Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan resultat fram till augusti 2009

1 (27) Socialdepartementet Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan resultat fram till augusti 2009 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara Västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 010-69 056 202100-5521

2 (27) INNEHÅLL Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan resultat fram till augusti 2009... 1 1. Inledning... 3 2. Resultat fram till augusti 2009... 3 Handläggningstider 4 Beslutskvalitet 8 Tillgänglighet i Kundcenter 9 Effektiva kundkanaler 10 Ohälsotalet 11 Kundundersökning NKI 13 Medarbetarundersökning NMI 14 Medarbetarnas sjukfrånvaro 15 Individuella utvecklingsplaner 18 Ekonomi 18 3. Indikatorer för nya reformer... 23 1. Regeländringar i sjukförsäkringen 23 2. Tandvårdsreformen 24 3. Intyg om barns frånvaro från förskola/skola 25 4. Jämställdhetsbonus 26 5. Vårdnadsbidrag 27

3 (27) Försäkringskassans strategiska utvecklingsplan 1. Inledning Under hösten har arbetet initierats med att ta fram ett flerårigt inriktningsbeslut för Försäkringskassan. Inriktningsbeslutet avser åren 2010-2013 och syftar till att planeringen blir mer långsiktig och tydligt vilar på ställningstaganden utifrån Försäkringskassans myndighetsuppdrag och verksamhetsidé. Ambitionen är att styrelsen skall kunna fatta beslut om detta i slutet av året. Inriktningsbeslutet kommer att vara baserat på en analys av Försäkringskassans samlade uppdrag och en bedömning av hur Försäkringskassans åtaganden inom de olika försäkrings- och bidragssystemen behöver utvecklas för att legitimiteten för trygghetssystemen ska upprätthållas och för att medborgarnas förtroende för Försäkringskassan som organisation ska öka. Med dessa utgångspunkter ska inriktningsbeslutet visa hur Försäkringskassans verksamhet behöver utvecklas såväl vad avser ambitionsnivån inom de olika försäkringsområdena som vad avser administrationen. Det långsiktiga inriktningsbeslutet samt arbetet med att ta fram serviceåtaganden kan medföra konsekvenser för innehållet i rapporteringen av den strategiska utvecklingsplanen, framtida budgetunderlag samt formulering av långsiktiga mål. Försäkringskassan har för avsikt att återkomma i detta ärende framöver. Rapporteringen i den strategiska utvecklingsplanen har olika periodicitet, avser olika tidsintervall och innehåller liknande resultatindikatorer som avrapporterats i regeringsuppdrag under året och även i den så kallade månadsrapporten. Med anledning av detta kan det vara naturligt att redovisade resultat kan skilja sig åt på grund av omfattningen av rapporteringen och med anledning av vilken period den avser. 2. Resultat fram till augusti 2009 Efter 2008 som på många sätt var ett omvälvande år för Försäkringskassan med svaga verksamhetsresultat har nu situationen förbättrats och stabiliserats. För flera handläggningstider är resultaten bättre än någonsin tidigare under den period mätningar funnits. För några har dock resultaten ännu inte hunnit återhämta sig fullt ut efter 2008. För i stort sett samtliga handläggningstider gäller dock att resultaten under sommaren 2009 varit betydligt bättre än under sommaren 2008. Tillgängligheten till Kundcenter var ett annat problemområde under 2008. Hittills i år har tillgängligheten för dem som ringt till Kundcenter varit god med resultat som ligger över de interna mål Försäkringskassan satt upp. Ohälsotalet fortsätter att minska snabbare än de planer som satts upp och spridningen i sjukfrånvaron minskar såväl geografiskt som mellan könen. Det nya regelverket inom sjukförsäkringen kan vara en av förklaringarna till den positiva utvecklingen trots att Försäkringskassan ännu inte hinner med att genomföra

4 (27) alla de prövningar som ingår i rehabiliteringskedjan på utsatt tid i samtliga ärenden. De mätningar som görs av beslutskvaliteten är behäftade med osäkerheter. Resultaten indikerar dock en hög andel ärenden med tillräckligt beslutsunderlag och rätt beslut inom många förmåner. Det finns dock problem när det gäller beslutsunderlagen i sjukförsäkringsförmånerna sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. En del av problemen är kopplade till svårigheterna att hinna med alla prövningar i rehabiliteringskedjan. Åtgärder har vidtagits men det är ännu för tidigt att se några effekter i form av förbättrade resultat i kvalitetskontrollen. Administrationen av det nya tandvårdsstödet fungerar nu bättre än tidigare men vissa problem återstår när det gäller stabiliteten i IT-systemen. Ett projekt har startat för att åtgärda driftstörningarna och förbättra den elektroniska kommunikationen med vårdgivarna och journalsystemet. Medarbetarmåtten har utvecklats positivt. Nöjdmedarbetarindex har förbättrats kraftigt till en nivå som är den högsta så länge nuvarande mätmetod använts. Försäkringskassans interna sjukfrånvaro fortsätter att minska efter att det i våras fanns oroande tecken på att denna långvariga trend var på väg att brytas. Ekonomin följer den reviderade budget som bygger på att Försäkringskassan tilldelas medel enligt de hemställanden som gjorts till regeringen. Sammanfattningsvis har de flesta resultaten förbättrats, framförallt jämfört med sommaren och början av hösten 2008. Dessvärre tycks detta ännu inte ha gjort något rejält avtryck i Försäkringskassans kundundersökning där den första mätningen under 2009 endast visar en marginell förbättring jämfört med 2008. Handläggningstider Resultaten för handläggningstider har utvecklats positivt jämfört med 2008, som dock var ett särskilt besvärligt år för Försäkringskassan. Men även med en lite längre tidshorisont finns många goda resultat. För sjuk- och aktivitetsersättning samt för de riktade stöden till personer med funktionsnedsättning är handläggningstiderna kortare än någonsin förut under den period då statistiken går att följa (från slutet av 1990-talet). För några förmåner; bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer och underhållsstöd är resultaten bättre än föregående år men fortfarande svaga jämfört med en tidsserie som sträcker sig 10 år bakåt i tiden. Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning Handläggningstiden för sjukpenning har hittills under 2009 legat på en stabil nivå, på eller alldeles i närheten av den interna målnivån. Bedömningen är att samma stabilitet kommer att känneteckna även resten av året. Jämfört med 2008 innebär det en väsentlig resultatförbättring för en av myndighetens mest centrala förmåner. Även för föräldrapenning är handläggningstiderna efter årets åtta första månader bättre än motsvarande period 2008. Än så länge har dock resultaten inte nått upp till den interna målnivån, men å andra sidan har riktigt svaga resultat som under sommaren 2008 undvikits. De prognoser som finns pekar mot att

5 (27) resultaten kommer att förbättras under hösten och möjligen kan den interna målnivån uppnås under några av årets sista månader. Andel första utbetalningar inom 30 dagar, sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning Andel inom 30 dagar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 Sjukpenning Tillfällig föräldrapenning Föräldrapenning Mål mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 För tillfällig föräldrapenning finns stora jämförelseproblem vad gäller handläggningstiderna. Problemen kan kopplas till införandet av intyget om barns frånvaro från skola/förskola den 1 juli 2008. En orsak till det svaga resultatet är att handläggningstiden mäts från begäran av ersättning men för att utbetalning ska kunna ske krävs även att intyget från förskola/skola kommit in och detta skickas ibland in betydligt senare. Mäts istället handläggningstiden från det att både begäran om ersättning och intyg från förskola/skola kommit in, skulle resultatet bli betydligt bättre än med det traditionella beräkningssättet som redovisas i diagrammet. Dessutom påverkas resultatet negativt av att det finns ett relativt stort antal ärenden där en begäran om ersättning görs men utan att något intyg skickas in vid en senare tidpunkt. Det motsatta fallet förekommer också. I dessa fall avslutas ärendena regelmässigt efter en tid, och i de allra flesta fall senare än 30 dagar förflutit. Detta gör att de i statistiken noteras som ett ärende som tagit längre tid än 30 dagar trots att de egentligen inte borde noteras som något ärende alls. Det pågår nu en översyn kring hur handläggningstiden för tillfällig föräldrapenning ska mätas på ett mer rättvisande sätt. Bedömningen är att resultaten egentligen är betydligt bättre än vad statistiken i diagrammet visar och att balansläget är relativt gott. Bostadsbidrag och bostadstillägg till pensionärer Bostadsbidrag och bostadstillägg till pensionärer hör till de förmåner som drabbades hårdast av övergången till den nya verksamhetsstrukturen, med en hög andel omställd eller nyrekryterad personal. Handläggningstiderna var under 2008 betydligt längre än de varit tidigare och resultaten har ännu inte åter-

6 (27) hämtat sig helt. Det finns dock flera faktorer som pekar på att resultaten är på väg att förbättras. Resultaten under sommarmånaderna juni till augusti har varit betydligt bättre i år jämfört med 2008. För båda förmånerna rapporteras ett betydligt bättre balansläge än tidigare vilket bäddar för bättre resultat under hösten. De prognoser som gjorts talar till och med om att målnivån kan komma att uppnås under årets sista månader. Andel beslut inom 30 dagar, bostadsbidrag och bostadstillägg till pensionärer 100,0 90,0 80,0 Andel inom 30 dagar 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 dec-07 jan-08 Bostadsbidrag Bostadstillägg till pensionärer Mål, från juli 2009 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 Underhållsstöd och anståndsansökningar jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 Förmånerna inom underhållsstöd hör också till dem som drabbades av negativa effekter vid övergången till den nya verksamhetsstrukturen. Även för dessa förmåner gäller att handläggningstiderna ännu inte nått tillbaka till mer normala nivåer även om situationen förbättrats under senare tid. Således har handläggningstiderna varit betydligt bättre under sommarmånaderna 2009 än under motsvarande månader 2008. Handläggningstiderna beräknas successivt kunna förbättras under hösten. För närvarande ökar dock balanserna till följd av ett högt inflöde vilket tillsammans med den balansökning som uppstått under semesterveckorna gör att vi just nu ser en försämring av handläggningstiden. Utvecklingen är i mycket beroende av resurssituationen men om vi utgår ifrån att denna kan säkerställas på en rimlig nivå bör vi uppnå en stabilitet omkring uppsatt mål, 75 procent inom 40 dagar, under slutet av året.

7 (27) Andel beslut inom 40 dagar, underhållstöd och anståndsansökningar Andel inom 40 dagar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 Underhållsstöd Bidragsskyldigs ansökan om anstånd mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 Sjukersättning och aktivitetsersättning okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 Handläggningstiderna för sjuk- och aktivitetsersättning har förbättrats ytterligare de senaste månaderna från en redan tillfredsställande nivå. Handläggningstiderna har aldrig varit bättre under den dryga tioårsperiod som jämförbar statistik finns. Balansläget är också gott vilket talar för fortsatt korta och stabila handläggningstider. En viss osäkerhet finns dock kring vilka effekter de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att ha på inflödet av nya ärenden. Andel beslut inom 120 dagar, sjukersättning och aktivitetsersättning Andel inom 120 dagar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 Aktivitetsersättning Sjukersättning Mål mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 Riktade stöd till personer med funktionsnedsättning För de riktade stöden till personer med funktionsnedsättning gäller samma sak som för sjuk- och aktivitetsersättning. Handläggningstiderna har aldrig varit

8 (27) bättre under den dryga tioårsperiod som jämförbar statistik finns. Allt talar för att även de resterande månaderna under 2009 kommer att kunna redovisa liknande resultat. Även för arbetsskadelivräntan har resultatet förbättras så att det nu tangerar målnivån. Utvecklingen är ett resultat av ett långsiktigt arbete med att minska balanserna. Handläggningstiderna förväntas fortsätta att ligga runt målnivån även under slutet av 2009. Andel beslut inom 120 dagar, riktade stöd till personer med funktionsnedsättning samt arbetsskadelivränta Andel inom 120 dagar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 Beslutskvalitet Bilstöd Assistansersättning Handikappersättning Vårdbidrag Arbetsskadelivränta Mål mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 Under 2008 gjordes ett uppehåll i den kontinuerliga kvalitetskontrollen (Qben II) för att anpassa instrumentet till den nya verksamhetsstrukturen. Mätningarna återupptogs i början av 2009. Det finns en del problem kring mätningarna såsom högt bortfall, bristande enhetlighet i granskningsorganisationen med mera som gör att resultaten är osäkra och inte utan vidare kan jämföras med de tidigare mätningarna. Dessutom handlar det om en urvalsundersökning där det krävs uppemot ett års mätningar för att uppnå en hög statistisk säkerhet även bortsett från de mätproblem som finns. Med detta i beaktande visar resultaten hittills under 2009 att det finns goda förutsättningar att nå det interna målet om att minst 94 procent av ärendena ska ha ett tillräckligt beslutsunderlag. Däremot ligger resultaten för variabeln rätt beslut (av de ärenden som har ett tillräckligt beslutsunderlag) fortfarande under målnivån 98 procent. En nedbrytning på förmånsnivå visar att flertalet förmåner har en hög andel tillräckliga beslutsunderlag, däribland pensionsförmåner, föräldraförmåner, aktivitetsstöd och arbetsskador. De största problemen när det gäller beslutsunderlagen finns i sjukförsäkringsförmånerna sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Åtgärder har vidtagits med bland annat informationsinsat-

9 (27) ser och likaseminarier men det är ännu för tidigt att se några effekter i form av förbättrade resultat i kvalitetskontrollen. När det gäller rätt beslut uppvisar även här flertalet förmåner goda resultat, då särskilt pensionsförmåner, förmåner vid funktionshinder och EU-vård. De förmåner som har lägst resultat är bostadsbidrag och föräldrapenning. Utbildningsinsatser är planerade när det gäller bostadsbidrag och för föräldrapenning förväntas kvaliteten ha förbättrats nu när produktionsprocessen (ENSA 3.0) är fullt implementerad från den 1 juli. Eftersom resultaten i kvalitetskontrollen släpar efter två månader jämfört med övrig resultatredovisning föreligger ännu endast resultat t.o.m. juni. Tillgänglighet i Kundcenter Den positiva resultatutveckling som tillgängligheten i Kundcenter visade i början av året har hållit i sig. Andelen besvarade samtal under första halvåret 2008 låg omkring 50 procent medan samtliga månader 2009 har uppvisat resultat över 70 procent. Kunder med frågor om föräldrapenning har dock haft långa väntetider under sommarmånadernas utbetalningsveckor jämfört med andra områden eftersom många då ringt om sina ersättningar. Från januari till augusti 2009 har kundcenter privat tagit emot totalt 5,5 miljoner samtal. Av dessa blev 4,3 miljoner samtal besvarade medan övriga avslutades främst genom att kunden lagt på innan samtalet hunnit besvaras av handläggare. Det motsvarar en genomsnittlig tillgänglighet på 78 procent hittills under 2009. För samma period 2008 var den genomsnittliga tillgängligheten 53 procent. Andel besvarade samtal i Kundcenter privat Tillgänglighet i Kundcenter. Andel svar (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 57 49 månadsvärde Mål mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 70 58 76 84 88 80 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 Även kundcenter partner har haft bra resultat under perioden januari till augusti. Totalt har KC partner fått in 568 000 samtal varav 528 000 blev besvarade. Det motsvarar 93 procents tillgänglighet.

10 (27) Effektiva kundkanaler En viktig del för att åstadkomma en förbättrad effektivitet i ärendehandläggningen är att kunderna i högre grad använder självbetjäningskanaler som är enkla för dem och billiga för Försäkringskassan. Resultaten visar att utvecklingen mot ett ökat användande av självbetjäningstjänster fortsätter, men inte i den takt som det funnits förhoppningar om tidigare. Det är främst inom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som möjligheterna till självbetjäningstjänster finns. Olika typer av självbetjäning förekommer även inom andra förmåner än tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning men i mindre omfattning. Den kostnadsföring som fick göras av stora delar av projektet kundbild/självbetjäning kommer att innebära att utvecklingen mot ökad självbetjäning kommer att gå långsammare än vad som tidigare planerats. Anledningen till kostnadsföringen var att det inte fanns tekniska eller finansiella möjligheter att färdigställa projektet. Andel begäran med elektronisk underskrift för tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning Andel e-underskrifter (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 dec-07 jan-08 feb-08 61 41 65 66 42 41 Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 73 74 69 46 43 39 okt-08 nov-08 dec-08 jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 Not: P.g.a. tekniska problem är statistiken för juli och augusti felaktig, varför den inte redovisas här. Andelen begäran med elektronisk underskrift ligger under årets andra kvartal, för föräldrapenning mellan 5 och 10 procentenheter högre jämfört med samma månader 2008. För tillfällig föräldrapenning noteras en liten ökning mellan mars och april och sedan en minskning i maj och juni månad jämfört med samma period förra året. Liknande minskningar har förekommit under alla år statistiken funnits. De interna målen är att andelen ärenden med e-legitimation i december 2009 ska vara 75 procent för föräldrapenning och 55 procent för tillfällig föräldrapenning. Den 15 juni lanserade Försäkringskassan sin nya webbplats. Den har moderniserats för att göra det enklare att hitta information och underlätta för självbetjäning. De vanligaste tjänsterna har lyfts fram direkt på startsidan och där kan man också direkt logga in på Mina sidor och komma åt e-tjänster. Information

11 (27) på 17 olika språk och utökad frågefunktion (Fråga Hanna) är fler exempel på förbättringar. Helt nytt är att webbplatsen är kopplad till en uppläsningstjänst så att den kan tala och att texten kan göras kraftigt förstorad. Den talande webben får man tillgång till genom att ladda ner en kostnadsfri applikation från startsidan. En annan nyhet är lanseringen av en interaktiv föräldrautbildning som fungerar som ett komplement till Försäkringskassans informationsträffar. I Mina sidor kan kunden se och följa sina ärenden som rör tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning. Besöken på Försäkringskassans webbsidor fortsätter att öka. Fram till augusti 2009 hade den 11,1 miljoner besök vilket är 15 procent mer jämfört med samma period 2008. Det har inte hunnit göras någon kundundersökning om den nya webbplatsen, men de spontana kundsynpunkter som kommit in är mycket positiva. Ohälsotalet Ohälsotalet fortsätter att minska allt snabbare och den interna målnivån för 2009 (33,5 dagar) kommer med stor sannolikhet nås i oktober. Nivå och förändring av ohälsotalet under löpande 12-månadersperioder 2,0 1,5 1,0 Förändring av ohälsotalet under löpande 12-månadersperioder Kön: Samtliga - Riket 45 40 35 Data tom 200909 Sjukskrivning 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 200412 200503 200506 200509 200512 200603 200606 200609 200612 200703 200706 200709 200712 200803 200806 200809 200812 200903 200906 200909 200912 30 25 20 15 10 5 0 Sjuk/aktivitetsersättning Ohälsotalet - nivå Planerad utveckling

12 (27) Under 2008 var minskningen 2,5 dagar. Under 12-månadersperioden till och med augusti 2009 minskade sjuk- och aktivitetsersättningsdelen av ohälsotalet med omkring 1,3 dagar och sjukfallsdelen med 1,5 dagar. Prognosen för helåret 2009 är att båda delarna ska minska med 1,3 dagar. Skillnad mellan könen samt mellan län 1 i ohälsotal, absolut (dagar) och relativ (%) skillnad med och utan åldersstandardisering 20 55,0% Diff - kön, absolut 18 16 14 12 49,5% 44,0% 38,5% 33,0% Max län - min län*, absolut Max län - min län, absolut Diff - kön, relativ 10 8 6 4 2 0 200412 200503 200506 200509 200512 200603 200606 200609 200612 200703 200706 200709 200712 200803 200806 200809 200812 200903 200906 200909 200912 27,5% 22,0% 16,5% 11,0% 5,5% 0,0% Max län/min län - 1, relativ Max län/min län - 1*, relativ Standardavvikelse län/riket, relativ Standardavvikelse län/riket*, relativ * åldersstandardiserade värden Utfallet för sjukförsäkringen skiljer sig väsentligt mellan olika regioner samt mellan könen. Spridningen mellan högsta och lägsta länsohälsotal har i antal dagar minskat kontinuerligt från 15,7 dagar i juli 2007 till 12,6 dagar i augusti 2009. Till stor del är dock denna utveckling en följd av att ohälsotalet minskar generellt. Den relativa skillnaden (uttryckt i procent av lägsta länsohälsotal) har därför börjat minska märkbart först sedan i juli 2008. En viktig förklaring till regionala skillnader är att åldersstrukturen skiljer sig mellan länen. Den åldersstandardiserade skillnaden mellan högsta och lägsta länsohälsotal har minskat betydligt snabbare och mer uthålligt än den icke åldersstandardiserade, 1 Differens mellan högsta och lägsta län samt standardavvikelsen satt i relation till riksgenomsnittet.

13 (27) både i absoluta och relativa tal. En allt större andel av de regionala skillnaderna kan alltså förklaras med skillnader i åldersstruktur mellan länen. Enligt den regionala fördelning av ohälsotalsmålet som gjorts ska den ostandardiserade skillnaden i antal dagar mellan högsta och lägsta länsohälsotal minska från 12,6 dagar i augusti 2009 till 11,7 dagar i december. Skillnaderna mellan kvinnor och män minskar kontinuerligt i absoluta termer men den relativa skillnaden minskar endast långsamt. Den sammantagna bilden är alltså att de regionala skillnaderna minskar i tillfredsställande takt medan beklagligt lite händer avseende skillnaderna mellan kvinnor och män. Kundundersökning NKI Försäkringskassans kundundersökning har genomförts varje år sedan 1997. En nyhet för 2009 är att den görs vid två mättillfällen, en på våren och en på hösten. Tidigare år har endast en mätning gjorts. Nedan redovisas resultatet av mätningen i april. Under 2008 genomgick Försäkringskassan stora organisatoriska förändringar tillsammans med personalminskningar. I samband med omorganisationen försämrades Försäkringskassans service tillfälligt inom några områden. Främst gällde detta de försäkrades tillgänglighet till myndigheten och handläggningstiderna för vissa förmåner. Detta bidrog med stor sannolikhet till de påtagligt försämrade resultaten för Kundundersökningen 2008 jämfört med tidigare års mätningar. Mellan 2008 och den första mätningen 2009 har dock NKI ökat med en enhet, från 50 till 51, vilket kan vara ett uttryck för att förtroendet för Försäkringskassans förbättrats något jämfört med ett halvår tidigare. Nöjdkundindex, NKI 80 70 60 67 64 63 60 50 50 51 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009:1 Vid en djupare analys av resultaten och en nedbrytning av NKI för olika kundgrupper samt uppdelat på kön visar det sig att gruppen Övriga pensionärer är de som ger högst NKI. Denna kundgrupp är mest nöjd med helhetsintrycket av Försäkringskassan. Minst nöjda är män och kvinnor med funktionsnedsättning som ger ett NKI understigande 50. Gruppen Sjuka/i rehabilitering har också ett lågt NKI och uppvisar även en relativ stor skillnad mellan män och kvinnor.

14 (27) Resultat för kundundersökning genomförd under maj 2009 jämfört med 2008 NKI (2008 inom parentes) Kundgrupp Kvinna Man Totalt Ålderspensionärer 52 (53) 52 (53) 52 (53) Övriga Pensionärer 59 (56) 58 (55) 59 (56) Sjuka/i rehabilitering 48 (49) 53 (47) 50 (48) Personer med funktionsnedsättning 47 (47) 46 (44) 47 (46) Efterlevandepension 55 (52) 55 (54) 55 (53) Barnfamiljer 51 (46) 52 (50) 51 (48) Med Övriga pensionärer avses försäkrade som får bostadstillägg. Vid en jämförelse av resultaten från föregående år är det tydligt att NKI har ökat för alla kundgrupper utom för gruppen Ålderspensionärer. Sedan 2008 års mätning har NKI gått ned hos ålderspensionärer av båda könen. Män i gruppen Sjuka/i rehabilitering uppvisar ett tydligt förbättrat NKI samtidigt som kvinnor i samma grupp ger ett något lägre NKI jämfört med 2008. Jämfört med 2008 har en förbättring skett för de flesta frågeområden. Förbättringen är dock relativ liten och befinner sig fortsatt på en betydligt lägre nivå än 2007. De frågor som får sämst betyg är de som är kopplade till handläggningstider. Frågeområdet Bemötande ligger på samma nivå som 2008 med relativt höga betyg och har således inte försämrats men ligger fortsatt på en lägre nivå än 2007. Medarbetarundersökning NMI Redan efter vårens temperaturmätning indikerade resultaten att den negativa utvecklingen vi sett vid föregående mätningar hade svängt. Resultaten från medarbetarundersökningen visar entydigt att Försäkringskassan är på rätt väg och att trenden verkligen har vänt. I stort sett alla värden har förbättrats sedan förra årets medarbetarundersökning. Tidigare år har resultaten visat att det finns stora skillnader i organisationen. Skillnaderna mellan olika enheter har minskat. Detta visar sig t.ex. inom IT där andelen positiva svar har ökat jämfört med år 2008. Nöjd medarbetarindex (NMI) har ökat från 86 i medarbetarundersökningen 2008 till 93 vid motsvarande mätning 2009. Försäkringskassan ligger därmed fem procentenheter över benchmarkingvärdet 2. En av frågorna som ingår i NMI sticker fortsatt ut, frågan om medarbetarnas möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Även här ser vi en positiv utveckling men fortfarande är det alltför få som känner att de kan påverka sin arbetssituation, 52 procent positiva svar jämfört med 40 procent vid medarbetarundersökningen 2008. Frågan 2 medelvärdet för undersökningsföretagets övriga kunder

15 (27) har bland annat samband med upplevelsen av motstridiga krav och stark tidspress. Nöjd medarbetarindex i medarbetarundersökningar (MU) och temperaturmätningar (TM) MU 2007 TM 2008 (Q2) TM 2008 (Q3) MU 2008 TM 2009 MU 2009 NMI 89 84 83 86 89 93 Medarbetarna upplever att ledarskapet på arbetsgruppsnivå är bra och ledarskapindex har ökat från 3,9 till 4,1 sedan förra året. Vi kan se att gapet mellan ledning och chefer minskat men att gapet mellan ledning och medarbetare generellt kvarstår. Förtroendet för ledningen har ökat, från 20 procent 2008 till 30 procent 2009 men resultatet är fortsatt lågt. Utvecklingen visar ändå att vi är på rätt väg även i denna fråga. Stoltheten är ytterligare ett område som har förbättrats men där resultatet är fortsatt lågt. Medarbetarna rekommenderar inte Försäkringskassan som arbetsplats. Statistiska analyser visar att frågorna om förtroende för ledningen och medarbetarnas upplevelse av att kunna påverka sin arbetssituation går hand i hand. Analyserna tydliggör att frågan om påverkan ligger på en mer övergripande nivå (högre strukturell nivå) i organisationen än på arbetsgruppnivå. Försäkringskassan avviker från andra organisationer här genom att det är just den NMI-frågan (påverkan) som sticker ut negativt jämfört med andra organisationer som använder samma NMI-metod. Vi kan också se att det är ett stort gap mellan chefer och medarbetare när det gäller denna fråga. Vidare kan vi även konstatera att förtroendet för ledningen har stark koppling till den interna kommunikationen som i sin tur avspeglar sig i frågan om medarbetarna är stolta över att arbeta inom försäkringskassan, den interna kommunikationen driver idag inte stoltheten. Sammanfattningsvis visar resultaten att ledningen behöver fortsätta att involvera cheferna och att den stora utmaningen nu ligger i att få med sig resten av organisationen. Nyckeln är dialog, ledning och chefer måste informera, involvera och diskutera med sina medarbetare så att de är med och påverkar. Försäkringskassan behöver flytta fokus och tydliggöra vad som går att påverka på olika nivåer i organisationen. Medarbetarnas sjukfrånvaro Sjukfrånvaron under senaste rullande 12-månadersperioden ligger i augusti på 5,1 procent, se diagram nedan. Detta innebär en minskning med 0,32 procentenheter sedan december 2008. Minskningen har skett bland både kvinnor och män men det är bland kvinnorna som minskningen är störst, 0,36 procentenheter jämfört med 0,16 procentenheter bland männen. Det är framför allt inom

16 (27) grupperna kvinnor 30-49 år samt kvinnor och män 50 år och äldre som sjukfrånvaron minskat. Tyvärr har sjukfrånvaron i åldersgruppen upp till 29 år ökat sedan årsskiftet. Organisationsuppdelad sjukfrånvaro visar att det fortfarande finns en storspridning inom organisationen (3,1 10,3 procent). Spridningen beror till stor del på att sjukfrånvaromönstret varierar mellan olika organisatoriska delar. Vissa delar har hög andel långtidssjukfrånvaro och detta ger tydliga avspeglingar i den totala sjukfrånvaron. Den andel av sjukfrånvaron som har varat 60 dagar eller mer har minskat ytterligare sedan december 2008, från 57,5 till 53,0 procent. Här har minskningen skett bland både kvinnor och män och i samtliga åldersgrupper. Personalens sjukfrånvaro, rullande 12-månadersvärden (procent) 7,00 Personalens sjukfrånvaro i procent, r12-värden 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 200712 5,83 200803 200806 200809 5,40 200812 200903 200906 200909 5,08 200912 Kvinnor Män Totalt Mål Plan Linjär (Plan) Utvecklingen per månad (se diagram nedan) följer de normala säsongsvariationerna. Den initiala utvecklingen under året medförde misstankar om att den hittills positiva utvecklingen var på gång att vända. Lyckligtvis visar den fortsatta utvecklingen under året i stället på att utvecklingen fortsätter i rätt riktning. Vi tror oss nu börja se effekter av de nya sjukförsäkringsreglerna. Under hösten kommer vi att följa sjukfrånvaroutvecklingen mycket noggrant (mer frekvent är en gång per månad) för att se vilka effekter den nya influensan kommer att medföra.

17 (27) Personalens sjukfrånvaro, månadsvärden (procent) 9,00 8,00 Sjukfrånvaro per månad i procent 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 2006 2007 2008 2009 0,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Försäkringskassan har, liksom andra arbetsgivare, medarbetare som riskerar att bli utan ersättning (både sjukpenning och sjukersättning) de kommande månaderna. Av denna anledning kommer under hösten en extra kraftsamling att genomföras gentemot chefer som har medarbetare inom båda dessa grupper. Syftet med kraftsamlingen är i första hand att stödja cheferna i rehabiliteringsarbete. Samtidigt vill vi säkerställa att det finns relevanta handlingsplaner i samtliga fall. Försäkringskassan behöver även få en samlad bild av nuläget i organisationen för att se om några särskilda åtgärder behöver genomföras. Under året har en implementering av ett antal hälsorelaterade nyckeltal påbörjats. Nyckeltalen är framarbetade av de så kallade Centromyndigheterna 3 och används på myndighetsnivå för att jämföra hur Försäkringskassan ligger till jämfört med ett antal andra stora myndigheter. Jämfört med övriga myndigheter har Försäkringskassan en relativt hög sjukfrånvaro, men det finns några myndigheter som ligger högre. Statistiska analyser visar att ålders- och könsstruktur till viss del förklarar varför Försäkringskassan ligger högt, d.v.s. en hög andel kvinnor och en hög andel äldre medarbetare innebär ofta en högre sjukfrånvaro jämfört med organisationer med en högre andel män och yngre medarbetare. Jämfört med de andra myndigheterna har Försäkringskassan ett större inflöde av sjukfall som varat över 28 dagar i relation till totalt tillgänglig arbetstid. Likaså är de påbörjade sjukfallen under en 12-månadersperiod många i relation till totalt tillgänglig arbetstid, även här vid jämförelse med övriga myndigheter. När det gäller detta nyckeltal kan man också se en ökning internt sedan årsskiftet. Likaså har antalet medarbetare med minst sex påbörjade sjukfall under en 12-månadersperiod ökat, återigen i relation till totalt tillgänglig arbetstid. Även 3 Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försäkringskassan, Försvarsmakten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Statens Institutionsstyrelse, Tullverket och Åklagarmyndigheten

18 (27) här ligger Försäkringskassan högt i jämförelse med flera av de övriga centromyndigheterna. Utvecklingen visar vidare att Försäkringskassan ligger bland de bättre när det gäller hur väl vi lyckas få tillbaka medarbetare som varit sjukskrivna mer än 28 dagar i relation till antal påbörjade sjukfall över 28 dagar. Försäkringskassan kommer successivt att använda nyckeltalen även internt inom organisationen genom att bryta ned dem på olika organisatoriska nivåer. Syftet är dels att kunna göra bättra analyser av den totala sjukfrånvaron men framför allt att kunna planera och rikta mer relevanta insatser inom olika delar av organisationen. Individuella utvecklingsplaner De individuella utvecklingsplanerna är det instrument där chef och medarbetare utifrån medarbetarsamtalet och chefs- och medarbetaröverenskommelsen tillsammans bestämmer vilka utvecklingsaktiviteter medarbetaren behöver och ska genomföra för att få möjligheten att arbeta mot uppsatta mål. I augusti 2009 har cirka 82 procent av medarbetarna en utvecklingsplan. Försäkringskassan har som internt mål att 95 procent av medarbetarna ska ha en individuell utvecklingsplan, vilket alltså är en nivå som inte uppnås. Ett troligt antagande är att om man inte genomfört medarbetarsamtal har man inte heller gjort en individuell utvecklingsplan, eftersom de utvecklingsaktiviteter man kommer överens om i medarbetarsamtalet ska läggas in i den individuella utvecklingsplanen. Delar av organisationen ligger något efter i att genomföra medarbetarsamtal vilket kan vara en trolig anledning till att det interna målet inte är nått. Planerna kan däremot upprättas och följas upp utan att ett samtal genomförts men kvaliteten i dessa blir inte densamma. Att alla medarbetare ska ha en utvecklingsplan är ett baskrav för att säkerställa att en planering finns för individens och organisationens utveckling. Inför 2010 kommer kvalitetsindikatorer för utvecklingsplanerna utvecklas och följas upp. Ytterst handlar det om att ha rätt kompetens för de arbetsuppgifter som ska utföras. Ekonomi Sammanfattning budget och utfall per finansieringskälla Budget helår Ack budget (aug) Ack utfall (aug) Avvikelse (i tusental kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Anslag 7 637 626 5 058 204 4 997 298 60 906 1,2% 65,4% AP-fond 572 950 375 827 357 974 17 853 4,8% 62,5% Samverkan 1 030 000 665 542 643 096 22 446 3,4% 62,4% Lån 749 000 391 197 354 294 36 903 9,4% 47,3% Jämförelsen görs mot den reviderade budget som beslutades av styrelsen på övergripande nivå, samt på detaljerad nivå av generaldirektören 2009. Anslag

19 (27) Den reviderade budgeten överensstämmer med den prognos som lämnades till regeringen den 30 juli 2009. Prognosen för 2009 inkluderar bland annat ökade kostnader i förhållande till tidigare prognoser såsom aktivitetsstöd och kapitaltillskott till Kåpan Pensioner. Den sistnämnda hanteras genom att utnyttja anslagskrediten. Prognosen och således även uppföljning mot reviderad budget bygger på att Försäkringskassan tilldelas samtliga medel i enlighet med hemställan inskickad i januari 2009 (dnr 010315-2009) på 950 miljoner kronor och hemställan avseende aktivitetsstöd skickad i augusti 2009 (dnr 68272-2009) på 103 miljoner kronor. I Försäkringskassans reviderade budget finns inte något utrymme för nytillkomna oförutsedda kostnader. Organisatoriska enheter följer sin reviderade budget och i de flesta fall där det i nuläget finns ett överskott förväntas kostnader falla ut senare under året. Övriga finansieringskällor Det finns i dagsläget inga indikationer på ett överskridande för AP-fond, samverkan eller lån. När det gäller samverkan finns en viss osäkerhet som hör samman med rekvirering från Arbetsförmedlingen. Osäkerheten är att det är svårt att förutse när dessa kommer. Det finns en risk att Försäkringskassan i år kan få ta rekvireringar både för 2008 (eftersläpning från föregående år) och 2009 vilket skulle kunna generera ett överskridande. Ett överskridande på samverkan påverkar i så fall anslag då belastningen ökar med motsvarande som överskridandet på samverkan. Tills vidare är dock bedömningen att inget överskridande på samverkan kommer att ske. Anslag Avdelningen för IT har ett överskridande mot reviderad budget. Trenden är att IT delvis kommer att hämta igen delar av överskridande under resterande månader främst beroende på medarbetare kommer att arbeta fler timmar i utvecklingsprojekt. Det är dock tveksamt om IT håller tilldelad reviderad budgetram. En organisatorisk enhet inom Övriga gemensamma funktioner som visar ett stort underutnyttjande jämfört med budget är central utbildning. Indikationerna är att den tilldelade budgetramen för centrala utbildningar inte kommer att förbrukas fullt ut. Ett skäl kan vara att medarbetarna inte har haft möjlighet att delta i utbildning i den utsträckning som planerats.

20 (27) Anslag: Budget och utfall för finansieringskällan, per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (aug) Ack utfall (aug) Avvikelse (i tusental kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Styrelse, Internrevision, Allmänt Ombud 17 381 8 568 8 276 292 3,4% 47,6% Huvudkontoret 1) 395 567 239 668 224 173 15 495 6,5% 56,7% Nationella försäkringscenter 2 076 446 1 368 571 1 383 651-15 080-1,1% 66,6% Lokala försäkringscenter 2 261 446 1 532 709 1 544 087-11 378-0,7% 68,3% Kundcenter och självbetjäning 375 055 243 091 233 544 9 547 3,9% 62,3% Avdelningen för IT 562 300 371 087 396 861-25 775-6,9% 70,6% Övriga gemensamma funktioner 659 974 416 603 390 888 25 715 6,2% 59,2% Projektportfölj FK 120 703 48 896 39 440 9 456 19,3% 32,7% Projektportfölj PMU 16 517 11 544 10 120 1 424 12,3% 61,3% Övriga gemensamma kostnader 1 152 239 817 454 766 258 51 197 6,3% 66,5% Totalt 7 637 626 5 058 190 4 997 298 60 892 1,2% 65,4% 1) Staber, Försäkringsprocesser och Försäkringsutveckling 2) Gemensam Service, HR och Information Direkt, Verksamhetsnära HR, Information, Säkerhet och Informationssäkerhet samt Processjuridiska. Avdelningen IT ingår också i Gemensamma funktioner men redovisas separat. 3) Lokalförsörjning, Avskrivningar och räntor, Betalningssystem, Omställning och Omföring finansiering. Projektportföljen ingår också i Gemensamma kostnader men redovisas separat Det underutnyttjande som förekommer på Projektportföljen FK beror på att vissa projekt har annan finansiering än planerat samt att projekt upparbetar kostnader som inte alltid överensstämmer med periodiseringen av den lagda budgeten. Det gäller till exempel projekten Intyg av barns frånvaro, Tjänstebaserad övervakning och Lagändring EG-förordningen som har haft låga utfall och beräknas ha ökade kostnader under hösten. På helårsbasis prognostiseras att samtliga tilldelade medel kommer att förbrukas. För Övriga gemensamma kostnader noteras ett stort underutnyttjande. Avvikelsen beror på felaktigt antagande om periodisering av 2009 års semesterlöneskuld. Bedömningen är dock fortfarande att övergången till den nya redovisningsprincipen kommer att generera en ökad belastning på anslaget med cirka 80 miljoner kronor vilket också är det som rapporterats i prognosen till regeringen i juli 2009. Utifrån det ackumulerade utfallet till och med augusti är bedömningen att anslagsutfallet, totalt på helår, inte kommer att överskrida reviderad budget. Det finns dock osäkerheter, framförallt kring belastningen på aktivitetsstöd och avdelningen för IT:s eventuella överskridande, men också om det i samband med årsbokslutet kan bli aktuellt med nedskrivningar av projekt. AP-fond Nationella försäkringscenter, IT och Projektportföljen PMU fortsätter att visa ett underutnyttjande i förhållande till budget medan övriga organisatoriska enheter har mindre avvikelser. Indikationerna är att den tilldelade ramen i sin helhet inte kommer att överskridas. Eventuell avvikelse påverkar dock inte

21 (27) Försäkringskassans ekonomiska situation i övrigt då full täckning för kostnaderna erhålls från AP-fonderna. AP-fond: Budget och utfall för finansieringskällan, per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (aug) Ack utfall (aug) Avvikelse (i tusental kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Styrelse, Internrevision, Allmänt Ombud 0 0 0 0 Huvudkontoret 1) 42 793 38 432 37 666 766 2,0% 88,0% Nationella försäkringscenter 112 002 71 377 64 870 6 507 9,1% 57,9% Lokala försäkringscenter 12 326 8 584 8 073 511 6,0% 65,5% Kundcenter och självbetjäning 20 738 11 119 11 831-712 -6,4% 57,0% Avdelningen för IT 127 000 84 015 72 481 11 535 13,7% 57,1% Övriga gemensamma funktioner 2) 10 738 7 024 7 594-570 -8,1% 70,7% Projektportfölj FK 8 000 3 472 3 692-220 -6,3% 46,2% Projektportfölj PMU 42 472 29 685 26 024 3 661 12,3% 61,3% Övriga Gemensamma kostnader 3) 196 881 151 804 151 768-3 625-2,4% 77,1% Totalt 572 950 405 512 383 998 17 853 4,8% 62,5% 1) Staber, Försäkringsprocesser och Försäkringsutveckling 2) Gemensam Service, HR och Information Direkt, Verksamhetsnära HR, Information, Säkerhet och Informationssäkerhet samt Processjuridiska. Avdelningen IT ingår också i Gemensamma funktioner men redovisas separat. 3) Lokalförsörjning, Avskrivningar och räntor, Betalningssystem, Omställning och Omföring finansiering. Projektportföljen ingår också i Gemensamma kostnader men redovisas separat Samverkan Som tidigare nämnts finns det en viss osäkerhet vad den slutliga belastningen på samverkan för LFC blir på grund av rekvireringar från Arbetsförmedlingen. Tills vidare är dock bedömningen att inget överskridande på samverkan kommer att ske. LFC har en strävan att under hösten arbeta, tillsammans med berörda parter, på att rekvireringarna och faktureringar ska ske vid mer fasta tidpunkter så att det finns en möjlighet att förutse periodiseringen av dessa. För övriga organisatoriska enheter, utom en, som tilldelats en budget för samverkan är bedömningen att tilldelad budgetram kommer att förbrukas fullt ut. Det gör att bedömningen i sin helhet är att det inte kommer att bli något överskridande på samverkansmedlen.

22 (27) Samverkan: Budget och utfall för finansieringskällan, per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (aug) Ack utfall (aug) Avvikelse (i tusental kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Styrelse, Internrevision, Allmänt Ombud 0 0 0 0 Huvudkontoret 1) 18 953 15 630 14 900 730 4,7% 78,6% Nationella försäkringscenter 0 0 0 0 Lokala försäkringscenter 946 415 613 796 601 086 12 711 2,1% 63,5% Kundcenter och självbetjäning 0 0 0 0 Avdelningen för IT 0 0 23-23 Övriga gemensamma funktioner 2) 0 0 0 0 Projektportfölj FK 0 0 0 0 Projektportfölj PMU 0 0 0 0 Övriga gemensamma kostnader 3) 64 632 36 115 27 087 9 029 25,0% 41,9% Totalt 1 030 000 665 542 643 096 22 446 3,4% 62,4% 1) Staber, Försäkringsprocesser och Försäkringsutveckling 2) Gemensam Service, HR och Information Direkt, Verksamhetsnära HR, Information, Säkerhet och Informationssäkerhet samt Processjuridiska. Avdelningen IT ingår också i Gemensamma funktioner men redovisas separat. 3) Lokalförsörjning, Avskrivningar och räntor, Betalningssystem, Omställning och Omföring finansiering. Projektportföljen ingår också i Gemensamma kostnader men redovisas separat Lån Det överskridande som förekommer på Projektportföljen FK beror på att projekt har annan finansiering än planerat och att projekt upparbetar kostnader som inte alltid överensstämmer med periodiseringen av den lagda budgeten. Överdraget per augusti beror på stora utfall under främst juni och juli i lånefinansierade projekt såsom Forssa, Tanden, Onlinetjänst och Fenix. På helårsbasis är det dock inga projekt som indikerar överskridande av tilldelade lånemedel. Lån: Budget och utfall för finansieringskällan, per organisatorisk enhet Budget helår Ack budget (aug Ack utfall (aug) Avvikelse (i tusental kronor) Avvikelse (procent) Andel av helårsbudget Immateriella anläggningstillgångar - Projektportföljen FK 400 000 237 343 251 614-14 271-6,0% 62,9% - Projektportföljen PMU 112 000 47 134 21 980 25 154 53,4% 19,6% Materiella anläggningstillgångar - IT 1) 150 000 87 500 72 025 15 475 17,7% 48,0% - Projektportföljen PMU 1) 23 000 3 220 970 2 250 69,9% 4,2% - Övriga 1), 2) 64 000 16 000 7 705 8 295 51,8% 12,0% Totalt 749 000 391 197 354 294 36 903 9,4% 47,3% 1) Periodisering av budgeten för materiella anläggningstillgångar bygger på antagande då den inte är inläst i ekonomisystemet 2) Inkluderar budget för Gemensam Service, Lokalförsörjning och Verksamhetsnära Säkerhet

23 (27) Underutnyttjandet på Projektportföljen PMU, när det gäller immateriella och materiella anläggningstillgångar, beror på att när den reviderade budgeten beslutades fanns det fortfarande en osäkerhet kring vilken lösning för utförande av projektet som skulle användas. Den lösning som sedan arbetades fram och som nu gäller visar att tilldelad budget för både immateriell och materiella anläggningstillgångar inte kommer att förbrukas. Investeringsramen för IT avser till största delen investeringar i driftverksamhet. Investeringar i driftverksamheten har inte följt investeringsplanen utan en del av dessa kommer att genomföras senare under året. Bedömningen är att samtliga medel kommer att förbrukas. Den största delen av budgeten på Övriga ligger på Gemensam Service. Gemensam Service har upprättat en investeringsplan som indikerar att tilldelad budgetram inte kommer att förbrukas. När det gäller budget för Verksamhetsnära Säkerhet har kostnader som ska belasta materiella anläggningstillgångar inte börjat falla ut än. Det är dock osäkert om samtliga budgetmedel kommer att förbrukas vilket även gäller för Lokalförsörjning. 3. Indikatorer för nya reformer Nedan kommer de fem reformer som har trätt i kraft under 2008 att redovisas. Inledningsvis rapporteras Försäkringskassans implementering av reformerna under 2009. De långsiktiga effekterna i samhället kommer att redovisas i årsredovisningen eller i de separata uppdrag som givits för detta. 1. Regeländringar i sjukförsäkringen Den kontinuerliga minskning av sjukfallslängderna som pågått under flera år har accelererat märkbart sedan halvårsskiftet 2008. Nybeviljandet av sjukersättning har samtidigt minskat till historiskt låga nivåer. Denna utveckling, som väl motsvarar de förväntningar som funnits på det nya regelverkets effekter, kan konstateras samtidigt som indikatorer antyder att Försäkringskassan ännu inte fullt ut hunnit tillämpa de nya regelverken inom sjukförsäkringen. Indikatorer Sedan sommaren har flera nya indikatorer kunnat tas fram för att följa myndighetens tillämpning av regeländringarna i sjukförsäkringen. Fortfarande hinner Försäkringskassan inte i samtliga fall genomföra de prövningar som ingår i rehabiliteringskedjan på utsatt tid. Av de sjukfall som passerade sin 90:e dag i juli hade en bedömning av arbetsförmågan mot annat arbete hos nuvarande arbetsgivare gjorts i 50 procent och i en lika stor andel av fallen som passerade sin 180:e dag hade en bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden registrerats. Av 180-dagarsfallen hade emellertid en bedömning mot annat arbete hos nuvarande arbetsgivare registrerats i 75 procent och vid dag 365 hade bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden registrerats i 90 procent. Samtidigt som samtliga nya fall som passerar dessa tidpunkter ska bedömas enligt rehabiliteringskedjan har Försäkringskassan under första halvåret 2009 även gått igenom de äldre långa sjukfall som startade före 1 juli 2008. Av samtliga 62 000 sjukfall över 180 dagar som pågick den 20 juli 2009 har det

24 (27) registrerats en bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden i 85 procent av fallen. När denna genomgång nu är genomförd ökar möjligheterna att ytterligare öka takten i bedömningarna för de nya sjukfallen. Parallellt med att Försäkringskassan börjat tillämpa detta nya regelverk har den sedan 2004 kontinuerliga minskningen av sjukfallslängderna accelererat märkbart. Särskilt stor var minskningen i sjukfall mellan dag 180 och dag 365. I sjukfall över ett år har avsluten tidigare förväntats minska som en följd av det låga nybeviljandet av sjukersättning enligt de nya reglerna. Detta var också fallet under de första månaderna efter halvårsskiftet 2008 men övriga avslut har sedan ökat så snabbt att det totala utflödet faktiskt ökat. Det pågående arbetet med att bedöma befintliga längre sjukfall mot den tidsatta rehabiliteringskedjan har rimligen bidragit till denna utveckling. När detta arbete är färdigt kan avsluten i längre sjukfall åter förväntas minska något. Till och med den 18:e september hade drygt 11 100 personer ansökt om fortsatt sjukpenning varav drygt 3 100 fått ersättningen beviljad. Cancerdiagnoser står för omkring 27 procent av ansökningarna och omkring 59 procent av beviljad fortsatt sjukpenning. Sedan halvårsskiftet 2008 nybeviljas i genomsnitt knappt 1 500 sjukersättningar per månad detta att jämföra med mer än det dubbla under 2007. Handläggningstiden vid ansökan om sjukersättning har därmed förbättrats successivt under året och i stort sett samtliga ansökningar enligt det gamla regelverket har nu behandlats. Främst är det antal utbyten från sjukpenning som minskat markant jämfört med tidigare. Vad som händer när en stor grupp med förlängd sjukpenning närmar sig sin 550:e dag är ännu svårt att bedöma. Antal övergångar från tidsbegränsad sjukersättning till ersättning tillsvidare har endast minskat marginellt. Även här är det svårt att bedöma vad som kommer att ske när stora grupper från årsskiftet 2009-2010 inte längre kommer att kunna få nya perioder enligt övergångsbestämmelserna. Utflödet efter en period med tidsbegränsad sjukersättning har ökat från omkring 15 procent under första halvåret 2008 till drygt 20 procent därefter. En fjärdedel av dem som avslutar en tidsbegränsad sjukersättning är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Till och med den 18:e september 2009 har omkring 10 200 personer med sjukersättning tillsvidare enligt gammalt regelverk ansökt om så kallad steglös avräkning vid förvärvsarbete. 2. Tandvårdsreformen Sammanfattningsvis har arbetet med tandvårdstödet under året förbättrats och inflöde, hantering, handläggning, normering och kontroller har påvisat stabilitet däremot har det uppstått en rad driftstörningar i IT-systemen. Försäkringskassan har tillsatt en utredning för att stabilisera Tandvårdstödet (STADprojektet). Projektet har identifierat ett antal problem och vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med de akuta driftsstörningarna. Utöver detta har projektet tagit fram åtgärder på kort respektive lång sikt för att öka tillgängligheten och stabilisera driften samt förbättra den elektroniska kommunikationen med vårdgivarna och journalsystemet. För att hela reformen ska fungera på ett optimalt