Epidemiberedskapsplan Landstinget i Uppsala län

Epidemiberedskapsplan Landstinget i Uppsala län Reviderad: 2007-06-07

Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Rollfördelning och ansvarsförhållanden Allmänt Ansvarsförhållanden 3 Smittskyddets epidemilägen 4 Arbetsorganisation och uppgifter a) inom smittskyddet Smittskyddsläkaren Smittskyddsråd Smittskyddsenheten Utredningsgrupp Registreringsgrupp Vaccinationsgrupp b) inom hälso- och sjukvården Akutsjukhusen Psykologiskt och socialt omhändertagande, PKL 5 Åtgärder Vid stabs- och förstärkningsläge Vid katastrofläge 6 Vård av högsmittsamma patienter 7 Information 8 Smittskydd under höjd beredskap och krig 9 Kostnader 10 Bilagor Influensapandemi Faser i en pandemi med checklista Slutenvård Öppenvård Vaccin Antivirala medel Antibiotika Bioterrorism Bakgrund Potentiella användare När skall man misstänka en attack Spridningssätt Konsekvenser av en bioterroristattack Potentiella agens 2

Checklista bioterrorism Sjukdomar faktablad Mjältbrand (Antrax) Smittkoppor Brucellos Tularemi Botulism Pest Checklista influensapandemi Telefonlista grupper Smittskyddsutskottet Utredningsgruppen Registreringsgruppen Vaccinationsgruppen Telefonlista organisationer Telefonjournal Värdefulla internetadresser Lagstiftning Litteraturreferenser 3

FÖRORD Vårt moderna samhälle är sårbart på flera områden. Terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001 och det globala utbrott av SARS 2003 är tydliga exempel på hur riskbilden kontinuerligt förändras. En annan är att risken för bioterroristattacker har ökat under senaste tiden. Sverige utgör visserligen inget primärt mål för en attack, men även om den inträffat i ett annat land får det konsekvenser för oss. Något som framgick med skrämmande tydlighet i samband med spridningen av antraxsporer per brev i USA under oktober månad 2001. Ett ytterligare exempel är att risken för en ny influensapandemi ökar för varje år. Landstingen (och i tillämpliga fall kommunerna) är ytterst ansvariga för hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet inom sitt område. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för att utarbeta regionala planer för att hantera de effekter en influensapandemi eller bioterroristattack kommer att ha på verksamheten. Smittskyddsläkaren har enligt smittskyddslagen det övergripande ansvaret för landstingets beredskap för epidemiska katastrofer. I Landstinget i Uppsala läns epidemiberedskapsplan är smittskyddsperspektivet under epidemiförhållanden samordnat med Landstinget i Uppsala läns Centrala katastrof- och beredskapsplan för att möjliggöra en samverkan i att ställa om hela landstingets sjukvårdsorganisation inom öppen och sluten vård under en gemensam ledning. Epidemiberedskapsplanen för Landstinget i Uppsala län är en ramplan för hur länets smittskyddsverksamhet och hälso- och sjukvård skall organiseras och ledas vid stora epidemiska katastrofer. Planen har i enlighet med SOSFS 2005:13 varit föremål för revidering efter synpunkter som framkommit i samband med ett epidemispel i samarbete med CeSam i november 2005 och ett pandemiseminarium i november 2006. Landstingets smittskyddsråd har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter. Det är vår förhoppning att de föreslagna förändringar som inkommit ytterligare har klargjort och förbättrat planen och att den nu kan fastställas av landstingsfullmäktige. Uppsala juni 2007 Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Erik Hemmingsson Landstingsdirektör 4

1. Inledning Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) reglerar landstingets ansvar för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. Landstinget åläggs även, via sin smittskyddsläkarorganisation, ett förebyggande arbete mot alla smittsamma sjukdomar. I vissa fall är de smittsamma sjukdomarna av så allvarlig karaktär att det inte kan vara den enskildes ensak huruvida han sprider smitta eller ej. Samhället måste då, i de fall den smittade inte frivilligt vill medverka till att begränsa smittspridningen, kunna göra intrång i den personliga integriteten och vidtaga vissa åtgärder för att minska smittspridningen. För detta krävs en lagstiftning. Då den enskildes frivilliga medverkan är den grundläggande principen i hälsooch sjukvårdslagen kan en sådan lagstiftning inte åstadkommas inom ramen för HSL. Åtgärder mot spridning av smitta mellan människor regleras därför i en särskild smittskyddslag (2004:168). Landstingets epidemiberedskap har till uppgift att: förebygga spridning av smittsamma sjukdomar att vid konstaterad eller misstänkta fall av smittsam sjukdom förhindra spridning av sjukdomen. Ansvarigt politiskt organ är Landstingsstyrelsen som anger riktlinjerna för smittskyddsverksamheten i stort. Landstingets smittskyddsläkare leder det direkta smittskyddsarbetet och biträds av primärkommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, läkare och andra verksamma inom området. Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet och svarar för samordningen av länets epidemiberedskap. Smittskyddsrådet skall vara väl informerad om länets epidemiberedskap och fungera som rådgivande organ för smittskyddsläkaren. Översyn av planerna skall ske kontinuerligt och föreläggas smittskyddsrådet vid ordinarie sammanträde. I akutsjukhusens lokala katastrofplaner skall det finnas en särskilt upprättad åtgärdskalender att följa vid konstaterade eller misstänkta fall av smittsamma sjukdomar eller vid spridning av resistenta bakterier. Den länsövergripande epidemiberedskapsplanen som är upprättad för fred gäller även vid större infektionskatastrofer i krig. Vid stora epidemiologiska katastrofer (influensapandemi eller stora bioterroristattacker) tar regional ledning i samarbete med smittskyddsläkaren över ansvaret för ledning av bekämpningen och de sjukvårdsmässiga konsekvenserna av utbrottet. Chefsläkare Akademiska sjukhuset är chef regional ledning och har övergripande ansvar och befogenheter för sjukvårdsresurserna i hela länet. Samordning ska ske med landstingsdirektören, länsstyrelsen, andra landsting och sjukhus samt samhällsresurser som polis, räddningstjänst och försvarsmakt. 5

2. Rollfördelning och ansvarsförhållanden Allmänt Åtgärder enligt denna plan blir aktuellt när det står klart att det föreligger ett utbrott av smittsam sjukdom. Varje läkare, både offentliganställd och privatpraktiserande, skall vara uppmärksam på förekomsten av allmänfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen och vidtaga de åtgärder som kan krävas. Anmälan av sådan sjukdom skall göras till Smittskyddsläkaren som vid objektburen smitta underrättar ansvarigt miljö- och hälsoskyddskontor. Misstänker läkaren att flera personer smittats med samma allmänfarlig eller anmälningspliktig sjukdom bör anmälan göras omedelbart genom telefonsamtal eller liknande, likaså om sjukdomen visar ett allvarligt förlopp. Annan sjukdom som är eller misstänks vara smittsam skall också anmälas snabbt om den fått anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i elakartad form. Anmälan görs också av veterinär eller miljö- och hälsoskyddspersonal i misstänkta situationer. Anmälan till Smittskyddsläkaren eller förfrågan hos denne kan också göras av annan sjukvårdspersonal eller av allmänheten. Smittskyddsläkaren har beredskap under helger. Smittskyddsläkaren kan nås dygnet runt genom landstingets telefonväxel: 018-611 00 00. Smittskyddsenheten: telefon 018-611 92 20, telefax 018-55 29 01, e-post: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se Regional ledning på Akademiska sjukhuset kontaktas genom tjänsteman i beredskap via SOS Alarm, telefon 018-13 94 90. Ansvarsförhållanden Den enskilde är skyldig att söka läkare om han har anledning att anta att han har smittats av en allmänfarlig sjukdom. Landstinget skall enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Landstinget ansvarar också för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet i den mån uppgiften inte ligger på kommunal nämnd, och löser denna uppgift genom sin smittskyddsläkarorganisation. Ansvarigt politiskt organ inom landstinget är landstingstyrelsen. Det direkta ansvaret för att åtgärder vidtas är fördelat enligt smittskyddslagen: landstinget ansvarar för personinriktade åtgärder primärkommunen svarar för objektinriktade åtgärder varje läkare har ansvar för smittskyddsåtgärder kring sina patienter. Smittskyddsläkaren Landstingets smittskyddsläkarfunktion är verkställande organ för planering och samordning av smittskyddet i länet. Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddet och skall verka för samordning och likformighet i landstingsområdet. Som myndighet har smittskyddsläkaren befogenhet att ingripa med tvingande åtgärder mot enskilda för att hindra 6

smittspridning. Patienten kan anföra besvär hos länsrätten över de beslut som smittskyddsläkaren fattar som myndighet. Behandlande läkare Behandlande läkare är den läkare som undersöker eller behandlar någon enligt smittskyddslagen. Varje läkare, både i offentlig och privat verksamhet, har ansvar för smittskyddet kring sin patient. Det innebär skyldighet att vara uppmärksam på förekomsten av smittsamma sjukdomar och skyldighet att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas från smittskyddssynpunkt. En sådan åtgärd är att anmäla utbrott till Smittskyddsläkaren. Misstänks att smittan kommer från livsmedel eller vatten, så rapporterar smittskyddsläkaren detta till det lokala miljö- och hälsoskyddskontoret. Smittskyddsläkaren rapporterar i förekommande fall vidare till länsveterinären. Vid sjukhusen handläggs smittskyddsfrågor av behandlade läkare i samråd med infektionsläkare och vårdhygieniker. Smittskyddsläkarens myndighetsansvar gäller även sjukhus. Lokalt smittskyddsansvariga läkare och deras ersättare samt sjuksköterskor i epidemiberedskapskåren är primärvårdens kontaktpersoner inom smittskyddet. Det finns 19 ordinarie lokalt smittskyddsansvariga läkare och 9 ersättare fördelade på kommunerna. Till sin hjälp har de 20 lokalt smittskyddsansvariga sjuksköterskor och 12 ersättare. Dessa har bland annat ansvaret för att inom sitt geografiska område följa det epidemiologiska läget och vid behov organisera sjukvårdsinformation och hemsjukvård vid större epidemiologiska utbrott. Inom varje kommun bör finnas en lokal epidemiberedskaps plan som träder i kraft vid större utbrott. Styrgruppen för vårdhygien och smittskydd är ett samordningsorgan för övervakning och rådgivning för att hindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och deras spridning, samt kontroll av spridningen av resistenta bakterier inom Akademiska sjukhuset. Verksamhetschefer inom vården ansvarar för åtgärder föranledda av smitta på sjukhus och andra vårdenheter bland patienter och personal inom sitt verksamhetsområde. Sjukhusledningen ansvarar för motsvarande åtgärder beträffande sjukhuset i sin helhet. Krisledningsnämnden, med politiker i landstingsrådsberedningen, inkallas vid allvarlig händelse. Det innebär att utifrån olika lagar tolka och bestämma landstingets roll och uppgift i en viss situation och besluta om utgifter utöver ram. Krisledningsnämnden tillträder när det behövs korta beslutsvägar och snabba beslut och har befogenhet enligt det reglemente som fullmäktige fastställt. Krisledningsnämnden arbetar efter ett av fullmäktige särskilt beslutat reglemente. Nämnden samlas i landstingets konferenscentrum och kan flytta till länsstyrelsens ledningscentral om så krävs. 7

Smittskyddsinstitutet (SMI) www.smi.ki.se Smittskyddsinstitutet skall som expertmyndighet följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt och föreslå åtgärder för att landets smittskydd skall fungera effektivt. SMI lämnar Socialstyrelsen och andra berörda information om det epidemiologiska läget och föreslår åtgärder. SMI är samordnande myndighet för en Central Fältepidemiologisk grupp (CFG) som upprättats för att täcka olika behov av särskild kompetens som finns inom området epidemibekämpning. Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och skall ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Socialstyrelsen skall följa och vidareutveckla smittskyddet. Arbetsmiljöverket www.av.se Arbetsmiljöverkets roll är att skydda arbetstagare från smitta. I vissa fall är det främst arbetsplatsrelaterad smitta som är aktuell, t.ex. under antraxhotet hösten 2001, under SARS - utbrottet (post, tull, laboratoriepersonal) våren 2003 eller nu senast under fågelinfluensan bland sjöfågel våren 2006. Även sjukvårds- och räddningstjänstpersonal är riskutsatta arbetstagargrupper vid utbrott och epidemier. Primärkommunen Primärkommunernas miljö- och hälsoskydd åläggs att ingripa mot smittkällor i den fysiska miljön. De skall svara för att åtgärder vidtas mot djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt som sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar. Dessa åtgärder regleras av särskild lagstiftning i miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om provtagning på djur, m.m., epizootilagen och zoonoslagen. När det gäller den kommunala sjukvården är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) en viktig målgrupp att samarbeta med vid planering av vård för patienter i hemmen och på kommunala institutioner samt för planeringen vid utskrivning från landstingets vårdinrättningar. Jordbruksverket (SJV) www.sjv.se Jordbruksverket är den centralt ansvariga myndigheten för bl.a. smittskyddet hos djur (t.ex. epizooti- och zoonoslagens sjukdomar) och införselkontroll av levande djur samt animaliska produkter. Livsmedelsverket (SLV) www.slv.se Livsmedelsverket är den centralt ansvariga myndigheten i frågor som rör livsmedelslagen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscenter www.sva.se Statens veterinärmediska anstalt är den nationella expertmyndigheten för smittskyddsfrågor hos djur. Zoonoscenter vid SVA är en central instans som ska verka för samordning av åtgärder avseende zoonoser samt insamling av zoonosdata vad gäller människor, livsmedel, djur, foder och miljö. Länsstyrelsen www.c.lst.se Länsstyrelsen ansvarar för inriktning och samordning av civil beredskap i länet genom CeSam-C (Central samordning i C-län). CeSam är en organisation som fungerar som ett stöd för operativa insatser som kräver bred samordning och skall säkerställa att enstämmig information ges till 8

allmänheten. CeSams uppgifter har fastställts i avtal mellan Länsstyrelsen i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län, Polismyndigheten i Uppsala län, Försvarsmakten, Älvkarleby kommun, Tierps kommun, Östhammars kommun, Heby kommun, Enköpings kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Uppsala kommun, Sveriges Radio Uppland P4 och SOS-Alarm AB. Länsstyrelsen är sammankallande och svarar för samordning och planering av verksamheten. Länsstyrelsen har möjlighet att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om det är nödvändigt för att motverka epidemi, 2 kap 15 andra stycket Ordningslagen (1993:1617) och 4 Förordningen (1993:1632). Länsveterinären har det regionala ansvaret för bl.a. smittskydd hos djur samt livsmedelstillsyn. De ansvarar för införselkontroll av levande djur och smittskyddet bland inhemska djur. Livsmedelsverket har det centrala, Länsstyrelsen det regionala och Miljö- och hälsoskyddsnämnden det lokala tillsynsansvaret i frågor som rör livsmedelslagen. Militärdistriktsläkaren ansvarar, med bistånd av veterinär och miljö- och hälsoskyddsinspektör, för smittskyddet inom försvarsmakten i regionen. Generalläkaren har tillsynsansvar gällande smittskyddsfrågor inom försvarsmakten. 3. Smittskyddets epidemilägen Beroende på utbrottets omfattning definierar smittskyddsläkaren den epidemiska situationen efter tre nivåer; stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge. Stabsläge handlägges som rutinmässig verksamhet av befintlig personal på Smittskyddsenheten. Exempel på stabsläge är: anhopning av streptokockinfektioner i skola eller inom förskoleverksamheten akut matförgiftning som drabbar upp till 10-20 personer med kort inkubationstid som kan härledas till ett matställe två fall av inhemsk salmonella/shigella med samma serotyp ett fall av inhemsk EHEC, tyfoid eller paratyfoidfeber flera fall av salmonella/shigella i samma grupp resenärer efter utlandsresa ett fall av hepatit A med förskolekontakt ett fall av svår pneumoni med misstanke på legionella eller ornithos två fall av meningokocksjukdom med nära samröre listeriainfektion hos person med normalt immunsystem ett fall av gonorré med penicillinresistenta gonokocker annan svårförklarlig sjukdom av infektiös karaktär. 9

Förstärkningsläge kräver en omprioritering av Smittskyddsenhetens arbete och resurser under ledning av smittskyddsläkaren. Exempel på förstärkningsläge är: flera fall av salmonella, shigella, EHEC, multiresistenta bakterier, som drabbar många personer och där man misstänker en inhemsk smittkälla flera fall av hepatit A utan utlandskontakt, som inträffar under en kort tidsperiod flera fall av svår pneumoni med misstanke på legionella ett enda inhemskt fall av misstänkt: - difteri - hemorrhagisk feber - botulism - trichinos - mjältbrand - rabies Katastrofläge är lika med epidemisk katastrof och innebär att utbredningen av smitta är omfattande eller högsmittsam och av elakartad karaktär och att sjukvårdens totala resurser är otillräckliga. Exempel på katastrofläge är: vattenburen smitta med ett stort antal sjuka omfattande utbrott av matförgiftningar influensapandemi bioterroristattack med många drabbade. 4. Arbetsorganisation, uppgifter och sammansättning Inom landstinget Regional ledning Regional ledning är ett samverkansorgan för landstingsövergripande katastrof- och beredskapsplanering. De är placerade i ledningsrummet, ambulansstationen, UAS. Chefsläkare Akademiska sjukhuset är chef regional ledning har ett länsövergripande ansvar för sjukvårdsinsatserna också av epidemisk karaktär. Regional chef håller kontakt med landstingsledningen, ledningen för Lasarettet i Enköping, ledningen för primärvården och smittskyddsläkaren. Regional ledning kan vända sig till krisledningsnämnden för vissa beslut, till exempel om budgetöverskridanden. Regional ledning beskrivs utförligare i Regional katastrofplan för landstinget i Uppsala län. Planen kan läsas i sin helhet på Navet, landstingets intranät hemsida för katastrof- och beredskap, www.internt.lul.se. Den regionala ledningens uppgift är bland annat att: bedöma omedelbara och framtida resursbehov i länet och besluta om insatsernas storlek och inriktning samordna verksamheten inom sjukvården och tillse att sjukvårdsresurserna utnyttjas effektivt informera inom egen organisation samt externt till andra organisationer och myndigheter samt massmedia på regional nivå samverka med andra landsting, organisationer och myndigheter 10

bedöma ambulansberedskapen i länet och vid behov vidta åtgärder genom att omfördela eller förstärka transportresurserna. Regional ledning kan inta olika beredskapsnivåer, stabsläge, förstärkningsläge, katastrofläge. Kirurgens primärjour är den läkare som beslutar om höjd beredskap på Akademiska sjukhuset. Landstingets tjänsteman i beredskap (TiB) kan initiera start av regional ledning. Experter och samverkanspersoner kan vid behov knytas till regional ledningen. I händelse av epidemisk katastrof krävs samverkan med bland annat primärvården, kommunerna, länsstyrelsen och expertis från infektionsklinikerna. Kontakt med landstingets TiB förmedlas via SOS Alarm, 018-13 94 90. Orsaker att kontakta TiB kan vara: ansträngt infektionsläge inom normalvariationer, t.ex. vid årligen återkommande influensautbrott eller vid ansamlingar av mag- tarminfektioner som slår ut verksamheten vid hela avdelningar på sjukhus misstänkt pandemi enstaka fall av mycket smittsamma och dödliga virussjukdomar som viral hemorrhagisk feber hot eller attack från bioterrorister. Kontakten kan initieras av Smittskyddsläkaren, chefläkare vid något av landstingets sjukhus, primärvårdens chefläkare eller av SOS-Alarm. Inom smittskyddet Smittskyddsläkaren Smittskyddsläkaren leder arbetet med att minimera smittspridning vid ett epidemiskt utbrott, samordnar resurser och har ansvar för registrering och statistik omfattande: registrering enligt fastställda rutiner kontroll av registreringsblanketter uppdatering av distributionslistor uppdatering av telefonlistor beredskap för extrapersonal statistikarbete. Ledning av epidemibekämpningsarbetet genomgång av läget redovisning av vidtagna åtgärder beslut om eventuell adjungering av speciell kunskap genomgång av ledamöternas ansvarsområden och beslutsfunktioner beslut om innehåll i information till massmedia och allmänhet. Samordning av resurser säkerställande av diagnos provtagning: individer, vatten, livsmedel, djur utredning, smittvägar behandling, öppen eller sluten vård 11

information till övrig sjukvård i länet, berörda kommuner fackliga representanter och skyddsombud. Råd och anvisningar framtagande av råd och anvisningar delegering av uppgifter till olika grupper (utredningsgrupp, registreringsgrupp, vaccinationsgrupp). Registrering upprättande av sekretariat på Smittskyddsenheten för registrering och statistiskbearbetning. Fortsatta åtgärder uppföljning av provtagning epidemikurvor uppföljning av provtagningsmaterial beslut om eventuell vaccinering uppföljning av personalinsatser uppföljning av personalinformation återkommande pressinformation beslutsdokumentation. Smittskyddsrådet Smittskyddsrådet sammanträder regelbundet för erfarenhetsutbyte och protokollförda förslag till förändringar av epidemiberedskapsplanen. Smittskyddsenheten ansvarar för sekreterarfunktionen. Uppgifter föreslå förändringar av epidemiberedskapsplanen en gång per år samrådsorgan i smittskyddsfrågor verka för samordning för annan katastrofberedskap föreslå utbildningsinsatser föreslå katastrof och beredskapsplaner inom smittskyddet uppföljning av utbrott. Sammansättning smittskyddsläkaren, sammankallande sekreterare från Smittskyddsenheten representant (som regel en) från följande verksamheter/enheter: - primärvården - infektionskliniken - mikrobiologiska laboratoriet - sektionen för vårdhygien, Akademiska sjukhuset - barnhälsovården - skolhälsovården - kommunernas äldreomsorg - kommunernas miljö- och hälsoskydd - länsveterinär - länsstyrelsens beredskapsenhet 12

- räddningstjänsten - chef katastrof- och beredskapsenheten. Smittskyddsrådet upprättar så långt som möjligt en lista på befattningshavare, som kan adjungeras till smittskyddsrådet vid en epidemisituation. Smittskyddsenheten Smittskyddsenheten är smittskyddsläkarens stab. Vid katastrofläge organiserar Smittskyddsenheten tre grupper; utredningsgrupp, registreringsgrupp och vaccinationsgrupp. Utredningsgruppens uppgifter Tillse att rätt prover tas. Analysera smittkälla och smittvägar. Kommunicera med andra smittskyddsläkare och SMI. Göra fortlöpande epidemiologiska sammanställningar. Sammanställa kunskapsunderlag för aktuell epidemi. Producera frågeformulär anpassade till mall för datorisering. Ge hygienföreskrifter. Rapportera dagligen till ledningsgruppen. Informera laboratorier om förväntade provvolymer. Sammansättning Smittskyddsläkare Smittskyddssjuksköterska Sekreterare/statistiker Adjungeras vid behov Infektionsläkare Vårdhygieniker Miljöchef/miljöinspektör Bakteriolog/virolog Länsveterinär Vid större utbrott kan en särskild utredningsgrupp behöva tillkallas, bestående av personal från landstinget och miljö- och hälsoskydd, beroende på typen av utbrott. Vid mycket allvarliga händelser kan delar av SMIs Centrala Fältepidemiologiska Grupp (CFG) ställas till smittskyddsläkarens förfogande. Registreringsgruppen uppgifter Registrera kliniska fall, misstänkta fall och kontakter. Uppgifter skall hämtas från sjukhus, fältet och mikrobiologiska laboratorier. Registrering sker först manuellt på kortregister. Mall för datoriserad registrering utarbetas snarast. Mallen bör motsvara aktuellt frågeformulär. Samarbeta med utredningsgruppen. Rapportera dagligen till ledningsgruppen. Sammansättning Smittskyddssjuksköterska Assistent Sekreterare 13

Adjungeras vid behov: Sjuksköterska från infektionsklinik/barnklinik/primärvård Lokalt smittskyddsansvarig läkare från primärvården Vaccinationsgruppens uppgifter Beräkna behovet av vaccin. Upprätta vaccinationsställen, minst ett i varje vårdcentralsområde. Tillse att chefer inom primärvården bemannar dessa vaccinationsställen. Vid varje vaccinationstillfälle bör minst två sjuksköterskor vara närvarande. En läkare ansvarar för verksamheten. Informera allmänhet och massmedia. Säkerställa försörjningen av vaccin. Prioritera insatser, d.v.s. vilka som kan få vaccination. Föra statistik över antalet vaccinerade samt vaccinationskomplikationer. Rapportera till ledningsgruppen. Sammansättning Smittskyddsläkare Barnhälsovårdsöverläkare Skolöverläkare Chefläkare inom primärvården Barnläkare Apotekare Infektionsläkare Mottagningssköterska från primärvården Inköpare upphandlingsavdelningen Informatör Den situation som skulle kräva mest omfattande vaccination är hotet om en ny influensapandemi. Gruppen kan också träda i funktion vid vaccinationsinsatser av mindre omfattning och får då reduceras till lämplig storlek. Inom hälso- och sjukvården Med ledning av epidemiberedskapsplanen ska lokal ledning på Lasarettet i Enköping, Akademiska sjukhuset, vårdcentralerna i Östhammar och Tierp utarbeta en lokal plan att tillämpas vid tider av epidemisk anhopning av sjukdomsfall. Denna ska integreras med vårdinrättningens lokala katastrofplan och ska innehålla en beskrivning av Olika enheters roller och inbördes samverkan. Vem som bär ansvaret för de avgörande medicinska ställningstagandena. Vem som fattar beslut om förändrad organisation (ansvar, befogenheter). Hur fördelning av patienterna ska ske. Informationsflödet internt och externt. Rutiner för personalförsörjning. Rutiner för utbildning. Samverkan med smittskyddsläkaren. Epidemi vid stabs- eller förstärkningsläge handläggs av berörd sjukhusledning i samarbete med sektionen för vårdhygien, smittskyddsläkaren eller infektionsklinik. Vid katastrofläge samverkar regional sjukvårdsledningsgruppen vid Akademiska sjukhuset med smittskydds- 14

läkaren enligt epidemiberedskapsplanen, regional katastrof- och beredskapsplan och vårdinrättningarnas lokala katastrofplaner. Psykologisk och social katastrofledning, PKL Det psykologiska och sociala omhändertagandet är mycket betydelsefullt vid större utbrott av allvarlig infektionssjukdom och då speciellt efter en eventuell bioterroristattack. I händelse av att sjukhusets ordinarie resurser är otillräckliga kan PKL-organisationen aktiveras. PKLverksamhetens mål är att erbjuda omedelbart stöd och krisintervention för personer drabbade av en större olycka eller katastrof, inklusive epidemiska katastrofer. Dessa grupper följer ordinarie rutiner i regionala och lokala katastrofplaner. PKL- resurserna samordnas via den regionala ledningen. 5. Åtgärder Stabs- och förstärkningsläge Anvisningar för primärvård/vårdcentral och mottagning/avdelning vid sjukhus eller annan vårdinrättning. a. Kontakta smittskyddsläkaren som fastställer epidemiläge. Handläggning av smittsam sjukdom beror på var det inträffade först uppmärksammas. I primärvården: Behandlande läkare informerar lokalt smittskyddsansvarig läkare. Behandlande läkare eller lokalt smittskyddsansvarig läkare informerar smittskyddsläkaren och kan handlägga det hela lokalt om det från början står klart att det är ett litet utbrott. På sjukhus: Sjukhusläkare informerar chefläkare, verksamhetschef, vårdhygieniker och smittskyddsläkare om det inträffade rör sluten vård. Om det rör kommunal vård informeras Sektionen för vårdhygien som i sin tur informerar smittskyddsläkaren och handläggningen sker i samråd. b. Behandlande läkare vidtar åtgärder utifrån smittskyddsläkarens anvisningar. Ansvaret för fortsatt handläggning åligger behandlande läkare om inte annan läkare (t.ex. primärvårdens lokalt smittskyddsansvarig läkare) tar över ansvaret. c. Information Behandlande läkare svarar för information till den vårdsökande. Smittskyddsläkare ansvarar för information till allmänhet, massmedia och berörda instanser. d. Rådgivning Rådgivning till patienten sker utifrån smittskyddsbladen eller annan skriftlig rekommendation. (Smittskyddsblad: www.smittupp.nu). 15

e. Utredning Utredning görs i samråd med smittskyddsläkaren. Utredning avseende smittväg/objektsmitta: När? Vid vilken tidpunkt insjuknade personerna? Vem? De sjukas ålder, kön och yrke registreras. Var? Finns något geografiskt samband mellan de smittade personerna? Orsak? Finns någon sannolik smittväg? Gemensamma faktorer hos de smittade? f. Uppföljning Muntlig anmälan enligt smittskyddslagen skall alltid följas upp med sedvanlig skriftlig anmälan. Uppföljning sker i samverkan med smittskyddsläkaren och lokalt smittskyddsansvarig läkare. Skriftlig dokumentation skall alltid sändas till smittskyddsläkaren. g. Livsmedelsarbetare Livsmedelslagen 25 (2006:804) Efter en underrättelse från smittskyddsläkaren om att smitta sprids eller misstänks spridas genom livsmedel skall kontrollmyndigheten omedelbart vidta de åtgärder som behövs för att spåra smittan och undanröja risken för smittspridning. Patienter med positivt prov enligt livsmedelslagen hänvisas av miljö- och hälsoskyddskontoret till läkare vid vårdcentral/husläkare/företagsläkare (= behandlande läkare). Behandlande läkare har anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen samt har det medicinska behandlingsansvaret för patienten. Katastrofläge Katastrofläge medför en hög belastning på sjukvården i sin helhet och ställer krav på den övergripande ledningen i landstinget. Epidemiberedskapsplanen måste då integreras med den regionala katastrof- och beredskapsplanen för Landstinget i Uppsala län. Att epidemiberedskapsplanen integreras med regional katastrof- och beredskapsplan innebär att smittskyddsläkaren, efter att ha definierat att katastrofläge råder, organiserar SME i tre grupper och att regional chef beslutar om katastrofläge om det visar sig att situationen kräver en snabb omorganisation och mobilisering av stora delar av landstingets resurser. 16

Ledningsorganisation Krisledningsnämnden Regional ledning för Uppsala län Smittskyddsläkaren Stab Lokal ledning Skadeområde Prehospital sjukvårdsledning - sjukvårdsledare medicinsk ansvarig Lokal ledning för Lasarettet i Enköping Lokal ledning för Akademiska sjukhuset Lokal ledning för Vårdcentralen Östhammar Lokal ledning för Vårdcentralen Tierp Lokalt smittskyddsansvariga läkare Distriktssköterskor i epidemiberedskapskåren Primärvården Vid katastrofläge krävs ett nära samarbete mellan SME och regional ledning. Samarbetet beskrivs i ovanstående skiss. Uppgifter för Regional ledning och smittskyddsläkaren Följa läget och fortlöpande inhämta information som underlag för beslut om åtgärder i förhållande till behov och resurser. Fastställa arbetsplan med angivna befattningsfunktioner. Definiera epidemiläget. Besluta om arbetslokaler för epidemiledningsarbete och vid behov upprätta telefonsluss. Bedöma tänkbara orsaker till och omfattningen av epidemin. Fastställa råd och anvisningar om handläggning av kliniska fall samt ge instruktioner om provtagning, behandling, avstängning från arbete, förskola, skola o.s.v. Besluta om åtgärder av större betydelse för samhället som vaccination av större grupper, massprovtagning, stängning av skolor och arbetsplatser o.s.v. Fastställa instruktioner om smittrening. I samverkan med Socialstyrelsen och apoteken säkerställa och vid behov distribuera provtagningsmaterial, vaccin, antibiotika etc. I samverkan med akutsjukhusen bedöma behovet av vård och isoleringsplatser och besluta om omfördelning av resurser och sjukhusplatser. Besluta om transporter som behövs för epidemibekämpningsarbetet. Informera massmedia i samverkan med informatör från landstinget och sjukhusen. I samverkan med informatör tillse att information ges inom sjukvårdsorganisationen, till länsstyrelsen centralt och/eller länsveterinären, berörda kommuner, försvarsmakten, närliggande läns smittskyddsorganisationer, Smittskyddsinstitutet, Arbetsmiljöverket samt Socialstyrelsen och länets invånare. Sammanfatta samt följa upp inträffade utbrott. 17

Massdistribution av läkemedel Socialstyrelsens beredskapslager av läkemedel (smittkoppsvaccin, antivirala medel och övrigt centralt lagrade läkemedel) finns tillgängligt efter kontakt med Socialstyrelsens Smittskyddsenhet under kontorstid (08-555 534 03) och via Socialstyrelsens TiB under övrig tid (060-10 90 11) Efter beslut om utlämnande av läkemedel förmedlar Socialstyrelsen kontakt mellan aktuell lagerhållare respektive aktuellt landsting eller kontaktar Apoteket C W Scheele, Stockholm (08-454 81 00) som förmedlar kontakt. De praktiska detaljerna om utlämnande handläggs i samverkan mellan landsting och aktuell lagerhållare. Distribution vid olika beredskapsnivåer Stabsläge Inga eller små enstaka utbrott Vanliga recept som hämtas ut normalt på olika apotek. Förstärkningsläge Större utbrott som kan handhas av ordinarie personal Vanliga recept (eventuellt telefonrecept) som hämtas ut på vanliga apotek. Apoteken förvarnas om att stora mängder av ett visst läkemedel kommer att förskrivas. Katastrofläge Stora utbrott som en influensapandemi eller bioterroristattack eller liknande I vanliga fall som vid förstärkningsläge. I mycket enstaka fall som t.ex. vid en aerosolsspridning av antrax över stora befolkningsgrupper, måste antibiotikaprofylaxen startas omedelbart till personer som är exponerade. Den exponerade personen fyller i födelsenummer, namn och adress och telefonnummer och lämnar detta på utdelningsställena. (se förslag till uppgiftskort). Detta kommer även att utgöra den första delen av patientens journal. Dataregistrering sker lokalt och centralt på Smittskyddsenheten. Personen får antibiotika för en veckas behov och kommer att underrättas via media eller kontaktas per telefon av någon sjukvårdskunnig för vidare information inom en vecka. För att minska trycket på vårdinrättningar kommer dessa utdelningsställen att vara skilda från vårdcentraler och sjukhus. Exempel på utdelningsplatser: Inne på vissa apotek. Utanför vissa apotek. Köpcentra i det drabbade området. Vid skolor inom kommunerna. 18

6. Vård av högsmittsamma patienter med allvarlig sjukdom Bakgrund Vård av högsmittsamma patienter (ex. viral hemorragisk feber) ställer stora krav på omhändertagandet. Antalet kontakter inom sjukvården skall vara så få som möjligt. Om diagnosen är känd innan en patient tas in på ett sjukhus i Sverige skall patienten föras direkt till Infektionskliniken i Linköping, där det finns en specialenhet där dessa patienter bör vårdas i första hand. (013-22 20 00) I de fall patienten omhändertagits på annat sjukhus och misstanke om högsmittsam sjukdom (ex. viral hemorragisk feber, VHF) uppstår, gäller följande: 1. Vid misstanke om VHF kontakta bakjouren, infektionskliniken, Akademiska sjukhuset för diskussion av kriterier för att identifiera ett misstänkt fall av VHF. 2. Patienten transporteras till infektionskliniken rum 3 avd 30 F efter samråd med bakjour på infektionskliniken och kontakt med tjänsteman i beredskap via SOS Alarm, 018 13 94 90. 3. I avvaktan på transport till Akademiska sjukhuset skall vårdande personal iklädas skyddsdräkt. Den skyddsdräkt som skall användas är den skyddsdräkt för kemiska olyckor som finns tillgänglig på akutsjukhusens akutmottagningar inom länet. 4. Vid rekvirering av ambulans informera ambulanspersonalen om misstanken på högsmittsam sjukdom (VHF). Ambulanstransport sker med ambulanspersonal iklädda särskilda skyddsdräkter. Är patienten i ett sådant skick att transport endast kan ske om medicinskt skolad personal medföljer i ambulansen skall även denne vara iklädd skyddsdräkt. 5. Skicka ej prov till rutinlaboratorium p.g.a. smittrisk. 6. Patienten föres direkt till rum 3 avd 30 F efter instruktion från avdelningens personal. Patienten skall ej föras till avdelningen via akutmottagning utan direkt utomhus till avsett rum. 7. Vidare handläggning och eventuell vidaretransport till Linköping ombesörjes via infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i enlighet med där fastlagda rutiner. I de fall där patienten bosatt i Uppsala län med misstanke på högsmittsam sjukdom identifierats utanför sjukhusmiljö, t.ex. på Arlanda, vårdcentral och dyl. inom Landstinget i Uppsala län gäller: 1. Patienten transporteras till infektionskliniken rum 3 avd 30 F efter samråd med bakjour på infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset. 2. Vid rekvirering av ambulans informera ambulanspersonalen om misstanken på högsmittsam sjukdom (VHF). Ambulanstransport sker med ambulanspersonal iklädda särskilda skyddsdräkter. Är patienten i ett sådant skick att transport endast kan ske om medicinskt skolad personal medföljer i ambulansen skall även denne vara iklädd skyddsdräkt. En extra skyddsdräkt måste då medfölja ambulansen vid avhämtning av patienten. 3. Patienten föres direkt till rum 3 avd 30 F efter instruktion från avdelningens personal. Patienten skall ej föras till avdelningen via akutmottagning utan direkt utomhus till avsett rum. 4. Vidare handläggning och eventuell vidaretransport till Linköping ombesörjes via infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i enlighet med där fastlagda rutiner. 19

Anmälan Följande enheter skall informeras: 1. Smittskyddsläkare 2. Smittskyddsinstitutet 3. Chefsläkare 4. Verksamhetschef infektionskliniken 5. Infektionskliniken, Linköping 6. Sektionen för vårdhygien 7. Säkerhetsansvarig vid Akademiska sjukhuset 8. Tjänsteman i beredskap Omhändertagande av eventuellt exponerad personal eller personer i omgivningen via smittskyddsläkarens försorg: 1. Smittskyddsläkaren påbörjar epidemiologisk utredning med smittspårning. 2. Identifiera nära och högriskkontakter under de senaste 3 veckorna och placera dessa under medicinsk övervakning i 21 dagar efter misstänkt eller fastställd exposition. 3. Om kontakten ej utvecklar temp >38,3 o C eller symtom på VHF efter 21 dagar avbryts den medicinska övervakningen. 4. Om kontakten har temp >38,3 o C eller symtom på VHF, inleds diagnostisk utredning, barriärvård, behandling samt smittskyddsåtgärder som beskrivits för indexfallet. Högriskkontakter är de som har haft slemhinnekontakt eller perkutan kontakt med patientens kroppsvätskor eller blod. Nära kontakt är de som bott tillsammans med, skakat hand, omfamnat, hanterat provmaterial eller vårdat patienter innan symtom på VHF uppträtt. Alla kontakter kontrollerar temperaturen två gånger per dag. 7. Information Information till allmänhet, vårdpersonal och media är mycket viktig vid utbrott. Landstingets intranät, www.lul.se, Akademiska sjukhuset, www.akademiska.se och Smittskyddsenhetens hemsida, www.smittupp.nu får en stor betydelse. Information bör förberedas i ett lugnt skede tillsammans med informationsansvariga inom landstinget. Smittskyddsläkaren har i en epidemisituation det övergripande informationsansvaret. Akademiska sjukhusets informationsavdelning ska bistå smittskyddsläkaren och överläkaren vid sektionen för vårdhygien, att planera och genomföra informationsarbetet på sjukhuset. Eftersom Akademiska sjukhuset är ledningssjukhus har informationsavdelningen ansvaret för det praktiska informationsarbetet och skall samverka med kollegor i centrala landstingets kansli, primärvården, kommunerna, länsveterinären m.fl., för att nå god spridning av informationen till relevanta grupper. Information till massmedia, skall om möjligt före utgivning sändas till samtliga berörda enheter (vårdavdelningar, vårdcentraler, jourmottagningar, etc.) och publiceras på intranätet. 20

8. Smittskydd under höjd beredskap och krig Smittskydd under beredskap och krig skiljer sig inte i princip från smittskyddet i fred. "Främmande" smittämnen kan komma att uppträda i samband med befolkningsomflyttningar, flyktingströmmar eller till följd av angrepp med biologiska stridsmedel. Smittskyddsåtgärderna är i allt väsentligen desamma bortsett från t.ex. krav på sabotageskydd samt behov av ökad vaksamhet och provtagning. Risken för smittsamma sjukdomar torde efter hand dock öka påtagligt under krig och ofred. Smittskyddsläkaren ansvarar för smittskydd under höjd beredskap. I krig leder Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen den civila hälso- och sjukvården i landet. Smittskyddslagen anger att regeringen får meddela särskilda föreskrifter om smittskydd i krig och krigsfara. 9. Kostnader Stabs- och förstärkningsläge De prover som behövs för att utreda och diagnostisera smittsamma sjukdomar enlig smittskyddslagen är kostnadsfria för den enskilde. För en diagnos av en misstänkt smittsam sjukdom svarar vårdgivaren för kostnaderna. Om Smittskyddsläkaren av utredningsskäl ordinerar provtagning på individer som vistas/vårdas utanför sjukhus får kostnaderna belasta Primärvården centralt. Smittskyddsläkaren kan också besluta om att åtaga sig kostnader avseende utredningar och åtgärder vid större utbrott av smittsamma sjukdomar som inte är klassade som allmänfarliga. Livsmedelsföretagare/motsvarande ersätter behörig myndighet för kostnader som berör livsmedel, vatten och objekt. Kostnader avseende utredning och åtgärder för djur bekostas av Statens Jordbruksverk avseende sjukdomar som finns upptagna i epizootilagen. Vid salmonella bekostas utredning och provtagning likaså av Jordbruksverket. Vid eventuell utredning och provtagning avseende andra zoonoser eller smittämnen hos djur fördelas kostnaderna utifrån beslut i enskilda fall. Katastrofläge Här uppstår extra kostnader. Det kan gälla omplacering av personal, provtagningskostnader, läkarbesök m.m. Kostnadsansvaret kan ligga på kommun, lokal vårdinrättning, arbetsgivare eller en epidemireserv. I de fall smittskyddslagens regelverk inte är tillämpbart fördelas kostnader efter beslut av landstingstyrelsen. Kostnaden för utnyttjade läkemedel från Socialstyrelsens beredskapslager liksom övriga omkostnader i samband med användningen betalas av aktuell sjukvårdshuvudman. 21

10. Bilagor Influensapandemi Målsättningen måste vara att patienterna vårdas på rätt vårdnivå och i möjligaste mån i hemmet genom att erbjuda hemsjukvård. Vidare bör en utökad sjukvårdsupplysning och rådgivning upprättas i varje kommun med stöd av lokala smittskyddsansvariga läkare och distriktsköterskor i epidemiberedskapskåren. Många experter anser en ny pandemi av influensa som oundviklig, man vet bara inte när den kommer. Tiden från det att ett nytt virus identifieras och till dess att epidemin drabbar vårt land kommer att vara mycket kort, troligen bara mellan en till sex månader. Utbrotten kommer att ske på många olika platser samtidigt, vilket gör att man inte kan ta resurser från ett ställe till ett annat. Effekterna kommer att pågå ganska länge, från veckor till månader. Nya fall kommer hela tiden och behandling av komplikationer (ex. pneumoni och hjärtinsufficiens) kommer att ta stora sjukvårdsresurser i anspråk. Effekterna i det svenska samhället kommer att bli omfattande. Influensavirus är unikt i sin förmåga att snabbt sprida sig och att ge en svår sjukdom globalt. Tre pandemier har förekommit under 1900-talet. En av dessa var Spanska sjukan (H1N1) 1918-1919, som orsakade över 50 miljoner människors död inom 18 månader. 22

Faser i en pandemi för influensa enligt WHO 2005 Faser i en pandemi Interpandemisk period Fas 1 Fas 2 Hotande pandemi Fas 3 Fas 4 Fas 5 Pandemisk period Fas 6 Andra vågen Postpandemisk period Definition Nytt influensavirus bland djur, låg smittrisk för människa. Nytt influensavirus bland djur, påtaglig smittrisk för människa. Nytt influensavirus ger upphov till humaninfektion, ingen spridning mellan människor eller enbart enstaka fall Små klusters av human fall inom ett definierat geografiskt område Större klusters av humanfall, spridningen fortfarande lokal. Ökande och fortsatt spridning hos befolkningen. Kommer möjligen 3-9 månader efter första utbrottet. Återgång till för årstiden normal frekvens av influensafall. En pandemi av influensa kommer att få stora konsekvenser på många sektorer i samhället p.g.a. det stora antalet sjuka, vilket kommer att medföra brist på arbetskraft inom olika områden. Till skillnad från andra katastrofer kommer en pandemi med influensa att vara spridd över ett stort geografiskt område samtidigt, varför möjligheter till omfördelning av resurser mellan olika områden inte är möjlig. Sjukhusen och primärvården kommer att vara överbelastad. En stor del av vårdpersonalen kommer att var borta från arbetet p.g.a. sjukdom. Man kommer att ha brist på vaccin, antivirala medel och sjukvårdsplaster. De största problemen kommer att vara under en tidsperiod på 6-8 veckor. Stora krav kommer att ställas på den kommunala hemsjukvården och den sociala servicen. De resurser man har, såväl personella som tillgång på vaccin och läkemedel, måste därför prioriteras till de områden där man har största effekten av insatsen. Följande beräkningar utgår från de prognoser som gjorts av Centers for Disease Control and Prevention (CDC) i USA för den amerikanska befolkningen och är omräknade till svenska förhållanden. Det amerikanska och det svenska samhällena skiljer sig inte så mycket, varför man kan förutsätta att en influensapandemi kommer att ha ungefär liknande förlopp i de båda länderna. 23

Sveriges befolkning 9 miljoner upp till 7 miljoner personer kommer att bli utsatta för smitta mellan 1,4 (16 %) och 3,4 (38 %) miljoner kommer att bli kliniskt sjuka mellan 610 000 och 1,5 miljoner kommer att behöva öppen vård mellan 10 000 och 27 000 kommer att behöva sjukhusvård mellan 3 000 och 10 000 personer kommer att dö. Per 100 000 invånare upp till 70 000 personer kommer att bli utsatta för smitta mellan 15 000 och 35 000 kommer att bli kliniskt sjuka mellan 6 200 och 15 500 kommer att behöva öppen vård mellan 100 och 280 kommer att behöva sjukhusvård mellan 30 och 110 personer kommer att dö. Uppsala läns befolkning 300 000 upp till 210 000 personer kommer att bli utsatta för smitta mellan 45 000 och 105 000 kommer att bli kliniskt sjuka mellan 18 600 och 46 500 kommer att behöva öppen vård mellan 300 och 840 kommer att behöva sjukhusvård mellan 90 och 330 personer kommer att dö. Slutenvård Med ett antagande att mellan 110 och 300 patienter per 100 000 invånare kommer att vara i behov av sluten vård och med en medelvårdtid som antagits vara 7 dagar skulle antalet extra vårddagar för influensasjukdom inom landstinget att vara mellan 770 och 2 100 per 100 000 invånare. Dessa vårdagar inträffar under en relativ kort tidsperiod, troligen under ett par månader. Det kommer att vara en mycket hård belastning på sjukvården, som redan idag har en begränsad kapacitet när det gäller vårdplatser. I Landstinget i Uppsala län kommer i medeltal mellan 40 och 110 sjukhussängar varje dag vara belagda med influensapatienter. Det betyder att 2 till 6 vårdavdelningar behövs för denna vård. Detta förutsätter också en jämn fördelning av insjuknandet, vilket inte kommer att vara fallet. Under vissa perioder kommer influensabelastningen att vara högre. Med en ny influensastam, där vi helt saknar immunitet, kommer spridningen i samhället att ske mycket snabbare än vad vi är vana vid under normala influensaår. Dessutom kan sjukvårdspersonalen vara drabbade i lika hög grad av influensa som befolkningen i övrigt, vilket kommer att medföra en stor personalbrist. Det stora problemet inom sjukvården kommer inte att vara den slutna vården, utan den öppna vården. Öppenvård Pressen på den öppna vården och hemsjukvården kommer att bli mycket stor. Med ett antagande att varje influensasjuk patient i genomsnitt skulle göra ett öppenvårdsbesök, kommer antalet besök att ligga mellan 20 000 och 50 000 i länet (7 000 17 000 per 100 000 invånare). Det kommer att inträffa till största delen under en kort tidsperiod. Med denna 24

anhopning av öppenvårdsbesök måste man planera för att hålla kontakt med patienter som vårdas i hemmet på ett mer rationellt sätt med standardiserade formulär och telefonkontakter. Särskilda insatser kommer att behövas för ett bra omhändertagande av de cirka 46 000 studenter som vistas i Uppsala och som normalt inte belastar våra sjukvårdsresurser i någon större omfattning. Ur smittspridningssynpunkt är det viktigt att minimera antalet besök på öppenvårdsmottagningarna av akut sjuka. Om den smittade får i sig en mindre mängd virus blir sjukdomen förhållandevis lindrigare. En fungerande sjukvårdsupplysning och bra information i media gör att dessa besök minskas avsevärt. Många patienter kommer att nöja sig med en telefonkontakt med sjukvårdspersonal, där man vid behov kan ha kontinuerlig telefonuppföljning av patienten. (se speciell telefonjournal). Vaccin Under de senaste 50 åren har influensavaccin varit grunden för att minska spridningen av influensa. Vaccinering av högriskpatienter före influensasäsongen varje år är det mest effektiva sättet att begränsa komplikationerna hos äldre patienter. Effekten av vaccineringen beror på ålder hos de vaccinerade med en skyddseffekt på omkring 70-90 % hos frisk yngre individer och bland äldre en skyddseffekt på 30-70 %. Vid normala influensautbrott då upp till 5 % av befolkningen insjuknar, rekommenderar vi inte vaccinering av unga friska. Förhållandet kommer att bli ett annat när man får en pandemi, då kanske 40 % av befolkningen kommer att insjukna. Sverige har ingen egen tillverkning av influensavaccin och kommer därför att få konkurrera med andra länder, som alla kommer att ha ett stort behov av vaccin. För att bättre säkerställa tillgången på vaccin vid en influensapandemi har landstingen beslutat om gemensam upphandling under interpandemisk period. Vidare pågår en diskussion om etablerandet av inhemsk produktion av influensavaccin. Det tar 6 till 8 månader från det att en ny stam har identifierats tills vaccinproduktionen kommer igång. Man räknar med att det behövs två doser med en månads intervall för att få ett acceptabelt skydd av vaccinet när det gäller en helt ny stam som ingen tidigare har någon immunitet mot. Influensavaccin innehåller i normala fall tre virusstammar (två typ A och en typ B) som representerar de stammar som förväntas sprida sig under kommande influensasäsong. Vid en pandemi kommer troligen vaccinet endast att innehålla en stam. Vid en pandemi kommer målgrupperna för vaccinering att öka kraftigt från högrisk grupperna till hela svenska befolkningen i det ideala fallet. Varningsperioden från första fallen till en pandemi kommer att bli ganska kort. Sjukvårdspersonal och personal i den kommunala omsorgsverksamheten kommer att vara utsatta för kraftig exponering av influensavirus och kommer troligen, i början av ett utbrott, att vara mer drabbade än befolkningen i allmänhet. Det kommer att uppstå brist på vårdpersonal. 25