Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn

Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn

Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen som redovisades 2007 har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. I regeringens infrastrukturproposition 2008, som antagits av riksdagen under december 2008 konstaterades att en förbättrad infrastruktur till de centrala hamnarna i det svenska transportsystemet bör övervägas under åtgärdsplaneringen. Den nationella plan som därefter har beslutats av regeringen under 2010 utpekar farleden till Gävle som ett av de projekt som ska påbörjas under planperioden 2010-2021. De planerade åtgärderna innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kaj samt reviderad utmärkning i den yttre delen av inseglingsleden. Åtgärderna motiveras av säkerhetskrav enligt internationella rekommendationer för farledsdimensionering och innebär att risken för olyckor i farleden minskar och därmed även den negativa miljöpåverkan som dessa kan orsaka. Vidare innebär åtgärderna minskade väntetider till havs samt fördjupningen av farleden att risken för uppgrumling av sediment minskar. Genom åtgärderna i inseglingen är målsättningen att de rådande trafikrestriktionerna förändras så att större fartygsstorlekar med bibehållande av höga säkerhetskrav, kan trafikera hamnen under alla väderförhållanden dygnet runt, året om, samt att nuvarande fartyg kan utnyttja sin fulla lastkapacitet. Ansökan innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden och fram till kajkant ned till ett ramfritt djup av 13,5 meter. Holmuddsrännan, som utgör den smalaste delen av inseglingsleden, kommer att breddas till 126 meters bredd. I Yttre fjärden kommer sträckningen av inseglingsleden att i huvudsak följa nuvarande inseglingsled, d v s gå norr och väster om Heros grund, men med en justering mot söder för att utnyttja området med fullt vattendjup på Yttre fjärden. Planerade arbeten innebär att totalt ca 4,5 miljoner m 3 (fast mått) lera, morän och mjukare bergarter behöver muddras och sprängas bort. Muddring av lera kommer att utföras i två steg, genom att det översta mer förorenade sedimentskiktet hanteras separat. Detta översta sedimentskikt kommer att stabiliseras och utnyttjas som fyllnadsmaterial vid planerade byggnadsprojekt i hamnen. 1 Rena massor kommer att tippas i en djuphåla i Gävlebuktens inre del. Muddring och sprängning i vatten utgör tillståndspliktig verksamhet enligt 11 kap miljöbalken. För tippning av muddermassor till havs söks tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Dispens kommer också att krävas från det allmänna dumpningsförbudet till havs. Sjöfartsverket och GHAB genomför därför ett samråd enligt 6 kap miljöbalken som led i framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning avseende de planerade åtgärderna. Samrådsprocessen påbörjades under hösten 2007 och i januari 2008 hölls ett samrådsmöte för allmänheten. Mot bakgrund av vad som framkommit under samråden och mot de utredningar och den miljökonsekvensbeskrivning som har arbetets fram under 2008-2010, kommer ett nytt samrådsmöte för allmänheten att hållas i december 2010. Föreliggande samrådsunderlag har ändrats i några avseenden i förhållande till det underlag som togs fram 2007, främst gäller detta val av tippområde, huvudalternativ för inseglingen genom Yttre fjärden samt den totala volymen muddrade massor. 1 Gävle Hamn fick tillstånd för utbyggnad av kajanläggningar inom hamnens verksamhetsområde och uppläggning av stabiliserade muddermassor bakom dessa från Miljödomstolen 2008-06-25 (dom M2543-07). 1

Bakgrund Sjöfartsverket har ett ansvar för att se över och höja säkerheten i nationellt viktiga sjötransportleder. I arbetet med att inventera farlederna i Sverige har inseglingsleden till Gävle identifierats som i behov av säkerhetshöjande åtgärder. Sjöfartsverket och GHAB har mot bakgrund av detta genomfört en gemensam förstudie avseende inseglingen till Gävle via Holmuddsrännan i farlederna 621 och 622 samt inseglingsleden inom det allmänna hamnområdet. Målet med förstudien var att skapa underlag för beslut om ett gemensamt projekt med syftet att höja säkerheten vid anlöp, att minska riskerna för negativ miljöpåverkan från fartygen i samband med inseglingen och att upphäva väntetiderna till havs. Förstudien har genomförts enligt den kvalitetssäkrade modell Sjöfartsverket framtagit för farledsåtgärder. Utfallet av förstudien visade att de planerade åtgärderna medför en samhällsekonomisk nytta. Uppgraderingen av inseglingsleden till Gävle hamn utpekas i regeringens nationella plan som ett av de nya objekt som ska påbörjas under planperioden 2010-2021. Inseglingen till Gävle Hamn Farled 621 och 622 är allmänna farleder och sträcker sig fram till Holmuddsrännans början i öster. Där övergår de allmänna farlederna till inseglingsled inom allmänt hamnområde (se bild 1). Hela Gävle hamn är allmän hamn och Gävle Hamn AB är huvudintressent inom hamnområdet. Hamnområdesgräns Allmän farled Holmuddsrännan Gävle Hamn Bild 1: Farleder och inseglingsled, Gävle Den smalaste delen av den nuvarande inseglingen till Gävle är den så kallade Holmuddsrännan, med en bredd av 60 meter. Även den resterande delen av inseglingsleden samt hamnbassängerna kring kaj är idag för grunda för att garantera rekommenderade säkerhetsnivåer för den aktuella fartygstrafiken. De rådande förhållandena innebär också en belastning för miljön, dels på grund av risken för olyckor och på grund av de långa väntetiderna till havs, dels eftersom att de små marginalerna i den nuva- 2

rande farleden gör att fartygen rör upp bottensediment vid de grundare partierna i samband med inseglingen. Planerade arbeten Planerade arbeten innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kajkant ned till ett ramfritt djup av 13,5 meter. Holmuddsrännan kommer att breddas så att den får en minsta bredd av 126 meter. Totalt ca 4,5 miljoner m 3 (fast mått) lera, morän och mjukare bergarter (varav merparten lera och morän) behöver muddras. Muddringen kommer att genomföras genom en kombination av sug- och grävteknik. Muddringsarbetena kommer att utföras i två steg, där det översta skiktet på ca 50 cm tas bort i ett första steg genom en så kallad miljömuddring. Anledningen till att en miljömuddring görs för detta skikt, är att det översta sedimentlagret i Yttre fjärden innehåller föroreningar som härstammar från de industrier, samhällsfunktioner och övriga verksamheter som funnits i Gävleområdet under det senaste århundradet. Sprängningsarbeten kommer eventuellt att behöva genomföras i Holmuddsrännan, där materialet förväntas vara mer svårgrävt. Muddermassorna från miljömuddringen kommer att nyttjas för utfyllnad inom hamnområdet. Denna utfyllnad har hanterats i ett separat miljöärende och tillstånd till utfyllnaden gavs av Miljödomstolen 2008-06-25 (dom M2543-07). De rena muddermassorna kommer att tippas i en djuphåla utanför Holmuddsrännan i Gävlebuktens inre del. Platsen för tippområdet har ändrats något i förhållande till tidigare planerat tippområde efter synpunkter som framkom vid utökat samråd med enskilda berörda, föreningar och allmänhet. Sträckningen av den uppgraderade inseglingsleden genom Yttre fjärden kommer att i huvudsak följa nuvarande inseglingsled, d v s gå norr och väster om Heros grund. Enligt tidigare förslag planerades inseglingen till hamnen genom Yttre fjärden att dras söder och öster om Heros grund samtidigt som utmärkningen i nuvarande ledsträckning bibehölls för utgående fartyg och annan mindre trafik. Planerade arbeten redovisas i bild 2 på nästa sida. Bild 3 visar den nya tipplatsen, vilken i likhet med tidigare planerad tipplats har föreslagits av SGU utifrån undersökningar av bottenegenskaper. Närmare utredningar har dock utvisat att den tidigare föreslagna tipplatsen inte är optimal i flera avseenden. Arbetena är planerade att utföras under åren 2012-2015. 3

Bild 2: Planerade arbeten i inseglingen till Gävle Hamn, muddringsområden samt tippområde 4

Bild 3: Djuphålan som planeras användas för tippning av muddermassor mellan Bönan och Lövgrund 5

Miljöpåverkan En MKB skall tas fram för att identifiera och beskriva vilken miljöpåverkan och vilka konsekvenser planerade åtgärder har på människors hälsa och miljö. I MKB:n redovisas följande alternativ för utformningen av projektet: Nollalternativet, d.v.s. att inga åtgärder görs Alt 2:1 (Huvudalternativ): Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för större tonnage. Detta alternativ följer i huvudsak nuvarande insegling inom hamnområdet, d v s går norr och väster om Heros grund, men med en justering mot söder för att utnyttja området med fullt vattendjup. Alt. 1 (Tidigare huvudalternativ): Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för större tonnage med något ändrad sträckning på inseglingsleden inom hamnområdet, vilken dras söder och öster om Heros Grund. Alt. 2: Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för större tonnage enligt nuvarande insegling i hamnområdet. Alt. 3: Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för större tonnage med något ändrad sträckning på inseglingsleden inom hamnområdet samt ändrad ledsträckning genom havsområdet utanför Holmuddsrännan. Olika alternativ för tippområden har också utretts. Omgivning I området kring hamnen är ett antal områden identifierade som skyddsvärda. Runt Gävles befintliga inseglingsled finns riksintressen för både yrkesfiske, natur- och kulturmiljövård. Farleden till Gävle samt Gävle Hamn är sedan 2001 utpekat av Sjöfartsverket som riksintresse för sjöfarten och ånyo 2010, genom beslut i Trafikverket, utpekat som riksintresse för transportslagens anläggningar. Sammantaget bedöms inverkan av projektet på riksintressena för kulturmiljö- och naturvård och andra känsliga områden bli liten med normala försiktighetsmått. Miljöpåverkan under arbetstiden Grumling och sedimentspridning Muddringen kommer att medföra en tillfällig grumlighet i vattenområdet runt muddringsområdena. När muddringsarbetena är avslutade kommer den ökade grumligheten att försvinna. Tippningen av muddermassor i djuphavshålan kommer också att medföra en tillfällig grumling i detta område. Erfarenheter från tidigare farledsprojekt visar att grumlingsnivån återställts till den tidigare inom sex månader efter att muddringsarbetet avslutats. Föroreningar kan komma att spridas med sedimentspridningen från muddringen. Bottensedimentets miljökvalitet har undersökts och visar på att de översta 50 cm av sedimenten i Yttre fjärden är förorenade av industriverksamhet. När sedimenten rörs upp i samband med muddringsarbetena kan dessa föroreningar komma att frisättas. Det översta sedimentlagret kommer att tas upp på land och stabiliseras för att återanvändas som fyllnadsmaterial inom hamnområdet. Påverkan på djur och växter Muddring och sprängning medför en fysisk påverkan på havsbotten. Den ökade grumligheten kan komma att påverka växter och djur i närområdet negativt genom att känslig flora och fauna överlagras av sediment och genom att primärproduktionen begränsas av det minskade ljusinsläppet. För att bedöma påverkan, konsekvenser och eventuella extra skyddsåtgärder kommer påverkansområdet att undersökas innan muddringsarbetena påbörjas. 6

Riksintresset för yrkesfiske i havsområdet kommer att beröras direkt av muddringsarbetena och risk finns för att lekplatser för strömming kan påverkas negativt. Påverkan på fisket kommer att tas upp i MKB och aktiva yrkesfiskare i området har kontaktats för samråd. Luftemissioner De arbetsmaskiner som kommer att användas under anläggningsfasen ger upphov till utsläpp av avgaser till luft. Luftemissionerna inkluderar växthusgaser, framför allt koldioxid från fossila bränslen. Bulleremissioner m m Anläggningsarbetena kommer att ge upphov till visst buller. De fastigheter som ligger närmast arbetsområdet kan komma att uppfatta bullret som störande. Bullerkrav kommer att ställas på anlitad entreprenör och kringboende kommer att hållas informerade om projektet och tidplanen. Detsamma gäller vibrationer från eventuella sprängningar i Holmuddsrännan. Indirekta effekter av de ansökta åtgärderna Enligt de utredningar som gjorts kommer en genomförd uppgradering av inseglingsleden att innebära en positiv miljöpåverkan genom att risken för fartygsolyckor och påföljande miljökonsekvenser kommer att bli mindre än i dagsläget i och med att sjösäkerheten höjs. Vidare kommer den uppgrumling av sediment som nu sker när de större fartygen trafikerar området att bli mindre, vilket innebär en minskad överlagring av djur och växter och en minskad spridning av de förorenade bottensedimenten. Då väntetiderna till havs kommer att bli kortare efter uppgraderingen, minskar även den negativa miljöpåverkan som de väntande fartygen nu ger upphov till. De positiva miljöeffekterna av uppgraderingen kan delvis komma att motverkas av en ökad fartygstrafik. Naturmiljön runt Granskär, Römaren och Limön kan komma att beröras av inseglingsledens planerade sträckning, då denna kommer att dras något närmare det befintliga riksintresset för naturvård. Den befintliga inseglingsleden går i dagsläget delvis in på ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården (Norrlandet). Breddningen av Holmuddsrännan kommer dock att ske i riktning bort ifrån detta riksintresse. Gävle, 2010-12-10 Bertil Skoog Sjöfartsverket Linda Astner Gävle Hamn AB 7