Avtal mellan Arbetarrörelsens förhandlingsorganisation AFO och Handelsanställdas förbund. 1 oktober september Tjänstemän.

Avtal mellan Arbetarrörelsens förhandlingsorganisation AFO och Handelsanställdas förbund 1 oktober 2016 30 september 2017 Tjänstemän Avtal

1/10 2016 30/9 2017 mellan å ena sidan ARBETARRÖRELSENS FÖRHANDLINGSORGANISATION och å andra sidan HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND avseende tjänstemän, anställda vid medlemsorganisationer anslutna till AFO 1

Innehåll 1 Anställning, uppsägning och tjänsteföreskrifter... 3 2 Arbetstid... 5 3 Löner... 7 4 Övertidsersättning... 8 5 Semester... 10 6 Restidsersättning... 12 7 Ersättning vid arbete på obekväm arbetstid... 13 8 Sjuk- och föräldralön... 13 9 Permission och tjänstledighet m m... 21 10 Tvisters handläggning... 23 11 Avtalets giltighetstid... 23 Protokollsanteckningar... 24 Bilaga 1 Lönepolicy inom AFO-området... 28 Bilaga 2 Arbetsvärdering AFO Handels infördes år 2001... 31 Bilaga 3 Överenskommelse mellan AFO och Handelsanställdas förbund rörande kompetensutveckling... 48 Bilaga 4 Arbetsmiljöavtal AFO Handels... 50 Bilaga 5 - Medbestämmandeavtal AFO -Handels... 54 Ett streck i marginalen markerar ändring i sak i förhållande till 2013 års upplaga av avtalet. 2

KOLLEKTIVAVTAL mellan å ena sidan Arbetarrörelsens Förhandlingsorganisation (AFO) och å andra sidan Handelsanställdas förbund Gällande tjänstemän, anställda vid medlemsorganisationer anslutna till AFO. AFO och Handels rekommenderar fackföreningsrörelsens lokala och regionala organisationer att genom särskild överenskommelse anta detta avtal för anställda tjänstemän. 1 Anställning, uppsägning och tjänsteföreskrifter I fråga om anställning och uppsägning m m gäller reglerna i lagen om anställningsskydd med följande tillägg: Mom 1 Vid anställningens tillträdande överlämnar arbetsgivaren anställningsbevis, vari anställningens karaktär, arbetstidens längd, lön, placeringsort och en beskrivning av arbetsuppgifterna ska anges. Mom 2 Tillsvidareanställd är den, som inte uttryckligen anställs som vikarie eller tillfälligt för visst uppdrag av kortvarig natur eller som anställs på prov. Vid provanställning gäller två veckors uppsägningstid. Tillfällig anställning kan överskrida 3 månader utan att tillsvidareanställning inträder. Härvid ska vederbörande på förhand underrättas om att det är fråga om tillfälligt uppdrag och överenskommelsen träffas med den lokala fackliga organisationen. Anmärkning Provtjänstgöring ska inte tillämpas för den som omedelbart före anställningen i mer än ett år varit anställd i till LO ansluten organisation eller annan organisation inom arbetarrörelsen och som i den tidigare anställningen haft i huvudsak likartade arbetsuppgifter. 3

Mom 3 Om en arbetstagare varit anställd på vikariat och/eller allmän visstidsanställning, i sammanlagt 24-månader under en femårsperiod övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. Gäller för arbetstagare anställd fr.o.m. 2012-10-01. Mom 4 All personal, för vilken detta avtal är gällande, ska vara organiserad i Handelsanställdas förbund. Mom 5:1 Uppsägning från tillsvidareanställd Vid uppsägning från tillsvidareanställd gäller en uppsägning på två månader. Lokal överenskommelse kan träffas om kortare uppsägningstid. 5:2 Uppsägning från arbetsgivaren Arbetstagare har rätt till en uppsägningstid av: 2 månader, men lokal överenskommelse kan träffas om kortare uppsägningstid, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är kortare än 4 år, 3 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 4 år men kortare än 6 år, 4 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 6 år men kortare än 8 år, 5 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 8 år men kortare än 10 år och 6 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år. Mom 6 Anställd som avser att gå i pension ska meddela detta till arbetsgivaren senast 6 månader före tilltänkt pensioneringstidpunkt. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan överenskommelse träffas om kortare meddelandetid. När den anställde fyller 67 år kan arbetsgivaren efter en varseltid om två månader avsluta anställningen. Mom 7 Arbetsgivaren ska utfärda ett arbetsgivarintyg senast 14 dagar efter anställningens upphörande. Arbetsbetyg utfärdas senast 14 dagar efter den anställdes begäran. 4

Mom 8 Förhållandet mellan organisationen och den anställde grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Anställd har att vid alla tillfällen noga bevaka och tillvarata organisationens intressen. Den anställde har vidare att följa utfärdade anvisningar beträffande tjänstgöringen. Mom 9 Vid uppkommande vakanser eller vid tillsättandet av befattningar ska om arbetets rationella bedrivande möjliggör detta, hänsyn tas till personalens möjligheter till befordran, så att personal med längre tjänstetid äger företräde framför senare anställd eller annan sökande, dock under förutsättning av lika kompetens och lämplighet för den befattning varom är fråga. Samma förutsättning ska gälla vid utökning av arbetstid för deltidsanställd personal. I detta sammanhang kan fråga om vidareutbildning av redan anställd personal diskuteras. 2 Arbetstid Mom 1 Arbetstidens förläggning och omfattning Den ordinarie arbetstiden utgör 39 timmar per helgfri vecka och förläggs måndag-fredag enligt lokal överenskommelse på respektive arbetsplats. Lokal överenskommelse om utläggning av den ordinarie arbetstiden genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning kan träffas inom ramen för gällande arbetstidsöverenskommelse. Sådan förändring ska meddelas den anställde senast en månad i förväg. Vid utformningen av överenskommelse bör beaktas möjligheten att tillämpa flexibel arbetstid och s k sommartid, varvid det senare nödvändiggör en genomsnittlig beräkning med längre respektive kortare veckoarbetstid under del av året. Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt dag efter Kristi Himmelsfärdsdag är fridagar. Träffas ej lokal överenskommelse om arbetstidens förläggning gäller nedanstående: 5

Då nationaldagen infaller på en tisdag eller torsdag är måndag respektive fredag fridagar. Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton samt dag före Kristi Himmelsfärdsdag, midsommarafton, Alla Helgons dag, julafton och nyårsafton avslutas arbetet för såväl hel- som deltidsanställda kl 12.00. Under här ifrågavarande dagar förekommer ingen lunchrast. Där parterna är överens om att befattningen/anställd har behov av annan arbetstidsförläggning kan lokal överenskommelse träffas. Mom 2 Arbetstidsförkortning Anställd har rätt till en individuell arbetstidsförkortning, med 500 minuter per kalenderår i proportion till tjänstgöringsgrad. Arbetstidsförkortningen tas ut eller sparas efter överenskommelse med arbetsgivaren. Mom 3 Oreglerad arbetstid Det är parternas gemensamma uppfattning att oreglerad arbetstid ska tillämpas när arbetsuppgiften har sådan karaktär att reglerad arbetstid är svår att tillämpa. Vilka befattningar som berörs fastställs i lokala förhandlingar utifrån verksamhetens behov. För denna oreglerade arbetstid och avsaknad av övertidsersättning har den anställde kompensation och ersättning som fastställs i lokala förhandlingar och dessa ska vara likvärdiga för samtliga oreglerade tjänster. För att säkerställa att den anställdes totala arbetsvolym och arbetstid är rimlig, ska samtal föras mellan anställd och närmaste chef när endera part så begär. Mom 4 Restid Restid inräknas inte i arbetstiden. Med restid avses tid utanför ordinarie arbetstid under vilken den anställde på arbetsgivarens begäran företar tjänsteresa till och från tillfälligt arbetsställe. Restid ersätts enligt 6. Mom 5 Deltagande i utbildning Vid deltagande i utbildning behålls lönen samt eventuell ersättning vid arbete på obekväm arbetstid. Ersättning för övertidsarbete erhålls inte. Vid utbildning som förläggs till dag som skulle ha varit fridag erhålls kompensation med motsvarande ledighet. 6

Anmärkning Anställd ska inte förlora ekonomiskt vid deltagande i utbildning. Ingen extra ersättning utgår dock om utbildningen pågår utöver ordinarie arbetstid. Inte heller någon Ob-ersättning. Arbetsgivaren ska sträva efter att så långt det är möjligt förlägga utbildningstiden till ordinarie arbetstid. I det fall detta inte är möjligt, bör de lokala parterna i god tid träffa lokal överenskommelse där den ordinarie arbetstiden tidigare- eller senareläggs, alternativt ändrad fridagsförläggning. Sådan förändring ska meddelas den anställde senast en månad i förväg. Om centralt- eller lokalt överenskommen ordinarie veckoarbetstid ändå skulle överskridas, kompenseras detta med motsvarande ledighet, timme för timme, alternativt timlön samt semesterersättning. 3 Löner Mom 1 Tillsvidareanställd erhåller lägsta lön enligt nedanstående. För deltidsanställda gäller samma löner som för heltidsanställda i proportion till arbetad tid, räknat per helgfri vecka. Månadslön utgår då enligt formeln: veckotimmar x lön För vikarie som tjänstgör minst en kalendervecka utgår månadslön enligt arbetsvärdering av tjänsten samt tidigare erfarenhet. För anställd som tjänstgör mindre än en kalendervecka kan timlön utgå. Timlönen utgör 1/163 av respektive månadslön, varvid i timlönen inräknats ersättning för helgdagar. Minimilöner Avtalets minimilöner är för perioden: 2016-10-01 2017-09-30 21 156 kronor Utgående lön 39 Den 2016-10-01 ställs en pott på 2,1% till förfogande att fördelas i lokala förhandlingar. Potten baseras på lönesumman 2016-09-30. Potten ska baseras på utgående lön exklusive övertid och andra rörliga tillägg. Alla heltidsanställda garanteras en löneökning på 285 kronor. Deltidsanställda 7

garanteras ett belopp i proportion till arbetstiden. Resterande del av löneutrymmet förhandlas lokalt. Protokollsanteckning 1. Lön till anställd ej fyllda 18 år fastställs i lokala förhandlingar. 2. Vid omplacering till följd av förändrad arbetsorganisation ska den anställdes lön inte sänkas. 3. Parterna har utarbetat ett arbetsvärderingssystem enligt bilaga 2 i kollektivavtalet. Systemet ska införas om inte de lokala parterna är överens om något annat arbetsvärderingssystem. 4. Parterna har tecknat överenskommelse om kompetensutveckling enligt bilaga 3. Mom 2 Vid anställning som påbörjas eller avslutas under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Dagslönen beräknas som: 4 Övertidsersättning Mom 1 månadslön x 12 365 Övertidsarbete bör i möjligaste mån undvikas. Mom 2 När av arbetsgivaren godkänt övertidsarbete utförs på annan än den enligt 2 fastställda ordinarie arbetstiden ska övertidsersättning utgå. Anmärkning För anställd som omfattas av oreglerad arbetstid utgår inte övertidsersättning. Mom 3 Övertidsersättning utgår med 68% tillägg på ordinarie lön för de två första övertidstimmarna, som har omedelbar anslutning till ordinarie arbetstidens 8

början eller slut på vardagar. För annan övertid på vardagar utgår ersättning med 90%. På lör-, sön- och helgdagar samt de i 2, mom 1 angivna fridagarna utgår ersättning med 124% för all övertid intill ordinarie arbetstidens början påföljande vardag. På de i 2, mom 1 angivna halvdagarna utgår, om inte annan kompensation överenskommits, övertidsersättning med 124% fr.o.m. andra övertidstimmen. Vid beräkning av det övertidstillägg, som ska utgå per timme, ska för personal, till vilken veckolön utgår, lönen divideras med 39 och för personal som åtnjuter lön per månad med 169. Mom 4 Fullgjord beordrad övertid kan efter överenskommelse i varje särskilt fall utbytas mot fritid. Därvid svarar en timmes övertid mot 1½, 1¾ respektive 2 timmars fritid. Mom 5 Till deltidsanställd utgår övertidsersättning för tid som överstiger ordinarie arbetstid för heltidsanställd under veckan. Utföres arbetet på tid som berättigar heltidsanställd till övertidsersättning ska sådan ersättning utgå också till deltidsanställd, även om ordinarie arbetstiden för heltidsanställd under veckan inte uppnåtts. Anmärkning Övertidsersättning inkluderar semesterlön. Mom 6 Ersättning för mertid. Mertid för deltidstjänstgörande upp till heltid ersätts enligt följande: 1,12 x arbetad mertid x aktuell timlön. Mertiden kan per vecka maximalt uppgå till ordinarie veckoarbetstid för heltidsanställd minus aktuell veckoarbetstid för personen i fråga. Anmärkning Mertidsersättning inkluderar semesterlön. 9

5 Semester Mom 1 Semester utgår enligt bestämmelserna i gällande lag i den mån inte annat följer i vad nedan sägs. Utöver lagens bestämmelser om antal dagar utges ytterligare en semesterdag från och med semesteråret 2015-04-01. I det fall lokal överenskommelse finns om fler semesterdagar än lagen anger ska ovan nämnda dag tillföras. Mom 2 Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. Mom 3 Fr.o.m. semesteråret 2017-04-01 utgår semesterlönen per betald semesterdag med lägst 1301 kr för 18 år och äldre samt med lägst 992 kr för minderåriga anställda. (Ovanstående semesterdagslön utgår för heltidsanställda med minst 3 månaders sammanhängande anställningstid.) För deltidsanställda och anställda med nedsatt arbetstid utgår semesterlönegarantin i proportion till arbetstiden. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör 0,8% av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslönen. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskapstillägg och arvoden eller liknande). Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se mom 6. 0,52% av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang: skift-, jour-, beredskapsersättning, arvoden eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. 10

Anmärkningar 1. Semestertillägget 0,52% förutsätter att den anställde har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,52% multipliceras med det antal semesterdagar den anställde är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som den anställde har intjänat. 2. Övertidsersättning enligt avtalet 4 har justerats så att den inbegriper semesterlön. Mom 4 Semesterersättning beräknas som 4,6% av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 3. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Mom 5 För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6% av månadslönen. Beträffande månadslön se mom 3. Mom 6 Om den anställde under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till den anställdes andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön se mom 3. Mom 7 Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: Huvudregel Semestertillägget om 0,8% utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern. Semestertillägget om 0,52% utbetalas senast vid semesterårets slut. 11

Undantag Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s.k. resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång. Mom 8 Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 3. Vid beräkning av semestertillägget om 0,52% ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro. Semesterlön för sparad semesterdag ska vidare anpassas till den anställdes andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid se mom 6. Mom 8:1 Om en arbetstagare har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar kan arbetstagaren av de överskjutande semesterdagarna spara en eller flera till ett senare semesterår. Detta får endast ske om hon/han inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Antal sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 25 dagar. Mom 9 Arbetsgivare och arbetstagare kan vid anställningstillfället för anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete, som inte avser vara eller varar längre tid än tre månader, komma överens om att semesterledighet inte ska läggas ut. Semesterersättning ska inte ingå i lönen i något fall. Mom 10 Vid beräkning av semesterledighet ska de i avtalets 2 mom 1 angivna fridagarna icke räknas som semesterdagar. 6 Restidsersättning För arbetstagare som omfattas av oreglerad arbetstid utgår inte restidsersättning. Restid inräknas inte i arbetstiden. Med restid avses tid utanför ordinarie arbetstid under vilken den anställde på arbetsgivarens begäran företar tjänsteresa till och från tillfälligt arbetsställe. 12

Tillhandahålls i samband med resa sovplats utgår inte ersättning för restid mellan kl 22.00 och kl 07.00. Restidsersättningen utgår per restimma med den anställdes månadslön dividerat med 169. Restiden summeras per kalendermånad och avrundas uppåt till närmaste hel eller halv timme. Restidsersättningen beräknas enligt följande: 1,12 x restid/mån x aktuell timlön. Anmärkning Restidsersättning inkluderar semesterlön. 7 Ersättning vid arbete på obekväm arbetstid Hel- och deltidsanställd arbetstagare som tjänstgör på obekväm arbetstid erhåller tillägg till lönen för faktiskt arbetad tid. För arbete under måndag-fredag kl 00.00-07.00 och 20.00 24.00 är tillägget 80% av ordinarie lön beräknad enligt 4, kl 18.00-20.00 är tillägget 60%. För arbete under lördag, söndag och helgdag är tillägget 112% intill kl 07.00 påföljande vardag. Anmärkning Ob-ersättning inkluderar semesterlön. Vid övertidsarbete eller när arbetstagaren själv vid flexibel arbetstid kan bestämma förläggningen eller om ersättning för arbetstidsförläggningen uttryckligen ingår i lönen erhålls inget tillägg. Arbetare som omfattas av oreglerad arbetstid har inte rätt till OB- ersättning. 8 Sjuk- och föräldralön Parterna är överens att om bestämmelser enligt denna paragraf i lag ändras under avtalsperioden ska förhandlingar ske. Mom 1 Anställd erhåller ersättning för läkarvård, gynekolog- och andrologkontroll samt ersättning för medicin enligt läkarrecept inom ramen för högkostnadsskyddet. Med läkarvård avses endast av läkare utförd eller rekommenderad undersökning och behandling som i vanlig ordning ersätts av försäkringskassan. Anställd är skyldig att vid besök hos/av läkare, 13

sjuksköterska och sjukgymnast använda högkostnadskort, som för att ersättning ska utgå uppvisas för arbetsgivaren. Rätten till ersättning enligt denna paragraf är förfallen om anställd inte begärt ersättning senast ett år efter dag för utgiften. Anmärkning Specialistvård, behandling av legitimerad kiropraktiker och/eller naprapat eller vård utanför bostads- och tjänstgöringsorten, ska för att bli ersättningsberättigad, i förväg godkännas av arbetsgivaren. För behandling av legitimerad kiropraktiker och/eller naprapat krävs dessutom remiss från läkare. Ersättning för läkarvård och medicin förmånsbeskattas enligt gällande skatteregler. Mom 2 Vid av läkare styrkt sjukdom, arbetsskada eller olycksfall får anställd sjuklön under 90 dagar. Från 91:a till och med 360:e dagen utgår ersättning från Folksam. Förmån enligt denna paragraf utgår sammanlagt 360 dagar räknat från varje arbetsoförmågas början. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt p.g.a. sjukdom. För den del av sjukperioden som infaller under insjuknandedagen (karensdag) utgår inte sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde ska de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte räknas in i sjukperioden. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek framgår av mom 6. För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal Om en anställd måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning enligt lagen om ersättning åt smittbärare utges sjuklön enligt detta avtal. 14

Mom 3 Förebyggande sjukpenning En anställd kan få sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan. Vid förebyggande sjukpenning gäller inte karensdag, utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med första behandlingsdagen. För varje timme en anställd är frånvarande på grund av förebyggande sjukpenning görs avdrag per timme med: 100% x månadslön x 12 52 x veckoarbetstiden Mom 4 Sjukanmälan till arbetsgivare När en anställd blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska arbetsgivaren snarast möjligt underrättas om detta. Vidare ska den anställde så snart det är möjligt meddela arbetsgivaren när återgång i arbetet kan beräknas. Samma sak gäller om den anställde blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om han måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet ( 8, 1 st SjLL). Anmälan måste göras senast under ordinarie arbetstid insjuknandedagen. Detta gäller inte om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört. Mom 5 Försäkran och läkarintyg Mom 5:1 Försäkran Anställd ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om sjukfrånvaron, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar den anställde skulle ha arbetat ( 9 SjLL). Mom 5:2 Läkarintyg Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om den anställde styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg ( 8, 2 st SjLL). 15

Vid upprepad korttidsfrånvaro, minst sex gånger på en 12 månaders period kan arbetsgivaren begära att anställd ska lämna läkarintyg fr.o.m. första dagen av varje kommande sjukperiod. Mom 6 Sjuklönens storlek Mom 6:1 Sjuklön utgår inte för sjukdom som infaller under den första frånvarodagen i sjukperioden (karensdagen). Under de 13 följande kalenderdagarna utgår sjuklön för sådan tid som arbetstagaren skulle utfört arbete under överenskommen arbetstid om denne inte varit sjuk. Om arbetstagaren återinsjuknar inom 5 kalenderdagar från det tidigare sjukperioden upphörde, utgör den nya sjukperioden fortsättning på den tidigare, i fråga om karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd. Antalet karensdagar får inte överstiga 10 per 12-månadersperiod. Med lön menas fast kontant månadslön inklusive fasta tillägg samt de rörliga tillägg som skulle ha utgått på sjukdagen. Med andra anställningsförmåner menas researvode om det skulle ha utgått på sjukdagen. Löneavdraget vid karensdag ska omfatta minst en timme. Mom 6:2 Beräkning av sjuklön Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till den anställde beräknas enligt följande. Mom 6:3 För varje timme en anställd är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag samt sjuklönetillägg per timme enligt följande: Sjukavdrag Dag 1-14: Sjuklönetillägg Dag 2-14 100% x 80% x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Om den anställde skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80% av den ob-ersättning som den anställde gått miste om. 16

Mom 6:4 Ändring av lön eller veckoarbetstid Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet månad mot avräkningsperiod. Mom 6:5 Sjukdom fr.o.m. 15:e 90:e kalenderdagen För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag med: 100% x månadslönen x 12 365 för anställd med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet 12 utgår för varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) ett sjuklönetillägg per dag med: 10% x månadslönen x 12 365 för anställd med månadslön om över 7,5 x prisbasbeloppet 12 utgår för varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) ett sjuklönetillägg per dag med: 10% x 7,5 x prisbasbeloppet + 365 90% x (månadslönen x 12) - (7,5 x prisbasbeloppet) 365 17

Mom 6:6 Sjukdom fr.o.m. 91 360 kalenderdagar För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag med: för anställd med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet 12 100% x månadslönen x 12 365 för anställd med månadslön om över 7,5 x prisbasbeloppet 12 100% x 7,5 x prisbasbeloppet + 365 10% x (månadslönen x 12) - (7,5 x prisbasbeloppet) 365 Beträffande ersättning sjukdag 91-360 betalas för lönedelar om högst 7,5 prisbasbelopp ingen sjuklön. Den anställde erhåller i stället direkt från Folksam efter anmälan från arbetsgivaren en ersättning om 10% av sin avtalspensionsgrundande lön. Mom 6:7 Sjuklön i samband med smittbärarpenning Om en anställd måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag per timme enligt följande t o m 14:e kalenderdagen. 100% x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Till och med den 14:e dagen utgår för varje timmes frånvaro ett sjuklönetillägg enligt följande: För anställd med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet 12 10% x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För anställd med månadslön om över 7,5 x prisbasbeloppet 12 18

10% x 7,5 x prisbasbeloppet + 52 x veckoarbetstiden 90% x (månadslönen x 12) - (7,5 x prisbasbeloppet) 52 x veckoarbetstiden Fr.o.m. den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:5. Fr.o.m. den 91:a kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:6. Mom 7 Samordning mellan sjuklön och livränta Om en anställd på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då den anställde har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 6 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90% av månadslönen och livräntan. Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring betalas eller för tid då rehabiliteringspenning betalas. Mom 8 Anställd äger efter tillfrisknandet från sjukdom eller olycksfall att återfå sin förutvarande tjänst eller annat lämpligt arbete om förutsättning för dess skötsel finns. Mom 9 I de fall pensionsförsäkrad personal erhåller sjukpension från Folksam utgår icke samtidigt sjuklön. Mom 10 Anställd, som på grund av sjukdom och efter läkares rekommendation kan beredas deltidstjänst med 25, 50 eller 75% av heltidstjänst ska för tid varunder sådan tjänst utföres utöver lön om 25, 50 eller 75% av full lön erhålla sjuklön. För varje sådan dag görs ett sjukavdrag i proportion till sjukskrivningens omfattning av de i mom 6 angivna sjukavdragen. Mom 11 Vid barns födelse eller adoption beviljas anställd tjänstledighet under erforderlig tid, i enlighet med föräldraledighetslagen, dock högst 18 månader. 19

Anmärkning Havandeskapspenning och ledighet för nybliven pappa/adoptivförälder beräknas enligt mom 12, föräldralön. Mom 12 Föräldralön Förälder, som varit anställd oavbrutet i ett år äger rätt att uppbära utfyllnad till föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Dessa bestämmelser gäller även vid adoption om ersättning härför utgår från allmän försäkringskassa. Föräldralön (föräldrapenningen) utgörs per månad av en månadslön, minus 30 sjukavdrag enligt följande formel. För varje föräldradag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag med: 100% x månadslön x 12 365 För varje föräldradag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs föräldralönetillägg per dag med: För anställd med månadslön om högst 10 x prisbasbeloppet 12 10% x månadslön x 12 365 För varje föräldradag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs föräldralönetillägg per dag med: för anställd med månadslön över 10 x prisbasbeloppet 12 10% x 10 x prisbasbeloppet + 365 90% x (månadslön x 12) (10 x prisbasbeloppet) 365 20

Utfyllnad av föräldralön ersätts i samma omfattning som uttag från försäkringskassan och sker efter att den anställde lämnat intyg från försäkringskassan till arbetsgivaren. Anmärkning När föräldraledighet omfattar såväl fredag som påföljande måndag görs avdrag även för lördag-söndag eller arbetsfria dagar. Totalt 120 dagar föräldraledighet per barn, även vid flerbarnsbörd, är semesterlönegrundande, oavsett vilket år föräldraledigheten tas ut, i enlighet med semesterlagen. För ensamstående förälder 180 dagar. Mom 13 Utfyllnad av föräldralön vid vård av sjukt barn. Vid tillfällig vård av sjukt barn görs avdrag per timme enligt följande: 100% x månadslön x 12 52 x veckoarbetstiden För de sju första arbetsdagarna den anställde varit frånvarande, per barn och kalenderår, utgår ett lönetillägg per timme med: 10% x månadslön x 12 52 x veckoarbetstiden Från och med 8:e dagen per barn och kalenderår utgår utfyllnad mellan tillfällig föräldrapenning och full lön under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Utfyllnad på tillfällig föräldralön (vård av sjukt barn) utbetalas efter intyg från försäkringskassan Mom 14 Vård av anhörig. Om en anställd är ledig för vård av anhörig görs löneavdrag enligt samma modell som tjänstledighet i 9, mom 2. 9 Permission och tjänstledighet m m Mom 1 Permission ska sökas i så god tid som möjligt. Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. I särskilda fall (t ex vid hastigt 21

påkommande sjukdomsfall inom den anställdes familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar. Vid frånvaro som kan planeras, t ex planerade sjukvårdsbesök, bör den anställde sträva efter att om möjligt boka en tid i början- eller slutet av dagen för att på så sätt minimera frånvaron. Permission kan beviljas i följande fall: Eget bröllop, registrerat partnerskap, egen 50-årsdag, besök hos läkare och tandläkare, besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare, nära anhörigs frånfälle, nära anhörigs begravning och kist- eller urnnedsättning, plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig. Som nära anhörig räknas make, maka, registrerad partner, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, sammanboende, samt särkullsbarn, särkullsbarnbarn och sammanboendes föräldrar. Mom 2 Tjänstledighet (= ledighet utan lön) kan beviljas i den mån arbetet tillåter. Vid tjänstledighet ska timlönen beräknas genom att dividera månadslönen med 169. Samma gäller vid sjukledighet för personal som inte inrymmes under bestämmelserna i avtalet 8. Vid tjänstledighet hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen. Mom 3 Anställd, som beviljas tjänstledighet utan lön, är för den tid tjänstledigheten överstiger 15 kalenderdagar inte berättigad till några förmåner enligt detta avtal. Detta gäller dock icke ledighet för fackliga studier, då avtalet gäller. Mom 4 Den anställde äger under all annan militärtjänst än första tjänstgöring och utbildning till reservbefäl erhålla ersättning motsvarande skillnaden mellan den av försäkringskassan utbetalda ersättningen och utgående lön. Detta gäller även vid deltagande i civilförsvarsövning. Undantag härifrån är reservofficerare och reservunderofficerare. 22

10 Tvisters handläggning Mom 1 Uppstår tvist mellan parterna rörande avtalets tolkning eller tillämpning eller av annan anledning, följs förhandlingsordning enligt medbestämmandelagen. Mom 2 Kan enighet inte uppnås vid lokala och centrala förhandlingar, ska tvisten hänskjutas till avgörande av skiljenämnd i den ordning lagen om skiljemän stadgar. Skiljemännens antal ska vara tre, av vilka vardera parten utser en och de sålunda utsedda sig emellan utser den tredje. Underlåter part att utse skiljeman eller kunna de av parterna utsedda skiljemännen inte enas om tredje ledamot, ska på parts ansökan skiljeman utses av Landsorganisationens styrelse eller, i tvist där Landsorganisationen är part, av medlingsinstitutet. 11 Avtalets giltighetstid Detta avtal gäller från och med den 1 oktober 2016 till och med den 30 september 2017 med två månaders ömsesidig uppsägningstid. Om begäran om förhandlingar framställes senast den 31 juli 2017 gäller avtalet för tid efter den 30 september 2017 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Sker ej uppsägning å sålunda bestämd tid, gäller avtalet fortfarande ett år med samma uppsägningstid osv år från år. Till detta avtal fogade protokollsanteckningar äger samma giltighet som själva avtalet. Stockholm den 26 augusti 2016 ARBETARRÖRELSENS FÖRHANDLINGSORGANISATION HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Mats Sundberg Fredrik Wimborn 23

Protokollsanteckningar 1. Detta avtal får ej medföra nedsättning av före avtalets upprättande utgående löner eller förmåner av vad slag det vara må. Parterna är överens om att vid tillämpning av protokollsanteckning 1 ska bortses från av parterna överenskomna förändringar med anledning av ändrad lag om semester och sjuklön. 2. Försäkringar Följande försäkringar ska tecknas; Avgångsbidragsförsäkring (AGB). Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Obligatorisk gruppförsäkring (GF 17500) AGB, AGL och GF17500 enligt överenskommelse mellan AFO och Handels tecknas i Folksam. TFA enligt överenskommelse mellan SAF och LO/PTK tecknas via Fora i AFA Försäkring. 3. Arbetsmiljöavtal Parterna har antagit särskilt avtal om allmänna regler för arbetsmiljöverksamheten i organisationerna samt om rekommendationer för partssamarbete i företagshälsovårdscentraler (arbetsmiljöavtalet) och överenskommelse om riktlinjer för företagshälsovården. Av arbetsmiljöavtalet framgår att det även är viktigt att arbetsgivaren främjar hälsa och friskvård. Detta syftar till att få friskare och mer motiverade arbetstagare, vilket kommer både den anställde och arbetsgivaren till del. Friskvård ska vara en del av helhetssynen på arbetsplatsen och i alla delar av arbetsmiljön. Målet är att uppnå och bevara fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande att må bra i arbetet och på fritiden. Parterna är överens om att med stöd utifrån skriften Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 LOs vägledning så ska lokala parter implementera föreskriften på arbetsplatserna. Överenskommelse om friskvård ska träffas mellan lokala parterna. 24

4. Medbestämmandeavtal Parterna har antagit särskilt medbestämmandeavtal. 5. Resereglemente Respektive förbunds/organisations gällande resereglemente ska äga tillämpning för personal, anställd enligt detta avtal. 6. Pension Försäkringsavtal om KTP tecknas enligt pensionsöverenskommelse mellan AFO och Handels vad gäller avdelning 1 genom Pensionsvalet i de av parterna utsedda försäkringsgivarna och avdelning 2 i Folksam. 7. Parterna har antagit avtal om trygghetsfond. 8. Parterna är överens om att kontinuerligt följa avtalets tillämpning i syfte att fortlöpande kunna värdera tillämpning och effekter på lönebildningen. 9. Parterna ansvarar för att fortlöpande uppdatera handboken för lokalt anpassande arbetsmiljöavtal. 10. Arbetsvärderingssystem och lönegarantinivåer Parterna utser vardera en person till en arbetsgrupp, som har möjlighet att adjungera ytterligare personer till gruppen. Arbetsgruppen har under avtalsperioden till uppdrag att påbörja ett arbete med att undersöka möjligheterna för mindre arbetsgivare att genom lokala överenskommelser finna andra lösningar än införandet av arbetsvärderingssystem och eventuella möjligheter till olika garantinivåer. Detta samtidigt som det arbete som syftar till att öka antalet arbetsplatser med överenskomna arbetsvärderingssystem fortsätter. 11. Sjukdom fr.o.m. 91 kalenderdagen Parterna utser vardera en person som har i uppdrag att under avtalsperioden lösa ersättningsfrågan i 8 mom 6:6. Förteckning över medlemmar i Arbetarrörelsens Förhandlingsorganisation Arbetarrörelsens Arkiv i Skåne Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek Bantorget Förvaltning AB Bantorget Grafiska AB 25

Elektrikernas A-kassa Facket Medlemsförmåner i Sverige AB Facklig Administration i Samverkan 6F AB (FASAB) Fastighetsanställdas Förbund Fastighets arbetslöshetskassa GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch GS A-kassa Hotell- och restaurangfacket (HRF) Hotell och Restauranganställdas A-kassa Industrifacket Metall Industrifacket Metalls arbetslöshetskassa Katalys Landsorganisationen i Sverige LO Mediehus AB LOs ServiceCenter AB Livsmedelsarbetareförbundet Livsmedelsarbetarnas Arbetslöshetskassa SEKO Facket för Service och Kommunikation A-kassan för Service och Kommunikation (SEKO) SEKO Sjöfolk Sjöfolkets Fastighets AB Svenska Byggnadsarbetareförbundet Svenska Byggnadsarbetareförbundets A-kassa Svenska Elektrikerförbundet Svenska Musikerförbundet Svenska Målareförbundet Svenska Pappersindustriarbetareförbundet 26

Svenska Pappersindustriarbetareförbundets A-kassa Svenska Transportarbetareförbundet Svenska Transportarbetareförbundets A-kassa 27

Bilaga 1 Lönepolicy inom AFO-området Lönepolitiken har stor betydelse för arbetsgivarens förmåga att nå sina verksamhetsmål. Arbetsgivare åläggs i detta avtal ett stort ansvar för lönebildningen. Där ingår både att göra en värdering av löne- och anställningsvillkoren för den egna personalen i förhållande till andra avtalsområden på orten/i regionen. Allmänna mål för lönebildningen är att bidra till en tryggad personalförsörjning på kort och lång sikt samt att beakta värdet av en engagerad insats från all personal. Därför är det viktigt att lönen uppfattas som rättvis av alla anställda. För att tillgodose kraven på ökad effektivitet och produktivitet i verksamheten är det av stor vikt att den anställdes vilja till ökad kunskap avseende såväl utbildning som arbetsuppgifter stimuleras samt att den anställdes kompetens tillvaratas och utvecklas. Arbetet bör organiseras så att den anställde ges möjlighet att successivt bredda och fördjupa sin kompetens och mångkunnighet. Till stöd för det lokala förhandlingsarbetet har parterna antagit ett kompetensutvecklingsavtal. Lönerna bestäms med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i respektive befattning och den anställdes sätt att uppfylla dessa krav. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med den anställdes prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att anställda kan utvecklas för alltmer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgifter, vilket normalt ska ge utslag i den individuella lönesättningen. I det årliga utvecklingssamtalet ska befattningsbeskrivningen ses över och eventuella förändringar göras. Om utvecklingen medför befordran eller annan markant befattningsförändring som motiverar lönejustering, ska sådan inte tas ur den allmänna potten. Ledningsförmåga, omdöme, initiativ, samarbetsförmåga, idérikedom, ansvar samt erfarenhet och mångkunnighet ska beaktas vid lönesättningen. Arbetsgivaren och den anställde bör genomföra lönesamtal inom dessa områden. Samma principer för lönesättning ska gälla oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund och vara förenliga med jämställdhetslagstiftningens krav. 28

De grundläggande principer som redovisas ovan ska tillämpas så att det uppstår en lönestruktur med rättvis differentiering mellan de anställda. Till grund för det praktiska arbetet med arbetsvärdering ska ligga arbetsbeskrivningar för varje tjänst. I arbetsvärderingen värderas arbetsuppgifterna och inte den anställde som utför arbetet. Varje befattning poängsätts med hjälp av arbetsvärderingssystemet. Följande faktorer gäller för arbetsvärderingen: - utbildning - erfarenheter/fortbildning - problemlösning - samarbete, kontakter, service - ansvar för planering, utveckling och resultat inklusive utvärdering - psykisk ansträngning - fysisk ansträngning, miljö och risk - ansvar för arbetsledning Befattningarna är indelade i tjugo befattningsfamiljer där de huvudsakliga arbetsuppgifterna styr familjetillhörigheten. Befattningsfamiljerna fungerar som referensfamiljer där poängsättningen speglar en genomsnittsbefattning. För att kunna värdera arbetsresultat, kunskaper, färdigheter och ansvarstagande förutsätts att chefen och den anställde har kontinuerliga samtal med varandra och att den anställde får återkoppling på sitt sätt att arbeta. Samtalen är emellertid inte till för lönediskussioner utan lönen fastställs mellan lönesättande chef och facket. Generella löneökningar liksom ramar för löneutrymme inklusive potter för lokal fördelning fastställs i förhandling mellan de centrala parterna AFO och Handels. De lokala potterna fördelas av parterna i lokala förhandlingar utifrån arbetsplatsens lönesystem där arbetsledare/chefer på nivå 4 och 5 utgör en egen grupp och förhandlas separat. 29

Lönenämnd Lönenämnden består av två representanter för Handels, en för AFO och en arbetsgivarrepresentant utsedd av berörd AFO-medlem. Lönenämndens uppgift är dels att följa tillämpningen av löneavtalet, dels att lösa uppkomna tvister avseende tolkningar och tillämpningar av avtalet. Lokala tvister, där enighet ej kan uppnås förs därför till nämnden i stället för till sedvanlig central förhandling. Om de lokala parterna inte kommer överens om arbetsvärderingen ska ärendet likaså hänskjutas till lönenämnden för slutligt avgörande. Nämnden ska avgöra dessa tvister och vara enig i sina beslut. Om parterna i den lokala förhandlingen inte kan enas om fördelningen av den lokala potten ska ärendet avgöras av lönenämnden. Därvid ska lönenämnden liksom de lokala parterna eftersträva att fördelningen sker i enlighet med avtalets intentioner. För den händelse att lönenämnden trots dessa intentioner inte kan enas om fördelningen utfaller potten generellt. 30

Bilaga 2 Arbetsvärdering AFO Handels infördes år 2001 Vad är arbetsvärdering? Arbetsvärdering är en systematisk metod för att bestämma krav och svårigheter i olika arbeten. Den ger underlag för att bedöma om arbeten som är olika ändå är likvärdiga när man summerar kraven. Värderingarna gäller själva arbetet och vilka krav som det ställer på den anställde. Det är alltså inte den anställdes skicklighet eller förmåga som värderas, utan man utgår från de krav som arbetet ställer oavsett vem som utför det. För att dessa bedömningar inte ska bli godtyckliga, underlättar det om man använder en viss metod eller ett överenskommet system. Parterna är även överens om att det går att använda andra likvärdiga arbetsvärderingssystem. Användningsområden Resultatet från en arbetsvärdering ska naturligtvis användas i löneförhandlingar. Men det finns andra användningsområden också. Med hjälp av arbetsvärdering får man en arbetsprofil, som kan användas för att fastställa utbildnings- och utvecklingsbehov hos den anställde. En arbetsprofil kan också användas som underlag för rekrytering. En arbetsvärdering är ett bra redskap för att kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män en jämställdhetslagens krav. Arbeten som innehåller poäng inom ett visst intervall kan betraktas som likvärdiga. Arbetsvärderingen kan också ligga till grund för den individuella kvalifikationsbedömningen genom att ta fram relevanta kriterier för att bedöma arbetsinsats och resultat. Hur använder man arbetsvärderingsmodellen? För att använda arbetsvärderingsmodellen förutsätts det att det finns kunskap om arbetets innehåll, det medger delaktighet och insyn samt att det ska stimulera till samverkan. Den anställde och arbetsgivaren gör en beskrivning av den aktuella tjänsten. Viktigt att tänka på i detta arbete är att inte bedöma den som i dag innehar tjänsten utan att beskriva tjänstens innehåll. Därefter har den anställde och arbetsgivaren samtal om beskrivningen. Slutligen är det arbetsgivaren som fastställer arbetsbeskrivningen. Med hjälp av arbetsvärderingsmodellens kriterier gör parterna (observera att det inte är den anställde som ska göra värderingen) poängsättning av 31

tjänsten/tjänsterna. Träffas åter igen för att gemensamt diskutera värderingen för att slutligen i förhandling fastställa tjänsten värdering. Arbetsvärderingen av tjänst ska ses över minst en gång per år ett bra tillfälle är att den finns med som ett underlag vid utvecklingssamtalet. Om tjänsten har förändrats kan eventuell justering i poäng vara nödvändig. När parterna är överens om arbetsvärderingen ska dessa se över hur det stämmer överens i relation till lön. Tjänster med likvärdig poängsättning ska ha likvärdig lön. Parterna har utarbetat en handbok som kan fungera som vägledning vid införandet av arbetsvärderingssystemet. De centrala parterna har överlåtit till de lokala parterna att forma lönesystem som ska kopplas till arbetsvärderingen. 32

UTBILDNING Faktorn bedömer de krav på sådana kunskaper som normalt inhämtas genom teoretisk utbildning. När man värderar faktorn Utbildning är det ofta lämpligt att försöka definiera de krav som skulle ställas vid en nytillsättning i samma befattning i nuläget. Man värderar alltså inte nuvarande befattningshavares utbildningsnivå, som kan vara högre eller lägre än kravet i befattningen. Nivå 1 Gymnasiekompetens Nivå 2 Nivå 3 Eftergymnasial utbildning vid högskola/universitet eller annan utbildningsanordnare Högskola (120 p 180 p) Nivå 4 Högre akademisk utbildning (240 p-) 33

ERFARENHETER/FORTBILDNING Faktorn bedömer de krav på upplärning, övning, erfarenhet och fortbildning som arbetet kräver. När man värderar faktorn Erfarenheter/fortbildning är det ofta lämpligt att försöka definiera de krav som skulle ställas vid en nytillsättning i samma befattning. Man värderar alltså inte nuvarande befattningshavares erfarenhet, som kan vara längre eller kortare än kravet i befattningen. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Viss erfarenhet (upp till 2 år) ev kombinerat med vissa krav på fortbildning. Erfarenhet 2-5 år ev kombinerat med medelstora krav på fortbildning. Bred eller djup erfarenhet kombinerat med höga krav på att regelbundet underhålla kunskaper och färdigheter. Mycket bred och djup erfarenhet kombinerat med mycket höga krav på att regelbundet underhålla kunskaper och färdigheter. 34

PROBLEMLÖSNING Faktorn bedömer de krav som arbetet ställer på problemlösning, kreativitet och självständighet. Följande aspekter ingår: - Problemlösning: bedömer färdigheter som krävs för att lösa problem. Den tar hänsyn till variationer av problem som kan uppstå och vilken typ av lösning som krävs. - Kreativitet: bedömer färdigheten att skapa något nytt eller kombinera saker som redan finns på ett nytt sätt. - Anpassning/utveckling/mångsidighet: bedömer kraven på flexibilitet och förändringsförmåga samt färdigheten att utföra arbetsuppgifter inom vitt skilda verksamhetsområden. - Självständighet: bedömer graden av handlingsfrihet. Beslutsfattande: bedömer färdigheten att välja mellan olika handlingsalternativ. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 I arbetet uppkommer problem som har klara, entydiga lösningar. Den information som behövs är lättåtkomlig och lättillgänglig. Arbetet kräver en viss tolkning eller bearbetning av lättåtkomlig information för att lösa uppkomna problem eller för att fatta beslut om en åtgärd. Nödvändiga beslut följer fastställda metoder eller rutiner. Ovanliga problem hanteras av andra personer. Arbetet kräver bearbetning av information från olika källor för att lösa uppkomna problem och för att fatta beslut om en åtgärd. Det finns flera möjliga lösningar men de följer väl kända metoder och normala rutiner. Eget omdöme måste användas i valet av lösning eller åtgärd. Vid ovanligare problem måste åtgärder och beslut diskuteras och förankras hos överordnad. Arbetet kräver initiativ och omdömesförmåga att bedöma många olika problem och finna lösningar. Den anställde måste själv söka, samla, bearbeta och/eller analysera den nödvändiga informationen för att kunna fatta självständiga beslut som kan innebära förslag till nya eller förändrade förhållanden. 35

Nivå 5 Arbetet kräver analyser av teorier och/eller principer och/eller åsikter. Problemen är varierande och invecklade och kräver kreativa lösningar. Den anställde måste sammanställa information från flera källor och väga samman komplicerade data för att bedöma möjliga konsekvenser. Arbetet kan innebära att man skapar eller fastställer nya inriktningar på verksamheten, på arbetsmetoder, processer och/eller teknik. 36

SAMARBETE, KONTAKTER OCH SERVICE Faktorn bedömer de krav som arbetet ställer på sociala färdigheter. Följande aspekter ingår: - Samarbete: bedömer färdigheten att kunna överföra och att motta information samt att kunna arbeta tillsammans med andra människor på ett sådant sätt att man arbetar effektivt och samtidigt tar hänsyn till hur andra reagerar. - Kontakter: bedömer färdigheten att förstå och möta olika slags människor i olika sammanhang. Vanliga kontakter mellan chefen och den anställde ingår dock inte i värderingen. - Service: arbetets krav på att ge service av olika slag till medlemmar, förtroendevalda, andra organisationer, myndigheter, allmänheten etc. Här ska även intern service bedömas. Krav på inlevelseförmåga ingår i alla aspekterna. Nivå 1 Arbetet ställer normala krav på sociala färdigheter. I arbetet ingår enbart kontakter/samarbete/service inom den egna organisationen/arbetsplatsen. Dessa kan röra löpande ärenden och innebära rådgivning och redovisning. Nivå 2 Mellannivå. Nivå 3 Arbetet ställer medelstora krav på sociala färdigheter, antingen genom att kraven är stora när det gäller någon färdighet eller genom att kraven är medelstora när det gäller flera färdigheter. I arbetet ingår i allmänhet kontakter/samarbete/service utanför den egna organisationen. Nivå 4 Arbetet ställer höga krav på sociala färdigheter, antingen genom att kraven är stora när det gäller någon färdighet eller genom att kraven är medelstora när det gäller flera färdigheter. I arbetet ingår kontakter/samarbete/service utanför den egna organisationen som förutsätter förmåga att åstadkomma påverkan och utveckling av verksamheten vid förhandlingar, utredningar och liknande. Nivå 5 Arbetet ställer mycket höga krav på flera sociala färdigheter. I arbetet ingår kontakter/samarbete/service i frågor som är mycket viktiga för organisationen, t ex svårare utredningar, intressekonflikter, förhandlingar, uppbyggande av kontaktnät och liknande. 37