YTTRANDE Stockholm / 19 augusti 2002 Utrikesdepartementet UD-EP 103 39 Stockholm Utredningen om Utrikespolitiska institutet i UD-perspektiv Styrelsen för Expertgruppen för EU-frågor har beslutat att myndigheten skall kalla sig Svenska institutet för europapolitiska frågor Sieps. Sammanfattning UI:s verksamhet bör fylla ett antal viktiga roller såsom att bedriva, främja och stimulera forskning, utvärdering och analys i utrikespolitiska frågor. Till detta bör läggas UI:s folkbildningsansvar inom verksamhetsfältet. Förändringar av UI:s verksamhet bör ske med utgångspunkt från den kärnkompetens institutet besitter snarare än att vidga mandatet till nya politikområden. Värdet av UI:s publicerings- och informationsåtgärder riktade mot allmänheten bör inte underskattas. Avsnitt 2 2.1 Allmänt om institutets konstruktion faktisk köns- och åldersdiskriminering Sieps instämmer i att den formella åldersdiskrimineringen i samfundets stadga bör avskaffas. Fixa kvoter bör inte tillämpas i några sammanhang. Vidare bör strävan vara att aktivt försöka rekrytera yngre kvinnliga forskare och andra utrikespolitiska intresserade genom befintliga nätverk. 2.1.5 UI:s uppgifter Samtliga de uppgifter som anges i utredningen (erbjuda en mötesplats, egen forskning och information till media och allmänhet) är mycket viktiga. Svenska institutet för europapolitiska studier Besöksadress: Stockholms universitet (Expertgruppen för EU-frågor) Frescati, Hus F, plan 6 Universitetsvägen 10 F, 6 tr Tfn: 08-16 46 00 106 91 Stockholm Fax: 08-16 46 66 E-mail: info@sieps.su.se www.sieps.su.se
2 2.2.4 UI som forskningsmiljö Utredningen refererar till en utvärdering av UI som forskningsmiljö som bl.a. funnit att forskningen är deskriptiv och fokuserar på policyrelevanta problem utan att vara påfallande policyorienterad. Vidare uppges forskarstaben vara för liten att uppnå en kritisk massa. Sieps vill för sin del påpeka att det inte behöver vara entydigt negativt med deskriptiv forskning. I den mån detta ändå anses utgöra ett problem framstår det som uppenbart att lösningen ligger i ökad fördjupning och specialisering av forskningsverksamheten. (Detta kan sägas strida mot utredarens förslag att vidga UI:s mandat till nya politikområden.) Strävan bör vara att hårdare tematisera forskningen vilket skulle ligga väl i linje med utredarens förslag under 3.3.2 att knyta forskare till UI under kortare tidsperioder, förslagsvis 2-3 år. UI skulle m.a.o. koncentrera sina forskningsresurser till ett eller två projekt vid varje given tidsperiod för att på så sätt åstadkomma en ökad fördjupning och förbättrad analys. Att UI fokuserar på policyrelevanta problem utan att vara policyorienterade tyder på att man funnit en lämplig nisch för sin verksamhet då grundforskning bör bedrivas vid universiteten och mer direkt policyorienterad utredningsverksamhet inom UD:s väggar. 2.3 Föreläsnings- och konferensverksamhet I syfte att attrahera fler åhörare till UI:s föreläsningsverksamhet borde Utrikesdepartementet tillsammans med övriga Regeringskansliet och centrala myndigheter mer aktivt än vad som idag är fallet uppmuntra och rent faktiskt möjliggöra för de anställda att på arbetstid kunna ta del av föreläsningar och andra evenemang. Departementens hemsidor borde kunna användas för att sprida kännedom om föreläsningar och bättre samarbete borde kunna etableras mellan UI och Regeringskansliets utbildningsansvariga. I detta sammanhang bör också betonas att tillgång till underlag a priori normalt sett leder till mer initierade och djupare diskussioner. 2.4.1 Informationsverksamheten Såväl Länder i fickformat som Världspolitikens dagsfrågor fyller en viktig funktion som lättillgängliga och vederhäftiga informationskällor för en bredare allmänhet. I synnerhet Världspolitikens dagsfrågor betyder mycket för dem som vill söka sig ett steg bortom medias rapportering. Utredaren ifrågasätter värdet av den s.k. Veckans analys som landsortspressen kan abonnera på. I en dagstidningsvärld där de flesta tidningar har en begränsad ekonomi får ofta den egna utrikesbevakningen stryka på foten. Framförallt TT:s dominans som förmedlare av utrikesnyheter skulle ytterligare förstärkas om UI slutade tillhandahålla denna typ av analyser. Ambitionen bör därför snarare vara
3 att utveckla Veckans analys och om möjligt göra den mer intressant för den del av pressen som saknar resurser för egen utrikesbevakning. Sammantaget anser Sieps att publiceringsverksamheten utgör den kanske viktigaste ingrediensen i UI:s folkbildningsuppdrag. UI har vidare i både Länder i fickformat och Världspolitikens dagsfrågor två starka varumärken. 3 Överväganden och förslag 3.1.8 UI som utredningsavdelning åt UD Utredarens påstående att gränsen mellan forskning och utredning är flytande är något tveksamt. Bl.a. torde forskning normalt kännetecknas av betydligt högre krav på metod och faktagranskning enligt de krav som ställs i akademiska miljöer, även om det finns utredningar som håller hög vetenskaplig standard. Den stora skillnaden mellan forskning och utredning är att det senare har direktiv och att man syntetiserar etablerad kunskap, medan forskning är fokuserad på att ta fram ny kunskap. Vidare kan noteras att forskning generellt ställer högre krav på inomvetenskaplig förankring än vad utredningsarbete gör. 3.2 UI som virtuell mötesplats Utredarens idéer kring UI som virtuell mötesplats är intressanta. Det finns samtidigt anledning att varna för en övertro på vad man kan åstadkomma med hjälp av modern informationsteknik. Givetvis är det alltid en fördel att ha tillgång till uppdaterad och korrekt information, men detta kan inte ersätta mötet mellan människor. Diskussionsforum för forskare på nätet och webkamerakonferenser utlagda på nätet kan säkert ses som en offensiv satsning men är dåliga substitut för möten av mer traditionell art. Däremot kan de fungera som utmärkta komplement. Ett exempel på en sådan komplementär funktion vore att publicera uppsatser m.m. på hemsidan och bjuda in kommentatorer av hög klass för att på så sätt få igång intressanta diskussioner. 3.2.5 Internationella studier Se 2.4.1 ovan. 3.2.9 Utbildning för diplomater Sieps instämmer i utredarens idéer i denna del. Målgruppen borde dock vara vidare än UD-anställda, t.ex. övrig RK-personal och myndighetsföreträdare. En invändning mot förslaget är möjligen att UD/RK självt bäst känner till sina egna behov och att UD/RK därför borde stå som huvudman och utforma kompetensutvecklingen in-house.
4 UI:s roll skulle då bli att stå till förfogande med ämnesområdesexperter som UD/RK kan anlita för föredrag och seminarieverksamhet. 3.2.10 Folkupplysningsuppdraget Utredningens inställning till folkupplysningsuppdraget är oklart. Menar utredaren att uppdraget bör strykas, läggas ut på folkrörelser och skolor eller förändras på något annat sätt? Enligt Sieps mening bör UI behålla sitt folkbildningsuppdrag. Detta kan lämpligen ske genom publikationer och media samt genom att utbilda lärare. 3.3.2 Tidsbegränsade forskningstjänster Sieps instämmer i utredningens förslag att tidsbegränsa ett antal forskningstjänster till förslagsvis tre år. Möjligen bör man även överväga att ge den föreslagna fasta staben av forskare tidsbegränsade mandat, t.ex. fyra eller sex år med möjlighet till viss förlängning. Den längre kontraktsformen skulle då förbehållas mer erfarna forskare. Det bör övervägas om UI bör förfoga över ett antal lägenheter som kan användas av gästforskare. Bostadssituationen i Stockholm utgör idag ett problem och medför att forskare som i och för sig är intresserade antingen tackar nej eller bedriver forskning på annat håll och dyker upp några gånger per år eftersom de inte har någonstans att bo i Stockholm. Är ambitionen att dessutom försöka rekrytera internationellt för kortare kontrakt blir problemet än mer akut. 3.3.6 Samlokalisering med FHS m.fl. Förslaget att UI skall samlokaliseras med FHS och delar av FOI är utmärkt och bör öka möjligheterna för konstruktiva samarbeten och synergieffekter i forskningsdelen av verksamheten. Även andra institut/forskningscentra kan vara intresserade av en sådan lösning. 3.3.8 Samarbete UI-Sieps Utredaren nämner Expertrådet för EU-frågor varmed torde förstås Expertgruppen för EU-frågor eller Sieps. Sieps vill för sin del framhålla vikten av ett brett samarbete mellan de två instituten, inte bara på det säkerhetspolitiska området. Sieps välkomnar samarbete med UI i alla EU-relaterade frågor. I detta sammanhang bör vidare erinras om att UI representerar det svenska forskningssamhället i olika europeiska nätverk, t.ex. i TEPSA (Trans European Policy Studies Association) vars verksamhetsfält är betydligt vidare än EU:s gemensamma utrikesoch säkerhetspolitik. UI har t.ex. i denna egenskap åtagit sig att hösten 2002 anordna en konferens eller seminarium om den s.k. framtidsdebatten om EU:s framtid i ljuset det just nu pågående europeiska konventet.
5 3.4 Forskning och utredning vid UI Utredaren anger att det nationella intresset/eu-intresset bör vara vägledande för UI:s verksamhet. Tanken är intressant, men samtidigt måste det då klargöras vad som menas med det nationella intresset i detta sammanhang. Är det en aggregering av alla intressen som finns representerade på nationell nivå är begreppet tämligen innehållslöst. Är det däremot regeringens intressen som avses är definitionen enklare, men det är långtifrån säkert att en sådan inriktning vore önskvärd. Detta är snarare än politisk bedömning och ett forsknings- eller utredningsinstituts uppgift blir då snarast att utvärdera den förda politiken utifrån de syften som regering och riksdag ställt upp. Utredarens tankar i denna del är emellertid intressanta och bör följas upp. 3.4.3/3.4.9 Forskningens fokus UI har till uppgift att fokusera på internationella politiska problem. Detta är en bred agenda men UI har byggt upp sin kärnkompetens inom traditionell utrikes- och säkerhetspolitisk analys. Utredningen föreslår dels att UI skall täcka in bredare områden inom ekonomi, miljövård och migration och dels att det särskilda forskningsprogrammet inriktat på Europa och Nordamerika avskaffas. Här återfinner vi eventuellt ett dilemma, om UD finner att den verksamhet UI idag bedriver och den kompetens man besitter inte svarar mot UD:s behov bör man skifta fokus enligt utredningens förslag. Samtidigt kan det ifrågasättas om UI är rätt ände att börja i om strävan är att skapa utrednings- och forskningskapacitet rörande migration och miljövårdsfrågor. Risken är att en sådan breddning skapar än större otydlighet kring UI:s identitet och funktion. UD som beställare (se nedan) bör i sin roll som just beställare kunna påverka UI:s rekrytering så att de verksamma forskarna bättre speglar finansiärens, och i slutänden skattebetalarnas, behov. Under 2.2.4 ovan fann utredaren att avsaknaden av tematiskt sammanhållen forskning gör att forskarna inom UI samarbetar relativt lite. En breddning av mandatet riskerar att förstärka den trenden. Sannolikt är ett snävt mandat för att uppnå synergieffekter och fruktbara samarbeten mer ändamålsenligt än en breddning till nya områden. Sieps återkommer därför till förslaget att pröva modellen med kortare (1-3 år) tematiska program som alla verksamma forskare vid UI skall aktivt bidra till genom att införa krav på att alla skall presentera en uppsats inom programmet samt aktivt delta i de seminarier där uppsatserna presenteras. Detta kräver givetvis framförhållning i rekrytering och ställer stora krav på de ansvariga för programmen, men torde motverka fragmentiseringen inom UI och bidra till att synergieffekter kan realiseras. Som ett exempel kan nämnas arbetssättet vid European Forum vid Robert Schuman Centre, EUI, Florens (http://www.iue.it/rsc/ef/).
6 3.4.5 Målstyrda uppdrag Att införa målstyrda uppdrag skulle innebära en stor förändring. I princip är detta positivt om finansiärerna kan påverka inriktningen på forskningen utan att påverka resultaten. Dock bör man först studera hur denna typ av uppdragsforskning fungerar (tex. genom att kontakta Constitution Unit vid School of Public Policy, UCL) och studera hur liknande institut utan statlig grundfinansiering fungerar (tex. genom att kontakta Chatham House). Vidare måste man finna ett arbetssätt med en lämplig balans mellan programidén som skissas ovan och uppdragsforskningen. Det är tyvärr inte helt säkert att de forskare som rekryteras till programmen också är de som är bäst lämpade att utreda sakfrågor åt UD. 3.6.5 Referensgrupp från berörda departement Sieps instämmer i utredarens förslag att inrätta en referensgrupp med deltagande av berörda departement. I detta ärende har Tomas Dahlman beslutat. Fredrik Langdal har varit föredragande. Tomas Dahlman Fredrik Langdal