagna patienter (Ahrens et al., 2000). SANE-utbildning hos vårdpersonal kunde öka patienters tillfredsställelse av omvårdnad (Ahrens et al., 2000; Patterson et al., 2006; Campbell et al., 2006). Lokala vårdinrättningar och rättsväsende samarbetade så att våldtagna patienter skulle komma i kontakt med en SANE för att få ta del av SANE:s kunskap om våldtagna patienters behov av omvårdnad (Ahrens et al., 2000). En studie om SANE-program genomfördes för att få kunskap om vilka relevanta mål en SANE bör arbeta mot. Det primära målet var att ge tillfredsställande medicinsk behandling, belysa patienters emotionella behov samt stärka patienter psykiskt och försöka förändra föreställningarna om våldtäkt (Patterson et al, 2006). 6.2 Negativa upplevelser av omvårdnad Vårdpersonals bemötande kan upplevas psykiskt smärtsamt av våldtagna patienter (Campbell et al., 2001; Willis, 2008) och bemötandet kunde ge en känsla av skuld till övergreppet (Campbell, 2006; Courey et al., 2008; Willis, 2008). Patienter har upplevt att de bemöts med misstro från vårdpersonal i berättelsen om våldtäkten och patienter kunde därmed beskriva en känsla av övergivenhet (Courey et al., 2008; Willis, 2008). En del patienter upplevde att de blev ignorerade av vårdpersonal och patienterna uppgav att de fick företräda sig själva för att få behandling och bli omhändertagna (Willis, 2008). Patienter kunde uppleva att vårdpersonal saknade kunskap om våldtagnas omvårdnadsbehov och patienterna beskrev därmed en otillfredsställande omvårdnad (Ericksen et al., 2002; Willis, 2008). 6.2.1 Social omvårdnad Patienter, vilka inte blev representerade av en stödperson, upplevde att de blev skuldbelagda av vårdpersonal för våldtäkten genom att de erhöll frågor om klädsel, tidigare sexuella vanor och om de var drog- eller alkoholpåverkade (Campbell, 2006). Att uppleva otillfredsställande omvårdnad kunde leda till att patienter fick svårt att känna tillit till vårdpersonal (Willis, 2008). 13

6.2.2 Praktisk omvårdnad En studie visade att det inte fanns vårdpersonal tillgänglig dygnet runt för patienter inom olika geografiska områden. De kunde få vänta upp till tre dagar för att bli undersökta och under tiden fick de rådet av vårdpersonal att behålla kläderna, vilka bars under våldtäkten, på sig för att säkra bevis (Kelleher & McGilloway, 2008). 6.2.3 Medicinsk omvårdnad Patienter kunde uppleva behov av att genomföra forensisk undersökning för insamling av bevis gentemot familj, partner och vänner för att bekräfta att patienterna talade sanning om våldtäkten (Du Mont et al., 2008). De kunde uppleva misstro från vårdpersonal om fysiska skador vilka uppkommit i samband med våldtäkten. Patienter kunde beskriva att de blev hemskickade med otillräcklig medicinsk omvårdnad i form av till exempel blödningar från underliv och anal (Willis, 2008; Courey et al., 2008). En studie visade att patienter kunde få STI/HIV-profylax utan att erhålla information om varför profylax gavs och de kunde då uppleva otillfredsställande omvårdnad. En del patienter erhöll inte graviditetsprofylax men en del av de patienter som fick graviditetsprofylax erhöll det utan att få information om varför profylax behövdes (Campbell et al., 2001). 6.2.4 Utbildning och kunskap Patienter upplevde att utbildning och kunskap om våldtagnas omvårdnadsbehov kan behövas hos vårdpersonal för att patienterna skulle kunna få ett tillfredsställande omhändertagande (Willis, 2008) och en studie visade att då tillgängligheten av specialutbildad vårdpersonal var otillräcklig på en del geografiska platser (Kelleher & McGilloway, 2008). En studie avsåg att undersöka varför en del SANE valde att inte utföra vissa omvårdnadsåtgärder. Anledningen till att omvårdnadsåtgärderna inte utfördes var att de kunde leda till negativa konsekvenser för patienterna, exempel kunde vara att patienters medicinska status inte journalfördes då det kunde minska patienternas trovärdighet i ett eventuellt åtal (Campbell et al., 2006). 6.2.5 Föreställningar om våldtäkt Föreställningar finns att våldtagna kan bära ansvar för att ha blivit utsatta för våldtäkt eftersom deras agerande kunde tolkas att de bad om sexuellt umgänge (Campbell, 2006; Campbell et al., 2006; Kelleher & McGilloway, 2008; Willis, 2008). Enligt föreställningarna sker våldtäkt i en mörk park av en främling men den vanligaste våldtäkten sker oftast i en relation där de två individerna känner varandra. Föreställningar om våldtäkt kan medverka till 14

att individer, utsatta för våldtäkt i en relation, skuldbelägger sig själva vilket kan innebära att de inte uppsöker sjukvård (Kelleher & McGilloway, 2008). 7 DISKUSSION Syftet är att beskriva våldtagna patienters upplevelser av omhändertagandet i vården. Under följande rubriker presenteras resultat- och metoddiskussion. 7.1 Resultatdiskussion Patienter upplever att de erhåller ett tillfredsställande omhändertagande (Campbell et al., 2001; Du Mont et al., 2008; Monroe et al., 2005; Courey et al., 2008). För att vårdpersonal ska kunna hjälpa patienter behövs insikt om patienters individuella behov av omvårdnad och hälsa (Eriksson, 2000). Om vårdpersonal inte har insikt om individuella behov av omvårdnad och hälsa kan det bidra till vårdlidande hos patienter. I samband med vårdpersonals bemötande och omhändertagande av patienter kan lidande uppstå. Människan ska inte liknas vid ett objekt i vården utan ses i helhet med ande, själ och kropp (Eriksson, 1994). Vårdpersonal bör vara medvetna om att patienters upplevelse av våldtäkt och reaktioner vilka kan komma efter en våldtäkt är individuella och det är viktigt att vårdpersonal är införstådda med reaktionerna (Ahrens et al., 2000; McConkey et al., 2001). Reaktionerna kan till exempel ge uttryck i självskadebeteende (Grände, 2007). Vårdpersonals bemötande har inverkan på patienters upplevelse av omhändertagandet. Eftersom patienter kan reagera olika efter våldtäktsövergreppet är det viktigt att vårdpersonal är insatta, förberedda och erfarna i omhändertagandet av våldtagna patienter för att förhindra självskador och lidande. För att förhindra lidande kan patienter få hjälp av en stödperson. Stödpersoners engagemang för våldtagna patienter kan ha inverkan på patienters välbefinnande, trygghet och omvårdnad (Campbell, 2006; Herman, 1998). Vårdlidande utgörs av kränkning av patienters värdighet genom att inte likna människan i en helhet samt att maktutövning från vårdpersonal kan orsaka lidande då patienter kan tvingas genomföra handlingar de inte vill (Eriksson, 1994). Vi anser att en stödperson kan förhindra att patienter upplever vårdlidande, i form av kränkning och maktutövning, eftersom stödpersonen ger stöd och besitter kunskap i vilken vård patienter har rätt till. Vi tycker det är av intresse att frivilliga engageras i mötet med våldtagna patienter. Eftersom våldtagna är i en utsatt position anser vi att det är positivt att patienter får en stödperson som hjälper till vid omhändertagandet 15

under sjukhusvistelsen. Vi tror att våldtagna som inte har en stödperson i vården upplever en otillfredsställande omvårdnad. Föreställningar om vad våldtäkt innebär kan hindra patienter att söka sjukvårdshjälp (Kelleher & McGilloway, 2008). Patienter vilka inte blir tagna på allvar, betrodda eller blir ifrågasatta kan uppleva ett lidande och en känsla av förlorad identitet. Om patienter inte upplevs bli bekräftade av vårdpersonal kan det leda till att patienter förlorar tilliten till vården (Eriksson, 1994). Våldtagna undviker sjukvård eftersom en upplevelse av skam och skuld kan uppstå (Ehnhage-Johnsson et al., 2003). Vi tror att föreställningar kan påverka omvårdnaden av våldtagna patienter då våldtagnas klädsel, attityd, utseende och drog- och alkoholvanor påverkar hur vårdpersonal ser på våldtagna patienter och de kan då uppleva att de inte blir betrodda. Vi har fört diskussioner om samhället saknar kunskap om vad våldtäkt innebär och om den okunskapen kan leda till att våldtagna skuldbelägger sig själva och inte söker sig till sjukvården. Det resulterar i att våldtagna patienter inte erhåller det omhändertagandet de är i behov av. Om kunskapen, vad våldtäkt innebär enligt brottsbalken, ökade i samhället tror vi att föreställningarna i samhället kan förändras och därmed skulle det bli accepterat om vad en våldtäkt innebär enligt lagen. Om patienters känslor av skam och skuld skulle minska tror vi att fler våldtagna söker sig till sjukvården. I Sverige förekommer otillräcklig utbildning gällande våldtagnas behov av omhändertagandet i vården (Björck & Heimer, 2008) och vårdpersonal uppger att de har bristande kunskap om våldtagnas omvårdnadsbehov (SOU, 1994). I USA finns specialistutbildningar för sjuksköterskor (SANE-program) inriktade mot våldtagna patienters omvårdnadsbehov och hur deras behov av omvårdnad kan tänkas uppfyllas (Ahrens et al., 2000). Motsvarande specialistutbildningar finns inte i Sverige däremot erbjuder Uppsala Universitet en högskolekurs, våld mot kvinnor, på 7,5 hp för Hälso- och sjukvårdsstudenter (Uppsala Universitet, 2011). Hälso- och sjukvård finns till för att tillgodose patienters behov av omvårdnad. Forskning och kunskap kan leda till att patienters omhändertagande förbättras (Eriksson, 2000). Vi tycker det vore önskvärt om kursen, våld mot kvinnor, ingick i grundutbildning för vårdpersonal i Sverige för att möjliggöra att vårdpersonal kan tillfredsställa patienters omvårdnadsbehov. Vi har diskuterat om varför kursen, våld mot kvinnor, endast belyser våldsutsatta kvinnor men inte våldsutsatta män då vi anser att män också utsätts för våldtäkt. Kvinnovåldskommissionen har center för våldtagna kvinnor men det saknas center för våldtagna män. Likaså finns en särskild akutmottagning för våldtagna kvinnor (AVK) men en sådan akutmottagning finns för närvarande ej för våldtagna män utan 16

de hänvisas till ordinarie akutmottagning. Vi tror att det kan vara skamligt för våldtagna män att söka sjukvårdshjälp och därför uppmärksammas det inte att män blir våldtagna i den utsträckning de kan bli. Det kan ge felaktiga uppfattningar om att män inte kan våldtas och etablering av center för våldtagna män anses därmed inte vara nödvändigt. Vi tror att om det öppnades center för våldtagna män skulle det kunna leda till att fler våldtagna män uppsöker sjukvård vilket kan resultera i bredare kunskap om patientgruppen. 7.2 Metoddiskussion Metoddiskussion presenteras i följande underrubriker sökningsförfarande och urval, inklusionskriterier och exklusionskriterier, kvalitetsgranskning och dataanalys. 7.2.1 Sökningsförfarande Läsning i litteratur och C-uppsatser om våldtäkt gav inspiration till att välja sökord. Författare vilka ofta förekom i C-uppsatser resulterade i manuella sökningar på författarnas namn. Sökorden söktes först som singelord för att sedan kombineras med Booleska sökoperatoren AND. Enligt Willman & Stoltz (2002) kan Booleska sökoperatorer användas för att avgränsa sökningar till att hitta relevanta artiklar för syftet samt kan manuella sökningar i till exempel referenslistor resultera i nya intressanta artiklar. Ordet experience användes inte vid sökningsförfarandet trots att ordet upplevelse benämns i litteraturstudiens syfte men det anses inte begränsat studiens syfte eftersom relevanta artiklar har påträffats. I framtida studier med liknande syften kan ordet experience inkluderas. Fritextsökning på Hildegard Peplau utfördes då artikeln återkom vid flera tillfällen med olika sökord men ansågs initialt inte vara relevant för syftet. Replikerbarheten anses svår att utföra då nya artiklar dagligen läggs till medan andra artiklar tas bort ur de valda databaserna. Generaliserbarheten kan ifrågasättas eftersom varje patient har enskilda behov av omvårdnad och det blir därmed svårt att överföra resultatet till andra populationer. Enligt Backman (2008) avser replikerbarhet att metoden ska kunna upprepas för att erhålla liknande resultat och med generaliserbarhet menas att resultatet kan överföras till andra populationer och visa samma resultat. 7.2.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier Val av årtal på artiklar inkluderas för att möjliggöra att erhålla senaste forskning kring våldtagna patienters upplevelse av omvårdnad. Åldern inkluderade 18 år och uppåt då 17

avsikten inte var att undersöka sexuella övergrepp på barn samt att språkkunnighet begränsade sökningsförfarandet till artiklar skrivna på svenska och engelska. Litteraturstudiens generaliserbarhet minskas då exkludering utfördes på krigsdrabbade länder. Det anses inte finnas skillnad på omvårdnadsbehovet hos en våldtagen patient i ett krigsdrabbat land eller i ett icke-krigsdrabbat land däremot kan det antas att vårdpersonals möjlighet att utföra omvårdnad skiljer sig åt. Under artikelsökningar erhölls artiklar vilka handlade om hur vuxna, vilka blivit våldtagna som barn, mår i vuxen ålder. Huruvida omvårdnaden skiljde sig efter en våldtäkt beroende på vilken religion patienten tillhörde. Artiklarna exkluderades då det inte var av avsikt att undersöka skillnaderna. 7.2.3 Kvalitetsgranskning Modifiering av bedömnings- och kvalitetsbedömningsmall har utförts för att kvalitetsgranskningen skulle bli relevant för litteraturstudien. I den kvalitativa bedömningsmallen modifierades frågan genereras teori till är resultatet användbart då ursprungliga frågan var svår att applicera till artiklarna. Bedömning utfördes genom att Jasvar i granskningsmallen fick en poäng, Nej- och Vet ej-svar fick noll poäng. Ja-svaren adderades för att divideras med antal frågor och en procentsats framkom. Trovärdigheten i litteraturstudien anses öka då granskningen av artiklar utfördes av tre personer. Enligt Willman & Stoltz (2002) ökar trovärdigheten om granskning enligt bedömningsmallen utförs av minst två personer. 7.2.4 Dataanalys En analysmetod bör vara lätthanterlig men ska även innehålla helheten. En analys bör beskriva skillnader och likheter i en text (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Litteraturstudiens analysmetod valdes därför att den ansågs vara lättbegriplig med innefattande helhet. Artiklarna blev analyserade av flera individer för att inte misstolkas eller för att ingen detalj skulle förbises och därför blir analysen trovärdig. 8 FRAMTIDA FORSKNING Vi anser att forskning behövs över hur våldtagna patienter i Sverige upplever omhändertagandet i vården. Det vore intressant att se om en ökad kunskap hos vårdpersonal skulle kunna öka känslan av tillfredsställd omvårdnad till våldtagna patienter. 18

9 SLUTSATS Det behövs utbildning i omhändertagandet av våldtagna patienter för vårdpersonal i Sverige. Utbildningen bör leda till att stödpersoner ska implementeras i den kliniska verksamheten och därmed skapas en förändring av samhällets föreställningar. När samhällets föreställningar förändras drar vi slutsatsen att fler våldtagna känner trygghet i att söka sjukvård och mörkertalet av våldtäkter minskar. 19

Referenser Ahrens, C., Campbell, R., Wasco, S., Aponte, G., Grubstein, L., & Davidson, W. (2000). Sexual Assault Nurse Examiner ( SANE) Programs Alternative Systems for Service Delivery for Sexual Assault Victims. Journal of Interpersonal Violence, 15, 921-943. Andreassen, G-T., Haegeland, A., & Wilhelmsen I-L. (2002). Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s.1071-1120). Stockholm: Liber. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Björck, A & Heimer, G. (2008). Hälso- och sjukvårdens ansvar. I Heimer, G & Sandberg, D, Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar (Red.), (2 uppl.). (s.111-156). Lund: Studentlitteratur. Brottsförebyggande rådet (2009). Statistik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=2&module_instance=21 Sökväg: Anmälda brott de senaste 10 åren [2011-03-17]. Campbell, R. (2006). Rape Survivors Experiences With the Legal and Medical Systems: Do Rape Victim Advocates Make a Difference? Violence against women, 12, 30-45 Campbell, R., Townsend, S-M., Long, S-M., Kinnison, K-E., Pulley, E-M., Adames. B., & Wasco, S., (2006). Responding to sexual assault victims medical and emotional needs: a national study of the services provided by SANE programs. Research in Nursing & Health, 29, 384-398. Campbell, R., Wasco, S., Ahrens, C., Sefl, T. & Barnes, H. (2001). Preventing the second rape. Rape survivors experiences with community service providers. Journal of interpersonal violence, 16, 1239-1259. Carlsson Sanz, S. (2008). Storstadsvåld 2. (Undersökning vid Södersjukhusets akutmottagning). Umeå: Kombi Marketing. 20

Courey, T., Martsolf, D., Draucker, C., & Strickland, K. (2008). Hildegard Peplau s Theory and the Health Care Encounters of Survivors of Sexual Violence. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 14, 136-143. Du Mont, J., White, D., & McGreger, M. (2008). Investigating the medical forensic examination from the perspectives of sexually assaulted women. Social Science and Medicine, 68, 774-780. Ehnhage-Johnsson, K., Skwareck, E., Seflin, G., Eriksson, C & Boström, L. (2003). Våldtäkt tre delstudier om sjukvårdens bemötande, omhändertagande och behandling av kvinnor utsatta för våldtäkt. (Ett samarbetsprojekt mellan Kvinnokliniken, Akutkliniken och Kirurgkliniken, Södersjukhuset, Stockholm, 2003). Umeå: Kombi Marketing. Eide, H., & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, M. (2000). Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och kultur. Ericksen, J., Dudley, C., Mclntosh, G., Ritch, L., Shumay, S., & Simpson, M., (2002). Clients experiences with a specialized sexual assault service. Journal of emergency nursing, 28, 86-90. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (2000). Hälsans idé (2 uppl.). Stockholm: Liber. Friberg, F. (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. 21

Grände, J. (2007). Utsatt för våldtäkt? En bok till dig som blivit drabbad. Stockholm: Gothia förlag. Herman, J. (1998). Trauma och tillfrisknande. Mölndal: PsykoterapiHuset. Kelleher, C., & McGilloway, S. (2008). Nobody ever chooses this : a qualitative study of service providers working in the sexual violence sector key issues and challenges. Health and Social Care in the Community, 17, 295-303. Kielos, K. (2008). Våldtäkt & Romantik. Stockholm: Modernista Kwarnmark, E., & Andersson Tidefors, I. (1999). Förövarpsykologi. Om våldtäkt, incest och pedofili. Stockholm: Natur och kultur. Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.159-172). Lund: Studentlitteratur. McConkey, T., Sole, M-L., & Holcomb, L. (2001). Assessing the Female Sexual Assault Survivor. The Nurse Practitioner, 26, 28-41 Monroe, L., Kinney, L., Weist, M., Dafeamekpor, D., Dantzler, J., & Reynolds, M. (2005). The Experince of Sexual Assault Findings From a Statewide Victim Needs Assessment. Journal of Interpersonal Violence, 20, 767-776. Patterson, D., Campbell, R., & Townsend, S. (2006). Sexual Assault Nurse Examiner (SANE) Program Goals and Patient Care Practices. Journal of Nursing Scholarship, 38, 180-186. SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1962:700#k6 [2011-03-17]. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?bet=1982:763&nid=3911 [2011-03-18] 22

Statens offentliga utredningar 1994:56. Ett centrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats. Stockholm: Socialdepartementet. Statens offentliga utredningar 2001:14. Sexualbrotten. Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor. Stockholm: Socialdepartementet. Uppsala Universitet.[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.nck.uu.se/utbildning/universitetskurser_och_utbildningar/for_studenter/ [2011-04-01]. Sidansvarig: Klara Johansson. Senast uppdaterad 2011-03-23. Wennstam, K. (2002). Flickan och skulden. En bok om samhällets syn på våldtäkt. Smedjebacken: Bonniers. Wennstam, K. (2004). En riktigt våldtäkstman. En bok om samhällets syn på våldtäkt. Uddevalla: Bonniers. Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Willis, D. (2008). Male-on-Male Rape of an Adult Man: A Case Review and Implications for Interventions. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 14, 454-461. 23