Strategisk plan för Informationsförsörjningen vid Linköpings universitet 2006-2010 Dnr LiU 821/04-10 2005-04-29
Innehåll I Inledning 2 Strategigruppen Uppdraget II Bakgrund 3 Lagar Informationsförsörjning och universitetsbiblioteket Fakta om LiU och LiUB III Det virtuella och det fysiska biblioteket 6 Bibliotekets samlingar IV Mediamarknaden och vetenskaplig kommunikation 9 Elektronisk publicering och LiU E-Press Publikationsdatabasen V Integrering i kärnverksamheten 10 VI Samverkansuppdraget 11 VII Ledning, finansiering och styrning av resurser 13 VIII Personal, arbetsmiljö och fortbildning 14 IX Prioriteringar 15 Referenser 16 Supplement 16 Verksamhetsuppföljning - 2 -
I Inledning Samtidigt som den snabba informationsteknologiska utvecklingen innebär oanade nya möjligheter till kunskapsspridning leder dessa förändringar till att universitetets traditionella sätt att organisera utbildning och forskning utmanas på flera sätt. Föreliggande strategiska plan är ett svar på utmaningen om ett aktivt förhållningssätt rörande informationsteknologins inverkan såväl på den vetenskapliga informationsförsörjningen och informationsspridning vid Linköpings universitet som på de omställningar detta kommer att innebära för studenternas och lärandets villkor. I dokumentet redovisas dagsläget för den vetenskapliga informationsförsörjningen som hanteras av universitetsbiblioteket, viktiga problemområden belyses och eftersträvansvärda mål lyfts fram. Slutligen sammanfattas planen i en rad prioriterade åtgärdsförslag. Strategigruppen för informationsförsörjning Universitetsstyrelsen beslutade 2003 11 03 att uppdra åt rektor att inrätta en permanent grupp, huvudsakligen hämtad från den akademiska ledningen för universitetet, för överläggningar och utarbetande av förslag till medelsiktiga (3 5 år) och verksamhetsanknutna strategier för universitetets informationsförsörjning och därmed också för universitetsbibliotekets utveckling. De förslag till strategier som förutsätts komma att utarbetas skall enligt styrelsens beslut underställas universitetsstyrelsen för godkännande. Beslut om att inrätta en sådan grupp fattades av rektor 2004 06 15. Strategigruppen består av prorektor Inger Rosdahl, dekanerna Jan Anward, Helen Dannetun, Bengt Sandin och Bengt Wranne, ledamoten i biblioteksstyrelsen Kari Marklund samt Stefan Ventura, representant för studentkårerna. Gruppens sekreterare är överbibliotekarie Marianne Nordlander. Uppdraget att utarbeta ett förslag till strategi för universitetets informationsförsörjning och därmed också universitetsbibliotekets verksamhetsutveckling för en tidsperiod på 3 5 år. att årligen göra uppföljning och avstämning av gällande strategi att utgöra diskussionspartner i samband med utarbetande av årliga budgetförslag till universitetsstyrelsen. Den framtagna strategin skall kopplas till universitetets strategi för forskning och utbildning omfatta prioriterade verksamhetsområden kopplat till ekonomisk ram - 3 -
öka effektiviteten i verksamheten så att tjänster som tillhandahålls studenter, lärare, forskare och andra grupper produceras inom en svagt minskande realekonomisk ram. II Bakgrund Lagar De lagar som klargör universitetsbibliotekens uppdrag är i första hand högskolelagen och bibliotekslagen. Följande paragrafer i bibliotekslagen 1 är tillämpliga för universitetsbiblioteken: 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. Följande paragraf i högskolelagen 2 är tillämplig: 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Forskarutbildning skall, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Informationsförsörjning och universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket (UB) är Linköpings universitets gemensamma resurs för vetenskaplig information, forskning och högre studier med en biblioteksextern styrelse, direkt underställd rektor. - 4 -
UB:s primära målgrupper är studenter, forskare, lärare och annan personal vid LiU, men som offentligt bibliotek är UB även en informationsresurs för det omgivande samhället och för det flexibla, livslånga lärandet. Biblioteket tillhandahåller information och dokument i tryckt och/eller elektronisk form och verksamheten drivs och utvecklas med användarens behov i fokus. Forskning och utbildning är universitetets kärnverksamhet som förutsätter en rätt anpassad och väl fungerande informationsförsörjning. Utifrån detta perspektiv är UB:s verksamhetsutveckling av central betydelse för LiU:s vision att vara Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion. 3 Av LiU:s strategiska karta framgår att: LiU skall ytterligare fokusera på och förbättra arbetsformerna kring studentaktivt lärande där studenten ses som en resurs som vill och kan ta ansvar för sitt lärande. Detta skall ske genom att skapa mer intensiva och meningsfulla studier, utveckla individen till att bli ansvarsfull, kreativ och kritiskt tänkande, samt genom att öka utbildningsprogrammens attraktionskraft. Genom detta ges studenten bättre förutsättningar för goda studieprestationer och ett livslångt lärande. Studenternas ökade rörlighet, inom och utom landet, vilken kan förutses om Bolognamodellen genomförs, kommer också att påverka UB:s verksamhet. De strategiska målen får konsekvenser för UB: s arbete med studenternas informationssökning och informationshantering. På alla nivåer är informationskompetens nödvändig för effektiva studier. Sökning, kvalitetsvärdering och kritiskt användande av information är färdigheter som inte bara är centrala för de aktuella studierna utan också skall fungera i ett längre perspektiv. En utbildning vid LiU skall ge informationskompetens för ett livslångt lärande. Informationsförsörjning skall vara en självklar del av universitetets kärnverksamhet. UB:s tjänster skall utvecklas utifrån de förändringar som sker inom vetenskaplig kommunikation och inom grundutbildningen. UB skall medverka i förverkligandet av LiU:s studentcentrerade pedagogik. UB skall medverka i utvecklingen av informationskompetens hos studenter och vid behov även hos lärare/forskare och övriga anställda. UB skall tillförsäkra god tillgång till vetenskaplig information utifrån grundutbildningens, forskningens och forskarutbildningens behov. - 5 -
Fakta om LiU & LiUB LiUB består av fyra bibliotek: Humanistisk-samhällsvetenskapliga biblioteket (HB), Campus Valla Teknisk-naturvetenskapliga biblioteket (TB), Campus Valla Hälsouniversitetets bibliotek (HUB), Campus US Campus Norrköpings bibliotek (CNB) Boklån 2004 Budget 2004 Studenter 76 % Personalkostnad 44 % Forskare 9 % Media 24 % Adm/tekn personal 6 % Lokaler 23 % Externa kunder 9 % Övrigt 6 % Avskrivningar 3 % Verksamhetsuppföljning 1994/95 2000 2004 Omslutning LiU 1 349 190 2 072 235 2 469 535 Omslutning LiUB 53 880 81 711 91 640 Årsarbetare LiU 2 378 3 016 3 343 Årsarbetare LiUB 78 95 93 Studenter 13 570 20 778 26 757 Forskarstuderande 1 120 1 379 1 418 Mediakostnader 11 261 18 364 21 160 Boklån 250 796 617 073 779 884 Fjärrinlån inkl kopior 28 147 24 137 15 435 Fjärrutlån inkl kopior 25 010 26 972 19 142 Antal böcker (antal ex i lånesystemet) 477 200 625 700 694 184 Nedladdare tidskriftsartiklar i e-form 582 421 Antal e-böcker 20 490 Antal tryckta tidskrifter 5 202 4 750 3 900 Antal e-tidskrifter 5 000 8 599 Antal databaser 155 Aktiva låntagare (lånekort) 43 000 Besökare per dag 3 118 Sittplatser publika utrymmen 860 1 200 1 009 Öppettider per vecka (timmar) 69,5 68,5 64,5 Undervisning (timmar) 2 064 Boklån per årsarbetare LiUB 3 215 6 496 8 386 Lån o/e artikel per student eller anställd 16 26 45 Mediainköp per student eller anställd (SEK) 706 772 703 Årskostnad per lån/kopia (SEK) 215 132 67 Bokinköp UB/LiU totalt 44,7 % 46,8% Prenumerationer (exkl e-paket) UB/LiU:total 88,5 % 89,4 % - 6 -
III Det virtuella och det fysiska biblioteket Utvecklingen inom vetenskaplig kommunikation och vetenskaplig publicering under senare decennier har medfört betydande förändringar för de vetenskapliga biblioteken. För forskaren har det fysiska bibliotekets betydelse minskat medan det virtuella biblioteket med ett rikt utbud av databaser och digitala fulltextresurser blivit allt viktigare, framför allt inom teknik, naturvetenskap och medicin. Jourhavande bibliotekarie erbjuder idag nätbaserad personlig vägledning i informationssökning. Tjänsten bygger på chatt med cobrowsing, (användare och bibliotekarie delar samma webb fönster) som kompletteras av en e postfunktion. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och UB tillsammans med ett femtontal lärosäten medverkar på kvällar och helger i Jourhavande bibliotekarie, då det är kostsamt att hålla det egna biblioteket öppet. 4 Motsvarande tjänst erbjuds lokalt under dagtid för LiU:s studenter och anställda. Trots god tillgång till informationsresurser i e form används det fysiska biblioteket i mycket hög grad. I den nya pedagogiska modellen med mer självständigt kunskapssökande är det fysiska biblioteket för studenten fortfarande en viktig resurs. Som ett tecken på detta har användningen av tryckta böcker, både referenslitteratur och monografier, ökat inom LiU. För studenten är biblioteket en attraktiv lärmiljö och arbetsplats för såväl enskilt arbete som för gruppaktiviteter. Öppettiderna medför ett flexibelt nyttjande av lokalerna för olika typer av verksamheter. Biblioteket fungerar som en neutral mötesplats och utgör som sådan en resurs för universitetet i sin helhet aktuella exempel är Strimma föreläsningarna och Konstföreningens vid Linköpings universitet vår och höstutställningar. Bibliotekets samlingar Biblioteket förvärvar, katalogiserar, bevarar, tillhandahåller och informerar om tryckt, digitaliserat och på annat sätt publicerat material av värde för forskning, forskarutbildning och akademisk grundutbildning vid Linköpings universitet. UB är alltså vad man kallar ett hybridbibliotek, dvs samlingarna omfattar tryckt och digitalt material med sina skilda krav på kompetens och hantering och delvis olika användare. Samlingarna byggs upp i samverkan med forskare, lärare och studenter för att möta universitetets behov av litteratur och av verktyg för att söka litteratur. Förvärven sker framförallt genom köp, men en betydande del kommer som pliktleverans från de svenska utgivarna. Förvärven kan också utgöras av gåvor till biblioteket. Av och till erhåller UB värdefulla donationer från enskilda samlare eller t.o.m. hela bibliotek aktuella exempel är Stolpe samlingen och Nordens folkliga akademis bibliotek. Allt sådant material blir föremål för professionell bedömning utifrån allmänna kvalitetskrav och utifrån specifika önskemål från bibliotekets användare. - 7 -
I detta arbete måste UB ha ingående kunskap om universitetets aktuella men också mer långsiktiga behov, vilket ställer stora krav på god kommunikation med universitetets ledning och med forskare och studenter om förändrade krav, planerade ändringar i studieplaner, nya utbildningsprogram mm. Bibliotekets bestånd inklusive det elektroniska materialet ses regelbundet över för gallring liksom för bok respektive arkivvård så att samlingarna också kan användas i en framtid. Detta innebär att UB måste ha kompetens att göra rimliga bedömningar av framtida behov av böcker, tidskrifter och andra media, även för regional och nationell användning. UB:s samlingar är tillgängliga på olika sätt. Merparten av tidskrifterna, en del böcker och referenslitteratur finns att läsa över nätet och är, för LiU:s studenter och anställda, ständigt tillgängliga från vilken dator som helst i världen. Användningen av e resurserna ökar för varje år och ställer stora krav på en god infrastruktur inom det virtuella biblioteket. Vanliga böcker lånas hem och/eller läses i bibliotekslokalerna. En hel del av lånen sker redan idag genom självbetjäning men UB har ambitionen att utöka självbetjäningsgraden och kommer under 2005 att utvärdera en ny typ av utlån och återlämning med hjälp av radiochip. Material som inte finns i UB:s samlingar skaffas hem via fjärrlån från svenska eller utländska bibliotek. Även här kommer ny teknik att ge en ökad grad av självbetjäning. UB:s samlingar skall byggas i samverkan med forskare, lärare och studenter. UB skall ta emot donationer av vikt för LiU:s centrala forskningsområden och av värde för LiU: s varumärke. UB skall bidra till att studenter och forskare får en samlad ingång till de nätbaserade information som erbjuds och vara drivande i att bygga en enkel och funktionell infrastruktur för såväl det fysiska som det virtuella biblioteket. UB skall utforma sina tjänster utifrån den utveckling som sker inom vetenskaplig kommunikation och i teknikutvecklingen. UB skall informera olika användargrupper om de informationsresurser som finns tillgängliga. UB:s lokaler och läsplatser skall stå i relation till LiU:s samlade behov och nyttjas så effektivt som möjligt. UB:s fysiska miljö skall vara inspirerande, välkomnande och ändamålsenlig och bidra till en flexibel och stimulerande lärmiljö, också för användare med lika typer av funktionsnedsättningar. UB skall sträva efter en ökad tillgänglighet. - 8 -
IV Mediamarknaden och vetenskaplig kommunikation Kostnadsutvecklingen för de mest effektiva och högkvalitativa informationsresurserna, vilka är nödvändiga för högre utbildning och en forskning i toppklass, har under de senaste åren skapat finansiella problem för universiteten. Idag utgör kostnaderna för mediainköp 24% (22,3mkr) av UB:s budget. Bibliotekets finansiella sårbarhet i förhållande till mediamarknaden förstärks ytterligare då upphandlingen vanligtvis sker i US $ och UK och kostnaderna därmed blir starkt pris och valutaberoende. Trots att universitets och högskolebiblioteken gått samman i konsortier på nationell nivå för upphandling av databaser, elektroniska tidskrifter och fulltextarkiv, har biblioteken hittills befunnit sig i underläge i förhandlingar med de kommersiella aktörerna på marknaden. UB:s roll som kompetenscentrum för upphandling, utveckling och användning av dessa online resurser är av central betydelse för vetenskaplig kommunikation och framgångsrik forskning vid LiU, men kan troligen utvecklas vidare genom samordning med andra kunskapsorganisationer också på det regionala planet. Elektronisk publicering och LiU E-Press Utvecklingen av elektronisk global publicering med snabb spridning har lett till att vi nu står inför en genomgripande förändring när det gäller vetenskaplig kommunikation. Traditionellt publiceras forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter, som oftast förläggs av internationella kommersiella förlag. Finansierade av interna och externa anslag producerar idag universitetets forskare vetenskapliga artiklar, som granskas av vetenskapssamhället och därefter serveras förlagen, varpå universiteten via sina bibliotek köper tillbaka de egna produkterna. Alltfler tidskrifter accepterar Open Access publicering där forskarna själva har fri tillgång till sina artiklar. Universiteten publicerar alltmer på egna elektroniska förlag, något som utgör ett intressant alternativ för vetenskaplig kommunikation då effektiva globala sökmöjligheter nu erbjuds. Linköping University Electronic Press (LiU E Press) har till uppgift att erbjuda varaktig elektronisk publicering av vetenskapliga rapporter inkl. avhandlingar samt av uppsatser och examensarbeten etc inom den grundläggande utbildningen. Den långsiktiga målsättningen för förlaget är att allt material av nyssnämnda slag som framställs inom universitetet skall kunna tillhandahållas av förlaget. Förlagsstyrelsen skall också ta initiativ till att på annat sätt främja en strategisk utveckling av förlagsverksamheten i syfte att skapa mervärden för forskare, lärare och studenter vid universitetet, men också för de intressenter inom och utom landet som önskar ta del av den dokumentation av ny kunskap som förlaget tillhandahåller. Som ett led i detta har LiU anslutit sig till det nationella programmet Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA), ett sökbart arkiv över digitalt publicerade dokument. LiU E Press sedan 2004 en enhet under UB kan på sikt nyttjas inte bara för e publicering av avhandlingar, examensarbeten och rapporter utan också för vetenskapliga tidskrifter. - 9 -
LiU E Press styrelse har tillsatt en arbetsgrupp som nyligen lagt fram sitt förslag Mål och visioner för Linköping University Electronic Press 6 rörande möjligheterna att bredda tjänsterna liksom engagemanget för elektronisk publicering vid LiU. Publikationsdatabasen Under 2004 togs universitetets nya gemensamma publikationsdatabas, som administreras av UB, i bruk. Syftet är att presentera universitetets publiceringsverksamhet i samlad form för användare inom och utom LiU. Databasen ger möjlighet att redovisa all publicering, alltifrån referee granskade vetenskapliga artiklar till populärvetenskapliga nyhetsartiklar. För LiU internt underlättar publikationsdatabasen sammanställningar som enskilda forskare, ämnesgrupper eller institutioner har behov av för t ex forskningsansökningar. Då databasen är tillgänglig och sökbar från LiU:s webbsida bidrar den vidare till att synliggöra forskningen vid LiU för en bredare allmänhet. Publikationsdatabasen kommer även att utgöra en del i en planerad nationell databas för vetenskapliga publikationer. Utifrån den inlagda informationen finns möjlighet att göra kopplingar till LiU E Press och de nya publiceringsformer som där kommer att utvecklas. Publikationsdatabasen bör därför integreras i LiU E Press. UB skall arbeta långsiktigt för en totalt sett minskad kostnad för informationsförsörjningen kombinerad med fri tillgång till vetenskaplig publicering. UB skall möta mediamarknadens utmaningar på nationell och internationell nivå genom deltagande i konsortiearbetet och söka nya allianser på olika nivåer. UB är ansvarigt för att den teknikutveckling som sker inom vetenskaplig kommunikation kommer universitetet till del. UB skall, genom LiU E-Press och publikationsdatabasen, bidraga till att forskningen vid LiU görs synlig för omvärlden. V Integrering i kärnverksamheten Det är viktigt att studenter, lärare och forskare uppfattar informationsförsörjning som en central del av all grund och forskarutbildning. Nya och gamla universitet etablerar utbildningar som ges på distans och studenternas lärprocess kan inte längre organiseras och kontrolleras med de former som traditionellt utvecklats inom högre utbildning. Samtidigt utmanas universitetens identitet av möjligheterna att få utbildning över nätet, vilket understryker vikten av lä - 10 -
rosätets vägval. Informationsförsörjningen måste ses i ljuset av universitetets strategiska ställningstaganden. LiU är ett programuniversitet där arbetet att utveckla nätbaserade studentaktiva arbetsformer för campusstudenter kommer att vara en viktig del av den digitala lärplattformen för de olika programmen. I UB:s vardagliga arbete innebär integrering i kärnverksamheten framför allt att litteraturförvärvet styrs av forskningens och undervisningens behov och att studenternas informationskompetens byggs upp tillsammans med lärarna. Verksamheten på Hälsouniversitet, där informationskompetens på ett tydligt sätt integrerats med ämnesstudierna, visar att undervisning i informationssökning kan samordnas med grundutbildningen generellt. Samarbetet med institutionerna vilar framför allt på kontaktbibliotekariernas arbete. I utredningen Strategiska vägval 5 förslås en utvidgad satsning på kontaktbibliotekarierollen: Rätt utnyttjade kan kontaktbibliotekarierna tjäna som bibliotekets öra gentemot kärnverksamheten och som en plattform för identifiering av behov och efterfrågan. En kontaktbibliotekaries viktigaste uppgift är att ta ansvar för att kommunikationen mellan institutionen/avdelningen/programmet och UB fungerar. Bibliotekarien skall förvärva den litteratur och de sökverktyg som institutionen behöver, vilket innebär urval vid inköp, bedömning av pliktleveranser och donationer samt översyn och gallring i befintliga samlingar. För att UB ska hålla en enhetlig förvärvspolicy och då databaser, referensverk och tidskriftspaket ofta är ämnesövergripande samarbetar bibliotekarier med varandra över de olika fakultetsområdena. Kontaktbibliotekarien samarbetar vidare med lärarna för att lägga upp länksidor och kurshemsidor för ämnet. I uppgifterna ingår också att bidra till institutionens/programmets informationskompetens, i första hand genom undervisning i informationssökning till studenterna. För att hålla kontakt med alla typer av användare tjänstgör kontaktbibliotekarierna regelbundet i informationsdiskarna. De flesta kontaktbibliotekarier vid UB har idag även andra arbetsuppgifter, som t ex katalogisering. Genom arbetet med LiU E Press och publikationsdatabasen som båda, bland andra uppgifter, har att synliggöra och marknadsföra linköpingsbaserad forskning manifesteras bibliotekets roll att utveckla LiU:s varumärke. Integrering i LiU fördjupas av att UB:s personal finns representerad i relevanta organ på fakultets och universitetsnivå. - 11 -
UB skall delta i aktiviteter som stärker LiU:s varumärke. UB skall synliggöra och utveckla sina tjänster genom att medverka i en levande dialog med fakulteter och institutioner att tydliggöra kontaktbibliotekariens roll för studenter, forskare, lärare och övrig institutionspersonal. UB skall bidra till integrering av informationskompetens i alla grundutbildningar genom att erbjuda samarbete med kursgivande lärare för utformning av informationsresurser på kurshemsidor och lärplattformar att arbeta för medverkan i CUL:s pedagogiska kurser för blivande lärare. VI Samverkansuppdraget Tillsammans med universitetet utgör UB en resurs för det omgivande samhället. Det kan för biblioteket innebära att medverka i informationssökning för regionens företag, bjuda in blivande studenter till biblioteket, delta i LiU:s öppet hus dagar, medverka i Strimma osv. UB är ett offentligt bibliotek, som enligt bibliotekslagen har att samverka inom det allmänna biblioteksväsendet. Mest bekant är fjärrlånesamarbetet som sedan länge möjliggör att bibliotekens samlade resurser står till allas förfogande. På det nationella planet medverkar UB i många professionella konstellationer för biblioteksutveckling, varav vissa är initierade av Kungliga biblioteket, såsom LIBRIS ledningsgrupp och arbetsgrupper därunder; ansvarbibliotekens referensgrupper och katalogiseringsgrupper. UB:s kontaktbibliotekarier ingår i nationella och regionala nätverk för olika ämnesområden såsom juridik, biologi, ekonomi, teknik. Internationellt medverkar UB i arbetsgrupper inom International Federation of Library Associations (IFLA) och International Association of Technical University Libraries (IATUL) samt i nätverk för European Documentation Centres. På det regionala planet samverkar UB med Länsbiblioteket och folkbiblioteken i Östergötland rörande förvärv av svensktryck och ett utvidgat fjärrlån. Vid Länsbibliotekets arbete med regionala biblioteksplaner bör UB medverka, inte minst med tanke på gemensamma verksamheter som exempelvis Centrum för kommunstrategiska studier. UB söker också samutnyttja resurser inom andra områden, såsom gemensamma lånekort, transporter, personalutbildning. - 12 -
UB skall samverka i det nationella och internationella biblioteksnätverket. UB skall vara en naturlig resurs i universitetets samverkan med det om givande samhället. VII Ledning, finansiering och styrning av resurser I utredningen Strategiska vägval från 2003 5, lämnar utredarna i delprojektet Organisation för strategi och finansiering förslag till en djupare förankring av bibliotekets verksamhet i kärnverksamheten: den långsiktiga strategin bör utformas och följas upp av en strategisk grupp med akademisk tyngd, samt en ny biblioteksextern styrelse också den med akademisk tyngd bör tillsättas. Dessa båda organ är nu inrättade och verksamma enligt utredningsförslaget. På samma sätt har en styrelse för LiU E Press inrättats med akademiska företrädare inkluderat överbibliotekarien. Sammantaget blir den strategiska gruppen, biblioteksstyrelsen och styrelsen för LiU E Press samt lärarnas samarbete med kontaktbibliotekarierna garanter för akademisk delaktighet i styrningen av universitetets informationsresurser. Sedan slutet av 80 talet är UB:s finansieringsform baserad på förhandlingar med respektive fakultet samt med rektor. Arbetet enligt denna modell är mycket tidskrävande och har i dagens medielandskap med snabba förändringar blivit alltmer svårhanterlig. Tidskrifter i elektronisk form köps i förlagspaket, där innehållet ofta berör flera olika vetenskapsområden; e böcker och e referens köps även de i ämnesövergripande paket varför en för fakulteterna rättvis uppdelning svårligen kan göras. Med denna typ av upphandling saknar enskilda fakulteter i realiteten möjlighet att tacka nej till sin del i ett paket. I utredningen Strategiska vägval föreslås att biblioteket finansieras centralt av universitetet. UB är en relativt liten del av universitetets totala omslutning, varför utredaren föreslår att man bör sträva efter en enkel och arbetsbesparande schablon som fördelningsmodell för den gemensamma finansieringen. I utredningen framkom också, vid jämförelser mellan landets övriga forskningsbibliotek, att inga belägg finns för att en central finansiering skulle vara dyrare för ett universitet. För den verksamhet som inte självklart finansieras av universitetet strävar UB efter att erhålla externa medel. Detta kan gälla exempelvis hantering av större donationer och pedagogiska utvecklingsprojekt liksom utbytestjänstgöring inom och utom landet. För att upprätthålla kvaliteten i universitetets informationstjänster bör universitetet centralt vara garant mot stora negativa valutaförändringar. Vid positiv valutaförädring skall medel fonderas som buffert för framtida kurssvängningar. - 13 -
UB:s långsiktiga strategi skall utformas och följas upp av en strategisk grupp med akademisk tyngd. UB skall ledas av en biblioteksextern styrelse med akademisk tyngd. UB skall tillse att en genomgripande audit (revision) görs inför varje ny strategisk planeringsperiod. Auditen skall ge en bild av upplevd nytta ur ett användarperspektiv men även ge jämförelser med andra bibliotek. UB:s verksamhet skall finansieras av LiU centralt. UB skall försäkras mot stora negativa valutaförändringar av LiU gemensamt. UB:s verksamhet skall vara kostnadseffektiv. UB skall ständigt sträva efter effektivisering i alla sina arbetsprocesser. UB:s budget skall inte överstiga 2004 års procentuella del av universitetets budget och därmed anpassa sig till LiU:s svagt minskande realekonomiska ram. UB:s budget skall årligen tillställas Strategigruppen för synpunkter. UB skall årligen avge verksamhetsberättelse. UB skall aktivt söka externa medel för hantering av donationer, pedagogiskt utvecklingsarbete och utbytestjänstgöring. VIII Personal, arbetsmiljö och fortbildning Den informationsteknologiska utvecklingen, medialandskapets förändring och skapandet av nya utbildningsformer medför att bibliotekariens verksamhet snabbt förändras. Biblioteket strävar att genomföra rationaliseringar t ex genom förfinade datasystem och mer självservice. Detta bör leda till minskande personalkostnader inom dessa funktioner. Avsikten är att förbättra arbetsmiljön genom att minska repetitiva rörelser och på annat sätt minimera stress. De resurser som frigörs skall i första hand användas för att svara mot de möjligheter som erbjuds studenter och forskare i det nya elektroniska informationslandskapet samt att utveckla funktioner som ger en ökad integration i kärnverksamheten. UB bör vidareutveckla verksamheten med kontaktbibliotekarier så att den svarar mot institutionernas/avdelningarnas varierande behov. Det blir därför nödvändigt att satsa på kompetensutveckling de närmaste åren. Personalutveckling som medför flexibilitet inför omställningar i verksamheten skall prioriteras. Ökad pedagogisk kompetens är önskvärd, liksom goda ämneskunskaper fortbildning kan ske i samverkan med institutionerna. - 14 -
Centrum för biblioteks och IT pedagogik är ett samlande organ för UB:s pedagogiska verksamhet. Centret verkar för kompetensutveckling avseende den egna bibliotekarieprofessionen, utveckling av informationskompetensen hos bibliotekets avnämare samt forskningsoch utvecklingsarbete. Centret ger även poänggivande kurser med fokus på informationskompetens. UB skall vara en attraktiv arbetsplats med goda möjligheter till professionell utveckling. Fortbildning av UB:s personal skall styras av verksamhetens behov. UB:s personal skall ha en god kännedom om universitetets olika utbildningar och forskningsinriktningar. UB:s personal skall ha en god pedagogisk kompetens. UB skall ha en långsiktig ambition att vidareutveckla kontaktbibliotekariefunktionen. UB skall vid nyrekrytering och kompetensutveckling satsa på att upprätthålla god yrkes- och ämneskompetens för att flexibelt svara mot universitetets och användarnas behov. IX Prioriteringar De viktigaste prioriteringarna för den närmaste framtiden gäller budgetmodell, finansieringsform och förankring inom universitetet. När UB finansieras gemensamt kan verksamheten, speciellt gällande mediaförvärv, riktas mot universitetet som helhet. Detta är speciellt viktigt mot bakgrund av LiU:s tvärvetenskapliga och fakultetsövergripande forskning och undervisning. En förenklad budgetmodell frigör arbetskapacitet som tillsammans med övriga angelägna rationaliseringar, möjliggör nästa prioritering: att djupare integrera informationskompetensen i kärnverksamheten. De främsta åtgärderna är att upprätthålla och förfina en ändamålsenlig infrastruktur för det virtuella biblioteket och att utöka satsningarna på kontaktbibliotekariefunktionen, som kan samverka med institutioner och program. - 15 -
UB:s verksamhet skall finansieras av LiU centralt. UB skall synliggöra bibliotekets kompetenser, tjänster och övriga resurser som del i LiU:s informationsförsörjning. UB skall satsa på kontaktbibliotekarier för ökad samverkan med institutioner och ämnen. UB skall fortsätta uppbyggnaden av det digitala biblioteket. UB skall medverka till att stärka LiU:s varumärke och studentaktiva pedagogik samt bidra till att skapa internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer inom LiU. Referenser 1 Bibliotekslagen (SFS 1996:1261), (SFS 2004:1261) 2 Högskolelagen (SFS 1992:1434), (SFS 2001:1263) 3 Övergripande strategi för Linköpings universitet (Dnr LiU 1450/04 10), preliminär formulering 4 Jourhavande bibliotekarie http://www.kb.se/bibsam/bidrag/projbidr/avslutade/2004/jourh_bibl.pdf 5 Strategiska vägval: en utredning om vetenskaplig försörjning vid Linköpings universitet. 2003 http://www.ep.liu.se/ea/apt/2003/004/ 6 Mål och visioner för Linköping University Electronic Press (Dnr LiU 411/04 10 Supplement Verksamhetsuppföljning Strategigruppen föreslår att LiU:s informationsförsörjning och UB:s verksamhet årligen följs upp med de styrtal som beskrivs på sidan 6. Flertalet av dessa överensstämmer med de vetenskapliga bibliotekens årliga redovisning till SCB. Dessa styrtal gör det möjligt att följa verksamhetsutvecklingen vid UB samt att sätta den i relation till landets övriga universitetsbibliotek. - 16 -