Verksamhetsberättelse 2005 MED ÅRSREDOVISNING
MEDLEMSORGANISATIONER Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budoförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Draghundsportförbundet Sveriges Dövas Idrottsförbund Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Ringetteförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Sportskytteförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskidförbundet Svenska Volleybollförbundet Övriga medlemsorganisationer (MO) Sveriges Bridgeförbund Frivilliga Skytterörelsen Skytterörelsens ungdomsorganisation Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet
INNEHÅLL Förbundsordförande 2 Förbundsrektor 3 Folkbildningsmässig kvalitet 4 Vi var här när idrotten lärde 10 Två blir en 11 Samarbete med medlemsorganisationerna 12 Projekt 14 Kurser och konferenser 16 Bosön Idrottsfolkhögskola 17 Kompetensutveckling genom SISU Idrottsböcker 20 Årsredovisning SISU Idrottsutbildarna 22 Revisionsberättelse SISU Idrottsutbildarna 29 Årsredovisning SISU Idrottsböcker AB 30 Revisionsberättelse SISU Idrottsböcker AB 34 Statistik 35 Ledning 40 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens utbildningsorganisation och ska utveckla människor positivt såväl fysiskt som psykiskt. SISU Idrottsutbildarna Produktion: Blom och Lagrell Information AB Tryck: Växjö Offset, 2006 Foto: Bildbyrån, Hässleholm, IBL, Pressens Bild, IT Stock, Brand Xpictures och Åsa Blom.
TIDEN GÅR FORT NÄR MAN HAR ROLIGT I september 2005 kunde SISU Idrottsutbildarna fira 20-årsjubileum. Efter beslut på Riksidrottsmötet i Ronneby 1983 att bilda ett idrottens eget studieförbund startade verksamheten den 23 september 1985. Således kan vi konstatera, att tonåringen i höstas blev vuxen. Till SISU-stämman i Västerås hade en trycksak producerats med återblickar på de två decennierna, varför jag inte ägnar mer uppmärksamhet åt detta mer än att konstatera att tiden går fort när man har roligt. Som förbundsordförande sedan 1991 har jag haft förmånen att ha roligt i många år, och uppdraget är fortfarande roligt i bemärkelsen att det ger stimulans, massor av kontakter och känns meningsfullt. Statsbidraget igen Året 2005 kan anses vara en milstolpe när det gäller statsbidragsfrågan. I positiv bemärkelse gäller detta Folkbildningsrådets beslut om nya regler för fördelning av statsbidraget från 2007, och i negativ bemärkelse om rådets genomförda deltagarundersökning. Vår bristande förmåga att tydliggöra skillnader mellan vanliga föreningsaktiviteter och studier har varit det huvudsakliga skälet till att många inrapporterade cirkeldeltagare svarat nej på frågan om de deltagit i en studiecirkel. Statsbidragsfördelningen har varit en följetong allt sedan våren 2000 då Folkbildningsrådet beslutade om hur medel skulle fördelas i princip under de sex följande åren. Beslutet från hösten 2005 träder i kraft 2007 och är ur vår synvinkel en klar förbättring, dock utan att det ger oss det vi anser vara vår rättmätiga andel. Två blir en I maj 2005 slogs Riksidrottsförbundets (RF) och SISU Idrottsutbildarnas kanslier ihop. Redan den 1 november 2004 tillträdde Mikael Santoft tjänsten som gemensam chef, men kanslisammanslagningen förverkligades ett halvår senare. Min och styrelsens uppfattning är att det omgående gett effekter. Kompetenser som ett studieförbund inte normalt har tillgång till finns nu hos oss, och RF:s kansli upplever också ett kompetenstillskott. Rågången mellan organisationerna finns bibehållen, där respektive styrelse självklart ansvarar för egen ekonomi och allt annat som är att hänföra till en egen juridisk person. Våra medlemsorganisationer ibland kallade ägarna står ju bakom beslutet och förväntar sig självklart positiva effekter, effekter som jag är övertygad att vi kan påvisa vid nästa Riksidrottsmöte i Örebro. Idrottsfolkhögskolan och förlaget Utvecklingen av Bosön Idrottsfolkhögskola och SISU Idrottsböcker AB fortsätter. Inga dramatiska förändringar har skett, men skolans rektor och förlagets chef driver förtjänstfullt på i den riktning styrelsen och stämman beslutat. En strategigrupp för folkhögskolan har nu tillsatts, och förbundsstyrelsen har under ett särskilt sammanträde dryftat förlagets ekonomi och möjligheter. Ännu ett år läggs till handlingarna, och även om volymutvecklingskurvan brutits under detta år finns en klar optimism hos mig. SISU Idrottsutbildarnas legitimitet inom idrotten stärks hela tiden främst genom de insatser våra anställda gör. Jag vill från hela förbundsstyrelsen tacka förtroendevalda och anställda för ett idogt och framgångsrikt arbete som bidrar till den svenska idrottsrörelsens framgångar. Rolf Carlsson Förbundsordförande 2
IDROTTEN ÄR VIKTIG Idrotten är viktig för många unga människor. Åtta av tio är aktiva inom någon föreningsidrott under sin uppväxt och sex av tio säger att idrott har stor betydelse. Vilken effekt och betydelse har föreningsidrotten i samhället och för de unga? De ideella ledarna har stor betydelse. Genom studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas folkbildningsverksamhet får de ideella ledarna ny kraft och kunskap, eftersom Vi är där när idrotten lär!. Inom området ledarförsörjning fördelades via våra distrikt 9,5 miljoner kronor till 1 322 föreningar för projekt som syftar till att kompetensutveckla, behålla och rekrytera ledare. På nationell nivå har strävan varit att skapa idrottsövergripande grundläggande ledarutbildningar. Under året utvecklades Plattformen, en gemensam barn- och ungdomsledarutbildning som samtliga SISU Idrottsutbildarnas distrikt kommer att genomföra under 2006. Undersökningen om cirkeldeltagare SISU Idrottsutbildarna har mycket nöjda studiecirkeldeltagare och visar höga resultat när det gäller deltagarnas upplevelse av cirkelns kvalitet och cirkelledarens förmåga. SISU Idrottsutbildarnas deltagare är de som allra tydligast uttalar ett stort kunskapsintresse. Studieförbunden förväntas att aktivt agera för att nå nya cirkeldeltagare utanför etablerade grupper och även här når SISU Idrottsutbildarna flest nya deltagare. En annan del av undersökningen består av djupintervjuer med 87 av studieförbundens cirkeldeltagare. Alla intervjuade framför att motivet för deras cirkeldeltagande var att lära något. Samtidigt betonas vikten av att möta andra människor, tankar och verksamheter som man inte möter i sitt vardagsliv. För SISU Idrottsutbildarnas del finns det emellertid en hög andel av de tillfrågade i enkätdel som svarat nej på enkätens första fråga: Deltog du 2004 i den studiecirkel som är förtryckt ovan? Detta resultat är överraskande. Vi påbörjade omgående en analys och har tagit fram en åtgärdsplan så att detta inte upprepas. Samarbete med medlemsorganisationerna Vi har under året bland annat engagerats som seminarieledare, utredare, kursledare, samordnare och diskussionsledare av våra medlemsorganisationer såväl centralt som regionalt. För att vi även i fortsättningen ska vara attraktiva krävs att spana på, fundera kring och söka efter nya pedagogiska metoder och arbetssätt. Kurs- och konferensverksamhet Huvuduppgiften för detta område är att samla idrottens centrala kurser och konferenser på ett ställe och kommunicera utbudet från en och samma kanal. För idrottens tränare och ledare har vi under året utvecklat olika utbildningspaket som Idrottens ElitTränar- Utbildning (ETU). Bosön Idrottsfolkhögskola Vi lyckades vända den negativa ekonomiska utvecklingen genom att vidta ett antal åtgärder. Bland annat har vi sett över organisationen och tillsatt en biträdande rektor som ersatte systemet med linjeföreståndare samt förnyat kursplaner för Idrottskonsulentlinjen och Idrottslinjen. Förlaget SISU Idrottsböcker har under året kraftsamlat på att möta framtiden för att fortsätta vara ett förlag i utveckling. Man har bland annat satsat på utvecklingsområdena: Det ideella ledarskapet Cirkelledarskapet Folkhälsa Samarbetet med de SF som har samarbetsavtal Håkan Danielsson Förbundsrektor SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 3
FOLKBILDNINGSMÄSSIG KVALITET Genom att vi är ett studieförbund ger det oss stora möjligheter att stimulera människors lärande, stärka engagemanget och på så sätt bidra till att utveckla det lokala föreningslivet. Vi ser lärandet som en livslång process där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt där vi lär med och av varandra. Under året har dialoger genomförts med specialidrottsförbund/medlemsorganisationer (SF/MO) när det gäller på vilket sätt deras utbildningsverksamhet sker nu och önskas genomföras i framtiden. Vår känsla är att fler SF/ MO önskar hjälp med nationella satsningar som genomförs med folkbildningens metoder och former. Där har vi en viktig uppgift i planeringsskedet, då vår pedagogiska kompetens kan tas tillvara och vi kan medverka till bästa möjliga studielösning. God folkbildningsmässig kvalitet är grunden för all verksamhet som vi anordnar och något vi eftersträvar. Vår bas är folkbildning, men viss verksamhet som vi genomför rapporteras inte till folkbildningsrådet som statsbidragsberättigad folkbildning. Vi är där när idrotten lär SISU Idrottsutbildarna har samverkat med 5 923 idrottsföreningar, vilket är en minskning med 337 från 2004. Antalet studietimmar minskade 2005 med knappt 11 procent från 1 623 356 till 1 446 526. Minskningen beror bland annat på vårt interna uppföljningsarbete som innebär ett ökat kvalitetsarbete. Totalt har 72 638 arrangemang genomförts, vilket är en minskning med 8 procent från 2004. Andelen kvinnor ligger kvar på samma nivå som tidigare år och motsvarar 41 procent av det totala antalet deltagare i folkbildningsarbetet, det vill säga av 602 929 deltagare är 247 877 kvinnor. Fokus på cirkelledaren Under året har vi tagit fram två verktyg till stöd för våra cirkelledare. Dels ett introduktionsmaterial, Välkommen som cirkelledare, som ger nya cirkelledare en inblick i hur det är att vara cirkelledare, vad man bör tänka på samt lite tips inför starten. Ytterligare ett utbildningsmaterial för cirkelledare har tagits fram, Guide för cirkelledare. Ett material som lämpar sig som fördjupning till cirkelledare som har erfarenhet av cirkelledarrollen. Syfte med materialet är att ledaren ska få med sig ett antal viktiga redskap, metoder och olika inlärningsstilar. Guiden vill öka förståelsen för folkbildning i allmänhet och folkbildningen inom SISU Idrottsutbildarna i synnerhet. Distansutbildning Under de senaste åren har särskilt fokus lagts på att öka den pedagogiska kompetensen kring distansutbildning. Våra medarbetare har utbildats i att leda distanscirklar 4
och -utbildningar. Det syns dock inte i antal redovisade studietimmar då efterfrågan inte är särskilt stor. Orsakerna kan vara många. Det kan vara problem kopplat till tekniken; hårdvara och programvara. Det kan bero på ovana eller brister i den speciella studieteknik som krävs. Det kan också vara så att det personliga och fysiska mötet är det centrala i all studiecirkelverksamhet. Under 2005 genomfördes 1 137 studietimmar, vilket är en minskning från 2004 då motsvarande siffra var 1 835 studietimmar. Verksamheten har genomförts i åtta olika distrikt i landet. Under året har en Baskurs metod med åtta deltagare arrangerats. Prioriterade målgrupper inom folkbildningen Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder samt arbetslösa i samhället är särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Under verksamhetsåret genomfördes totalt 102 682 studietimmar, vilket ska jämföras med 123 887 studietimmar under 2004. Arbetslösa Vår verksamhet mot arbetslösa har fortsatt att öka under året. Åtta distrikt har sammanlagt redovisat 14 662 studietimmar. Det är en liten ökning med 2 procent från 2004. Ökningen kan förklaras med att antalet arbetslösa i samhället totalt har ökat och att man har satsat på riktade arbetslöshetsåtgärder. Invandrare Integrationsarbetet inom SISU Idrottsutbildarna är betydelsefullt och idrottens gränsöverskridande faktor medverkar till att många med utländsk bakgrund deltar i verksamheten. Under året har 50 391 studietimmar genomförts för denna målgrupp. En minskning med 24 procent från 2004 då det redovisades 66 176 studietimmar. Funktionshindrade SISU Idrottsutbildarna har genomfört verksamhet för personer med funktionshinder och rapporterat 37 629 studietimmar under året, vilket motsvarar en minskning på 18 procent. Av våra 21 distrikt har 20 rapporterat verksamhet under året. Kultur Kulturella inslag i idrotten är viktiga. Kulturprogram är den verksamhet som framförs eller redovisas inför publik och som har en sådan utformning i tid och rum att närvaro, STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING 1999 2005 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Cirklar 72 638 79 045 69 755 65 588 59 942 57 264 50 272 Deltagare 602 929 659 314 581 873 538 432 484 760 455 147 395 209 Studietimmar 1 446 526 1 623 356 1 485 306 1 414 980 1 312 152 1 233 852 1075 238 Andel kvinnor 41,10 % 39,60 % 40,00 % 39,50 % 39,50 % SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 5
KULTURPROGRAMMENS UTVECKLING 1999 2005 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Antal program 16 261 15 148 14 985 13 491 11 542 12 196 10 591 Deltagare 2 109 476 2 167 913 1 995 937 1 707 824 1 601 741 1 744 937 2 641 559 delaktighet, upplevelse och eftertanke skapas. I föreningen kan det exempelvis handla om musik eller sång, utställningar, film, foto eller bild. Det totala antalet genomförda kulturarrangemang under året var 16 261, en ökning med 7 procent. Ökningen beror på att fler har börjat använda forumteater. Annan gruppverksamhet Annan gruppverksamhet är den verksamhetsform som genomförs i friare former än studiecirkeln. Det kan till exempel vara barnkulturaktiviteter, framtidskvällar eller någon annan form av pedagogisk inledning till en utbildningsprocess. SISU Idrottsutbildarna genomförde 334 878 studietimmar under året. Det är en minskning med 7 procent från 2004 då 360 927 studietimmar redovisades. Barnkultur Barn och ungdomar är en stor del av idrottens medlemmar och därför är det angeläget för oss att fortsätta utveckla former för unga att delta i vår verksamhet. Att arbeta i barnkulturgrupper som är anpassade till ålder och mognad hos barn och där de ges möjlighet att i skapande former uttrycka sina tankar, känslor och funderingar är ett sådant exempel. Barn lär genom att bearbeta sina upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra och gemensamt visa upp det i form av utställningar eller föreställningar. Att leda barnkulturgrupper ställer stora krav på cirkelledarna som bör ha kunskap och redskap för att möta barnen. Verksamheten redovisade 175 788 studietimmar, en nivå som motsvarar föregående år. 6
Utvärdering och uppföljning Folkbildningens grundtanke är att människor i tider av förändring ska få möjlighet att lära om och lära nytt genom att bland annat lära av varandra. Detta gäller även i genomförandet av folkbildningsarbetet, där en löpande uppföljning och utvärdering ger underlag för fortsatt verksamhetsutveckling. Verksamhetsuppföljning Folkbildningsrådets skärpta krav på verksamhetsuppföljning syftar ytterst till att värna kvaliteten i folkbildningsarbetet. Förbundskansliet har i enlighet med detta genomfört en fördjupad uppföljning av verksamhet i 12 SISUdistrikt. Uppföljningen har detta år fokuserat på föreningar med omfattande folkbildningsverksamhet (över 1 000 studietimmar). Totalt har över 7 700 cirklar och annan gruppverksamhet med drygt 190 000 studietimmar och 2 900 kulturprogram granskats. Vi har också telefonintervjuat 90 studiecirkelledare och 89 cirkeldeltagare. Resultaten ger oss anledning att särskilt uppmärksamma följande frågor: utbildningsuppdrag från idrotten, studier i anslutning till skolan/idrottsgymnasier samt studier för funktionshindrade, gränsdragning vid utövande/träning och studier, funktionärscirklar inför arrangemang, idrottsskolor och verksamhet för barn och barnkultur. Kvaliteten och tydligheten i de administrativa rutinerna måste förbättras. Granskning och samråd Nationellt etikforum Etiska gränsdragningsfrågor som studieförbunden gemensamt tagit ställning till inom Nationellt etikforum är helt avgörande för folkbildningens förtroende i samhället, men också hos bidragsgivande myndigheter och för respekten studieförbunden emellan. Under året har Nationellt etikforum enats om skrivningar kring: Studieförbunden och kommunerna Gränsdragningen mellan studier/övning, utövande/träning samt produktion/tillverkning Studieförbundens anordnarskap Under året har en utvärdering av arbetet genomförts och Folkbildningsförbundet arbetar med att förtydliga Nationellt etikforums uppdrag och ansvar. Distriktsdialoger Under våren genomfördes som planerat ett antal distriktsbesök. Som ett resultat av kanslisamordningen testades under hösten gemensamma distriktsdialoger för SISU Idrottsutbildarna och RF. Erfarenheterna från dessa dialoger kommer att ligga till grund för den framtida dialogen mellan centrala och regionala nivåerna. Verksamhetsredovisningen och dataprogrammet GUSTAV Verksamhetsredovisning sker i dataprogrammet GUSTAV som vi fortsatt att utveckla under året. Ett flertal utbildningar av personal har genomförts vilket ökat insikten om de olika möjligheter som finns i programmet. Statistik och nyckeltal Kvantitativa data ger oss både överblick över verksamheten samt möjlighet till mer ingående analyser och jämförelser exempelvis mellan studieförbunden men också mellan och inom olika SISU-distrikt. De två dokumenten SISU Idrottsutbildarna sedd genom siffror, 2004 samt Nyckeltal SISU Idrottsutbildarna 2004 års verksamhet har sammanställts. Kommunala granskningar Granskningar från kommuner och landsting har under året genomförts i allt större utsträckning. Anslagsgivarna visar på detta sätt ett allt större intresse för studieförbundens verksamhet vilket är positivt. För SISU Idrottsutbildarnas del har granskningen resulterat i allt större fokus på kvalitetsfrågorna och vikten av en fungerande kommunal dialog. Erfarenheterna kommer att återföras till SISU-distrikten genom justeringar i vårt riktlinjedokument, men också genom löpande dialoger med distrikten. Efter genomförandet av verksamhetsuppföljningen utarbetades en PM till distrikten inför slutrapporteringen av 2005 års verksamhet. Gemensam cirkeldeltagarundersökning Folkbildningsrådet har gemensamt med studieförbunden genomfört en ny cirkeldeltagarundersökning avseende 2004. Undersökningen har denna gång byggt på dels en enkätundersökning (slumpmässigt urval [SCB]: 1200 deltagare per studieförbund), dels en intervjuundersökning SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 7
av 10 deltagare/studieförbund i samverkan med Dalarnas forskningsråd. Enkäten besvarades av nästan 50 procent. Av dessa uppgav cirka 11 procent som svar på en fråga i enkäten att de inte skulle ha deltagit i den aktuella cirkeln. För SISU Idrottsutbildarnas del var denna siffra högre, något som föranlett ett ingående uppföljnings- och analysarbete. Det kan finnas många förklaringar till detta resultat men framför allt förefaller det handla om att vårt folkbildningsarbete är så integrerat i idrottens föreningsliv att deltagare många gånger kan ha varit omedvetna om att de deltagit i en studiecirkel i SISU Idrottsutbildarnas regi. Detta ställer krav på en ökad tydlighet i vårt anordnarskap. Vissa administrativa ofullkomligheter medför också översyn av administrativa rutiner. Sammantaget redovisar undersökningarna en mycket positiv bild av cirkeldeltagarnas upplevelser. För SISU Idrottsutbildarnas del kan vi glädjas över förhållandevis många unga deltagare, en betydande nyrekrytering samt ett mycket stort kunskapsintresse hos deltagarna. Utvärderingsprogram 2004-2005 Den årliga genomgången av genomförda utvärderingar inom SISU Idrottsutbildarna, och som redovisas i de så kallade Avstämningsrapporterna, visar även denna gång på en spridning bland SISU-distrikten och bredd i de ämnen som belyses. Bland de cirka 30 redovisade utvärderingarna återfinner vi frågor om arbetslöshetsprojekt, effekt och kvalitet, kompetensutveckling, kultur, Sida- och integrationsprojekt samt ungdomar. Cirkel- och kulturledarna är SISU Idrottsutbildarnas spjutspetsar ute i verksamheten. Det är i mötet mellan dessa och deltagarna lärandet utvecklas och verksamheten formas. I skriften Ett sjusärdeles SISU med cirkelledarrollen i fokus analyserar och reflekterar Stellan Boozon, Vuxenutbildarcentrum/Linköpings universitet, över utfallet av cirka 50 intervjuer med erfarna cirkelledare i SISU Idrottsutbildarna. I skriften gör författaren ett antal viktiga konstateranden: Förtydliga och utveckla cirkelledarrollen Satsa på en grundläggande utbildning för alla cirkelledare, för att tydliggöra anordnarrollen men också att kvalitativt utveckla cirkelns inre arbete Utveckla det pedagogiska språket och därigenom det pedagogiska handlandet För att belysa projekt som arbetsform samt dess påverkan på respektive inom organisationen har det tidigare genomförda Integrationsprojektet (1998 2001) följts upp. Dessutom har inom utvärderingen genomförts en kartläggning av etnisk bakgrund hos förtroendevalda och anställda inom SISU Idrottsutbildarna. Några slutsatser är: 8
Den ideologiska förankringen inom organisationen var bristfällig Projektkompetensen bör utvecklas och projekt bör inte i huvudsak ses som en finansieringsform Projektledarnas kompetens bör i större utsträckning tas tillvara Strategier att gå från projekt till ordinarie verksamhet är dåligt utvecklade Projekt som form var kanske inte den mest lämpliga för denna typ av utvecklingsinsats Den etniska sammansättningen av den svenska befolkningen återspeglas inte i den etniska sammansättningen bland förtroendevalda och anställda För ett lyckosamt integrations- och mångfaldsarbete rekommenderas att en Mångfaldsplan tas fram I rapporten Lär en, lär flera redovisas en kartläggning av resursanvändning för den interna mötesverksamheten. En organisation av SISU Idrottsutbildarnas karaktär och uppgift är beroende av olika mötesplatser för bland annat erfarenhetsutbyte. Resultatet visar också på att omfattande mötesverksamhet i varierande former förekommer men samtidigt är det skillnader mellan distrikten. Frågor som aktualiseras gäller också förtroendevaldas delaktighet, effekter av omfattande projektverksamhet, hur samverkan DF och SISU Idrottsutbildarna påverkar olika mötesplatser samt behovet av gemensam planering och grundstruktur på mötesverksamheten inför kommande utmaningar. STUDIECIRKELVERKSAMHETEN DE FEM STÖRSTA MEDLEMSORGANISATIONERNA 2005 Arrangemang Deltagare Studietimmar Fotboll 20 876 178 819 462 298 Ridsport 10 838 91 406 155 675 Ishockey 5 650 49 307 112 000 Golf 5 184 40 321 100 148 Handboll 3 550 27 615 69 412 2004 Fotboll 22 246 191 087 479 286 Ridsport 10 856 90 517 164 639 Ishockey 6 459 54 262 128 030 Golf 6 306 50 177 122 663 Handboll 3 136 27 710 65 287 2003 Fotboll 20 668 174 777 441 701 Ridsport 9 780 81 595 148 943 Ishockey 5 960 47 576 115 523 Golf 5 295 43 355 101 110 Handboll 2 551 21 332 54 470 SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 9
VI VAR HÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE Plattformen idrottens barn- och ungdomsledarutbildning Inom ramen för Handslagets ledarförsörjning, utvecklade och genomförde 20 SF under våren fem gemensamma pilotutbildningar för barn- och ungdomsledare. Deltagarna var mycket positiva till att utbildningarna var gränsöverskridande. Utbytet av kunskap och erfarenheter med ledare från andra idrotter uppskattades. SISU Idrottsutbildarnas roll var att leda utvecklingsarbetet och i vissa fall fungera som utbildare. Under hösten har arbetet fortsatt, drygt 30 SF har enats om innehållet i en gemensam barn- och ungdomsledarutbildning. Utbildningen omfattar mellan 15 och 20 timmar och innehållet baseras på fyra block: barns och ungdomars utveckling, ledarskapet, barnet/ungdomen i centrum samt pedagogiken i praktiken. Formen kommer att variera i landet och utbildningen genomförs både som kurs och studiecirkel. Elitidrotten en del av idrottsrörelsen Utveckling av utbildningsinsatser och lärande processer inom elitverksamheten ges allt större prioritet i våra MO. Ett exempel är det utvecklingsprogram som initierats av friidrottens förbundskapten Thomas Engdahl. I augusti 2006 avgörs EM i friidrott i Göteborg. En huvuduppgift för ledningen är att få alla individer att dra åt samma håll och ta gemensamma tag. Ett sätt att säkerställa detta är ett program som lägger grunden till ett effektivt och högpresterande ledningsteam. Innehållet handlar bland annat om att utforma en inriktning med bärande värderingar och förhållningssätt för ledningsfunktionen. Programmet genomförs i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Metodiskt bygger träffar och sammankomster på hög deltagarmedverkan genom samtal, diskussioner, tester och praktiska övningar. Idrott i rörelse Svenska Handikappidrottsförbundet har under året fortsatt sitt arbete med Vision 2005. Arbetet har skett i nära samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Processen har varit spännande och innehållit många givande möten och träffar av skiftande karaktär. Alltifrån föreningsmöten, möten i specialidrottsdistriktsförbund (SDF), förbundsmöten till stormöte. Syftet med processen har varit att få hela handikappidrottsrörelsen att dra åt samma håll. Processen avslutades i november med en stor tankesmedja där cirka 400 deltagare under SISU Idrottsutbildarnas ledning jobbade igenom de områden som under processens gång prioriterats. Glöden i smedjan var de fantastiska arbeten som genomfördes med olika pedagogiska upplägg med inslag av kulturella uttrycksformer som användes för att stimulera kreativitet och engagemang alltifrån vykortsskrivande, skapande av löpsedlar till målning av egna konstverk. Vi är nu ett förbund med en gemensam syn på framtiden. Tack SISU Idrottsutbildarna för en enorm positiv insats och kompetent bollplankspartner. Nu vill vi ytterligare utveckla samarbetet med er i hela rörelsen! Stig Carlsson generalsekreterare, Handikappidrottsförbundet 10
TVÅ BLIR EN Gemensamt riksidrottskansli Vid sina sammanträden i maj 2004 beslutade förbundsstyrelsen och riksidrottsstyrelsen att slå samman SISU Idrottsutbildarnas och RF:s centrala kanslier till ett gemensamt riksidrottskansli under ledning av en gemensam riksidrottschef. En förväntad effekt av sammanslagningen är förbättrad service till framför allt medlemsförbunden, förenklade kontaktvägar liksom ökad kvalitet och effektivitet. En process, som involverade medarbetare från båda organisationerna, pågick fram till den formella sammanslagningen den 9 maj. Den nya organisationen består av fem avdelningar: Stab, Idrottsservice, Kommunikation och samhällskontakter, Idrottsutveckling samt Uppdrag och utveckling. Samtliga medarbetare behåller sin tidigare arbetsgivare, men arbetar med uppgifter från både RF och SISU Idrottsutbildarna. Trots att besparingsåtgärder inte varit syftet med sammanslagningen visar en sammanräkning att antalet medarbetare minskat under året. En av anledningarna är att en effektivare organisation medfört att nyanställningar kunnat undvikas och ersättare för lediga tjänster inte alltid varit nödvändiga. Riksidrottsmötet 2005 Som en del av riksidrottsmötet i Västerås genomfördes SISU-stämman den 21 maj. Bland de ärenden stämman hanterade kan nämnas bifall till den av RF-stämman tidigare beslutade Idrottens jämställdhetsplan. En föreslagen stadgejustering, som innebär att organisationens namn ändras från Idrottens studie- och utbildningsorganisation SISU Idrottsutbildarna till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna, kunde också fastställas. Under stämman avhandlades sammanlagt fem inkomna motioner vilka behandlade ämnen som fördelning av statsmedel, idrottens men även morgondagens utbildning, modeller för kvalitetsbedömning samt internationella mötesplatser. Stämman utsåg också Lars Edwinson, avgående ledamot i förbundsstyrelsen, till SISU Idrottsutbildarnas förste hedersledamot. SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 11
En ständigt pågående uppgift för en utbildningsorganisation är att spana på, fundera kring och söka efter nya pedagogiska metoder och arbetssätt. SAMARBETE MED MEDLEMSOGANISATIONERNA SISU Idrottsutbildarna har under året samarbetat med flertalet medlemsorganisationer. För att möta idrottens behov utbildar vi årligen processledare i organisationslära, förståelse för olika personlighetstyper, gruppdynamik och ett stort urval av metoder, verktyg och arbetsmodeller att användas i utvecklingsarbeten som processledare. Vi engageras bland annat som utbildare, samordnare, seminarieledare, utredare och utvecklingsstöd. Planeringen och det förberedande arbetet är avgörande för resultatet och därför läggs stor vikt vid detta. Ishockey Etikseminarium Svenska Ishockeyförbundet arrangerade ett seminarium i september med rubriken Spelregler på och utanför rinken. Deltagare var förbundets samtliga distrikt, elitklubbar och förbundsledning. Seminariet genomfördes i samarbete med Svenska Kyrkan och Mora IK. Bland annat presenterades Ishockeyförbundets nya projekt Fair Play och Respekt. I förbundets omfattande projekt Ishockeyns värdegrunder har det varit naturligt att samverka med SISU Idrottsutbildarna, vars insats varit helproffsig och det har säkert även bidragit till att flera SDF därefter tagit initiativ till egna projekt kring etik- och moralfrågor. Förbundsprojektet kommer att fortgå till 2007 och vi ser fram emot fortsatt gott samarbete. Hans Nyberg vice ordförande, Svenska Ishockeyförbundet samt ordförande Svenska Hockeyligan 12
Handboll utbildning av utbildare och cirkelledare Svenska Handbollförbundet och SISU Idrottsutbildarna har tillsammans genomfört en kombinerad utbildarutbildning och cirkelledarutbildning. Utbildningen gav dels en fördjupad insikt i handbollens nya deltagarmaterial för barn- och ungdomstränare, Framtidens handbollspelare, dels en ökad kunskap om den viktiga cirkelledarrollen och hur det går att utbilda blivande cirkelledare på föreningsnivå. fick lära sig olika modeller för att arbeta med utvecklingsfrågor och det utarbetades också en handlingsplan för föreningarnas fortsatta delaktighet i arbetsprocessen kring förbundets strategiska plan. SISU Idrottsutbildarna gjorde ett fantastiskt bra jobb och stöttade hela processen, från planering och genomförande till utvärdering och uppföljning. Torbjörn Johansson generalsekreterare, Rugbyförbundet Vi ser SISU Idrottsutbildarna som en viktig och naturlig samverkanspart i projektet och i genomförandet av utbildningen. I det fortsatta arbetet med att utveckla framtidens handbollsspelare kommer samarbetet med SISU Idrottsutbildarnas distrikt att ha stor betydelse för att vi på ett bra sätt ska nå ut med handbollens budskap till landets alla föreningar. Hans Östlund utvecklingschef, Handbollförbundet Badminton Organisations- och verksamhetsutveckling Svenska Badmintonförbundet har under året startat ett arbete för att ta fram en verksamhetsinriktning och en strategi för hur den ska förankras i förbundet. Parallellt har ett utvecklingsarbete skett med förbundsstyrelsen. Fotboll Att arbeta i projekt Svenska Fotbollförbundet har i samverkan med SISU Idrottsutbildarna genomfört två utbildningar i projektarbete under året för sin kanslipersonal. Utbildningen har pågått under tre dagar med ett visst arbete mellan de olika stegen. Vi har gått in i utbildningen med olika förkunskaper. Trots det har alla tyckt att utbildningen var både inspirerande och utvecklande. Utbildningen under våren fick så mycket lovord internt mellan medarbetarna att vi lade in en ytterligare utbildning även under hösten. Britt-Marie Kihlman personalchef, Fotbollförbundet Vi är inne i en förändringsprocess både vad gäller verksamhet och organisation och nyttjar därför SISU Idrottsutbildarnas processledarresurser som en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Den första fasen är genomförd i de båda delprojekten och nu arbetar vi vidare utifrån den grund som genom detta har lagts. Jan Åhrberg projektledare, Badmintonförbundet Rugby Förbunds- och föreningsutveckling Svenska Rugbyförbundet genomförde en stor föreningskonferens med syftet att starta ett föreningsutvecklingsarbete som ska utgöra underlaget för Svenska Rugbyförbundets strategiska plan för 2008 2011. Föreningarna SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 13
PROJEKT Satsning på demokrati och föreningskunskap Vid RF-stämman samt SISU-stämman 2003 antogs motioner som uttryckte önskemål om en övergripande satsning kring föreningskunskap och demokratifrågor. Syftet var att höja statusen för dessa frågor och samtidigt öka medlemmarnas delaktighet och inflytande i föreningslivet. För att få en förankring inom idrottsrörelsen bildades en projektorganisation med representation från SISU Idrottsutbildarna, RF, RF:s ungdomsråd samt några specialidrottsförbund. Strategin har varit att under 2005 sätta fokus på området och ta fram verktyg och metoder som föreningar och distriktsorganisationer ska kunna arbeta med. Den prioriterade målgruppen för projektet har varit nya ungdomar och ledare. Vid en tematräff, som arrangerades i samarbete med DemokratiAkademin, för över 60 nyckelpersoner från distrikts- och specialidrottsförbund var demokrati ett inslag. Fem nyhetsbrev har producerats. Dessa kompletterades med studieplaner för självstudier samt två webbaserade material på SISU Idrottsutbildarnas hemsida samt har skickats direkt till ett hundratal prenumeranter. I november genomfördes en central utbildarutbildning för cirka 30 deltagare från distriktsförbunden och SISU Idrottsutbildarna. U-landsinformation inom idrotten Under året har SISU Idrottsutbildarna med stöd från Sida arbetat för att sprida kunskap om förhållanden i utvecklingsländer. För att nå det övergripande informationsmålet, att det är möjligt att halvera fattigdomen till år 2015, är vårt effektmål att sprida en realistisk syn på och attityder kring utvecklingsländer. Målgrupp för arbetet är framför allt barn och ungdomar. Åtta av SISU Idrottsutbildarnas distrikt har medverkat i de 15 projekt som gernomförts. EQUAL-projektet 1 + 1 = 3 Många av landets idrottsföreningar administreras av ensamarbetare med lönebidrag. För att stärka dessa har ett så kallat EQUAL-projekt 1 + 1 = 3 startat i fem distrikt: Skåne, Småland, Västernorrland, Jämtland- Härjedalen och Västerbotten. Projektet, som får stöd från EU, drivs i partnerskap mellan SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsförbundet, Arbetsgivaralliansen, Trygghetsrådet, HTF och Fastighetsanställdas förbund och syftar till att skapa bättre arbetsförhållanden och en tryggare arbetssituation för ensamarbetarna. Idrott och artros SISU Idrottsutbildarna medverkar i ett treårigt projekt tillsammans med Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Reumatikerförbundet. Projektet avslutas juni 2006. Projektets övergripande mål är att skapa kännedom om sambandet mellan knäskada och artros, att sprida kunskap om förebyggande träning för att undvika knäskador samt att utveckla träningsprogram som minskar antalet knäskador med risk för artros som följd. Projektet har under detta år fokuserat framför allt på två saker, en CD-ROM-skiva med övningar för förebyggande träning anpassad till berörda förbund (basket, handboll, fotboll och innebandy) och att förankra projektet djupare i respektive SF samt hjälpa dem att hitta strategier för hur kunskaper ska nå tränare och ledare. En utbildarutbildning har genomförts inom aktuella förbund för att de ska kunna ge tränarna i sina respektive idrotter djupare kunskap i förebyggande träning. Projektet har också genomfört en temakväll för cirka 80 personer i samarbete med EIC-norr för att presentera CD-ROM-skivan och ge tränare och ledare på föreningsnivå en inblick i vad förebyggande träning innebär i praktiken. Elittränarutbildning ETU-projektet 2003 2005 som genomförts på uppdrag av Riksidrottsförbundet avslutades under året. Verksamhetsidén var att Svensk elittränarutbildning ska utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för elitidrottare att hålla världsklass i nationella och internationella tävlingar. Projektets syfte har varit att lägga fram förslag till framtida struktur för svensk tränarutbildning bland annat genom att: 14
Utveckla och etablera en modell för grundläggande tränarutbildning och bidra till att denna implementeras i SF Utveckla och genomföra utbildningsprogram för elittränare Företräda idrottsrörelsen som samtalspartner i kontakter med universitet, högskolor och andra institutioner som erbjuder elittränarutbildningar SF:s tränarutbildning En utbildningsmall och en handledning som tjänar som stöd för utbildare finns framtagen och presenteras på SISU Idrottsutbildarnas hemsida. Idrottens elittränarutbildning Sammanlagt 65 elittränare från 25 olika SF har genomfört ett utvecklingsprogram omfattande 500 timmar för vidareutbildning av elittränare. Erfarenheterna från dessa utbildningar har medfört vissa förändringar och från och med 2006 erbjuds elittränarutbildningen av SISU Idrottsutbildarna. Eftergymnasiala idrottsutbildningar Uppskattningsvis finns det cirka 400 kortare kurser och längre utbildningsprogram vid över 20 högskolor. Ett stort antal eftergymnasiala utbildningsinstanser är intresserade av ett tätare samarbete kring en framtida tränarutbildning på högre nivå. Ledar- och tränarutbildning inom prestations- och elitidrott SISU Idrottsutbildarna har tillsammans med RF under året utvecklat utbildningspaket för tränare och ledare inom prestations- och elitidrott. Utbudet erbjuds från och med 2006 i form av kurser och utvecklingsprogram. Aktuellt utbud finns tillgängligt på SISU Idrottsutbildarnas hemsida. SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 15
KURSER OCH KONFERENSER Under året har kurs- och konferensverksamheten som ska tillgodose idrottens behov av utveckling och utbildning vidareutvecklats. SISU Idrottsutbildarna erbjuder i samarbete med Bosön Idrottsfolkhögskola och experter inom olika kompetensområden ett gediget och varierat kursutbud som gör oss unika inom idrottsutbildning. Förutom ett basutbud av kurser inom områden som pedagogik, idrottsadministration, ledarskap och friskvård, erbjuder vi också våra medlemsorganisationer att vara en professionell samarbetspartner vid genomförandet av större konferenser och konvent. Fyrtio kurser och sju konferenser/konvent har genomförts under året. Några exempel på kurser är: processledarutbildning, idrottsjuridik, sponsring, idrottsmassage och olika utbildningar i beteendevetenskap. Kurs i sponsring Hur når man som litet förbund fram till företag i konkurrensen med de stora publikdragande idrotterna? Under denna kurs fick deltagarna lära sig att analysera företagens motiv för sponsring, analysera sammanfallande målgrupper, hitta sin idrotts särart och unika erbjudanden samt att argumentera för och förpacka dem. En strålande utbildning som var oerhört lärorik. En viktig kurs för oss som jobbar inom idrotten, och vi ser gärna en fortsättning! Massage steg 1, grundkurs Kursen riktar sig till aktiva eller ledare inom idrotten och ger en enkel genomgång av svensk klassisk massage. Kursen är förberedande för den idrottsinriktade massörutbildning (certifiering) som arrangeras i samarbete med Bosön Idrottsfolkhögskola och Medicinskt kursforum. Bra nivå på innehåll och upplägg samt bra balans mellan teori och praktik. Mycket bra kurs med mycket praktisk tillämpning och kursen har definitivt ökat mitt intresse för massage. Bättre ungdomsidrott för bättre elit SISU Idrottsutbildarna arrangerade under våren i samarbete med RF och Sveriges Olympiska Kommitte (SOK) ett konvent på Bosön med cirka 100 deltagare. Konventet fokuserade på hur vi kan ge våra idrottsungdomar bästa förutsättningarna och stöd för en prestationsutveckling. Under seminarierna lyftes framgångsnycklar, kärnfrågor och goda exempel på ungas satsning mot eliten, både ur ett ledar- och forskningsperspektiv. Speciellt inbjudna var SF:s sportchefer, elit- och landslagsansvariga samt ungdoms- och utbildningsansvariga. Dessutom medverkade representanter från våra regionala elitidrottscentra. Detta var definitivt bland det bästa jag varit på sedan jag, som tränare, började nosa på elitidrott för snart 30 år sedan! Forskare och ledare från olika discipliner och från olika länder gav oss budskap och kunskaper som är betydelsefullt för utvecklingen av framtidens elitidrottare. Tomas Lyth, spelarutvecklingsansvarig, Fotbollförbundet Domarkonvent I augusti arrangerades för första gången ett sedan länge efterfrågat domarkonvent på Bosön. Sammanlagt samlades cirka 100 domare från åtta olika lagbollsporter fotboll, ishockey, innebandy, basketboll, handboll, bandy, rugby och amerikansk fotboll. Syftet med mötesplatsen var att diskutera domarrollen och utbyta erfarenheter i ett mellan idrotterna gränsöverskridande perspektiv. Deltagarna fick ta del av intressanta föreläsningar inom områden som exempelvis fysisk träning, kost och domarpsykologi. Konventet avslutades med en paneldebatt, där ett antal inbjudna elittränare fick diskutera sina relationer och attityder under temat Att arbeta tillsammans med domare. Mycket intressant och lärorikt utbyte, hoppas på en fortsättning. Sådana här träffar borde arrangeras åtminstone vartannat år. 16
BOSÖN IDROTTSFOLKHÖGSKOLA Vid en summering av det gångna året kommer vi inte ifrån den ekonomiska utmaning som vi ställdes inför, mitt i ett pågående läsår. Under året skulle kostnaderna minskas med drygt en och en halv miljon jämfört med 2004. Större delen av nedskärningen skulle ske under höstterminen 2005 och huvuddelen tas på personalsidan. Parallellt med kostnadsminskningar stod vi inför en förnyelse av Idrottskonsulentlinjen, en justering av Idrottslinjens kursplan och en förändring av organisationen på skolan. När året nu är till ända konstaterar vi att vi nådde det ekonomiska målet! Dessutom har åtgärdspaketet gett god effekt. En nyskapad tjänst som biträdande rektor har ersatt ett system med linjeföreståndare, vilket har stärkt skolledningen rejält. Vidare har vi smugit igång ett system med lärararbetslag som har fallit väl ut. Allra roligast är att se den nya klassen med Idrottskonsulenter. Flera av de förändringar som har gjorts i kurs- och momentplaner har mottagits väl av eleverna och de har genomförts med stor entusiasm tillsammans med lärarlaget. Långkurserna Drygt sextio idrottskonsulenter examinerades i juni efter två års studier. Redan under hösten fick vi rapporter om att många hade fått intressanta jobb i idrottens tjänst. Ett trettiotal elever från Idrottslinjen såg dagens ljus redan i maj och flertalet har nu behörighet för fortsatta studier på högskolenivå. SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 17
Under våren genomfördes ett försök med en preparationsutbildning för Idrottslinjen, Bosöns internationella idrottsklass, riktad i första hand till idrottare med utländsk bakgrund, och med ett annat modersmål än svenska. Elva elever deltog och försöket föll väl ut, då sex (av de elva) ansågs mogna att gå in på Idrottslinjen. Tyvärr saknades ekonomiska resurser för en uppföljning med ytterligare en klass. Vår allmänna uppfattning är att våra långkurser fungerar mycket väl. Eleverna kommer tidigt in i folkhögskoleverksamhet och tar till sig den pedagogiska grundsyn som den står för. En ständig ström av elever ser och tar möjligheten att lära känna sig själva, ta igen vad de eventuellt missat i kommunala skolan eller att höja sin kompetens utan högskolepoäng som morot. Antalet sökande ökade ytterligare och hamnade i år på 375, bland annat beroende på en ökad marknadsföring. Under hösten 2005 har vi lagt än mer energi på marknadsföring och hoppas på att det ska ge stor effekt vid kommande antagning. Samverkanskurser Vi har genomfört 84 kurser med nästan 3 000 deltagare. Liksom tidigare år har golf, friidrott, fotboll och ishockey utgjort stommen.vi gläds också åt att få jobba med mindre förbund som triathlon och konståkning. I några fall samarbetar vi även med Elitidrottscentrum (EIC), när deras elitstöd övergår till utbildning av utövare och förbundskaptener. Idrottens elittränarutbildning genomförs som samverkanskurs och utgör ett gott exempel på att gränsöverskridande utbildning mellan olika idrotter föder nya idéer, ny kompetens och värdefulla nätverk. Kurser utan folkbildningsbidrag Efter flera år med en jämn ström av deltagare till våra längre kurser, idrottsmassage respektive friskvård, ser vi en nedgång i båda fallen. Elva massörer examinerades i juni efter en intensiv termin med mycket teori och praktik. Till höstens intag av friskvårdskonsulenter var antalet sökande få men beslut togs trots det att starta och genomföra kursen med åtta deltagare. Antalet dagar har utökats för att ge plats åt en delkurs i kostrådgivning. En ny kursomgång med Stockholms idrottsförvaltning och all dess personal samt ett antal en- och tvådagarsarrangemang för företag och organisationer i närområdet har genomförts. Studie- och andra besök Drygt 20 skolor har besökt Bosön under året, med information, rundvandringar och inspirationsföreläsningar på programmet. En spännande grupp hade rest långt, nämligen från Boston University. De tio deltagarna går en utbildning där bland annat konstruktion av ett sports complex ingår i kursplanen. Som en konsekvens av detta besök har Bosön IFHS en distansplats i kursens advisory board. Utöver gruppen från Boston har vi stått som värd för fyra internationella besök. I övrigt har flera distrikt, några enstaka föreningar och olika enheter inom Lidingö kommun avlagt officiella besök på skolan. Utvecklingsinsatser, ideologisk profilering och rörelseanknytning Flertalet lärare har under året deltagit i fortbildande kurser. Rektor har deltagit i en rektorsutbildning som pågår under två år. Den administrativa personalen har deltagit i assistentkurser av olika slag, processledarutbildning samt arbetsmiljökurs. Ny kraft har lagts på att kommunicera med idrottsrörelsen för att göra specialidrottsförbund och distriktsgrupper mer delaktiga i skolans utveckling. I den nya kursplanen för Idrottskonsulentlinjen har idrottsrörelsen fått en mer markant plats, på bekostnad av fitness- och gymområdet. 18
En klass på Idrottskonsulentlinjen var under året på studiebesök i Tanzania, med ett vändande besök hos oss några månader senare. Efter mycket ansökningsmöda har ett stort EU-projekt beviljats. Syftet med projektet är att inrätta en utbildning för personal på idrottsanläggningar, med målet att skapa nya karriärmöjligheter inom yrkeskåren. Förstärkningsbidraget Under läsåret har vi haft två elever i rullstol, en hörselskadad och två synskadade elever vilka har krävt särskilda insatser och specifika hjälpmedel. Eleverna i den internationella klassen, som studerade här under vårterminen, var alla i behov av extra insatser på olika områden, bland annat i ämnet svenska. I övrigt noterar vi en ökande andel elever med läsoch skrivsvårigheter. Inte sällan är eleverna diagnostiserade dyslektiker. Utöver det möter vi allt fler bokstavselever. Sammantaget kräver nuvarande årskullar större egen tid med lärarna. Vårt behov av kuratorshjälp överstiger de resurser vi nu har. Organisation En kurator har engagerats, inledningsvis på deltid och i senare skede mot timersättning. Ett utbildningsråd har fungerat som bollplank till skolledningen under våren men är nu upplöst i avvaktan på tillsättande av ny strategigrupp. LÅNGKURSER Antal elever på långkurs (kvinnor/män) Läsåret 2003/2004 174 (82/92) Läsåret 2004/2005 149 (70/79) Läsåret 2005/2006 127 (49/78) SAMVERKANSKURSER År Antal kurser Antal SF/MO Antal deltagare 2004 72 17/3 1 680 (437 kvinnor/1 243 män) 2005 84 16/2 2 861 (646 kvinnor/2 215 män) Längre kurser utan folkbildningsbidrag antalet elever (kvinnor/män) Läsår Bosöns Idrottsmassage kurs (BIM) Friskvård aktivt hälsoarbete (HFU) 2004/2005 14 (9/5) 21 (18/3) 2005/2006 11 (3/8) 8 (7/1) Studiebesök (officiella) Grundskolor 9 Gymnasieskolor 10 Folkhögskolor 3 SISU distrikt 2 DF 1 Föreningar 2 Övriga idrottsorganisationer 1 Internationella grupper 5 Övriga organisationer 4 SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 05 19
KOMPETENSUTVECKLING GENOM SISU IDROTTSBÖCKER Litet förlag blir större! Men vad innebär det egentligen att växa? SISU Idrottsböckers kraftiga tillväxt under den senaste 3- årsperioden innebär att nya strukturer och rutiner bör formas. Förlagsbranschen genomgår en strukturförändring, när det gäller distribution, inköp, marknadsföring och platserna där böckerna säljs. Ny teknik och nya försäljningskanaler håller på att förändra hela bokbranschen. Idrottsböcker har under 2005 genomfört en analys av verksamheten och tagit fram en kompetensutvecklingsplan för framtiden, för att fortsätta vara ett förlag i utveckling med siktet inställt på tillväxt, bredd och hög kvalitet, där hela personalen är delaktig. Utgivningsområden vi satsat på 2005 SF-samarbete Av årets 36 nya material kan 20 hänföras till specialförbundsmaterial, det vill säga material som utvecklats i vårt nära samarbete med SF. Ofta används dessa i SF:s tränar-/ instruktörsutbildning. SISU Idrottsböcker har även under 2005 i produktplanen prioriterat samarbetet med de SF som vi har avtal med. Det ideella ledarskapet Eftersom idrottsrörelsen under en tid fokuserat på att stödja och utveckla det ideella ledarskapet har SISU Idrottsböcker tagit fram verktyg i form av utbildningsmaterial riktat till idrottens ideella ledare. Exempel på sådana är: Att vara tränare Ledare i fokus Det sociala ledarskapet Utgivningen inom detta område kommer att fortsätta under 2006. Cirkelledarskapet SISU Idrottsutbildarna har under året inriktat mycket av verksamheten på att utbilda och utveckla cirkelledaren. Som stöd har två nya cirkelledarmaterial tagits fram. Folkhälsa Ett annat område som Idrottsböcker under senare år försökt förstärka med bokutgivningar är folkhälsa. Under 2005 har ett tiotal böcker producerats som kan hänföras till folkhälsoområdet, motionsverksamhet, aktivitet i skolan samt aktivitet som förebygger sjukdomar. 20