Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida
Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Fossilfria resor och transporter och 100 procent förnybar energi prioriteras. Miljömålsberedningen föreslår i sitt delbetänkande att Sverige ska ha noll nettoutsläpp senast år 2045. Samhällets alla aktörer måste bidra och vidta åtgärder. De ekonomiska styrmedlen ska skärpas så att den miljöstyrande effekten ökar. Investeringar för framtiden ska göras.
Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar Klimatinvesteringsstöd uppgår till 1,925 miljarder åren 2015-2018 Stödet ska gå till klimatåtgärder på lokal nivå, i linje med lokala och regionala strategier. Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatsatsningar inom till exempel transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi.
Klimatklivet utfall hittills 165 investeringsprojekt har beviljats stöd 300 miljoner kronor i investeringsstöd Minskar utsläppen med 125 000 ton /år Några exempel: 1 650 laddpunkter för elfordon 9 anläggningar för biogasproduktion 12 tankstationer för förnybara bränslen Hela satsningen förväntas minska utsläppen med ca 600 000 ton per år.
Stadsmiljöavtal för hållbar stadsplanering Stöd till kommuner och landsting för att främja hållbar stadsplanering och kollektivtrafik Ska särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar 2 miljarder kronor perioden 2015-2018 Exempel på genomförda åtgärder: laddstationer, laddplatser för elbussar, bussoch spårvägslinjer.
Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och på sikt ska vårt energisystem bygga på 100 procent förnybar energi Initiativ för att synliggöra aktörer som genom sin verksamhet bidrar till klimatomställningen Samverkan mellan samhällets aktörer avgörande för att nå klimatmålen Banar väg för affärsmöjligheter, teknikutveckling och bättre samhällslösningar Över 150 aktörer står bakom initiativet
Klimatkommunerna utmanar! Fortsätt att utmana! Ligga i framkant i ert arbete! Vara aktiva i Klimatklivet och stadsmiljöavtalen Dela med oss er syn via bl.a. remissvar Vara ett föredöme
På väg mot fossilfritt välfärdsland
Den svenska koldioxidskatten 1991 infördes koldioxidskatten i bred politisk enighet. Har fortfarande stöd av samtliga partier. Koldioxidskatten har haft betydelse för utfasningen av fossila bränslen, särskilt inom värme- och elproduktionen. Övergången från fossila bränslen till biobränslen har minskat utsläppen av växthusgaser.
Skattebefrielse för biobränslen Fram till 1995, då Sverige blev EU-medlem, hade biobränslen varken energi- eller koldioxidskatt. Eftersom EU-rätten betraktar befrielsen från energi- och koldioxidskatt som statsstöd blev Sverige tvungen att införa energi- och koldioxidskatt även för biobränslen.
Skattelättnader för biobränslen Inom EU-rätten finns möjligheter till skattelättnader för biobränslen. Sverige har utnyttjat dessa möjligheter och ansökt hos EU-kommissionen om godkänt statsstöd för biobränslen. Godkännandet har förnyats vid flera tillfällen: 1998, 2003, 2005, 2008, 2013 och 2016.
Villkor för godkänt statsstöd Villkoren för godkänt statsstöd förändras över tid och gäller bara för en viss tidsperiod. Exempel på villkor: ej överkompensera biobränslen ej stödja grödebaserade biobränslen efter 2020 ej kombinera skattelättnader med andra styrmedel regelbunden rapportering till kommissionen
Överkompensation
Proposition 2013 Den förra regeringen lämnade 2013 en proposition till riksdagen om en kvotplikt för biodrivmedel. Förslaget innebar obligatorisk låginblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen och fortsatt skattelättnad för höginblandade biodrivmedel. Förslaget fick inte kommissionens godkännande och regeringen drog tillbaka förslaget.
Sveriges nuvarande godkännande Sveriges nuvarande godkännande gäller t.o.m. 2018 för flytande biodrivmedel och t.o.m. 2020 för biogas som drivmedel. Regeringen arbetar tillsammans med kommissionen för att hitta en lösning som ger minst lika stark miljöstyrning som nuvarande system. Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. EU -påverkan
Lösningar? 1. Fortsätta med skattelättnader inom ramen för EU:s statsstödsregler. 2. LCA-baserad koldioxidskatt 3. Kombination av kvotplikt för biodrivmedel och skattelättnader. T.ex. kvotplikt för låginblandat och skattelättnader för höginblandat och biogas. 4. Endast kvot- eller reduktionsplikt för biodrivmedel, t.ex. kvotplikt på [X] % biodrivmedel och samma skatt per liter eller energiinnehåll på samtliga drivmedel.
Utmaningar med en kvotplikt Är volym/energiinnehållsbaserad kvotplikt eller reduktionsplikt mest effektiv? Kvotnivån måste säkerställa en utveckling som är minst lika stark som den vi sett hittills, Svårt för höginblandade drivmedel att vara konkurrenskraftiga, Svårt för traditionella biodrivmedel (FAME, etanol, biogas) att konkurrera med drop-in-bränslen (HVO, biobensin) på sikt, Kan uppstå en situation där ett fåtal stora bensinoch dieselleverantörer får en alltför dominerande ställning gentemot mindre och specialiserade leverantörer.
Tack för mig!