Religionskunsk ap 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Ulrik a Enkvist Wallmark Michael Engström Maria Engstr and Jan Stattin Jan Wiklund

Transkript

1 1 Religionskunsk ap 4-6 lärarbok Ulrik a Enkvist Wallmark Michael Engström Maria Engstr and Jan Stattin Jan Wiklund Capensis förlag ab

2 2 Förord Lärarboken som du håller i hör till Capensis Religionskunskap 4-6 grundbok och Religionskunskap 4-6 övningsbok. Lärarboken har ett mer ämnesteoretiskt innehåll jämfört med våra lärarböcker i geografi och samhällskunskap. Längst bak finns facit till övningsboken. Om författarna till lärarboken Författarna bakom Religionskunskap 4-6 lärarbok är förutom författarna bakom grundboken (Michael och Ulrika) även flera av författarna bakom Capensis Religion 7-9 samt redaktören till Capensis SO-serie för mellanstadiet. Kapitel 1 - Några inledande ord De första sidorna i lärarboken handlar bland annat om vad religion är, läromedelsanalys och Lgr 11. Kapitel 2 - Från kursplan till grundbok Den ämnesteoretiska genomgången stämmer i mångt och mycket överens med den nivå som finns i högstadiets religionskunskap. Därför kan innehållet förhoppningsvis på ett konkret sätt visa var ämnesteorin från mellanstadiet fortsätter på högstadiet. Kapitel 3 - Facit till övningsboken I det sista kapitlet finns facit till de flesta av uppgifterna i övningsboken. De öppna uppgifterna i övningsboken har lämnats tomma i facit då de inte har några entydiga svar. Ulrika Enkvist Wallmark (Uppsala), Michael Engström (Vetlanda), Maria Engstrand (Göteborg), Jan Stattin (Gävle) och Jan Wiklund (Falköping) 10 oktober 2018 Bildförteckning Maja Ståhle 9 Håkan Wallmark 8 Jan Wiklund 14nv, 15ö, 15nv, 17nh, 20nv, 21nh, 25, 28 Tilda Wiklund 6, 21nv Gettyimages Övriga bilder Capensis förlag AB Falköping e-postadress: info@capensis.se 2018 Limnea utbildning AB, Ulrika Enkvist Wallmark, Michael Engström, Maria Engstrand, Jan Stattin och Jan Wiklund ISBN-13: Första upplagan 2018 Första tryckningen Redaktör: Jan Wiklund Språkgranskning: Elin Herrmann Framsida: Tilda Wiklund Baksida: Maja Ståhle Boken är skyddad av upphovsrättslagen. Tryck: Bulls Graphics AB, Halmstad

3 Innehåll 3 Några inledande ord 4 Från kursplan till grundbok 8 Facit till övningsboken 28

4 4 Någr a inledande ord Ett annat namn på ämnet religionskunskap i grundskolan skulle kunna vara livsåskådningskunskap. Ämnet religionskunskap handlar nämligen inte bara om religion utan även om andra sätt att se på livet. Vad är religion? Tänkare och forskare har inte kunnat enas om vad religion är. Många anser att religion är tron på en högre makt eller andra övernaturliga fenomen. Denna tro hålls lev ande i traditioner och handlingar av en grupp människor. Deras religion och tro hjälper dem att besvara livsfrågor. Religionsämnets innehåll Fram till 1969 läste skoleleverna i Sverige kristendomskunskap. Idag heter ämnet religionskunskap. Ämnet handlar om alla livsåskådningar, inte bara om de religiösa. Undervisningen anses idag vara helt neutral och ingen livsåskådning anses mer rätt eller mer sann än någon annan. Dessutom ingår ett kunskapsområde som heter etik. Kunskap i etik är bra att ha för att förstå både andra människor och olika livsåskådningar. Kristendomen är en del av svensk historia Sverige kristnades för ungefär år sedan. Sveriges historia har genom åren påverkats mycket av kristendomen och det finns många kristna traditioner som går långt tillbaka i tiden. Det förklarar varför kristendomen får större utrymme i kursplanen än andra livsåskådningar. Varför religionskunskap i skolan? Alla som går i svensk skola ska läsa religionskunskap. Det finns inga undantag. Kunskap om olika livsåskådningar är mycket viktig för att förstå sig själv och andra. Okunskap kan leda till intolerans och konflikter. Det gäller både i skolan och i hela världen. Religionsämnet erbjuder stora möjlig heter att diskutera frågor som inte har några enkla svar. Kursplanens fyra kunskapsområden Religionskunskap 4-6 är uppdelad efter kursplanens fyra kunskapsområden och tolv centrala innehåll. Religionsboken är stöpt i samma form som de andra redan utgivna mellanstadieböckerna (geografi och samhällskunskap). Kapitlen i läroboken är skrivna i samma ordning som det centrala innehållet, men religion är ett komplext ämnesområde. Ni lära re får tillsammans med era elever avgöra om läroboken fungerar som den är.

5 12 Varför uppstår religion? Det finns två huvudsakliga förklaringsmodeller till varför religion uppstår. 1. Människor vill gärna kunna förklara sin omgivning, till exempel hur universum har uppstått, varför det finns ondska eller vad som är livets mening. Om det inte finns någon natur lig förklaring måste det finnas en övernaturlig förklaring, till exempel andar eller gudar. 2. Det finns högre makter, till exempel en e ller flera gudar. De flesta av religionernas urkunder anses av de troende innehålla budskap från en högre makt. Den högre makten har lämnat budskap till en eller flera människor och i dem förklarat hur världsalltet har uppstått och vilken mening livet har för människan. Varför består religion? Det finns flera olika sätt att förklara varför religiösa livsåskådningar lever kvar bland människor i generation efter generation. Högre makt Det finns en högre makt som ligger bakom allt, det vill säga både människan och universum. Tidigare i historien har det funnits person er som anses ha haft kontakt med den högre makten. Inom vissa religioner finns det nu levande personer som anser sig ha kontakt med den högre makten och/eller anser sig ha förmåga att förmedla den högre maktens budskap. Trygghet Religiösa livsåskådningar besvarar den troendes livsfrågor. Känslan av att leva i kontakt med en högre makt skapar trygghet. Samhörighet Personer som har samma religiösa livsåskådning känner samhörighet och har en gemensam identitet med andra inom gruppen. Gemensamma mål När en grupp männ iskor har samma religiösa livsåskådning finns det fördelar att ha samma uppfattning. De kan enas kring viktiga värderingar och kämpa för gemensamma mål. Tradition Vi människor ärver värderingar och kunskap (traditioner) från tidig are generation er. Religion är en tradition som förs vidare. Värderingar De samhällen som vi lever i idag har byggts upp kring tankar om rätt, fel, gott och ont som finns i religiösa livsåskådningar. Hur hade världen sett ut annars? Vetenskap Vetenskapen ger inte tillräckliga svar om centrala livsfrågor, till exempel om livets mening, vilket anses förklara behovet av en religion. Buddha Gautama föddes 563 f.v.t. Han räknas som buddhismens grundare. Målning från Kina, 700-tal. Jesus från Nasaret dog cirka 30 e.v.t. Han är en mycket central person inom kristendomen. Målning från katedral en i Laon, Frankrike, sent 1100-tal.

6 25 att använda olika etiska modeller. En etisk modell är ett verktyg som kan användas för att få svar om v ilka handlingar som är moraliska. De kan användas när vi funderar över vad som är rätt och vad som är fel handlande, det vill säga när vi funderar över vad som är moraliskt. De tre vanlig aste etiska modellerna är konsekvensetiken, plikt etiken och sinnelagsetiken. Negativa följder Din kompis blir arg på dig. Du mår dåligt eftersom du har gjort din kompis arg. Din kompis får sämre betyg. För en konsekvensetiker är handlingen, att berätta för läraren om fusket, moralisk om följderna blir bättre av att berätta. Om följderna däremot blir sämre av att berätta om fusket för läraren är handlingen omoralisk. KONSEKVENSETIK Vissa personer menar att det viktiga med en handling är att den får ett så bra resultat som m öjligt. De som resonerar på det här sättet kallas för konsekvensetiker. Konsekvensetik - att välja rätt handling Enligt konsekvensetiken är en handling moralisk om den får positiva följder (konsekvenser). Ibland går det endast att välja mellan två handlingar som båda får negativa följder. Enligt den konsekvensetiska modellen är det handlingen med minst nega tiv följd som är den moraliska handlingen. Frågor för en konsekvensetiker Nedan följer några frågor som en konsekvensetiker måste fundera över. Hur vet jag vilka följder en handling får? För vem ska följderna vara positiva? Ska följderna vara positiva omedelbart eller på längre sikt? Hur vägs de olika följderna mot varandra? PLIKTETIK Alla anser inte att själva resultatet av handlingen är det viktiga. Pliktetikerna menar att det viktiga är att vi följer våra plikter. Konsekvensetikern om att fuska på prov Är det moraliskt eller omoraliskt att berätta att din kompis har fuskat? Vad säger konsekvensetikern om vilka positiva och negativa följder handlingen kan få? Positiva följder Du mår bra av att inte ljuga. Din kompis slutar att fuska på sina prov. Kompisen får bättre självförtroende när han/hon ser att det går att klara prov utan att fuska. Ni blir ännu bättre kompisar eftersom ni vågar vara ärliga mot varandra. Pliktetik - att välja rätt handling Enligt pliktetiken är en handling moralisk om den överensstämmer med våra plikter. Vad är då en plikt? Plikter är en sorts regler som människan är skyldig att handla efter. Enligt pliktetiken är en männ iska moralisk när hon handlar efter det som är hennes plikt. Plikt eller konsekvens Pliktetikern menar i motsats till konsekvens etikern att vissa handlingar alltid är moraliska oavsett vilka Konsekvensetisk fråga - Vilka konsekvenser kan det få om en sjuåring sprutar vatten på en fjortonåring? Pliktetisk fråga - Kan det vara en plikt att förlåta i stället för att ge igen? Sinnelagsetisk fråga - Kan det vara ett gott motiv att ge igen? Dygdetisk fråga - Hur beter sig en god människa som blir nedstänkt?

7 28 Facit till övningsboken Varnhems klosterkyrka med Varnhems klosterruin i förgrunden. Här följer facit till de flesta uppgifter i övningsboken. s. 4 Introduktion till judendomen Mesopotamien 3. Judendomens viktigaste profet Ortodox inriktning 6. Reformjudendomen 7. Att det ska bli fred och lycka på jorden. 8. Judendomens heliga skrift 9. Toran 10. Mose tog emot innehållet från Gud 11. Lära ut den judiska lagen, leda bön och undervisning i synagogan, hjälpa andra att förstå de judiska texterna 12. Synagoga betyder samlingsplats, här samlas jud ar för att fira gudstjänst, män och kvinnor s itter inte tillsammans i vissa synagogor, längst fram finns arken med Toran