Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012

Relevanta dokument
Revidering av resursfördelningsmodell för grundskola

Internbudget bildningsförvaltningen 2014

Ny socioekonomisk resursfördelningsmodell Gäller från och med Handläggare: Julia Jansson-Lindberg, Johanna Siverskog och Hanna Fager

1. Principer för resursfördelningsmodell

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Grundbelopp till Internationella Engelska skolan i Falun Ab 2018

Resursfördelningsmodell grundskola f-9, grundsärskola, fritidshem

Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet

Uppvaktning av deltagare i Yrkes-VM

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN

Förslag till modell för fördelning av tilläggsersättning

Resursfördelningsmodell gymnasieskola och gymnasiesärskola

Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever

Resursfördelning i Helsingborgs stad

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Juli 2014

KALLELSE Datum Kvalitetsuppföljning enligt plan 5 Verksamhetsinformation Nr Ärenden Handl. Sid

Ny grundskolenämnd och förvaltning. Resursfördelningsmodell Information våren 2018

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Oktober 2014

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Umeå kommun Granskning av för- och grundskolenämndens resursfördelningsmodell

Resursfördelning Svalövs Kommun 2017

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Allmänhetens frågestund

Förändring av resursfördelningssystemet

Förslag till ny skolorganisation

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Bildningsnämnden Ann-Charlotte Olsson (c ), Lars-Olov Hedfors (kd) 27-35, Lilli Márton (mp), Lotta Back (v)

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Dnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

Tommi Lycke (S), Birgitta Eriksson (S), Håkan Björndahl (S), Ismaail Mahamed Mahamuud (M) 85

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2

Svar till Skolinspektionen angående brister vid tillsyn i Katrineholms kommun under våren 2012

Utbildnings- och kulturnämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samt i nämndens verksamheter

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015

Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017

Centrala stödinsatser är hörselpedagog, kurator, psykolog, specialpedagog, skolsköterskor och skolläkare

Ekonomistyrning i Kungälvs kommun

Tilläggsbelopp Lerum 2011

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 13 december 2017, 103. Dnr BUN

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Katrineholms kommun

Beslut om bidragsbelopp 2019 för förskolor och grundskolor

Resursfördelningsmodellen

Revidering av prioriteringsordning vid placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Katrineholms kommun

Håkan Björndahl (S), Leif Strand (C ) Abdikarim Haji Osman (S), Linda Rosenlund (S), Bo Sivars (M), Milos Smitran (M), Berit Werner (L)

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Riktlinjer för Flens kommuns resursfördelningsmodell

Beslut efter uppföljning för Gullspång kommun

Bilaga. Av 14 kap. 1 skolförordningen (2011:185) framgår bl.a. följande

RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007

Kristina Dahlström vice ordförande

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Beslut för vuxenutbildning

Utbildningsförvaltningen Tillhandahållaravdelningen. Handläggare Christer Blomkvist Telefon: Eva Hindersson Telefon:

Beslut om bidragsbelopp 2012

Huvudmannens styrning och ledning av förskolan

Beslut för grundsärskola

Beslut om bidragsbelopp 2013

Beslut för grundsärskola

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun.

fastställa föreslagna modeller för beräkning av strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola

Tillämpningsanvisningar för utbetalning av tillkommande bidrag för nyanlända elever

Tommi Lycke (S), Birgitta Eriksson (S), Fathia Gahair (S), Leiph Ericson (S), Whera Nyvell (MP) 63-69

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Beslut om bidragsbelopp grundskola och skolbarnsomsorg vårterminen 2016

Information om bidragsbelopp 2018 till fristående förskolor och skolor samt pedagogisk omsorg

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg

Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Gävle kommun. Beslut Dnr :3915. Gävle kommun

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

DOM. Meddelad i Stockholm. 2. Skolinspektionen Box Stockholm

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för vuxenutbildning

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 (62)

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Beslut för förskola. efter tillsyn i Katrineholms kommun

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015

Sammanträdande organ. Tid kl. 13:00 Plats. Bildningsnämnden. KTS-salen

Resursfördelningssystem för grundskolan, förskoleklassen, särskolan, skolbarnsomsorgen och öppen fritidsverksamhet

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Katrineholms kommuns författningssamling. Avgifter för kommunal förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Ökad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem

Information om allmän förskola

Transkript:

1 (6) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Jörgen Rüdeberg, verks.chef Ert datum Er beteckning Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012 Bildningsförvaltningens förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner förslag till förändringar innebärande införande av socioekonomiska faktorer i resursfördelningen för grundskolans förskoleklass - år 9 att gälla fr o m 2012, 2. Bildningsnämnden godkänner förslag till förändringar innebärande införande av de i ärendet framtagna socioekonomiska faktorer i resursfördelningen för skolbarnsomsorgen att gälla fr o m 2012. 3. Bildningsnämnden godkänner förslag till förändringar innebärande införande av socioekonomiska faktorer i resursfördelningen för förskolan att gälla fr o m 2012. 4. Bildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att utreda och i samband med fastställande av internbudget för 2012 lämna förslag till ny budgetmodell för skolor med litet elevunderlag. 5. Att Bildningsförvaltningen återrapporterar till Bildningsnämnden under våren om effekterna av införande av ny resursfördelningsmodell. Sammanfattning Bildningsförvaltningen överlämnar härmed förslag till ny resursfördelningsmodell som utformats med syftet, att de ekonomiska resurserna fördelas på ett sådant sätt att här berörda verksamheter ges resurser i förhållande till respektive områdes strukturella förutsättningar. I förhållande till den föregående modellen förs socioekonomiska faktorer in som tar hänsyn till föräldrars och barns utländska bakgrund och hur länge de varit i Sverige, samt vårdnadshavares utbildningsnivå. Den nya modellen ger därför större träffsäkerhet vad gäller målsättningen att resurser fördelas utifrånverksamheternas olika socioekonomiska förutsättningar. Detta innebär i förlängningen, att avsikten är att de ekonomiska resurserna ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Effektivitet betyder i detta sammanhang att det ekonomiska fördelningssystemet på bättre sätt än i dag ska underlätta möjligheterna för god måluppfyllelse.

2 (6) Förvaltningen anser att den nya modellen är en betydligt bättre modell i detta perspektiv än den modell som används idag. Det bör dock poängteras, att införandet av här föreslagna socioekonomiska faktorer, ej ändrar problematiken avseende resurstilldelningen för skolenheter p g a litet elevunderlag. För att lösa denna problematik krävs ytterligare utredningsinsatser. I enlighet med lagen om lika villkor för alla skolor/skolbarnsomsorg/förskolor, oavsett huvudman, ska modellen tillämpa likvärdigt för verksamhet i egen regi och friskolor. Förändringen av modell för tilldelning av socioekonomiskt inslag i grundresursen, innebär förändringar för flertalet rektorsområden. En del områden kommer att få utökad budgetram jämfört med vad de får i det nuvarande systemet, medan andra kommer att få lägre. Införandet av socioekonomiska faktorer innebär att de ekonomiska resurserna fördelas mer rättvist utifrån variablerna utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsbakgrund. Exempelvis kommer Sandbäckens rektorsområde att få mindre utfall i den nya modellen, men detta bedömer förvaltningen ligga helt i linje med det syfte som ligger bakom införande av ny modell. De senaste åren har Sandbäckens rektorsområde uppvisat överskott i nivå med det som området tappar i den nya modellen. Områden som kommer att få större tilldelning, är områdena Norr, Nävertorp och Skogsborg, Dessa områden är också de som idag har stora svårigheter att klara sin verksamhet inom nuvarande ekonomiska förutsättningar. Införandet av socioekonomiska faktorer löser inte den ekonomiska problematiken för små skolenheter, då det oavsett 18 eller 27 elever i en klass krävs samma pedagogiska grundresurs i form av lärare. Ingen förändring föreslås i nuläget vad gäller det särskilda tilläggsanslaget som riktas för enskilda barn/ungdomar med fysiska, neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik. Resurser för modersmålsstöd och studiehandledning i modersmålet ligger anslagsfinansierade inom den Interkulturella enheten. Förvaltningen kommer nogsamt att följa och utvärdera effekterna av den nya modellen under 2012. Bakgrund Den nuvarande modellen fördelar grundresurserna lika utifrån barn/elevunderlag utan hänsyn till socioekonomiska förutsättningar. Se bilaga 1. Utöver denna utgår särskild tilldelning till områden som i sin skolverksamhet tagit emot barn med annat modersmål än svenska, och som kommit till Katrineholm under de senaste tre åren. Bidraget uppgår till max 12 000 kr/år i tre år, och utgår med 1 000 kr/per månad från den datum de kommit till kommunen.

3 (6) I Katrineholm finns stora variationer i skolornas bakomliggande strukturella förutsättningar, exempelvis; Landsbygdsskolor med lågt elevunderlag och inga eller få elever med annat modersmål än svenska, exempelvis Strångsjö, Bie, Julita. Skolor i tätorten Katrineholm med stora variationer i antal elever med annat modersmål än svenska, exempelvis Nävertorp och skolorna på Norr där andelen elever ligger inom spannet 37%-43%, att jämföras med Sandbäcken där motsvarande andel är 17%. ( Källa SCB-statistik år 2010). Den föreslagna nya resursfördelningsmodellen för här berörda verksamheter har diskuterats i rektorsgruppen. I likhet med förvaltningen lyfter rektorerna fram att denna modell ej löser den problematik som skolor med litet elevunderlag har vad gäller resurstilldelning. Förslag till ny resursfördelningsmodell Enligt skollagens kap 3 3 ska alla barn och elever ges den ledning och den stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I här föreslagen ny modell för resursfördelning till grundskola, skolbarnsomsorg och förskola, tillföres ett antal socioekonomiska variabler. Valet av dessa har gjorts mot bakgrund till påvisade forskningsresultat, som visat att det finns tydliga samband med skolframgång och bakgrundsfaktorer såsom invandrarår till Sverige samt föräldrars skolbakgrund. Följande bakgrundsvariabler ligger till grund för här föreslagen ny resursfördelningsmodell. Utländsk bakgrund; Grundskola; antal år i Sverige; 3 och 6 år, Förskola; barn födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands och barn födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Grundskola/skolbarnsomsorg/förskola; föräldrarnas utbildningsbakgrund Den nya modellen innebär följande förändringar; F- år 9 grundskolan Grundresurs i två steg; 87% fördelas schablonmässigt och lägges ut som belopp per elev. 13% fördelas enligt följande socioekonomiska variabler;

4 (6) Utländsk bakgrund; 30% av beloppet för socioekonomiska tilldelning fördelas enligt denna variabel, varvid 20% baseras på elever som kommit inom 3 år och 10% till elever som kommit inom 6 år. Att inte större del riktas för utländsk bakgrund motiveras med att resurser för modersmålsundervisning och studiehandledning är anslagsfinansierade inom den Interkulturella enheten och ej ingår i skolorna budgetar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund; 70% av beloppet för socioekonomisk tilldelning fördelas enligt denna variabel. Fördelningen görs utifrån andel föräldrar med eftergymnasial bakgrund. Förändringar i förhållande till nuvarande modell Den nya modellen innebär att här angivna socioekonomiska variabler kommer att innebära utökad budgetram för områdena Nävertorp, Nordvästra//Nordöstra, Tallås, Skogsborg och Nyhem. Övriga områden kommer att få minskad budgetram. Den största minskningen utfaller på Sandbäcken, vars andel barn med annat modersmål än svenska är låg, samtidigt som området har högre andel föräldrar med eftergymnasial bakgrund. Skolbarnsomsorg Grundresurs i två steg; 91% fördelas schablonmässigt och lägges ut som belopp per elev. 9% fördelas som belopp per elev enligt följande socioekonomiska variabel Föräldrarnas utbildningsbakgrund; Hela beloppet för socioekonomisk tilldelning fördelas för denna variabel. Fördelningen görs utifrån andel föräldrar med eftergymnasial bakgrund. Bakgrund till att den socioekonomiska variabeln utländsk bakgrund ej tillföres denna verksamhet i ny modell, är att denna faktor bedöms ha större betydelse för skolverksamheten. Skolbarnomsorgen i Katrineholms kommun är i hög grad integrerad med skolverksamheten. Tillförs denna faktor i resursfördelningsmodellen ger den förhållandevis stort negativt utfall för landsbygdsskolorna. Förändringar i förhållande till nuvarande modell Den nya modellen innebär att variabeln föräldrars utbildningsbakgrund ej innebär några alltför stora avvikelser i förhållande till nuvarande. Avvikelserna ligger inom spannet +46 992 kr för Valla och 53 654 kr för Sandbäcken.

5 (6) Förskola En arbetsgrupp bestående av ett antal rektorer, verksamhetschef Jörgen Rüdeberg och avdelningschef Eva Knutsson, har under 2011 haft ett särskilt uppdrag att se över förskolans nuvarande resursfördelningsmodell. Arbetsgruppen har bl a analyserat konsekvenserna, att två 15-timmarsbarn i den nuvarande modellen räknas som ett (exempelvis barn till föräldralediga och arbetssökande). Det som rektorerna lyft fram under arbetets gång, är att största svårigheten att hantera ur planeringsmässigt, är när barnets placeringstid utökas med relativt kort framförhållning då förälder får arbete. Mot bakgrund till ovan föreslår arbetsgruppen att 15-timmars barn till föräldrar som är arbetssökande fortsättningsvis räknas som ett. Detta innebär en kostnadsökning i resursfördelningsmodellen som måste inrymmas inom befintlig budgetram. För närvarande finns 88 barn som har 15 timmar i förskola p g a att förälder inte arbetar. Beräkningsunderlaget för antalet barn i resursfördelningen till förskola kommer således att förändras, och utökas från 44 till 88 barn. I den nya modellen görs en omfördelning inom grundresursen för att täcka kostnaden för den ändrade beräkningsgrunden för barnantalet, genom att grundbeloppet per barn justeras inom befintlig budgetram. Grundresurs i två steg; 93% fördelas schablonmässigt och lägges ut som belopp per barn 7% fördelas som belopp per barn enligt följande socioekonomiska variablar; Utländsk bakgrund; 50% av det belopp som avser socioekonomisk variabel fördelas. Av detta belopp fördelas hälften för barn som är födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands. Den andra hälften fördelas för barn som är födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Föräldrarnas utbildningsbakgrund; 50% av det belopp som avser socioekonomisk variabel fördelas i relation till vårdnadshavares utbildningsnivå. Förändringar i förhållande till nuvarande modell Den nya modellen innebär att här angivna socioekonomiska variabler kommer att innebära utökad budget för 9 förskolor, bla för Näverstugan, Lasstorps förskola, Norrgårdens förskola. Resterande 15 förskolor får minskad budgetram, den största avvikelsen utfaller för förskolorna i Bie, Julita, Forssjö och Sjöholm.

6 (6) Anneli Hedberg Ordförande Helene Björkqvist Förvaltningschef