Ylva Rubin vill sprida kunskap om hästars munhälsa

Hästmunnen komplex och välanvänd Ylva Rubin vill sprida kunskap om hästars munhälsa MARIA LINDBERG, frilansjournalist* Människan styr och påverkar hästen via bettet i munnen, samtidigt kan just den kommunikationen skada hästens tänder. Ylva Rubin driver veterinärklinik helt in - riktad på hästars munhälsa. Ridsporten växer men hästkunskapen ökar inte nödvändigtvis med antalet utövare. Hästens mun är något många häst ägare vet mycket lite om. När man använder olika sorters bett, utan att egentligen veta hur de påverkar hästmunnen, Ylva Rubin driver egen veterinärklinik med hästtandvård utanför Varberg. Den van - ligaste behandlingsorsaken är bett- eller bettrelaterade skador i hästmunnen. finns det stora risker för skador på både tänder och mjukdelar. Den absolut vanligaste orsaken till att folk kommer hit med sina hästar är bett- eller bettrelaterade skador i munnen. I princip alla hästar får det någon gång under sitt liv, berättar Ylva Rubin. Hon driver Lundens Djurhälsa, utanför Varberg, tillsammans med maken Erik Lindahl, som är veterinär inriktad på förebyggande grishälsovård. Hästkliniken startades år 2000, sysslar enbart med just hästtandvård och har patienter från hela södra Sverige samt även en del från Norge och Danmark. GEDIGEN HÄSTBAKGRUND Ylva hade ett starkt hästintresse redan som barn och funderade tidigt på att bli veterinär. Via en ridinstruktörsutbildning på gymnasienivå och stallchefsutbildning på Flyinge blev det till slut veterinärutbildningen. Jag hade lite tur som kom in, jag kunde söka i kvoten för folkhögskolor och där lottades det bland dem som hade högsta betyg. Innan veterinärutbildningen arbetade Ylva som stallchef på Fågelbro säteri, men en häst - spark skadade hennes knä och hon insåg att hon inte skulle klara av det fysiskt krävande jobbet i stallet på heltid. Kanske var det meningen, för hon trivdes verkligen på veterinärutbildningen. Varenda kurs var det allra roligaste jag gjort! Att hon skulle bli just hästveterinär var ingen självklarhet, Ylva trivdes bland annat väldigt bra med ett arbete på Kolmårdens djurpark. TÄNDE PÅ TÄNDER Det var också där hon mötte tandläkaren Tor- 38 NUMMER 3 2013 SVENSK VETERINÄRTIDNING

Det har hänt mycket sedan 1990-talet. Med sedering och munstege på plats undersöker Ylva hästens mun. När problemen sitter långt in använder hon fiberendoskop för att granska tänderna på en skärm. björn Lundström, som skötte tandvården på djurparkens djur. Det var spännande att följa hans arbete och när jag fick veta att han även var duktig på hästtänder tog jag chansen. Jag hade själv en häst med tandproblem som jag bad honom titta på. Torbjörn visade Ylva hur hästmunnen fungerar och hur olika bett påverkar hästens tänder. Det blev så självklart när han visade. Jag tänkte att Det här går inte. Här går jag runt och tror att jag kan en massa men av det här fattar jag ingenting. Jag måste lära mig. Sagt och gjort, Ylva lyckades övertyga Torbjörn att få jobba som lärling hos honom i ett år. SNABB UTVECKLING Hästtandvården har utvecklats mycket det senaste årtiondet. Den sortens tandutbildning fanns inte i veterinärutbildningen när jag studerade på SLU. Tidigare har det inte gått att undersöka hästar så här noggrant, eftersom det inte har funnits tillräckligt bra lugnande preparat. Det har hänt mycket sedan 1990-talet som gjort att vi faktiskt kan utföra den här typen av tandoch munvård. De flesta hästar accepterar inte mun stege, slipmaskin eller kamera i munnen utan rejäl sedering. Att hästen måste få lugnande när man drar ut en vargtand är en självklarhet, men även mindre smärtsamma ingrepp kräver ofta sedering. För att kunna behandla med precision krävs att hästen verkligen står helt still. Bara att den rör lite på tungan kan omöjlig göra exempelvis slipning av tänder. LÅNG RESA Det har varit en lång resa för Ylva innan hon startade sin egen klinik. Det är så otroligt mycket att lära. En hästmun är komplex och en frisk mun kan ha många olika utseenden, bland annat beroende på hästens ålder. Bara att lära sig vad som är normalt har tagit lång tid. Utöver den egna verksamheten hemma på gården jobbar Ylva också som föreläsare. Hon undervisar vid SLU i Skara och på olika hästutbildningar i övriga landet. Hon har varit med från starten och arrangerat hästtandvårdsutbildningen för veterinärprogrammet på SLU i Uppsala. Att få komma ut och prata om bett, tänder och munhälsa är viktigt för Ylva. Det tycker jag är jätteroligt. Det känns mycket värdefullt att jag kan vara med och påverka från början och sprida kunskapen. HÄSTMUNNEN EN KÄNSLIG KROPPSDEL Hon vill lära ryttare och kuskar hur viktigt det är för hästens välmående att förstå hur känsliga hästar är i munnen och hur man påverkar munnen med sina händer och olika bett. Att kraf - SVENSK VETERINÄRTIDNING NUMMER 3 2013 39

En hästmun är komplex och en frisk mun kan se mycket olika ut. En bra lampa är ett måste för att kunna undersöka strukturerna ordentligt. tiga ryck eller hårt tryck kan skada munnen och skapa spänningar. Vi har valt att använda hästens mun som en viktig kommunikationskanal, säger Ylva, men då måste vi också förstå hur vi ska använda den på ett bra sätt. Det finns en uppsjö av olika bett raka, tvådelade, tredelade, smala, breda, gummi, stål, med hävstång och med eller utan kindkedja. Alla har olika syften och funktion och passar även olika bra till olika hästar. När en patient kommer till kliniken är Ylva noga med att mäta hästens mun, prova dess nuvarande bett och ge Ylva Rubin rekommenderar att varje häst har en bettgarderob med många olika bett som ger olika tryck och slitning i munnen. hästägaren råd om vilken sorts bett och storlek denne bör använda. Ett vanligt fel är för långa bett som bland annat kan ge kläm- och tryck - skador på laner och gom. Ylva menar också att det är viktigt att byta mellan flera olika bett, för att trycket som uppstår i hästens mun ska varieras och inte konstant ligga på samma punkt. Att Ylva själv både rider och kör häst aktivt gör det lättare för henne att förstå och kommunicera med hästägare. Ju mer jag kan sprida förståelsen om vettig utrustning, desto fler hästar kan jag hjälpa. Det är viktigt att de får en ärlig chans att fungera. FÖREBYGGANDE KONTROLLER Utöver de skador som hårda människohänder orsakar, kan yttre trauman som sparkar från andra hästar eller ojämn slitning på grund av exempelvis överbett, också ge problem och skador på tänder och slemhinnor. Därför menar Ylva att hästägare bör låta en veterinär med kunskap om hästens mun kontrollera den regelbundet, gärna minst en gång per år, även om man inte märker av några problem. Då kan man upptäcka problemen i tid, åtgärda dem tidigt och minimera läkningsperioden. Hästar som används får ibland skador i munnen. Det är viktigt att förebygga det som går och att en eventuell skada som uppstått får chansen att läka ut innan den blivit kronisk. *MARIA LINDBERG, frilansjournalist, Fyrfota reportage, Bjurbäcken 1, 362 53 Uråsa. 40 NUMMER 3 2013 SVENSK VETERINÄRTIDNING

Hästköttskandalen och hästpassen Klinikerna har blivit mer medvetna om hästen som livsmedel MARIA LINDBERG, frilansjournalist* Hästkött i lasagne och köttbullar ledde till att även svensk hästslakt granskades och riskerna med läkemedelsrester i köttet uppmärksammades. Jordbruksverket har skickat ut information till alla veterinärer och hästklinikerna ser nu över sina rutiner. Man behandlar tävlingshästar och sällskapshästar och ser inte djuren som potentiella livsmedel, konstaterar Johan Lenz vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg. I samband med hästköttskandalen under början av året uppmärksammades att många svenska hästveterinärer varit då liga på att fylla i passen när hästar behandlats med läkemedel med livslång slaktkarens. Ofullständigt ifyllda hästpass leder till en ökad risk att hästar som inte får gå till livsmedelsproduktion ändå tas emot av slakterierna. Orsakerna till problemet är många hästägarna har inte alltid med passet till klinik eller vid behandling i stallet, passen är svåröverskådliga och krångliga att fylla i, tidspress gör att det glöms bort och oftast ser varken veterinär eller häst - ägare hästen som ett livsmedelsproducerande djur. De allra flesta rena hästveterinärer känner sig nog långt ifrån livsmedelsindustrin. Man behandlar tävlingshästar och sällskapshästar och ser inte djuren som potentiella livsmedel, konstaterar Johan Lenz, chefveterinär för polikliniken på Regiondjursjukhuset i Helsingborg. Han tycker ändå att kritiken som framförts mot veterinärkåren i media är befogad. Det är självklart ett problem om det kommer hästar med läkemedelsrester in i livsmedelsindustrin. I samband med hästköttskandalen uppmärksammades att svenska hästveterinärer ibland varit dåliga på att fylla i passen när hästar behandlats. SVÅRHANTERLIGT SYSTEM Uppmärksamheten i media har fått Jordbruksverket att agera genom att skicka ut information om hästpass och läkemedel till alla veterinärer och på många håll ser man nu över sina rutiner. Vi har tittat igenom våra rutiner och jag har även haft kontakt med länsveterinären för att få svar på en del frågor, berättar Johan Lenz. Men han SVENSK VETERINÄRTIDNING NUMMER 5 2013 29

menar samtidigt att det inte har påverkat det dagliga arbetet särskilt mycket. Jag har inte upplevt att hästägare ställer frågor eller undrar över passet. Jag tror inte att majoriteten funderar över slakt när de är i en behandlingssituation. Han får medhåll av Henric Stenbeck, klinikchef på hästkliniken i Tingsryd. Folk snackar mycket om det, men det har inte påverkat verksamheten. Vi gör som tidigare att vi skriver i passet när hästägaren har det med sig och annars informerar vi både muntligen och skriftligen om de läkemedel vi ger hästen. Han menar att det stora problemet ligger i själva systemet för hästpassen. Det är omöjligt för veterinärerna att till hundra procent leva upp till reglerna om att alltid fylla i varje hästs pass vid behandling med läkemedel med sex månaders eller livslång karens. När inte alla hästägare tar sin del av ansvaret, följer reglerna och faktiskt har hästens identitetshandling där hästen fysiskt befinner sig, blir det svårt för veterinärerna att utföra jobbet korrekt. ÄVEN HÄSTÄGARENS ANSVAR Lena Söderberg, klinikchef på Hästkliniken i Kalmar, håller med om att det är viktigt att hästägarens ansvar också uppmärksammas. Vi veterinärer har ett stort ansvar. Alla instanser ska göra sitt, men inte bara veterinärkåren. Djurägaren har abso lut sitt ansvar och ska ha koll på vilka be - handlingar hästen fått, och slakterierna kanske borde öka sin provtagning. På Henric Stenbeck menar att det stora problemet ligger i själva systemet för hästpassen. När en hästägare inte har med sig hästpasset vid behandling blir det svårt för veterinärerna att utföra jobbet korrekt. Kalmarkliniken har man diskuterat frågan om passen sedan det uppmärksammades i media och Jordbruksverkets information skickades till kliniken. Vi ser över våra rutiner och ser till att de fungerar. PASSEN PRIORITERAS INTE ALLTID På Strömsholm specialistdjursjukhus tycker chefveterinär Anders Norén att uppmärksamheten kring hästköttskandalen har gjort att ämnet aktualiserats. Vi har funderat över om vi gör rätt och om vi har rutiner som funkar. Han påpekar att det på en större hästklinik som Strömsholm finns mycket personal utöver veterinären som kan se till att formalia som att fylla i passen sköts, jämfört med en mindre klinik eller enskild veterinär som utöver själva behandlingen också ska sköta pappers - arbetet själv. Våra receptionister talar om för djurägaren redan när de ringer att de ska ha pass med sig, så det blir lite enklare för oss som har andra som hjälper till. Anders Norén tycker det är viktigt att systemet med hästpassen utvärderas och ses över så att det kan fungera så enkelt och smidigt som möjligt. Vid ett akut läge med en svårt sjuk eller skadad häst är det annars risk att det glöms bort. När det är dramatik tänker inte hästägaren på pass och formalia i första hand, och inte veterinären heller. Verksamhetens natur gör att passen inte alltid prioriteras. Den vetenskapliga tidskriften Acta Veterinaria Scandinavica, skapad av de nordiska veterinärförbunden, publicerar sedan 2007 sina artiklar enbart elektroniskt på Internet. Allt material i tidskriften ligger i sin helhet fritt åtkomligt på adressen www.actavetscand.com. Utgivningen finansieras via en avgift från de publicerade författarna, med de nordiska veterinärförbunden som ekonomisk garant. För aktuellt innehåll och tidigare publicerade artiklar i Acta Veterinaria Scandinavica hänvisas till hemsidan www.actavetscand.com. ODISKUTABELT LAGKRAV Jordbruksverkets djurskyddschef Helena Kättström menar att det är både veterinärens och hästägarens ansvar att pass och läkemedel hanteras på rätt sätt. Det är viktigt att veterinärerna följer lagstiftningen. De har ett klockrent ansvar att de bara får skriva ut fenyl - 30 NUMMER 5 2013 SVENSK VETERINÄRTIDNING

Veterinärer har ett klockrent ansvar att bara skriva ut fenylbutazon till hästar som är borttagna från livsmedelsproduktion, understryker Helena Kättström. butazon till hästar som är borttagna från livsmedelsproduktion eller att de själva fyller i det i passet. Många veterinärer sköter detta, men tyvärr finns det de som missköter det också. PROJEKT HÄSTLIV Vad görs då för att upplysa Sveriges hästägare om vilket ansvar de har när det gäller passen? Karolina Thorell vid Hästnäringens Nationella Stiftelse har varit projektle - dare för projektet Hästliv som initierats av ett antal hästorganisationer och drivits av HNS i samarbete med Jordbruks - verket, LRF och SLU. Projektet avslutades i februari, men man fortsätter arbeta vidare med frågorna ändå. Ett centralt område i projektet var hur hästägare ska hantera den situation som uppstår när hästen av någon anledning måste tas bort. Här kommer även frågan om hästpassen in. Hästliv har verkat för att sprida kunskap om både slakt och annan avlivning samt hur t ex hästpassen fungerar. Det är viktigt att hantering av hästpass fungerar enligt regelverket för att livsmedelssäkerheten ska kunna garan - teras, konstaterar Karolina Thorell som intervjuat, träffat och föreläst för både hästägare och veterinärer. Karolina Thorell tror att situationen kan förbättras genom mer information, till både hästägare och veterinärer. Det jag vill lyfta fram är att det är ett gemensamt ansvar och att alla in - blandade, hästägare, hästhållare och veterinär, måste ha kunskap om hur passet fungerar och hur det ska hanteras. Genom att delta på stora hästmässor och evenemang ska Jordbruksverket komma ut med information om hästpassen till hästägare i landet. *MARIA LINDBERG, frilansjournalist, Bjur - bäcken 1, 362 53 Uråsa. Vi återupprepar succén från 2011! En sällsynt möjlighet till att möta en av de mest efterfrågade föreläsarna inom veterinärmedicin! Professor Edward Feldman, dekanus vid Davies University i California, medförfattare av Ettinger/Feldman Textbook of Veterinary Internal Medicine kommer till Skandinavien i juni, för att hålla en tvådagarskurs i endokrinologi, både i Norge och i Sverige. Välj mellan: Norge 10 11 juni, á NOK 7400,- inklusive kursavgift, kursmaterial och lunch. Kursen hålls på Klekken hotell, Hönefoss. Priset inkluderar inte övernattning, men vi kan hjälpa till med reservering av hotellrum. Sverige 13 14 juni, á SEK 8700,- inklusive kursavgift, kursmaterial och lunch. Kursen hålls på JFA kurscenter, Hasselfors. Priset inkluderar inte övernattning, men vi kan hjälpa till med reservering av hotellrum. Ytterligare beskrivning av kursen finns i vår kurskatalog på http://www.jfa-as.no/ Ring oss på +4761314949 och prata med Heidi eller kontakta oss på e-post: post@jfa-as.no JAN F. ANDERSEN AB Kurs- og konferansesenter JFA-Kurssenter, Hasselforsvägen 6, S-69560 Hasselfors, SVERIGE E-post: post@jfa-as.no Tlf: 0047 61 31 49 49 Fax: 0047 61 31 49 50 www.jfa-as.no SVENSK VETERINÄRTIDNING NUMMER 5 2013 31