Varför är människor religiösa? Individer och grupper. Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner

Relevanta dokument
Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Missförstånd KAPITEL 1

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

Organisation Individ och grupp

Religionssociologins klassiker; Modernitet och religiös förändring. Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 2 Marta Axner

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Prövning i sociologi

Ämne Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Etik & Moral. Kopplingen till religionen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Internationell politik 1

5. Egoism. andras skull.

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Samfund i ett sekulärt samhälle

Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Världens största religion

Föreläsningar i religionsfilosofi

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

VARFÖR GUD? EN STUDIE AV UNGDOMARS RELIGIÖSA ATTRIBUTION I HALMSTAD.

Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl

Kursutvärdering inledande kemi kemisk jämvikt ht16

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kursutvärdering inledande kemi molekylstruktur Ht16

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Kursutvärdering fysikalisk kemi 9hp ht16

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Extended DISC Coachande ledarskap

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Kursutvärdering GK1 struktur 7.5hp Ht16

Guds egenskaper och natur

Samtal med Gud. Nr 6 i serien Kristusvägen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

ALL LOV PRIS OCH TACKSAMHET TILLKOMMER ALLAH SWT

Resultat. DemoskopPanelen 2015

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Kliva från Outvecklad till mogen

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Likabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015

Korruption, maktmissbruk och legitimitet

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Religionskunsk ap 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Ulrik a Enkvist Wallmark Michael Engström Maria Engstr and Jan Stattin Jan Wiklund

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte

Livets slut. Begravning

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

Moralfilosofi. Föreläsning 2

29. Hårt arbete Vi är inte kallade till en evig semester utan att producera och utföra de uppdrag som Gud har gett oss på jorden.

Tro medför gärningar - efterföljelse

Transkript:

Varför är människor religiösa? Individer och grupper Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner 1

Dagens föreläsning Olika förhållningssätt till religion/religiositet Vad tror folk egentligen? Teorier om varför individer är/blir religiösa Olika typer av religiösa grupper 2

Officiell och icke-officiell religion Officiell, organiserad religion har ofta varit utgångspunkt vid mätningar av religion Enskilda individers användning av religion (beteende och åsikter/trosuppfattningar) skiljer sig ofta från den officiella hållningen, även inom en religiös grupp/samfund Icke-officiella religiösa uttryck finns parallellt med officiell religion Svårt att mäta icke-officiell och individuell religiositet i vetenskapliga studier 3

Olika förhållningssätt till religion Officiell/etablerad religiositet Folkreligiositet - populärkulturell religion(?) Förrättningsreligiositet -vicarious religion Privatreligiositet Civilreligion? Mediereligiositet? 4

Vicarious religion - den nordeuropeiska religiositeten? Vicarious religion = ställföreträdande eller vikarierande religion. Grace Davie (2002) Religionen ett kollektivt minne (Hervieu- Legér 2000) Människor deltar inte i det religiösa livet till vardags, men förväntar sig och efterfrågar kyrkobyggnader och riter vid viktiga tillfällen Uppskattar att det finns en kärna som upprätthåller religionen hela tiden, så att de kan delta vid behov 5

Vad tror folk egentligen? Många olika mätningar med liknande men varierande resultat Två exempel: Sjödin 2001 (datainsamling 1997) 501 svenskar 18-74 år, Sifo Bromander 2008 (datainsamling 2004) 1045 postenkäter (53,4%), enköping, 18-75 RAMP 1997-98 1032 svenskar 18-75 (57%), TEMO 6

Sjödin: existerar en högre makt? Det finns en personlig Gud 20% Det finns en högre makt eller kraft 39% Det finns någonting, men jag vet inte vad 25% Det finns ingenting 15% 60 50 40 30 20 10 0 pers gud högre makt något inget Alla män kvinnor 7

Sjödin: finns det någonting efter döden? En annan tillvaro i en värld efter detta 11% En återfödelse 6% Något, men jag vet inte vad 52% Ingenting 30% 60 50 40 30 20 10 0 Annan tillvaro Återfödelse Något Ingenting Alla 16-26 27-36 37-46 47-56 57-74 8

Bromander Starkt kristna 25,5% Milt kristna 39,3% Muslimer 1,1% Buddhister/hinduer 1,1% Ateister 10,9% Ickekonfessionella 19,7% Flerkonfessionella 2,5% 9

Bromander 80 70 60 50 40 30 20 Troende Andlig Religiös Sökare Tvivlare 10 0 Helt och hållet Ganska mycket Måttligt Ganska lite Inte alls 10

RAMP 60 50 48 46 40 30 31 20 10 18 12 5 3 0 Tror på personlig Gud Ingen Gud eller andlig kraft Tror på helvetet Liv efter döden Jesus både Gud o msk Bibeln Guds ord Bibeln inspirerad 11

Teorier för att förklara individers religiositet Fyra teorier om varför människor är religiösa Deprivationsteori Socialisationsteori Teorin om rationella val Teorin om sökande efter mening och tillhörighet 12

Deprivationsteori: brister skapar religiösa behov Deprivation= vara, eller uppfatta sig vara, sämre ställd (disadvantaged) jämfört med andra individer, grupper, allmänhet Bygger på Marx, utvecklad av Glock (1965) Olika typer av deprivation Ekonomisk deprivation Social deprivation Organisk deprivation Etisk deprivation Psykisk deprivation Religionen innebär kompensation Religionen kan ge tröst i innehållet men också ge sociala eller andra fördelar 13

Kritik mot deprivationsteori Inget entydigt empiriskt stöd Visst stöd finns men inte uttömmande Teorin förklarar inte variationerna - alla depriverade blir inte religiösa, alla religiösa är inte depriverade 14

Socialisationsteori: Människor blir religiösa för att de vänjer sig Rollförväntningar internalisering Formell informell socialisation sanktioner religiös fostran Primärgrupp sekundärgrupp Socialisationen fortsätter i vuxen ålder Lokalsamhälle, generationer, val av partner Starkt empiriskt stöd i många olika typer av studier 15

Kritik mot socialiseringsteorin Alltför deterministisk - för stort fokus på andras förväntningar För lite utrymme för agensperspektiv - mer struktur och mindre individ Risk att enbart se kontinuitet och harmoni och missa konflikt och tvång Pluralistisk situation växer vi bara in i ett sammanhang? 16

Rational Choice: Människor blir religiösa när det lönar sig Människor ansluter sig till religiösa rörelser om de upplever att de får ut något av det Lovar mycket vinner mycket? Starkast löften ger flest anhängare? Minsta möjliga insats - förklaring till lågt engagemang? Kostnader och intäkter Brett utbud ger ökat engagemang 17

Kritik mot Rational Choice Väljer man religion som man väljer tvättmedel? Kan enskilda individer överblicka marknaden Finns the economic man - är vi så rationella och egoistiska? Sociala faktorer spelar roll, alltför individcentrerad, missar strukturer 18

Religion som jakt på mening och tillhörighet Mening...(Weber, Berger) msk meningssökande varelse trovärdighetskriser teodicéer legitimering...men även Tillhörighet (McGuire) båda aspekterna, som förstärker varandra 19

Kritik mot meningsskapandeteori Alltför intellektuell förståelse av religion Riskerar att missa strukturer och maktförhållanden 20

One minute paper Skriv i ett par minuter om den eller de viktigaste saken/sakerna du har lärt dig idag. Lämna anonymt till Marta innan du går 21