Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016
INNEHÅLL SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR 2 SEKTORNS UPPDRAG 2 POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL 2 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 3 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 4 DRIFTREDOVISNING, SEKTORN TOTALT 6 RESULTATRÄKNING, SEKTORN TOTALT 6 INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT 7 FRAMTIDEN 7 LEDNING 9 UPPDRAG 9 INFORMATIONSMÅTT 9 EKONOMI 9 FÖRSKOLA 10 UPPDRAG 10 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 10 INFORMATIONSMÅTT 11 EKONOMI 11 MÅLUPPFYLLELSE 13 GRUNDSKOLA 15 UPPDRAG 15 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 15 INFORMATIONSMÅTT 16 EKONOMI 16 MÅLUPPFYLLELSE 18 UTVECKLING, FRITID OCH FOLKHÄLSA 20 UPPDRAG 20 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 20 INFORMATIONSMÅTT 20 EKONOMI 20 MÅLUPPFYLLELSE 21 GYMNASIUM 22 UPPDRAG 22 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 22 INFORMATIONSMÅTT 22 EKONOMI 22 MÅLUPPFYLLELSE 23 VUXENUTBILDNING 25 UPPDRAG 25 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 25 INFORMATIONSMÅTT 25 EKONOMI 26 MÅLUPPFYLLELSE 27 KULTUR 29 UPPDRAG 29 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 29 INFORMATIONSMÅTT 29 EKONOMI 29 MÅLUPPFYLLELSE 30 BILAGA 1: INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORNS UPPDRAG Sektorns uppdrag är att skapa god barnomsorg, goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna, fritidsaktiviteter för barn och ungdomar samt ett rikt kulturliv åt alla medborgare. POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur, planering och tillsyn samt utveckling, fritid ungdom och folkhälsa (UFF). En mindre organisationsförändring har gjorts under hösten för att få fullt genomslag från årsskiftet 15/16. Utvecklings- och stödenheten har tillsammans med Fritid ungdom och Folkhälsoenheten blivit en egen verksamhet. Av fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning omfattas sektorn av två. Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner och kursplaner. Verksamhetsberättelse 2
MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Verksamhetsmål Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Indikator Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %.* Andel elever med slutbetyg/examen efter 4 år inkl IV/IM ** Arbetslöshet inklusive personer i program med aktivitetsstöd 18 24 år. (procent av befolkning) Härryda/(Länet). 2013 2012 0 0 0 0 100 100 100 99 92,1 95,1 93,8 93 77,2 80,7 81,6 4,7 (6,7) * Avser elever i både kommunal och fristående verksamhet i Härryda kommun. ** Avser elever i både kommunal och fristående verksamhet, folkbokförda i Härryda kommun. 6,4 (8,0) 7,5 (9,5) 7 (10,6) Under året har tre fristående förskolor med 118 platser lagt ner sina verksamheter, varav en förskola med 36 platser startat i ny regi. Detta ökade platsbehov har kunnat lösas i kommunal förskola och i familjedaghem. Målet bedöms som uppfyllt. Behörigheten till gymnasiet är fortsatt hög i ett nationellt perspektiv. Andelen grundskoleelever med betyg i alla ämnen har ökat något samtidigt som behörigheten till gymnasiet sjunkit. Utmaningen för grundskolan är att även ge de nyanlända eleverna möjlighet att nå kunskapskraven som krävs för gymnasiebehörighet. Resultatet har sjunkit från 80,7 () till 77,2 (), vilket delvis förklaras av att det efter nya gymnasiereformen krävs gymnasieexamen. Det innebär högre krav än tidigare läroplan där det utfärdades slutbetyg. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Verksamhetsberättelse 3
SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Utveckling och stödenheten, folkhälsoenheten samt fritid- och ungdom Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Verksamheten har fungerande strukturer och system för samverkan med vårdnadshavare. Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Tillgången till IKT och den digitala kompetensen är hög på Hulebäcksgymnasiet. Elevens inflytande både övergripande och direkt i utbildningen genomsyrar verksamheten. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Det finns metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att utveckla våra kulturarv. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Verksamhetsberättelse 4
Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse. Av sektorns 26 verksamhetsmål bedöms 18 som uppfyllda och 8 som delvis uppfyllda. Inom utbildningen från förskola till vuxenutbildningen har det systematiska kvalitetsarbetet gentemot de statliga målen förtydligats och en särskild kvalitetsrapport håller på att tas fram. På sikt ska det ge politiken ett bättre underlag för styrning och förhoppningsvis en högre kvalitet i verksamheterna. Förskolan visar generellt sett goda resultat i brukarenkäterna, men det finns en tendens till lägre nöjdhet jämfört med föregående år, vilket behöver följas upp. En ny brukarenkät kommer att tas fram i samarbete med GR-kommunerna. Denna kan ge bättre underlag för jämförelser med andra kommuner och har en bättre koppling till förskolans uppdrag. I relation till riksgenomsnittet har Härrydas grundskolor goda resultat. Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan och betyg i alla ämnen ligger på en förhållandevis hög nivå. Resultaten från ger dock en blandad bild. Behörigheten till gymnasiet sjunker samtidigt som andelen elever som får betyg i alla ämnen ökar något. Meritvärdet ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Trots att Hulebäcksgymnasiet har goda resultat och hamnar högt i Öppna jämförelser finns en minskning i andelen elever som klarar sin gymnasieutbildning på fyra år. En del av detta beror på förändringar i kraven i och med GY11, men är ändå något som behöver analyseras. Fler ensamkommande ungdomar i kommunen kommer att ställa högre krav på Hulebäcksgymnasiet arbete med individuella programmet och språkintroduktion. Kulturverksamheten visar på goda resultat överlag. Öppettiderna ökar, antalet kulturarrangemang likaså och fler elever deltar i Kulturskolan. Glädjande nog ökar utlåningen på biblioteken och de som lånar allra mest är barn! Vuxenutbildningen visar överlag på god måluppfyllelse med ett ökat antal studerande inom de flesta områden. Ett arbete med att utveckla undervisningen i SFI har inletts. Under året har sju Yrkeshögskoleutbildningar genomförts vilket måste ses som ett bra resultat mot bakgrund av den mycket hårda konkurrensen. I december beviljades fyra nya ansökningar. Verksamhetsberättelse 5
DRIFTREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Budget Avvikelse Budget Verksamhet, tkr 2016 Ledning 7 154 7 410 256 7 531 11 125 Förskola 289 595 294 930 5 335 278 258 285 977 Grundskola 501 354 507 478 6 124 482 879 513 751 Gymnasium 135 964 141 601 5 637 138 656 139 715 Vuxenutbildning 19 133 20 964 1 831 17 871 20 598 Kultur 42 618 42 356-262 35 896 41 877 Utveckling, fritid och folkhälsa 21 048 22 376 1 328 19 212 29 472 Nettokostnad 1 016 866 1 037 115 20 249 980 303 1 042 515 Den nya enheten utveckling, fritid och folkhälsa har inte rent ekonomiskt fått genomslag fullt ut. Sektorn visar ett överskott om 20,2 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om två procent. Inom för- och grundskola finns en avgörande förklaring till överskotten och det är färre barn/elever i verksamheterna än planerat. För förskolans del beror det huvudsakligen på att det varit färre barn i kommunen i åldern 1-5 år än budgeterat. Grundskolans överskott däremot, beror på att efterfrågan av fritidshemsplatser varit lägre än planerat. Dessutom har verksamheten erhållit statsbidrag för Lågstadiesatsningen om 2,8 mkr avseende höstterminen. Gymnasieverksamheten har haft marginellt fler elever än budgeterat och överskottet beror således inte på färre elever i verksamhet än planerat. Hälften av överskottet beror på att Hulebäcksgymnasiet tagit in fler elever än budgeterat och detta har rymts inom befintlig organisation. Resten av överskottet har sin förklaring i att intäkt per såld plats är högre än budgeterat samtidigt som kostnad per plats är lägre. Under året har vuxenutbildningen anordnat statsbidragsfinansierade yrkesvuxutbildningar. Bidragen för att genomföra utbildningarna har varit högre än kostnaderna, vilket förklarar merparten av verksamhetens överskott. Till följd av vakanser samt lägre sektorsgemensamma IT-kostnader, visar UFF (utveckling, fritid och folkhälsa) ett överskott. Under invigdes nya kulturhuset i Landvetter och detta har inneburit ökade kostnader initialt. Även kulturskolan visar ett mindre underskott men inför 2016 har verksamheten fått ett tillskott. RESULTATRÄKNING, SEKTORN TOTALT 2013 Budget Belopp i tkr Taxor och avgifter 38 213 36 758 36 731 36 166 Hyror och arrenden 2 916 5 025 5 132 2 984 Bidrag 58 180 49 132 49 542 45 007 Fsg av verksamhet 111 708 114 482 102 585 99 882 Övriga intäkter 2 705 2 785 2 678 1 031 Summa intäkter 213 722 208 182 196 668 185 070 Lönekostnader m.m. 701 948 662 646 645 586 710 043 Bidrag och köp av huvudverksamhet 186 853 194 850 188 842 191 551 Lokalkostnader 115 702 118 185 124 183 116 118 Avskrivning och internränta 13 468 12 772 15 455 14 651 Övriga kostnader 212 617 200 031 203 309 189 822 Summa kostnader 1 230 588 1 188 484 1 177 375 1 222 185 Nettokostnader 1 016 866 980 302 980 707 1 037 115 Nettobudget 1 037 115 991 584 989 072 1 037 115 Avvikelse 20 249 11 282 8 365 Verksamhetsberättelse 6
Jämfört med års bokslut ökar kostnaderna med fyra procent och intäkterna ökar med tre procent. På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med sex procent (39 mkr) vilket förklaras av elevökningar inom grundskoleverksamheten och löneökningar. Elevökningen bidrar även till att övriga kostnader ökar. Kostnader för köpta utbildningsplatser har minskat i alla skolverksamheter. Det beror delvis på att några fristående verksamheter avslutat sin verksamhet i kommunen men också på att antalet invånare i gymnasieålder fortfarande minskar. På intäktssidan har bidragen ökat med 18 procent (9 mkr). Detta beror på det nya riktade statsbidraget för Lågstadiesatsningen, statsbidrag för karriärtjänster (förstelärare) och ökade intäkter för yrkeshögskoleutbildningarna. INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Budget Avvikelse Budget 2016 Verksamhet, tkr Ledning 21 40 19 34 40 Förskola 4 077 4 538 461 3 093 4 145 Grundskola 6 719 9 065 2 346 4 582 9 760 Gymnasium 2 687 2 820 133 1 266 2 050 Vuxenutbildning 0 300 300 189 300 Kultur 5 167 5 684 517 1 472 1 000 Utveckling, fritid och folkhälsa 337 250-87 0 190 Nettoutgift 19 008 22 697 3 689 10 636 17 485 Investeringsbudgeten uppgår till 22,8 mkr och nettoinvesteringarna till 19,0 mkr. Stora överskott återfinns inom verksamheterna grundskola, kultur och förskola. Överskotten beror på tidsförskjutningar av inventarieinköp. I Säteriområdet har Tallgårdens förskola öppnats och Säteriskolan renoverats men lokalerna är ännu inte färdigutrustade, vilket förklarar stor del av för- och grundskoleverksamheternas överskott. Under och 2016 finns anslag för utbyte av inventarier i Mölnlycke kulturhus. Merparten av inköpen kommer göras under 2016 och därför visar verksamheten ett överskott i år. FRAMTIDEN Härryda är en kommun dit många barnfamiljer flyttar. Andelen barn och unga är därmed hög och det ställer krav på bra förskolor/familjedaghem och bra skolor. Kommunen står väl rustad för att möta den barn- och elevökning som ständigt pågår. Störst är ökningen i Landvetterområdet där en helt ny förskola byggs vid Önnerödsplan, Västergärdets förskola. Dessutom påbörjas nu bygget av en ny skola i Östra Backa, Backaskolan. Den kommer att stå klar till hösten 2017 och ta emot elever i de yngre grundskoleåren. Det blir en ekologiskt hållbar skola i ett vackert naturområde. I Mölnlycke kommer en viss utbyggnad av förskolan att ske, Säteriskolans ombyggnad blir klar och Furuhällsskolan får en tillbyggnad. Till hösten 2019 ska även Hindås ha en ny skola på plats - en skola som möjliggör för eleverna att gå hela grundskoletiden i Hindås. En förutsättning för att Härryda ska fortsätta vara en attraktiv kommun att bo i är att skolor och förskolor kan fortsätta att utveckla metoder och arbetssätt baserade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på varje enhet ska genomsyra verksamheten och på sikt leda till ännu högre resultat och nöjdhet hos barn, elever och vårdnadshavare. Under kom ett betydligt större antal ensamkommande barn och ungdomar till vår kommun än förväntat. Sannolikt kommer det att bli en fortsatt ökning av antalet nyanlända familjer och ensamkommande de kommande åren. Härryda kommun har idag en låg andel invånare med utländsk bakgrund och tillskottet ska ses som en möjlighet att utveckla och vitalisera kommunen. Samtidigt ställer det krav på utbildningsverksamheterna att bättre möta och förstå hur de nyanlända på ett bra sätt ska integreras i samhället. Det ställer krav på resurser i form av lärare med svenska som andraspråkskompetens, språkstöd och studiehandledning på modersmål, men också på en ökad kompetens hos alla i förskola och skola om hur man arbetar på ett språkstödjande sätt. Det är ett arbetssätt Verksamhetsberättelse 7
som gynnar alla barn och elever. Kulturen kan spela en viktig roll för integrationen av nyanlända. Härryda erbjuder ett rikt kulturutbud, bra bibliotek med hög utlåning, särskilt bland barn och unga, en livaktig kulturskola och ett brett utbud av andra fritidsmöjligheter - allt detta talar för att integrationen har goda förutsättningar att lyckas. Verksamhetsberättelse 8
Ledning LEDNING Uppdrag I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, information samt gemensam kompetensförsörjning. Den övergripande IT-planeringen för UTK ligger också under sektorskontoret. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. Planering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och fysisk planering för verksamheterna förskola och skola. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skolplaceringar, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. Planering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de sju fristående förskolor som finns i kommunen. Informationsmått Plan Antal fristående förskolor i kommunen 7 9 9 Ekonomi Budget Avvikelse Budget 2016 Ledning Intäkt 1 0 1-1 0 Kostnad 7 155 7 410 255 7 530 11 125 Netto 7 154 7 410 256 7 531 11 125 Budgetavvikelser Ledningen visar ett överskott om 0,3 mkr vilket beror på att kostnader för sektorsövergripande utredningar och företagshälsovård under året understigit budgeterade anslag. Även kostnader för kompetensutveckling visar ett överskott. Jämförelse med föregående år Jämfört med förra året har kostnaderna minskat med 0,4 mkr. Detta förklaras av att belastades med personalkostnader av engångskaraktär. Verksamhetsberättelse 9
Förskola FÖRSKOLA Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan styr också Lpfö 98/10, Läroplan för förskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för äldre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Hindås och Rävlanda finns det öppna förskolor och i Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i familjecentralerna Eken och Knuten. I Rävlanda har barn och familjer som vistats på asylboendet varit välkomna till öppna förskolans verksamhet. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldrarna 1 3 år som inte utnyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. Sammanfattning av måluppfyllelse Förskolan uppfyller, eller uppfyller delvis alla verksamhetsmål. Skolinspektionens tillsyn bedömde att förskoleverksamheten i Härryda kommun till stora delar genomförs i enlighet med de nationella målen. Dock påtalades vissa brister vad gäller likvärdigheten avseende interkulturalitet och modersmålsstöd. Verksamheten har arbetat för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella frågor och språkmiljöer samt för att arbeta med olika IKT-verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. Verksamheten står nu inför utmaningen i att organisera för ett utökat antal nyanlända under kommande år. Resultatet av brukarenkäten visar att vårdnadshavarnas nöjdhetsgrad med verksamheten är fortsatt hög, men inom några frågeområden är resultaten lägre än tidigare, vilket behöver analyseras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsberättelse 10
Förskola Informationsmått Plan Invånare i kommunen, 1 5 år 2 829 2 811 2 860 Förskola Inskrivna barn, egen regi 2 175 2 160 2 201 Bruttokostnad per inskrivet barn 124 120 125 Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi 140 149 116 Bruttokostnad per inskrivet barn 115 105 114 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 314 348 365 Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 30 29 25 Ekonomi Budget Avvikelse Budget 2016 Förskola Intäkt 44 656 42 150 2 506 43 306 40 950 Kostnad 334 251 337 080 2 829 321 564 326 927 Netto 289 595 294 930 5 335 278 258 285 977 Budgetavvikelser Förskoleverksamhetens överskott beror på att det har varit färre barn i verksamheten än budgeterat, vilket i sin tur beror på det lägre antalet barn i kommunen. Befolkningsprognosen inför för barn i åldrarna 1-5 år visade ca 45 fler barn än det faktiska utfallet. Detta märks hos enheterna som visar ett överskott i form av lägre lönekostnader, vilket också delvis är en följd av svårigheten att rekrytera utbildad personal. Den största skillnaden i barnantal, och därmed det största överskottet, återfinns dock inom köpta platser. Jämfört med budget har verksamheten köpt färre och dessutom sålt fler platser. Tre fristående förskolor har under året av olika anledningar valt att avsluta sina verksamheter. En av dessa har dock öppnat i ny form men i något mindre omfattning. Avsluten har ställt krav på den kommunala organisationen, inte minst eftersom samtliga tre förskolor har varit belägna i Mölnlycke. En avdelning har helt enkelt övertagits och en ny avdelning har tillfälligt öppnats i den före detta förskolan Säteriets lokaler. Kostnaden för familjedaghemsverksamheten blev som väntat högre än budgeterat, beroende på att planerade personalförändringar inte genomfördes. Samtidigt gjorde de fristående verksamheternas avslut att efterfrågan på familjedaghem i Mölnlycke ökade. Verksamheten erbjuder också omsorg på obekväm arbetstid, vilken under varit helt ofinansierad. Inför budget 2016 har båda dessa verksamheter fått ett tillskott som justerar obalanserna. Totalt sett borde verksamheten lämna ett överskott om ca 6,3 mkr motsvarande det lägre antalet barn, att jämföra med resultatet på 5,3 mkr. En friskvårdssatsning har genomförts under året med stöd från Försäkringskassan, med målet att minska sjukskrivningstalen. Inköp har också gjorts till en utveckling av det kreativa återvinningscentrumet, ÅterC. Kostnader för dessa satsningar förklarar skillnaden mellan förväntat och faktiskt resultat. Verksamhetsberättelse 11
Förskola Förskoleverksamhet, poster för budgetavvikelser i tkr Poster för intäkter Budget Avvikelse Sålda platser 4 950 3 600 1 350 Övriga intäkter 39 700 38 550 1 150 Summa intäkter 44 650 42 150 2 500 Poster för kostnader Köpta platser 41 250 44 000 2 750 Enheterna 212 350 213 500 1 150 Familjedaghem 14 100 13 700-400 Omsorg på obekväm arbetstid 245 0-245 Övriga kostnader 66 300 65 900-400 Summa kostnader 334 245 337 100 2 855 Netto 289 595 294 950 5 355 Jämförelse med föregående år Intäkterna är ca 1,3 mkr högre än, vilket har flera orsaker. Närmare 0,5 mkr motsvarar ersättning från Migrationsverket som betalats ut retroaktivt för senhösten, samt förväntad ersättning för verksamheten som bedrivits för asylsökande under. Drygt 0,3 mkr utgör intäkter från Försäkringskassan för ovan nämnda friskvårdssatsning. Vidare har intäkterna från externa driftprojekt, t ex EU-projekt, överstigit års nivå. Dessutom har ändringen i förordningen för maxtaxa, där statsbidraget minskat till förmån för höjda föräldraavgifter, gjort att intäkterna totalt sett blivit något högre. Kostnaderna under är ca 12 mkr högre än. Detta beror till största del på ökade personalkostnader motsvarande ca 10 mkr. Samtidigt är dock kostnaden för köpta platser ca 2 mkr lägre. En förklaring är att fristående verksamheter har stängt och nya avdelningar har öppnats i kommunal regi. Vidare har ett större inköp av IKT-verktyg om ca 2 mkr gjorts under ; en satsning som återkommer med några års intervall. En tredje förklaring till kostnadsökningen är högre lokalkostnader samt satsningar av engångskaraktär så som ovan nämnda friskvårdssatsning och vidareutvecklingen av ÅterC. Verksamhetsberättelse 12
Förskola Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Verksamheten har fungerande strukturer och system för samverkan med vårdnadshavare. Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vårdnadshavares upplevelse av bemötande fsk, ped omsorg*, %. Vårdnadshavares upplevelse av trivsel och trygghet fsk, ped omsorg*, %. Andel barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt och årligen** % Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, %.*** Vårdnadshavares upplevelse av kunskap och lärande fsk, ped omsorg*, %. Vårdnadshavares upplevelse av den fysiska miljön fsk, ped omsorg*, %. 96 100 96 99 Plan 98 98 99 99 Avvikelse 2 2 3 0 83 66 17 81 **** 63 46 89 96 90 98 95 95 93 93 6 1 3 5 99 99 Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet och inflytande fsk, ped omsorg*, %. Andel barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter**, %. Antal vårdnadshavare som har deltagit i föräldraträffar. 85 93 92 92 7 1 95 95 81 76 5 80 0 100 100 50 Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet får stöd att utvecklas språkligt fsk, ped omsorg*, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska/ SVA, %. 89 99 74 80 100 100 76 78 11 1 2 2 94 94 72 80 Den kommunala föroch grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin**, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. 95 88 7 87 87 86 1 86 *Brukarenkät, avser kommunal regi **Avser alla barn på förskola i Härryda kommun, oavsett regi *** avser andel av alla anställda i förskolan (SCB Kommunbladet). Tidigare mättes andel av de förskollärartjänster som fanns. **** Publiceras under våren 2016 Verksamhetsberättelse 13
Förskola Pedagogernas kunskap och rutiner kring att synliggöra verksamheten digitalt har varit ett fokus under. Satsning på digitala verktyg har lett till att verksamheten utvecklat förutsättningarna att synliggöra barns utveckling och lärande och att visa vårdnadshavare på verksamhetens kvalitetsutveckling. Dokumentationen på lärplattformen Pluttra har bidragit till ökad möjlighet för vårdnadshavare att ta del av verksamhetens utveckling. Förskolan har arbetat med att utveckla lärmiljöer som möjliggör för barnen att vara delaktiga. De digitala verktygen har varit en viktig del i detta, speciellt för barn med särskilda behov. Förskolorna har alltmer valt att organisera sig i åldershomogena grupper. Det ger möjlighet till mindre grupper för de små barnen. Ett närmare samarbete med förskoleteamet har bidragit till att öka den allmänpedagogiska kompetensen och öka verksamhetens förmåga att inkludera barn i behov av särskilt stöd och synliggöra barns lärandeprocesser. Verksamheten har i vissa fall haft svårt att rekrytera förskollärare till i första hand vikariat. Detta tillsammans med ökad kunskap hos vårdnadshavarna om förskolans uppdrag kan ligga till grund för vikande resultat i brukarenkäten inom området kunskap och lärande. I samarbete med Göteborgs universitet ska ett övningsförskoleprojekt inledas, vilket syftar till att de som studerar till förskollärare får en bättre utbildning. Förhoppningsvis leder det till att de studerande väljer att söka tjänst i kommunen efter avslutad utbildning. Ett flertal studieresor och föreläsningar som genomförts har bidragit till att pedagogerna utvecklat den pedagogiska praktiken och ytterligare utvecklat lärmiljöer som stimulerar och utmanar barnen. Arbetet med att upprusta förskolans lokaler samt förbättra ventilationen pågår. Resultatet i brukarenkäten februari visade att vårdnadshavarna upplevelse av delaktighet och inflytande hade minskat. Verksamheten har därför bland annat fokuserat på att utveckla den pedagogiska dokumentationen för att öka vårdnadshavares möjlighet till inflytande och delaktighet. De digitala miljöerna utvecklas kontinuerligt och barnen har blivit mer medskapande i att dokumentera på lärplattformen Pluttra. Det är för tidigt att avgöra om dessa insatser haft avsedd effekt. En ny brukarenkät håller på att tas fram i samverkan med GR-kommuner och Göteborgs stad. Den har en ny utformning som avser att utgöra ett bättre underlag för analys av bland annat föräldrars inflytande. Förskolechefer har tillsammans med förskoleteamet, barnhälsan inom Utvecklings- och stödenheten genomfört orienteringssamtal. Syftet med dessa samtal är att kartlägga behoven i verksamheten och planera förebyggande, så att alla barn ska kunna ingå utifrån sina förutsättningar. Samtalen syftar också till att identifiera utvecklingsbehov på enheterna för ökad måluppfyllelse. Under året har arbetet med föräldraträffar i förskolan tillfälligt upphört på grund av svårigheter med att hitta en hållbar organisation för arbetet. Istället har förskoleteamet erbjudit utbildning för pedagogerna i att hantera sociala relationer för att öka kompetensen hos pedagogerna vid samverkan med vårdnadshavarna. Skolinspektionen identifierade i inspektionen att Härryda kommun skulle stärka möjligheten för att barn med annat modersmål än svenska får utveckla sitt modersmål. Härryda kommun har en specialpedagog i verksamhetens förskoleteam med ett riktat uppdrag att arbeta med modersmål. Specialpedagogen har i samverkan med verksamhetschefen tagit fram en åtgärdsplan för att rätta till de brister som framkom i Skolinspektionens beslut. Åtgärdsplanen kommer att integreras i enheternas kompetensutvecklingsplaner. I enlighet med den planerade kompetensutvecklingen fortsätter kommunen att anordna föreläsningar med fokus på modersmål med efterföljande reflektionsarbete på enheterna. Andelen barn med annat modersmål och härkomst har ökat under året och inför 2016 kommer verksamheten att ta emot ett utökat antal nyanlända. Verksamheten har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete, vilket Skolinspektionen också uppmärksammade. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå kommer att bidra till att ge underlag för ytterligare analys. Enligt självvärderingen som förskolecheferna genomför, Kolada-måtten, har dialogen med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat ökat i omfattning. Den kommunala verksamheten arbetar vidare med helhetsidén Rötter och Vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i organisationen för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet gentemot brukarna. Under året har en utställning på temat Rötter och Vingar genomförts i kommunens alla delar. Verksamhetsberättelse 14
Grundskola GRUNDSKOLA Uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LGR 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). För grundskolan och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 16 skolor. De större skolorna är uppdelade i två-tre skolenheter med en rektor för varje. Skolorna är olika organiserade utifrån åldersstruktur. De skolor som har elever ifrån förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och är avgiftsbelagd, upp till åk 3. Från åk 4 till åk 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 10-12 år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period kartlägga de nyanlända elevernas kunskaper och förbereda skolintroduktionen så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Liksom grundskolan är grundsärskolan 9-årig. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Sammanfattning av måluppfyllelse Grundskolan visar överlag en god måluppfyllelse. Behörigheten till gymnasieskolan är fortsatt hög i ett nationellt perspektiv men har sjunkit jämfört med föregående år. Däremot har något fler elever fått betyg i alla ämnen. Meritvärdena ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Andelen nyanlända elever som har påbörjat sin skolgång i kommunens skolor har ökat under året, främst antalet äldre elever. Det är en viktig och spännande utmaning för skolan att finna former för anpassningar av undervisningen efter de nyanlända elevernas behov. Ska måluppfyllelsen öka, framförallt behörigheten till gymnasiet, måste särskilt denna grupp elevers behov tillgodoses. Ett systematiskt kvalitetsarbete på enheterna är grunden för fortsatt goda resultat och att verksamheten ständigt utvecklas. Arbetet med att synliggöra enheternas kvalitetsarbete genomförs och följs upp på alla nivåer i verksamheten. Förvaltningens kvalitetsledningssystem har under införts och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsberättelse 15
Grundskola Informationsmått Plan Invånare i kommunen, 6 15 år 5 367 5 276 5 398 varav 6 år 591 640 582 varav 7 11 år, tidigaredel 2 905 2 791 2 924 varav 12 15 år, senaredel 1 871 1 845 1 892 Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) 93 92 92 Fritidshem Antal elever i fritidshem, kommunal regi 2 036 1 982 2 109 Varav sålda platser 28 36 24 Köpta platser 217 222 207 Inskrivna elever per årsarbetare i fritidshem* 22 21 Förskoleklass Antal elever i förskoleklass, kommunal regi 563 563 564 Varav sålda platser 11 9 6 Köpta platser 58 60 60 Grundskola Antal elever i kommunal regi 4 074 3 881 4 096 Varav sålda platser 78 70 64 Köpta platser 684 677 655 Antal elever per lärare (årsarbetare)* 13,1 12,5 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 34 33 37 Antal elever med fritids/lss 19 26 30 Antal individintegrerade elever 6 9 7 * Både kommunal och fristående verksamhet. Värden för har ej presenterats av SCB ännu. Ekonomi Budget Avvikelse Budget 2016 Grundskola Intäkt 43 897 32 816 11 081 43 047 44 076 Kostnad 545 251 540 294-4 957 525 926 557 827 Netto 501 354 507 478 6 124 482 879 513 751 Budgetavvikelser Grundskoleverksamheten visar totalt sett ett överskott om 6,1 mkr. Det finns dock både över- och underskott mellan verksamheterna och skillnaderna är stora mellan enheterna. Hälften av överskottet beror på att det har varit färre barn i fritidsverksamhet jämfört med budget. Efterfrågansgraden till fritidshemmen är nedjusterad inför kommande budgetperiod. I samband med den förväntade nationella lågstadiesatsningen tilldelades verksamheten 8 mkr inför för att öka lärartätheten i grundskolan. För dessa medel har fler speciallärare anställts. Det fanns länge en osäkerhet kring bidragets utformning och om kostnader för satsningen skulle kunna Verksamhetsberättelse 16
Grundskola återsökas. Statsbidraget blev försenat men Härryda kommun ansökte och fick beviljat 2,8 mkr för höstterminen, totalt 7,2 mkr för läsår 15/16. Till följd av att antalet nyanlända elever till kommunen blivit fler har kostnaderna för modersmål och studiehandledning ökat. Inför 2016 är anslaget för modersmål och studiehandledning förstärkt. De kommunala grundskolorna uppvisar ett underskott om 0,9 mkr främst beroende på ett tidigarelagt IKT-inköp för elever i åk 6. Enheternas underskott vägs upp av minskade kostnader för kapitaltjänst samt ökade intäkter för fritidshem. Verksamheten har både köpt och sålt fler platser än budgeterat. Grundsärskolan uppvisar ett överskott om 2,0 mkr som till stor del beror på färre barn i jämförelse med budget, framför allt avseende elever med LSS. Enheterna har dock ett underskott om 0,8 mkr, vilket främst härrör till vårterminen. Inför höstterminen omorganiserades särskolan från fyra till tre enheter. Jämförelse med föregående år Jämfört med har kostnaderna stigit med 19,3 mkr vilket beror på elevökning i kommunal regi. Kostnadsökningen består huvudsakligen av personalkostnader. Nettokostnaden för sålda och köpta platser sjunkit främst på grund av fler sålda platser. De kommunala grundskolorna uppvisar ett underskott om 0,9 mkr för, vilket är mindre än års underskott om 2,7 mkr. Verksamhetsberättelse 17
Grundskola Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Plan Avvikelse 91,9 95 3,1 94,8 Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan, och en kulturskola som är öppen för alla. Den kommunala föroch grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9 (16 betyg) Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan fråga i brukarenkäten för elever i åk 5 och 8, %. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kultur-program arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska/sva, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, svenska och engelska, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. 87 90 3 86 216 234 89 76 216 235 95 82 0 1 6 6 222 231 97 73 56 51 5 67 87 20 74 80 94 95 96 76 78 93 96 94 2 2 1 1 2 72 80 92 97 96 87 86 1 86 Med goda förutsättningar hos eleverna och hög grad av behörig och legitimerad personal i kommunen kan man förvänta sig en hög behörighet till gymnasiet. Det fortsatta arbetet behöver fokusera på att ge behörighet för de fåtal elever som saknar fullständiga betyg och som oftast har en skolsituation där olika kompetenser och verksamheter, både inom och utom kommunen, behöver samverka för att ge eleven de rätta förutsättningarna. I grundskolan är det viktigt för eleverna att undervisningen är anpassad utifrån behov, varierad och utmanande för att alla elever ska kunna utvecklas så långt man kan utifrån sina förutsättningar. Grundskolan tar idag emot allt fler nyanlända som trots individuell utveckling och lärande inte når gymnasiekompetens. Att utveckla den språkinriktade undervisningen gynnar alla elever i grundskolan och därmed deras måluppfyllelse. På sommarskolan klarade ett antal elever att nå kunskapskraven i matematik, vilket gav dem behörighet till gymnasiet. Verksamhetsberättelse 18
Grundskola Andelen elever med betyg i alla ämnen fortsätter att öka. Grundskolans kompensatoriska uppdrag innebär att skolan ska sträva efter att alla elever oavsett förutsättningar ska kunna nå alla kunskapskrav. Skolans uppdrag är också att utmana för högre måluppfyllelse vilket kan vara det arbete som på sikt mest skulle påverka kommunens måluppfyllelse positivt. Arbetet med att ge stöd inom ordinarie undervisning är idag väl fungerande, även om det kan variera mellan skolor och även mellan klassrum. Genom gemensam och generell kompetensutveckling för all personal, men också mer riktad och specifik kompetensutveckling arbetas för att alla elever ska få det stöd de har rätt till. Måluppfyllelsen om förståelsen av begreppet hållbar utvecklings tre perspektiv, ekologisk, social och ekonomisk, är fortsatt hög även om man kan se en liten minskning. Arbetet har gått från begrepp till handling där eleverna möter nya sammanhang som problematiserar det hållbara samhällets tre perspektiv. Idag är det arbetet med ÅterC, Grön Flagg, Hållbar skola, entreprenöriellt lärande och Skola och omvärldsplaner som är levande för eleverna. För att ge eleverna ytterligare lärande inom hållbar utveckling utvecklar förskola och grundskola tillsammans ÅterC. Under och 2016 byggs ett naturvetenskapligt centrum upp där lärandet sker utifrån praktiska försök och upplevelser. Genom Skapande skola, kommunens kulturverksamhet samt Kulturskolan har grundskolan möjlighet att nå en mycket hög andel av våra elever med kulturupplevelser av hög kvalitet. Elevdelaktigheten är hög i framtagandet av de kulturaktiviteter som organiseras och prioriteras. Genom detta arbete erbjuds alla årskurser, och därmed alla elever, kulturaktiviteter varje år. Förskoleklassernas elever har haft sina kulturaktivitet under ht -14 eller vt -16, vilket gör att deras deltagande inte ses i årets verksamhetsberättelse. I enheternas systematiska kvalitetsarbete följs elevernas måluppfyllelse upp kontinuerligt. Enheterna sätter prioriterade mål för att ge eleverna ökade möjligheter att nå längre i sitt lärande och sin utveckling. Analys av resultaten görs både på kommunnivå och på enhetsnivå för att ge eleverna möjligheter till ökad kunskap. Verksamheten arbetar sedan ht -15 med det kvalitetsledningssystem som ska redovisa statliga mål och resultat mer systematiskt till huvudmannen. Kommunal förskola och grundskola arbetar också vidare med helhetsidén Rötter och Vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet utåt mot brukarna. Under året har en utställning genomförts med barn och elever på temat Rötter och Vingar som visats på alla kommunens bibliotek. Verksamhetsberättelse 19
Utveckling, fritid och folkhälsa UTVECKLING, FRITID OCH FOLKHÄLSA Uppdrag Under året har en omorganisation genomförts där Planering och tillsyn har flyttat till ledningen och Utvecklings- och stödenheten har kommit till. Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten är en central resurs för alla barn och elever i Härryda kommuns förskolor och skolor. Enheten ska stödja, följa upp, utvärdera och utmana utveckling i ett 1-16-årsperspektiv på såväl generell nivå som i specifika ärenden. Enhetens övergripande uppdrag är att med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i fokus skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns och elevers utveckling och lärande. Inom verksamheten arbetar bland annat psykologer, specialpedagoger, tal- och hörselpedagoger och verksamhetsutvecklare. Fritid ungdom arbetar brett och främjande med alla kommunens ungdomar i åldersgruppen 12-20 år (i vissa fall även åldersgruppen 7 11 år) genom att möta dem på deras fria tid i skolan och på fritiden. Fritid ungdom ansvarar för, genomför och utvecklar verksamhet på fritiden för- och med ungdomar. Fritid ungdoms olika mötesplatser ska vara socialt goda, drogfria och trygga miljöer där verksamheterna präglas av en tydlig folkhälsoprofil och ungdomars delaktighet. Folkhälsoenheten arbetar kommunövergripande med hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att stärka folkhälsan i kommunen. Arbetet sker inom de kommunala verksamheterna men också tillsammans med externa aktörer. En del av folkhälsoarbetet utgörs av alkohol- och drogförebyggande insatser, främst bland unga. Folkhälsoenheten har även ett uppdrag att utgöra en resursoch metodutvecklingsenhet för det hälsofrämjande och förebyggande arbete som sker i förvaltningens samtliga verksamheter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp, och arbetet sker till stor del genom de vuxna som finns i barn och ungas närhet Viktiga vuxna. Sammanfattning av måluppfyllelse Verksamheten har ett inriktningsmål som bedöms som uppfyllt. Fritid ungdom erbjuder öppna och drogfria mötesplatser för barn och unga i kommunen. Under året har dessa även haft betydelse för integration av nyanlända. Utvecklings- och stödenhetens verksamhet bidrar till hög måluppfyllelse i förskola och grundskola. Informationsmått Plan Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun 6 970 6 900 7 002 Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer 12 12 13 Ekonomi Budget Avvikelse Budget 2016 Utveckling, fritid och folkhälsa Intäkt 1 223 565 658 824 565 Kostnad 22 271 22 941 670 20 036 30 037 Netto 21 048 22 376 1 328 19 212 29 472 Verksamhetsberättelse 20
Utveckling, fritid och folkhälsa Budgetavvikelser Verksamheten visar ett överskott om 1,3 mkr vilket till största del förklaras av lägre IT-kostnader. Detta på grund av en omorganisation där ansvaret för IT-kostnaderna avseende för- och grundskola har flyttats till respektive verksamhet medan budgeten korrigeras först inför 2016. Dessutom har verksamhetschefstjänsten varit vakant under stor del av året. Jämförelse med föregående år Jämfört med förra året ökar kostnaderna eftersom verksamheten förstärkts med en IT-planeringstjänst. Även bidrag för Initiativ Hindås har betalts ut under. Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet. Plan Avvikelse 633 600 33 654 13 477 12 900 577 12 897 Ungdomar i Härryda kommun har tillgång till 12 trygga och drogfria mötesplatser med fritidsledare på plats. Det gäller sex öppna skolor, Musikens hus, Studio 13, Studio 11, spontanidrott i Landvetter, Säterilokalen samt Open Space. Ytterligare mötesplatser planeras inte, men kan ändå tillkomma genom ungdomsinitiativ eller samverkan med föreningslivet. Under året har Fritid ungdom intensifierat arbetet kring inkludering med fokus på unga hbtq-personer, i syfte att öka tillgängligheten och tryggheten på alla Fritid ungdoms mötesplatser. Verksamhetsberättelse 21
Gymnasium GYMNASIUM Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de ämnesplaner som gäller för respektive program. Hulebäcksgymnasiet erbjuder följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. Sammanfattning av måluppfyllelse Gymnasieskolan visar fortsatt hög måluppfyllelse. Dock har betygssnitt och andel elever med examen sjunkit. Flera samverkande orsaker står att finna till detta, varav gymnasiereformens ökade krav är en. Resultatförsämringen ligger i linje med sjunkande resultat på nationell nivå. Hulebäcksgymnasiet arbetar hårt för att öka måluppfyllelsen och att möta elever i behov av särskilt stöd med riktade åtgärder. Olika kompetensutvecklingsinsatser görs för att utveckla pedagogernas möjlighet att möta elevernas skiftande förutsättningar. Informationsmått Plan Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1 732 1 715 1 700 Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun 1 376 1 387 1 370 Ekonomi Budget Avvikelse Budget 2016 Gymnasium Intäkt 101 083 88 749 12 334 97 850 94 441 Kostnad 237 047 230 350-6 697 236 505 234 156 Netto 135 964 141 601 5 637 138 655 139 715 Budgetavvikelser Gymnasiet totalt visar en positiv avvikelse om 5,6 mkr, trots att verksamheten hanterat fler elever än budgeterat. Gymnasiets överskott är 5 mkr och gymnasiesärskolans 0,6 mkr. Hela avvikelsen förklaras av överskott inom köp- och försäljning av utbildningsplatser där gymnasiesärskolan bidrar med 0,6 mkr och gymnasiet med 5,1 mkr. Till följd av att Hulebäcksgymnasiet Verksamhetsberättelse 22
Gymnasium haft fler elever än budgeterat har intäkterna, i form av sålda platser, ökat. Även snittkostnaden för köpta platser är lägre än budgeterat vilket också bidragit till överskottet. Kommunens eget gymnasium Hulebäcksgymnasiet är, trots minskat antal ungdomar i gymnasieålder, fortfarande ett mer än fullt gymnasium med 32 elever fler än budgeterat. Trots att eleverna på Hulebäck varit fler än budgeterat har kostnaderna inte ökat. Däremot finns obalanser inom Hulebäck där kostnader för måltider, till följd av högre ätandefrekvens, och skolskjutsar ökat. Inför 2016 har dessa obalanser justerats. Under året har tre kemisalar byggts om och kostnaden för ombyggnationen har blivit något högre än budgeterat. Kostnader för undervisningen visar överskott och delar av det beror på ökade intäkter från andra kommuner i form av tilläggsbelopp för särskilda stödinsatser. Jämförelse med föregående år Jämfört med minskar nettokostnaderna med 2,7 mkr. Minskningen förklaras av att antalet ungdomar i gymnasieålder fortfarande sjunker men också av att Hulebäck tagit in fler elever än budgeterat utan att det inneburit ökade kostnader. Snittintäkten per såld plats har också ökat. Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Tillgången till IKT och den digitala kompetensen är hög på Hulebäcksgymnasiet. Elevens inflytande både övergripande och direkt i utbildningen genomsyrar verksamheten. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Andel elever med slutbetyg exkl. IMprogrammet, %. Betygssnitt samtliga program. Kunskap och lärande enligt enkät, %. Andel elever som använder digital plattform, %. Delaktighet/ inflytande enligt enkät, %. Skolmiljö enligt enkät, %. Bemötande enligt enkät, %. Plan Avvikelse 89 92 3 93 14,0 14,5 0,5 14,3 83 81 2 83 100 90 10 100 75 75 0 71 87 80 7 87 93 93 0 93 Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Det finns metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor. Andel/antal elever som avbrutit gymnasiestudierna, köpta platser (Härrydaelever hos annan huvudman). 2,2 15 3 19 0,8 4 2 16 Verksamhetsberättelse 23
Gymnasium Målet är delvis uppfyllt och gymnasiets målsättning är alltid 100 procent, men att det har sjunkit är en direkt följd av nytt betygssystem, ny gymnasiereform, lägre antagningspoäng men också en omställningsprocess hos lärare där de ökade kraven i betyg och kurser ska korrelera till adekvat pedagogik. Det är helt enkelt svårare att gå på gymnasiet idag än tidigare för många elever. I denna utveckling gäller det att verksamheten arbetar metodiskt och grundligt med att anpassa och hitta rätta metoder. Stödet byggs ut och lärarna fortbildas. Trots sjunkande resultat så ligger Hulebäcksgymnasiet och Härryda kommun på tredje plats i Öppna jämförelser när det gäller andelen elever med grundläggande behörighet till högskola efter tre års gymnasiestudier. Gymnasiet är bra på att få igenom många elever med examen, men betygssnittet har sjunkit från föregående år. Gymnasiereformen är fortfarande ny, med nytt betygssystem. Huvudmålet är att möjliggöra en anpassning av undervisningen efter elevernas behov. Detta har medfört att en förstärkning har gjorts på flera olika sätt. Fyra specialpedagoger har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd och hjälpa lärare i det pedagogiska arbetet. Varje program har lärare med en fördjupad utbildning inom läs- och skrivproblematik och matematik. En omorganisation och utökning av tjänster inom EHT (50 %) har skett sedan augusti och pedagogiska fortbildningsinsatser för att stärka personalens arbete med både svaga och starka elever har genomförts. Samtliga elever på nationella program har egna datorer och antalet klassrum som är utrustade med projektor, ljud och internetuppkoppling - tekniska klassrum - är högt. Lärplattformen Hule- Du används av alla elever. Målet är uppfyllt och verksamheten har arbetat mycket genomgripande med att få till en förändring. Skolutvecklingsrådet, med lärare och rektorer, har tillsammans med eleverna arbetat fram nya former för elevinflytande. Alla klasser har klassråd och varje program har regelbundna möten i programråd, där rektor medverkar. Tre gånger per termin träffas skolledning, lärare och en representant för varje program i ett Huleråd som behandlar skolövergripande frågor. Dessutom införs tydligare informationsvägar för eleverna att föra fram idéer till skolledning och personal. Skolans elevkår har också arbetat mycket framgångsrikt och i nära samarbete med skolledningen. Målet är uppfyllt. Att elevernas fysiska arbetsmiljö håller hög standard är viktigt och en fortsatt satsning på nya möbler för studieplatser och uppehållsytor har skett under. Eleverna har i brukarenkäten och på programråd gett uttryck för att det har blivit bra. Under sommaren har ombyggnation av kemisalar genomförts. Rökningen på skolgården har minskat eftersom det tydliggjorts att skolgården är ett rökfritt område. Elever, som är folkbokförda i Härryda kommun, men som studerar inom GR eller utanför GR, ingår i gymnasiets uppföljningsansvar. Under har olika metoder nyttjats för att utvärdera deras skolgång. GR har en enkät som alla elever svarat på i åk 2. Hulebäck skickar ut en egen enkät, med samma frågor, till de elever som studerar på en fristående skola, eller utanför regionen. Dessutom har kommunerna inom GR ett gemensamt IT-verktyg, GRUUS, där man kan följa elevers avbrott. Verksamhetsberättelse 24
Vuxenutbildning VUXENUTBILDNING Uppdrag Den 1 juli 2012 började den nya skollagen för vuxenutbildningen, och den nya vuxenutbildningsförordningen att tillämpas. Från och med 1 januari 2013 gäller den nya läroplanen för vuxenutbildningen, Lvux 12. Alla skolformer har samlats i samma förordning och de har nya benämningar. Dessa är: Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, SFI Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvux- och lärlingsutbildningar). Dessa utbildningar regleras av lag och förordning om yrkeshögskoleutbildning, samarbetsavtal inom Göteborgsregionen samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen för den kommunala vuxenutbildningen och Yrkeshögskolan i Mölnlycke är fortsatt god. Verksamheten når en bred målgrupp av kommunmedborgare och andra studerande. Vidare har kommunmedborgarna goda möjligheter att läsa yrkesutbildningar och teoretiska ämnen genom samarbetet inom GR-regionen. Andelen helårsplatser på gymnasial vuxenutbildning har legat relativt jämn de senaste åren men det är fler individer i verksamheten vilket tyder på att möjligheten att läsa just det man behöver uppfylls. Resultaten på SFI har sjunkit efter organisationsförändringen och under hösten har ett aktivt arbete för att förbättra genomströmningen genomförts. Resultaten för SFI har börjat vända uppåt igen och arbetet fortsätter för att förbättra resultaten ytterligare. De sammantagna utmaningarna för framtiden är att fortsätta bedriva en kvalitativ utbildning som möter kommunmedborgarnas och övriga studerandes behov av utbildning inom olika skolformer och nivåer. Informationsmått Plan Antal studerande, individer 1 202 1 348 1 100 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 236 247 250 Antal deltagare SFI, individer 122 154 130 Antal deltagare Gruv, individer 78 81 80 Antal deltagare inom GR, individer 40 37 40 Studerande i annan kommun 78 93 50 Antal deltagare inom YH 410 324 370 Antal deltagare inom uppdragsutbildning 110 215 40 Verksamhetsberättelse 25
Vuxenutbildning Ekonomi Budget Avvikelse Budget 2016 Vuxenutbildning Intäkt 16 940 16 270 670 17 273 13 180 Kostnad 36 073 37 234 1 161 35 144 33 778 Netto 19 133 20 964 1 831 17 871 20 598 Budgetavvikelser Vuxenutbildningens nettokostnader för uppgår till 19,1 mkr vilket innebär ett överskott jämfört med budget om 1,8 mkr. Överskottet beror både på högre intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Under året har vuxenutbildningen genomfört tre utbildningar inom ramen för yrkesvux. Bidragen för att genomföra utbildningarna har överstigit kostnaderna och förklarar 1,1 mkr av verksamhetens överskott. Under 2016 kommer volymen av denna typ av utbildning att minska och ett motsvarande överskott är då inte att vänta. Inför 2016 och 2017 står Vuxenutbildningen inför minskande budgetanslag. För att möta detta har verksamheten påbörjat neddragningen genom att göra utrymme i personalbudgeten redan under. Vidare gjordes en besparing under året då vakanser som uppstod under våren inte återbesattes förrän i samband med start av höstens verksamhet. Även bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten bidrar till verksamhetens överskott. Yrkeshögskolan i Mölnlycke gör ett underskott om 1,5 mkr. En satsning på att skriva nya ansökningar för yrkeshögskoleutbildningar har gjorts under året och detta har medfört ökade konsultkostnader. Delvis förklaras underskottet också av den rektorsrekrytering som gjordes under vårterminen där det under en period fanns två rektorer på plats. Jämförelse med föregående år Jämfört med förra året ökar nettokostnaderna med 1,3 mkr och det beror på ökade kostnader för Yrkeshögskolan till följd av dubbla rektorslöner under en period samt satsningar på att skriva ansökningar till nya yrkeshögskoleutbildningar. Verksamhetsberättelse 26
Vuxenutbildning Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxen-utbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i SFI som slutfört kurs*, %. Antal deltagare på Särvux Fråga i brukarenkät.** Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. Antal erbjudna YHutbildningar. Antal erbjudna uppdragsutbildningar per år. Plan Avvikelse 82 80 2 87 62 78 16 67 19 43 24 22 28 25 3 29 3,3 3,2 0,1 3,2 62*** 70 8 67 7 8 1 8 6 5 1 9 *Antal kursdeltagare som under fått ett betyg i en kurs på SFI. Ej jämförbart med nyckeltal i Kommunbladet (Skolverket) då de jämför flödet över 3 år. ** På en 4-gradig skala ***Siffrorna avser hösten och våren. Andelen elever som fått betyg varierar beroende på skolform. Den gymnasiala vuxenutbildningen fortsätter att visa på en mycket god genomströmning och andelen elever som fått ett godkänt betyg ligger högre än resultatet nationellt. Den grundläggande vuxenutbildningen visar på ett lägre resultat på genomströmningen än planerat. Andelen elever med ett godkänt betyg är något under de nationella resultaten. Gruppen elever är relativt liten så varje avbrott får stort genomslag i statistiken. Vidare är det en stor andel av eleverna som läser deltid vilket gör att det tar längre tid att bli klar. Utöver detta behöver verksamheten titta närmare på resultaten och arbeta för att genomströmningen ska öka ytterligare. Resultaten för sfi har sedan omorganisationen januari sjunkit succesivt. Under hösten gjordes en rad förändringar i undervisningen och organisationen av undervisningen för att vända trenden. I och med förändringarna har sfi förbättrat sina resultat från vårens 18 procent till 24 procent under hösten. Arbetet med att förbättra genomströmningen fortsätter under 2016, bland annat genom att satsa på språkstöd för de med lägst utbildning. Vidare har ett projekt med läsplattor för de med lägst utbildning initierats. I det systematiska kvalitetsarbetet genomförs efter varje avslutad yrkesutbildning en utvärdering. Det verksamheten mäter är vart eleverna tar vägen efter den avslutade utbildningen. För de utbildningar som vuxenutbildningen i Härryda kommun är huvudman för ligger andelen som har arbete 6 månader efter avslutad utbildning på 93 procent och för de GR-utbildningar som genomförs (så kallade yrkesvux) där Härryda kommuns medborgare kan läsa en yrkesutbildning inom GR-regionen ligger resultatet på 62 procent. Utöver de 62 procent som har arbete har ytterligare 21 procent fortsatt med studier på gymnasialnivå eller högre. Det medför att 83 procent av eleverna är sysselsatta 6 månader efter att de läst en yrkesutbildning på gymnasienivå. En av de yrkeshögskoleutbildningar som skulle starta flyttades till januari 2016. Detta medför att det under året har genomförts sju olika yrkeshögskoleutbildningar mot prognosens åtta. Verksamhetsberättelse 27
Vuxenutbildning Under året har ett gediget ansökningsarbete för tilldelningen av yrkeshögskoleutbildningar med beslut i januari 2016 genomförts. Totalt skickade verksamheten in 16 yrkeshögskoleutbildningar till myndigheten. Under har verksamheten genomfört och stått värd för 6 olika uppdragsutbildningar. I början av året genomfördes ett antal utbildningar inom Officepaketet till kommunens anställda som kompetensutveckling i samband med övergången till det nya operativsystemet Windows 8. Utöver detta genomför Yrkeshögskolan i Mölnlycke en uppdragsutbildning i samarbete med kommunens personalenhet och Högskolan i Väst. Arbetet med uppdragsutbildningarna har gått bra och verksamheten har genomfört fler utbildningar än planerat och genom detta nått ett större antal deltagare. Verksamhetsberättelse 28
Kultur KULTUR Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av tre enheter. De är: Kulturskolan, Mölnlycke kulturhus samt Landvetters kulturhus inklusive Hindås och Rävlanda bibliotek. Verksamheten arbetar dessutom med den offentliga konsten och med olika kulturprojekt; handlägger ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. För biblioteken finns en bibliotekslag. Sammanfattning av måluppfyllelse Kulturverksamhetens måluppfyllelse är hög. Medborgarna nyttjar sina kulturhus och bibliotek flitigt och kulturskolan har ökat elevantal. Det nya kulturhuset i Landvetter innebar en ny mötesplats för både biblioteksbesökare, kulturskoleelever och för kulturarrangemang för både barn och vuxna. Biblioteken ökade därmed sin totala öppettid och utlåningen av böcker ökade ytterligare. Hindås station blev med stöd av kulturverksamheten ett föreningsdrivet kulturhus. Fyra offentliga konstverk kom på plats och åtta konstprojekt startades. Informationsmått Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser Antal utlån biblioteken Antal besök Kulturhuset* * Från ingår Landvetter kulturhus i beräkningarna, antalet är delvis skattat Plan 1 605 1 465 1 570 436 805 417 675 400 000 470 000 352 223 500 000 Ekonomi Budget Avvikelse Budget 2016 Kultur Intäkt 5 922 4 520 1 402 5 883 4 520 Kostnad 48 540 46 876-1 664 41 779 46 397 Netto 42 618 42 356-262 35 896 41 877 Budgetavvikelser Kulturverksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse om 0,3 mkr. Underskottet beror på ökade kostnader för kulturskolan samt högre kostnader för Landvetters kulturhus. Eftersom kulturskolan får en budgetförstärkning nästa år kan den avvikelsen då balanseras. Jämförelse med föregående år Jämfört med utfallet föregående år har kostnaderna ökat med 16 procent medan intäkterna är i nivå med års värden. Kostnadsökningarna beror på att det nya kulturhuset i Landvetter tagits i bruk och att lönekostnaderna ökat, dels i form av lönerevision men även till följd av en förstärkning av kulturskolan. Verksamhetsberättelse 29
Kultur Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att utveckla våra kulturarv. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. Öppettimmar per vecka. Andel aktiva låntagare*, %. Antal utvecklingsområden. Plan Avvikelse 457 325 132 423 22 260 17 000 5 260 18 523 159 150 9 155 41 40 1 40 3 2 1 2 Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Andel barn 7-15 år som deltar i kulturskolan, %. Antal barn i kö. 26 25 1 26 120 150 30 155 * Aktiv låntagare är den som under året lånat. Kulturhusen har under året som gått erbjudit ett kulturutbud med stor variation både för kulturkonsumenter och kulturutövare. Bio, konserter, barnteater har varit välbesökta liksom kostnadsfria kaféprogram, utställningar och föredrag. Samarbete med Göteborgs internationella konstbiennal innebar nyskapande utställningar i konsthallen. Indikatorn avser de program och aktiviteter som kulturverksamheten, förutom kulturskolan, arrangerat. Bio, föredrag, kurser med mera som arrangeras i kulturhusen men av externa aktörer som föreningar och studieförbund ingår inte. Ungefär hälften av arrangemangen är för barn inom förskolan och grundskolan. Det nya kulturhuset i Landvetter som invigdes i början av året har, liksom det nyöppnade föreningsdrivna kulturhuset i Hindås station, gjort kulturutbudet ännu större och med fler valmöjligheter för alla invånare i kommunen. Det nya kulturhuset i Landvetter har blivit en mötesplats för kulturskoleelever, biblioteksbesökare, föreningsaktiva och för besökare till aktiviteter som konserter, föredrag, barnteater och kreativt skapande. Tillgängligheten ökade med utökade öppettider både i Landvetter och på Hindås bibliotek där det var möjligt tack vare installationen av självbetjäning. Biblioteksutlåningen har ökat jämfört med föregående år och är 12 lån per invånare vilket är bland det högsta i landet. Det är lån av barnböcker som står för ökningen och utgör nu 60 procent av lånen. Drygt 40 procent av kommunens invånare lånade, vilket är en mycket hög andel; för hela landet ligger snittet på cirka 28 procent. De fyra biblioteken har nu alla självbetjäning, vilket frigjort personalresurser för projekt, aktiviteter och samarbeten för barns läsande och språkutveckling. Kulturarvet är både materiellt och immateriellt såsom kulturmiljöer, traditioner, seder och bruk. Efter det gemensamma arbetet i EU-projektet TECT som verksamheten tillsammans med näringsliv, föreningar och medborgare deltog i under har arbetet fortsatt tillsammans med föreningslivet i Hindås. Under året inleddes projektet Kreativa kraftfält tillsammans med övriga GR-kommuner, med syftet att identifiera och utveckla kulturplatser och kulturaktiviteter gentemot medborgare och besökare. Biblioteken har fortsatt att utveckla sina digitala tjänster med databaser, appar, e-böcker och med den digitala plattformen Arena där antalet besök ökat kraftigt under året. Verksamhetsberättelse 30
Kultur Budgetförstärkningen på 0,25 mkr bidrog till att kulturskolan kunnat erbjuda samma andel barn en plats trots ökande elevkullar. Antalet barn i kö varierar under året eftersom vakanta platser uppstår och nya kurser kan startas. Alla väntande barn har hittills erbjudits en plats inom ett år. Utöver de barn som står i kö väntar runt 50 barn som redan går i kulturskolan på att få plats till ytterligare kurs. Inom kulturskolans ämneskurser finns undervisning i musik, sång, dans, rytmik, teater och bild vilket innebär ett utbud på 30 olika instrument eller ämnen. Lika många barn som i ämneskurserna har kulturskolans pedagoger mött i samarbeten med grundskolan med rytmik i de första årskurserna, med sceniska projekt och med de korta kurser som arrangerats på loven. I det nya kulturhuset i Landvetter har kulturskolan fått ändamålsenliga lokaler vilket inneburit fler kurser och en mötesplats för eleverna. Verksamhetsberättelse 31
INVESTERINGSREDOVISNING BOKSLUT SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Förslag ombudgetering till 2016 Utrustning av Kemisalarna ännu inte klar. Fick extra medel för detta. Prognos projektavvikelse Budgetavvikelse Benämning (belopp i tkr) Projektbudget totalt totalt Budget P=Pågående/ Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift A=Avslutat Kommentarer till avvikelse LEDNING Inventarier 0 40 21 0 19 A 0 Summa ledning 0 0 0 0 0 40 0 21 0 19 0 FÖRSKOLA Reinvestering och inventarier 0 1 975 1 921 0 54 A 0 Utbyggnad, inventarier till nya förskolor 0 1 833 1 446 0 387 P 368 Tidsförskjutning Tallgården, Finnsjön Förskolans gårdar 0 530 663 0-133 A 0 It Investeringar i det pedagogiska nätet 0 200 46 0 154 P 90 Timecare pool Summa förskola 0 0 0 0 0 4 538 0 4 076 0 462 458 GRUNDSKOLA 0 0 Reinvesteringar och inventarier 0 4 900 4 538 0 362 P 150 Tidsförskjutning Ekdalaskolans vind Anpassning för elever med 0 200 114 0 86 A funktionsnedsättning Säteriskolan, inventarier efter renovering 4 000 0 0 3 105 1 690 0 1 415 P 1 415 Tidsförskjutning Inventarier till Lunna när förskolan flyttar 0 200 154 0 46 P 46 Tidsförskjutning ut It investeringar i det pedagogiska nätet 0 0 500 176 0 324 A 0 Inventarier särskolan 0 160 48 0 112 A 0 0 4 000 0 0 0 9 065 0 6 720 0 2 345 1 611 UTVECKLING, FRITID OCH 0 0 FOLKHÄLSA Inventarier 0 250 337 0-87 A 0 Summa utveckling, fritid och 0 0 0 0 0 250 0 337 0-87 0 folkhälsa GYMNASIUM Inventarier, avser utbyte samt inköp av 0 2 770 2 687 0 83 P 83 inventarier Inventarier gymnasiesär 0 50 0 0 50 P 50 Summa gymnasium 0 0 0 0 0 2 820 0 2 687 0 133 133 VUXENUTBILDNING 0 Inventarier, avser utbyte samt inköp av inventarier 0 300 0 300 A 0 Summa vuxenutbildning 0 0 0 0 0 300 0 0 0 300 0 KULTUR 0 Inventarier, maskiner, musik: Utbyte av inventarier i biblioteken och kulturhusen samt inköp av maskiner och musikintrument. Upprustning av inventarier i Mölnlycke 0 350 519-169 P -169 Tidigarelagda inköp, bla instrument till kulturskola i Landvetter, därför ombudgetera underskott till 2016 1 000 underskott pga tidigarelagt inköp. 0 0 1 000 20 980 P 980 Tidsförskjutning kulturhus Kulturhus i Landvetter, utrustning 5 000-76 0 4 172 4 248-76 A IT-investeringar 162 267-105 P -105 Självbetjäningsdatorer, ombudgetering av Konstnärlig utsmyckning 0 113 113 0 A Summa kultur 0 6 000 0-76 0 5 797 0 5 167 0 630 706 Summa inkomster/utgifter för sektorn 0 10 000 0-76 0 22 810 0 19 008 0 3 802 2 908 Summa netto för sektorn 10 000-76 22 810 19 008 3 802 2 908 Sida 1(1) Bilaga 1
I Härryda kommun 435 80 Mölnlycke 031-724 61 00 kommun@harryda.se facebook.com/harrydakommun harryda.se I