EXAMENSARBETE. Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare?



Relevanta dokument
EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

EXAMENSARBETE. Kundernas tolkning av biverkningspresentationen för serumlipidsänkande läkemedel, ATC-kod C10. Pia Engström. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm

EXAMENSARBETE. Förekomst av användningsområde på recept med läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet med ATC-kod L

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN

FASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018

Följsamhet till engångsrecept

Analys och handlingsplan - polyfarmaci

Receptlära och läkemedels- förmånerna

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

Toctino (alitretinoin)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsförskrivning till äldre

EXAMENSARBETE. Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel. Anna Nilsson Johanna Lindberg

Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015

Västra Götaland och Riket

Analysis of factors of importance for drug treatment

Varannan patient följer inte läkarens ordination

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMENSARBETE. Patienternas följsamhet till peroral läkemedelsanvändning vid diabetes typ 2

Äldres läkemedelsbehandling -

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

EXAMENSARBETE. Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som skickas ut från Distansapoteket?

Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion

Läkemedelsverkets författningssamling

Frågor och svar om generiskt utbyte. Senast uppdaterad mars 2018

Expeditionsförfattningar

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

EXAMENSARBETE. Upplevelser och hantering av medicinering med delade tabletter

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Apotek Hjärtat. Bollnäs Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

EXAMENSARBETE. En kartläggning av attityder och inställningar vid blodtrycksbehandling

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor.

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

E-recept så fungerar det!

Koncernkontoret Läkemedelsenheten

Dosförpackade läkemedel

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Patienternas information/underlag om receptordinerade läkemedel

3. Läkemedelsgenomgång

EXAMENSARBETE. Indikation vid förskrivning av en speciell grupp betablockerare, ATC-kod C07. Daniel Lindgren. Luleå tekniska universitet

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Läkemedelsförteckningen

Datum Förskrivning och fakturering av läkemedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar till asylsökande och papperslösa.

Öppna det recept som ska makuleras genom att dubbelklicka på preparatet (eller högerklicka) och välj "Öppna recept".


INFORMATION INFÖR ÖGONOPERATION

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Karenslista Läkemedel

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Resultat från Apotekets kundpanel

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Generiska läkemedel. Same same different name

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Landstingsbeslutade subventioner 2016

EXAMENSARBETE. Bipacksedlars läsbarhet

Dosförpackade läkemedel

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

VEM FÖRSKRIVER VAD OCH TILL VILKEN KOSTNAD?

Landstingsbeslutade subventioner 2016

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Transkript:

EXAMENSARBETE 2005:39 HV Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina e-recept snabbare? Theresé Lundberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap 2005:39 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--05/39--SE

Receptarieprogrammet HRP 021 2005-06-09 Apoteket AB Institutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet VT 2005 Är telefon eller brevpåminnelse ett sätt att få patienter att hämta ut sina sina e-recept snabbare? Is it possible to shorten the times that e-prescriptions are left lying by given a reminder by mail or phone? Författare: Theresé Lundberg Handledare: Anders Ekedahl 1

Sammanfattning Att patienter hämtar ut sina förskrivna läkemedel är en förutsättning för att kunna använda läkemedlen på ett ändamålsenligt sätt. Underanvändning av läkemedel är ett stort problem. Att inte ta sina läkemedel som föreskrivet kan leda till förlängd sjukdomstid och behov att ytterligare medicinering. Därför är det viktigt att finna enkla sätt att öka compliance hos patienter. Studiens syfte var att undersöka effekten av en brev- eller telefonpåminnelse till patienter som ej efterfrågat sina e-recept. Studien utfördes som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie med tre grupper, två interventionsgrupper och en kontrollgrupp. Totalt ingick 296 patienter i undersökningen. Patienter som ej efterfrågat sina e-recept fyra dagar efter överföring mottog antingen en telefon- eller brevpåminnelse. Uppföljning skedde efter en till fem veckor. Andelen uthämtade recept hos de patienter som mottagit en brevpåminnelse var efter fem veckor 63,4 %, medan hos patienterna i telefongruppen låg den siffran på 55,7 %. Andelen uthämtade e-recept var hos de patienter i telefongruppen som vi fick kontakt med 62,5 %. I kontrollgruppen låg andelen ej uthämtade recept efter fem veckor på 62,8 %. Bristande uttagscompliance beror på många olika faktorer. Patienterna kan ha kvar läkemedel hemma och är därför inte i behov av att hämta ut nya, andra orsaker kan vara att patienten inte tycker sig ha behov av läkemedlet längre, eller förskrivaren och patienten kan vara oense om hur sjukdomen ska behandlas. Denna studie visar att en telefon- eller brevpåminnelse inte verkar påverka patienternas villighet att efterfråga sina e-recept. Ytterligare studier i detta syfte behövs dock för att entydigt bekräfta slutsatsen. Nyckelord: E-recept, primär compliance, följsamhet, telefonpåminnelse, brevpåminnelse 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INTRODUKTION... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 6 METOD... 6 RESULTAT... 7 DISKUSSION... 12 SLUTSATS... 16 TACKORD... 16 REFERENSER... 16 BILAGA1... 18 3

Introduktion Bakgrund Compliance - compliance Det finns många olika sätt att mäta compliance eller följsamhet (härefter compliance) Compliance kan t e x följas genom direkta metoder som att mäta koncentrationen läkemedel i blod och urin. Dessa metoder är dessvärre ganska dyra och ger heller inga svar på om patienterna tagit läkemedlet under hela behandlingsperioden. Indirekta metoder kan vara patientintervjuer, elektronisk mätning av hur många gånger en läkemedelsförpackning öppnats, eller att kontrollera hur många recept som aldrig blir avhämtade. Det stora flertalet undersökningar som görs idag är i huvudsak undersökningar som är baserade på indirekta metoder, t e x intervjuer av patienter/kunder. 1-4 En svensk undersökning från början av 80-talet visade att nästan hälften av alla läkemedelsorsakade inläggningar på sjukhus beror på bristande compliance i ordinationen. Bristande compliance kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten men har också en annan baksida. 3 Bristande compliance leder till ökade kostnader för samhället, Man uppskattar att kostnaden för non-compliance i Sverige ligger på ca 10-20 miljarder kronor/år. 4 Man vet sedan tidigare att compliance varierar med typen av sjukdom behandlingen avser. Kroniska sjukdomar där behandlingen pågår under lång tid, och där patienterna inte upplever tydliga symtom är ofta förknippat med låg compliance. 4 Studier har visat att compliance avtar efter ca 10 dagars behandling. 4 och att compliance för långtidsmedicinering är i snitt högst 50 %. 4,2 Läkemedel för behandling av hjärtkärlsjukdomar, är en grupp av läkemedel där compliance anses ligga särskilt lågt. Tidigare studier i Sverige har visat att mellan 14 25 % av dessa e-recept aldrig blir avhämtade. 2 Compliance för hypertoni uppskattar man ligger på under 50 % 2,5 Läkemedel mot, och förebyggande av astma är en annan grupp läkemedel där man vet att compliance är låg. Särskilt tydligt kan detta ses hos barn och unga vuxna (0-24 år) 1,6 4

Den mesta litteraturen rörande non-compliance behandlar sekundär non-compliance. Med sekundär non-compliance avses att patient har läkemedel men missar/låter bli att ta läkemedel efter ordination. Men non-compliance kan också uppstå mycket tidigare i den kedja som till slut leder till att patienten tar läkemedlet. Primär non-compliance brukar definieras som (fritt översatt) En förskrivning utfärdad till en patient där inget läkemedel erhålls. Trots att primär non-compliance är en viktig del då man undersöker läkemedelsanvändning så har den aspekten ofta kommit i skymundan. Primär non-compliance består av två separata delar: (1) Receptet har aldrig mottagits av apoteket för expedition (2) Recept som ej blivit efterfrågade efter att de ankommit till apoteket. 1 Eftersom denna studie avser e-recept så faller punkt 1 bort. Sedan november 2004 kan nämligen samtliga e-recept hämtas ut från alla apotek i landet och det här innebär att överföring till fel apotek har försvunnit. En mindre del av de ej efterfrågade e-recepten låg tidigare kvar därför att de överförts till fel apotek. Däremot kvarstår fortfarande uppgiften och behovet att undersöka och försöka minska antalet e-recept som ej blivit efterfrågade efter att de ankommit till apoteket. Tidigare undersökningar visar att andelen ej efterfrågade e-recept skickade till Apotekets centrala brevlåda ligger på mellan 2,4 3,4 %. 1 Högst andel ej efterfrågade e-recept har patienter mellan 15-44 år. Därefter sjunker andelen ej efterfrågade e-recept, för att vara lägst hos patienter mellan 65-84 år. Män har i snitt en högre andel ej uthämtade e-recept jämfört med kvinnor. 1,2 En svensk undersökning där 87 patienter telefonintervjuades, visade att nästan hälften av e- recepten låg kvar därför att patienten inte längre hade behov av läkemedlet eller hade kvar läkemedel hemma 1.Andra orsaker till non-compliance som rapporterades i studien var att patienten fått ett recept direkt av förskrivaren, men av misstag hade ett e-recept ändå överförts. Det förekom också att recept skickades till fel patient som därför aldrig hämtade ut receptet. Avsiktlig non-compliance rapporterades av ett fåtal patienter, andledningar uppgavs vara kostnaden och att patienten inte hade höga förväntningar på läkemedlet. 1 Oavsiktlig noncompliance kan bero på att patienten ej förstått att recept överförts, glömska eller andra missförstånd. 1 Oavsiktlig non-compliance uppgavs av 28 % av patienterna i undersökningen, vilket då skulle motsvara ungefär 5400 recept av de upp mot 18 000 e-recept som varje år ej efterfrågas i Sverige. I studien uppgav 13 % patienterna att den uteblivna medicineringen 5

medfört medicinska konsekvenser. Om en 1/3-del av dessa har medicinska komplikationer på grund av den uteblivna medicineringen motsvarar det cirka 1800 patienter i Sverige per år. 1 Nämnvärt är att det informationsbrev som skickades ut till patienterna i samband med studien resulterade i att elva patienter (13 %) hämtade ut sina läkemedel. 1 En annan, tidigare studie i Sverige undersökte om ett kort telefonsamtal en vecka efter läkarbesök kunde öka patienternas villighet att hämta ut recept. I studien gjordes inget direkt försök att få patienterna att hämta ut sina recept. Sjuksköterska ringde upp, frågade hur de mådde, och sedan om och varför de fått ett recept utskrivet av läkaren. Effekten av telefonsamtalet sågs enbart hos kvinnorna, där 99 % kvinnorna hämtade ut sina läkemedel efter samtalet, jämfört med kontrollgruppen där 92 % hämtade ut läkemedlen. Effekten av ett uppföljnings-samtal till männen gav ingen signifikant ökning av andelen uthämtade recept. 2 Syfte Syftet med studien har varit att undersöka effekten av en brev- eller en telefonpåminnelse till patienter med ej uthämtade e-recept. Metod Typ av studie: En randomiserad kontrollerad interventionsstudie med tre grupper, två interventionsgrupper - brevpåminnelse resp. telefonpåminnelse och en kontrollgrupp Material: Ej avhämtade/efterfrågade e-recept överförda till eget apotek. Alla e-recept kommer in till den Centrala brevlådan Men förskrivaren kan adressera dem till ett speciellt apotek. Apoteket kan se och ta upp just de e-recept som är adresserade till eget apotek Apotek i studien: Fyra större apotek i Sundsvall, Örnsköldsvik, Boden och Luleå med stor volym e-recept överförda till Eget apotek deltog i studien. Inklusionskriterier: E-recept för humanläkemedel till patient folkbokförd i Sverige med ett fullständigt personnummer, som överförts till lokalt apotek och ej avhämtats 4:e dygnet efter överföringen. Exklusionskriterier: Patienter som hämtat ut e-recept/e-recepten innan de mottagit telefon- respektive brevpåminnelse. 6

Intervention: Patienterna randomiserades konsekutivt till en av de tre grupperna brev-, telefonpåminnelse resp. kontrollgrupp. Tre uppföljningar sker 1-5 veckor efter randomisering för att kontrollera om e-receptet avhämtats/expedierats. Grupp 1 Brevpåminnelse. Brev till patienten ska postas samma dag som det är uttaget ur ATS, se bilaga 1. Adressen fås från skatteverkets bokföringsadress på respektive patient. Grupp 2 Telefonpåminnelse. Max 4 försök för att nå patienten gjordes, varav minst två försök kvällstid efter kl 19:00. Patienten fick informationen att, citat Jag vill bara påminna dig om att det finns ett e-recept på apoteket att hämta. Telefonnummer erhölls från www.gulasidorna.se Grupp 3 Kontrollgrupp Statistisk bearbetning: Alla randomiserade patienter ingick i den statistiska bearbetningen oavsett om dessa gick att nå med påminnelse eller ej. Resultat 320 patienter som ej efterfrågat 456 e-recept identifierades. 24 stycken hade redan hunnit hämta sitt/sina e-recept innan påminnelsen nådde dem och har exkluderats. Totalt ingick 296 patienter som inte efterfrågat 455 e-recept dvs. medel 1,54 e-recept per patient, median 1.00 e-recept per patient. Ålders och könsfördelning framgår av tabell 1. Majoriteten av dessa (n = 213 eller72 %) hade endast ett e-recept utskrivet, 45 patienter (15 %) hade två och 20 patienter hade tre eller fler e-recept. Antalet patienter som kunde nås med en telefonpåminnelse var 69 % (72/104). Utav dessa saknades telefonnummer för 17 patienter medan 15 patienter inte svarade.. Det här gav till resultat att 69 % av patienterna i telefongruppen blev kontaktade. De 32 patienterna inkluderades ändå i undersökningen då intentionen var att nå dem. En första uppföljning gjordes 1-3 veckor efter randomiseringen för att kontrollera vilka e- recept som avhämtats. Andelen uthämtade e-recept på patienter som mottagit en 7

brevpåminnelse var 41,9 % (n = 39/93) och hos kontrollgruppen 40,4 % (n = 40/99) Hos patienterna i telefongruppen låg andelen uthämtade e-recept på 31,7 % (n = 33/104) Tabell 1 Antal patienter i patienter i respektive grupp Kön Åldersgrupp Brev Telefon Kontroll Total K 0-6 2 2 0 4 7-14 3 1 1 5 15-24 9 5 8 22 25-44 20 19 16 55 45-64 11 24 21 56 65-74 3 10 5 18 75-8 5 13 26 K totalt 56 66 64 186 M 0-6 4 3 2 9 7-14 1 1 1 3 15-24 3 3 3 9 25-44 12 13 9 34 45-64 11 9 12 32 65-74 2 4 3 9 75-4 5 5 14 M totalt 37 38 35 110 Totalt 93 104 99 296 Den andra uppföljningen genomfördes 2-4 veckor efter randomisering. Andelen avhämtade e- recept för brevgruppen respektive kontrollgruppen låg nu på 58,0 % resp. 59,6 %. Andelen uthämtade e-recept i telefongruppen låg på 44,2% En tredje och sista uppföljning gjordes 3-5 veckor efter randomisering. Andelen uthämtade e- recept i brevgruppen var nu 63,4% (n = 59/93) i kontrollgruppen 62,8 % (n = 62/99). I 8

telefongruppen låg andelen uthämtade e-recept på 55,7% (n = 59/104). En sammanställning över avhämtade e-recept gjorde, och presenteras efter könsfördelning i figur1. Exkluderas de 32 patienter som inte nåddes av telefonpåminnelsen låg andelen uthämtade e- recept hos telefongruppen på 62,5% (n = 45/72) efter den sista uppföljningen. Andel avhämtade e-recept - Män Brev Telefon Kontroll Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 57,1% 54,3% 37,1% 57,9% 39,5% 28,9% 70,3% 64,9% 45,9% Andel avhämtade e-recept - Kvinnor Brev Telefon Kontroll Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 Uppf.3 Uppf.2 Uppf.1 65,6% 62,5% 42,2% 54,5% 47,0% 33,3% 58,9% 53,6% 39,3% Figur 1 Andel patienter som avhämtat e-recept efter intervention fördelade på män och kvinnor (n = 110/186) 48 av 59 (82,8 %) patienter hämtade ut sitt/sina e-recept 0-7 dagar efter brevpåminnelse. 62,3 % av det totala antalet patienter i brevgruppen hämtade ut e-recepten under de första sju dagarna efter intervention. 9

23 av 45 (51,1%) patienter hämtade ut sina e-recept 0-7 dagar efter telefonpåminnelse.(figur 2) Expedierat - dagar efter intervention 60 Antal patienter 50 40 30 20 10 Brev Telefon 0 0-7 8-15 16-25 Antal Dagar Figur 2 Antal patienter (n = 103/197) i interventionsgrupperna vars e-recept avhämtats. Exkluderade är de 32 patienter där telefonkontakt ej kunde erhållas. Antal patienter som hämtade ut sina e-recept i brevgruppen var 59/93. I telefongruppen låg den siffran på 45/72. Antalet dagar från att e-receptet överförts från förskrivaren till uthämtning hade ett medianvärde på 20,5 (medel 21,2) för de patienter där en brevpåminnelse sänts. Patienterna i telefongruppen hämtade ut sitt/sina e-recept 22 dagar (medel 21,8) efter överföring. Kontrollgruppen hade ett medianvärde på 15 dagar (medel 16,8) från överföring tills efterfrågan av e-recept. I åldergruppen 0-6 år var 53 % (n = 10/19) av e-recepten ej efterfrågade efter den sista uppföljningen. Omvänt kan man också säga att ca 47 % från denna grupp hade hämtat sina e- recept efter tredje uppföljningen, se figur 2. Läkemedel för andningsorganen utgjorde 30 % och ögonsalvor/droppar 30 %. I åldersgruppen 7-14 år låg andelen ej uthämtade e-recept på 80 % (n = 7/8). Av dessa utgjorde antibiotika 38 %. 10

I åldersgruppen 15-24 år var andelen ej uthämtade e-recept 56 % (n = 19/34). Antikonceptionsmedel utgjorde 37 % av dessa och 26 % tillhörde gruppen NSAID (non-steroidalanti- inflammatoric-drugs) I åldersgruppen 25-44 år var andelen ej uthämtade e-recept 38 % (n = 47/124) av dessa utgjorde centralt verkande analgetika och antidepressiva 21% (n = 10/47) och 25% (n = 12/47) bestod av läkemedel för andningsorganen.. I åldersgruppen 45-64 år var andelen ej efterfrågade e-recept 32 % (n = 47/145) av dessa utgjorde 10 % läkemedel med verkan i det centrala nervsystemet och 7 % (n = 10/47) bestod av läkemedel för andningsorganen. I åldersgruppen 65-74 var andelen ej uthämtade e-recept 31 % (n = 17/54). Omvänt kan man också säga att ca 69 % från denna grupp hade hämtat sina e-recept efter tredje uppföljningen,se figur 3. Det fanns ingen tydlig skillnad i antal av de olika läkemedelsgrupperna I åldersgruppen 75- var andelen ej uthämtade e-recept 21 % (n = 14/21). Omvänt kan man också säga att ca 79 % från denna grupp hade hämtat sina e-recept efter tredje uppföljningen, se figur 2. Av de läkemedel som inte uthämtades för denna grupp var 43 % (n = 6/14) läkemedel för behandling av hjärtkärlsjukdomar och 21 % (n = 3/14) bestod av läkemedel för andningsorganen. 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 0-6 7-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75- Åldersgrupp Expedierat antal dagar efter överföring. Median Expedierat antal dagar efter överföring. Medel % Patienter med avhämtat e-recept Figur 3 Patienter med expedierade e-recept 11

Diskussion Patienter som använder sina läkemedel felaktigt eller som inte tar sina mediciner överhuvudtaget riskerar att drabbas av biverkningar eller utebliven effekt, som i sin tur kan leda till sjukhusvård och ytterligare medicinering. Att inte ta sina läkemedel kan förlänga sjukdomstiden och orsaka onödigt lidande för patienten. För samhället leder detta till ökade läkemedelskostnader och ökade kostnader för sjukhusvård, sjukskrivningar mm. Därför är det viktigt att finna enkla metoder för att öka compliance hos patienter. Att patienten avstår från att hämta ut sina läkemedel kan ha många orsaker. Det kan vara ett aktivt val av patienten själv där denne medvetet avstått från att hämta ut läkemedel. Detta val kan ha många olika motiv. Patienten och förskrivaren kan ha haft olika uppfattning om hur sjukdomen ska behandlas. 1,2,4 Andra faktorer som kan fördröja uttag av läkemedel kan vara att patienten har kvar läkemedel hemma och då inte är i behov av att hämta ut ytterligare. Andra orsaker kan vara att läkemedlet är utskrivet för att patienten ska kunna hämta ut om akut behov uppstår. Det tillstånd som föregick utskrivning av e-receptet kan ha gått över, så därmed finns för patienten inget behov av att hämta läkemedlet. Syftet med den här studien var att se vilken effekt en telefon- eller brevpåminnelse hade på patienternas villighet att hämta ut sin medicin. Resultatet i den här studien tyder på att en telefon- eller brevpåminnelse sannolikt inte påverkar patienternas villighet att hämta ut sina e- recept. Detta är en ej statistiskt signifikant säkerställd slutsats, men tendensen tyder ändå på att patienterna hämtar ut sina e-recept i samma utsträckning oberoende om de mottagit en påminnelse eller ej. Den enda skillnad man kan se är att männen som mottagit en brevpåminnelse hämtade ut sina e-recept i större utsträckning än motsvarande i kontrollgruppen. Detta är dock ej statistiskt säkerställt. Den enda effekten en påminnelse åstadkommer verkar vara att tiden från överföring av e-receptet till att patienten hämtar ut det förlängs. Orsaken till detta kan diskuteras. När det gäller telefongruppen var meningen med samtalet endast att påminna patienterna om att de hade ett e-recept som ej var uthämtat. Men efter det att patienterna fått höra att de hade ett e-recept så undrade många om e-receptet skulle försvinna om de inte hämtade ut det direkt. 12

Svaret som gavs var att e-receptet ligger kvar ett år efter utfärdandet. Det kan inte uteslutas att denna information fördröjde den tid e-receptet blev liggande. Samma resonemang kanske går att tillämpa för dem som mottagit en brevpåminnelse. Dessa patienter kanske inte vet att e-receptet ligger kvar i datorn ett år, men de kan dra en slutsats av att e-receptet borde ligga kvar ett antal dagar efter det att brevet nått dom, för att de ska ha en chans att hämta ut det. Det här kan vara en möjlig förklaring till varför patienterna i interventionsgrupperna dröjde längre med att hämta ut sina e-recept än de i kontrollgruppen. Sedan kan man se en viss skillnad i hur många dagar efter interventionen som patienterna i brev respektive telefongruppen hämtade ut sina e-recept. Av patienterna som fått en brevpåminnelse hämtade den största delen av dessa ut sina e-recept 0-7 dagar efter det att de mottagit påminnelsen. De patienter som mottagit en telefonpåminnelse väntade längre med att hämta ut sina e-recept. Detta kan stödja det ovan förda resonemanget om att de patienter i telefongruppen som fick veta att e-receptet ligger kvar ett år, inte har lika bråttom att hämta ut sina läkemedel. En begränsning med studien var att alla patienter som ej efterfrågat sina e-recept 1-3 veckor efter överföring inkluderades, detta innebar att även patienter som tänkt hämta ut sina e- recept, fast senare, var med i undersökningen. Denna grupp av patienter påverkas sannolikt inte av en påminnelse. En tidigare studie visade att nästan 30 % av de outhämtade e-recepten låg kvar därför att patienten hade kvar läkemedel hemma. Dessa patienter intervjuades 10 40 dagar efter att e- receptet överförts 1. Ett längre intervall mellan överföring och inklusion kan vara ett sätt att undvika att patienter som hade intentionen att hämta ut e-receptet senare, innefattas i undersökningen. En annan begränsning var att denna studie inriktade sig på alla typer av läkemedel. Man vet genom tidigare studier att compliance varierar mellan olika läkemedelsgrupper och sjukdomstillstånd. NSAID tillhör en grupp som ofta associeras med en hög andel ej uthämtade läkemedel, vilket kan förklaras med att dessa ofta skrivs ut på indikationer av övergående karaktär. 1 Däremot är behandlingen av hjärtkärlsjukdomar, astma och andra kroniska sjukdomar ofta livslång men har ändå relativt dålig compliance. En studie som mer specifikt inriktar sig på speciella 13

läkemedelsgrupper, och exempelvis undantar NSAID, skulle kunna vara av större värde eftersom orsaker som ej behov av läkemedel längre därigenom elimineras, se tabell 2. Tabell 2 Avhämtade och ej avhämtade e-recept. ATC-kod Totalt ej avhämtat Avhämtade + ej avhämtade e-recept Andel ej avhämtade e-recept Matsmältningsorgan och A ämnesomsättning 12 32 38 % B Blod och blodbildande organ 5 18 28 % C Hjärta och kretslopp 17 69 25 % D Hud 5 19 26 % Urin- och könsorgan samt G könshormoner 13 33 39 % H Hormoner exklusive könshormoner 6 18 33 % J Infektionssjukdomar 10 24 42 % Tumörer och rubbningar i L immunsystemet 0 1 0 % M Rörelseapparaten 16 34 47 % N Nervsystemet 28 104 27 % R Andningsorganen 35 81 43 % S Ögon och öron 10 18 56 % Slutsatsen måste ändå bli att denna studie tyder på att en påminnelse inte påverkar patienternas benägenhet att hämta ut sina e-recept. En diskussion kan ha sin utgångspunkt i två patientgrupper: de som avsiktligt avstår från att hämta ut sin medicin och de som oavsiktligt avstår från att hämta ut sin medicin. Den grupp som medvetet valt att avstå från sin behandling är troligen inte påverkad av påminnelsen. Den andra gruppen, de som oavsiktligt avstår, är endast 28 % (n = 24) och har p.g.a. gruppens lilla dimensionering ingen påverkan på 14

Slutresultatet även om de påverkas av påminnelsen. Man vet sedan tidigare att det föreligger skillnader i compliance mellan olika läkemedelsgrupper vilket också bekräftats i denna undersökning, se tabell3. Däremot observerades ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan brev, telefon samt kontrollgrupp, se tabell 3. Tabell 3. Antal e-recept i respektive grupp fördelat efter ATC-kod en enhet. Brev Kontroll Telefon ATCkod Antal % Antal % Antal % A 10 7,0 10 6,8 12 7,3 B 5 3,5 5 3,4 8 4,8 C 24 16,8 20 13,6 25 15,2 D 7 4,9 4 2,7 8 4,8 G 9 6,3 13 8,8 11 6,7 H 4 2,8 5 3,4 9 5,5 J 9 6,3 8 5,4 7 4,2 L 0 0,0 1 0,7 0 0,0 M 12 8,4 12 8,2 10 6,1 N 33 23,1 31 21,1 40 24,2 R 26 18,2 28 19,0 27 16,4 S 4 2,8 7 4,8 7 4,2 Okänt 0 0,0 3 2,0 1 0,6 Summa 143 100,0 147 100,0 165 100,0 15

Slutsats Man vet sedan tidigare att det föreligger skillnader i compliance mellan olika läkemedelsgrupper vilket också bekräftats i denna undersökning Resultaten av denna studie tyder också på att en telefon- eller brevpåminnelse inte påverkar patienternas villighet att efterfråga sina e-recept. Anledningen härtill har inte gått att fastställa. En effekt av telefon- eller brevpåminnelse verkar dock vara att tiden från överföringen av e- receptet till uthämtning fördröjs. Tackord Jag vill tacka min handledare Anders Ekedahl för hans snabba synpunkter och förslag under skrivandets gång. Vill även ge ett tack till personalen på Apoteket Lejonet, Luleå för att jag fått ta deras tid och ATS-datorer i anspråk. Sist men inte minst vill jag ge ett stort varmt tack till Dan Haupt för att hans ovärderliga hjälp i slutet av arbetet, Tack Dan! Referenser 1. Ekedahl A, Månsson N: Unclaimed prescriptions after automated transmittals to pharmacies. Pharm World Sci 2004; 26(1):26-31 2. Hagström B, Mattson B, Rost I-M, Gunnarsson R K: What happened to the prescriptions? A single, short, standardized telephone call may increase compliance. Fam Pract. 2004; 211: 46-50 3. Bergman, B-E Wiholm. Drug related problems causing admission to a medical clinic. Eur J Pharmacol, 1981;20:193-200 16

4. Nilsson JLG, Schwan Å: Förbättrad läkemedelsanvändning genom samsyn mellan patient och vårdtagare. Läkemedelsboken 2003/2004. 2003; 931-934 5. Guthrie RM: The effects of postal and telephone reminders on compliance pravastatin theraphy in a national registry: results of the first myocardial infarction risk reducing program. Clin Ther 2001;23 (6): 970-980 6. Sherman J, Hutson A, Baumstein S, Hendeles L: Telephoning the patient`s pharmacy to assess adherence with asthma medications by measuring refill rate for prescriptions. J Pediatr. 2000; 136(4): 532-6 17

Bilaga1 Hej! Vi på apoteket har observerat att du har fått ett recept från dr X som är utskrivet ååmmdd, som inte är uthämtat. Vid eventuella frågor kontakta: Apotekets kundtjänst Telefon: 0771-450 450 Med vänlig hälsning NamnXXX Apoteket Kossan, Pillerstad 18