Så här gjorde vi Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syftar till att skapa en hållbar stad ur alla aspekter.

LÄRDOMAR FRÅN Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Nu lyfter vi Malmö VAR? // VAD? // UTGIVARE // NÄR? // HERRGÅRDEN, HOLMA/ EN INVESTERING FÖR ATT FÖRBÄTTRA LEVNADSVILLKOREN, MALMÖ STAD 2010 2015 KROKSBÄCK, SEVED, ÖKA TRYGGHETEN OCH SKAPA FLER JOBB I DE OMRÅDEN LINDÄNGEN OCH SEGEVÅNG I MALMÖ DÄR VÄLFÄRDEN ÄR SOM LÄGST.

Innehåll Bakgrund Ojämnt fördelad hälsa och välfärd var anledningen till Områdesprogrammet. 3 Bostadstillsyn Ett förändrat arbetssätt gör att miljöförvaltningen hjälper till där det bäst behövs. Så här gjorde vi Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syftar till att skapa en hållbar stad ur alla aspekter. Rosenkraft Ett nätverk för näringslivet i Rosengård påverkar utvecklingen av området. 4 6 8 10 12 13 14 Case Amiralsstaden Amiralsstaden ska bli Malmös nya livsnerv i öster med nya bostäder, handelsytor och offentlig service. Centrumprocessen Lindängen Den fysiska miljön i Lindängen centrum behöver förnyas. Familjer på Segevång När socialsekreterarna fick mer tid för varje familj fick alltfler föräldrar jobb och självförsörjning. Det som spirar i Seved Mötesplats Naturen fokuserar på det gröna. Men flera andra föreningar har också vuxit fram här. 16 Infocenter Holma Det började med en idé från en lokal kvinnoförening. Infocenter skapar delaktighet i området. 22 El Sistema En orkester skapar gemenskap och stärker barnens självförtroende. Kraftsamling Herrgården I Herrgården samordnas insatserna för gemensamma mål. Framtidens hus Alla verksamheter som spelar roll för det lokala utvecklingsarbetet i Lindängen under samma tak. Fastighetsägare BID Sofielund Så här tar flera aktörer ansvar för utvecklingen i Seved och Sofielund. 18 20 21 Allaktivitetshuset Lindängen När skolan är slut för dagen öppnas dörrarna för alla som vill ha en aktiv fritid. Upplevelsebaserat lärande Med språkutflykter ges barnen på Holmaskolan upplevelser att sätta ord på. 23 24 26 Kommunikation i fokus Alla kommunikatörer i staden samlades för veckolånga kommunikationsfokuseringar. Lärdomar och tips Möt koordinatorerna och deras tankar kring arbetet och få deras bästa tips. Vägen framåt Tillsammans är ett ord som lever kvar i processer och arbetssätt efter programmets avslut. 28 29 30 2

03 2010 INTRODUKTION // Bakgrund Hälsan och välfärden är ojämnt fördelad mellan olika grupper av befolkningen och mellan olika geografiska områden i Malmö. I mars 2010 beslutar kommunstyrelsen därför att utveckla den sociala hållbarheten i staden alla Malmöbor ska integreras och inkluderas i samhället och få del av välfärden. Stadsdelsfullmäktige med ansvar för Herrgården, Holma/Kroksbäck, Lindängen och Seved fick i uppdrag att utforma områdesplaner för respektive delområde. Att Malmö ska vara en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i är utgångspunkten. I september samma år klubbas Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö igenom i kommunstyrelsen. Det är en långsiktig satsning under fem år för att förbättra levnadsvillkoren i de områden där välfärden är som lägst och för att utveckla den fysiska miljön. Områdesprogrammets mål är att skapa en stad där social hållbarhet går hand i hand med ekonomisk såväl som ekologisk hållbarhet. I september 2011 anslöts även delområdet Segevång till arbetet. Gemensamt arbete Alla mål i Områdesprogrammet knöts till kommunens budgetmål: arbete och tillväxt, trygghet, delaktighet och demokrati, barn och ungas livsvillkor, integration och minskade klyftor samt kultur och fritid. Alla Malmö stads förvaltningar åtar sig, i och med Områdesprogrammet, att lägga tid och resurser för att uppnå målen och de insatser som görs ska, så långt det är möjligt, involveras i de ordinarie verksamheterna. Fysiska förändringar ska gå hand i hand med investeringar i socialt kapital. Människors kapacitet och kunskap ska tas tillvara och de ska, på olika sätt, ges möjlighet att påverka samhällets utveckling. Praktik och strategi Samtidigt som ärendet om Områdesprogram skrivs fram görs även ett ärende om en folkhälsopolicy för Malmö stad. Sedan tillsätter kommunstyrelsen Malmökommissionen. Områdesprogrammet var praktik och hands on medan Malmökommissionens uppdrag var att ta fram vetenskapliga underlag för att minska ojämlikheten i hälsa i Malmö och föreslå åtgärder. Nu gäller det att ta vara på erfarenheterna från Områdesprogrammet, foga dem till slutsatserna från Malmökommissionens rapport och arbeta vidare för social hållbarhet i Malmö. Både underifrån och ovanifrån. Kommunstyrelsen beslutar att utveckla den sociala hållbarheten i staden genom Områdesprogram. 09 2010 Områdesprogrammet klubbas. 09 2011 Segevång ansluts till arbetet. 12 2015 För första gången sedan 1995 är Malmö inte föremål för varken nationella eller lokala välfärdsprogram. I december hålls slutkonferensen för Områdesprogrammet. FOKUS // Trygghet Attraktiva och trygga områden där människor med olika bakgrund och förutsättningar väljer att bosätta sig och vistas och där olika typer av fastighetsägare väljer att investera. Fysisk utveckling Den fysiska utvecklingen ska vara en bärande kraft som leder den sociala utvecklingen framåt i den grad att det blir en förebild för arbetet med sociala förändringar. Skolor Skolorna ska utveckla en verksamhet som gör att elever från hela Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor. Näringslivsoch innovtionsklimat Näringslivs- och innovationsklimatet ska vara så stimulerande att många företag och entreprenörer väljer att etablera sig där. Kultur- och fritidsaktiviteter Innehållet i kultur- och fritidsaktiviteter ska hålla en sådan nivå att människor från hela Malmö och Skåne väljer att ta del av dem. 3

INTRODUKTION // Så här gjorde vi Anslaget är stort. Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syftar till att skapa en hållbar stad ur alla aspekter. 5 Genom att påverka utvecklingen i fem områden verkar Områdesprogrammet för att stärka den sociala hållbarheten i hela Malmö. De geografiska områden som är prioriterade väljs ut baserat på kunskapsunderlag med statistik om befolkningssammansättning, utbildning, bostäder, näringsliv, sysselsättning samt inkomster. Med start i konkreta utmaningar i de områden som valts ut ska hela staden med hjälp av olika aktörer som högskolan, medborgare, myndigheter, näringsliv och föreningar arbeta för att tillsammans generera och realisera lösningar för den hållbara staden, med särskilt fokus på sociala utmaningar. En koordinator för varje område anställs. Områdeskoordinatorn ansvarar för den lokala samordningen av arbetet och för att, utifrån Områdesprogrammet, driva, initiera och stimulera olika aktörer att var för sig och tillsammans bidra till områdets utveckling. Arbetssättet är prövande och experimenterande, där olika modeller testas och de som fungerar skalas upp. Brett deltagande Malmöborna ska medverka i förändringsprocessen och själva kunna påverka vilka satsningar som görs. Förutom Malmö stad ska också andra, alltifrån statliga aktörer till ideella organisationer och näringsliv, bjudas in att bidra. Därför är det viktigt att skapa delaktighet och engagemang hos Malmöbor, lokala föreningar, fastighetsägare, företagare, andra myndigheter och aktörer samt hos alla Malmö stads förvaltningar. Koordinatorerna arbetar också utifrån tanken på sociala muskler och fysiska skelett hur staden ser ut spelar stor roll för invånarnas hälsa och att stadsplaneringen med fysiska åtgärder påverkar de sociala förutsättningarna. Sociala kontakter, social kontroll och tillit kan möjliggöras eller förhindras beroende på hur bostadsområdet ser ut. En del av social rättvisa är att vara inkluderad genom att ha nära till och lätt kunna ta del av servicetjänster som vård, fritidsaktiviteter, skolor och myndigheter. En styrka med de fysiska åtgärder som påbörjats eller genomförts inom Områdesprogrammet, så som Rosengårdsstråket, Amiralsgatan och Lindängen centrum, är att de har en stark demonstrationskraft. De är synliga för alla och visar att någon vill satsa på platsen. Sociala klausuler har använts för att rekrytera arbetskraft från närområdet. Insatserna av fysisk karaktär är väl förankrade i de sociala aspekterna genom samarbete mellan olika förvaltningar. De sociala aspekterna, eller de sociala musklerna, handlar exempelvis om skolresultat, en aktiv fritid, mötesplatser, arbete och självförsörjande. Nya arbetssätt har skapats Koordinatorernas arbete har präglats av en tillåtande attityd inom ramen för Områdesprogrammet har nya idéer fått testas. Havererade insatser har bidragit med nyttiga erfarenheter och kunskaper och blivit ett steg på vägen mot innovation och nya idéer som genomförts och fungerat bättre. Områdesprogrammet har bland annat lett till bättre samarbeten med och mellan olika förvaltningar, stadsutveckling med fysiska förbättringar, medborgardialoger har hållits och hållbarhetsstrategier skrivits, barn har lärt sig mer svenska genom upplevelsebaserad pedagogik, ungdomar har fått sina första jobb och mammor har fått gympa med barnpassning. Bredden i det som gjorts under Områdesprogrammets paraply är stor. Gemensamt är att nya arbetssätt, i nya konstellationer ofta har krävts och att invånarna alltid har varit utgångspunkten. Kontinuitet och långsiktighet lyfts genomgående fram som avgörande faktorer. På frågan om att förändra någonting i grunden är svaret sällan en snabb lösning. I praktiken Pyssel påverkar känslan av trygghet och en orkester kan leda till ökad gemenskap. TRYGGHET // ALLAKTIVITETSHUSET Allaktivitetshuset i Lindängen erbjudet aktiviteter för unga som gamla. En effekt av verksamheten är en ökad känsla av trygghet i området. FYSISK UTVECKLING // AMIRALSSTADEN Amiralsstaden är ett stadsutvecklingsprojekt för området kring den del av Amiralsgatan som går genom Rosengård. Området ska förtätas med bostäder och verksamheter, det offentliga rummet ska utvecklas och själva gatan byggas om. 4

1 2 3 4 5 LINDÄNGEN // Lindängen ligger i södra Malmö. Här är nära 30 procent av invånarna under 20 år. Lindängen har bland annat stora fina grönområden, ett bibliotek och en amfitater. Bebyggelsen är storskalig med 2 500 lägenheter i flerbostadshus. 5 HERRGÅRDEN // Herrgården är ett delområde inom stadsdelen Rosengård i Malmö. Herrgården ligger mellan Stackelbergs väg och Inre ringvägen, söder om Amiralsgatan. Området består av flerfamiljshus, byggda i slutet av 1960-talet. HOLMA/KROKSBÄCK // Holma och Kroksbäck är två områden i södra Malmö, beläget mitt emellan sommarstaden Ärtholmen och det nya moderna Hyllievång. För den genomsnittlige Malmöiten är det kanske mest känt för Kroksbäcksparken med sina kullar. 4 3 SEVED // 1 Seved ligger i Södra Sofielund där det bor omkring 4 500 invånare. Delområdet har en ung befolkning, drygt hälften är mellan 15 och 39 år. Hyresrätter, bostadsrätter och villor ligger sida vid sida i samma lilla område. 2 SEGEVÅNG // Segevång är ett bostadsområde i norra Malmö med flerfamiljshus och stora grönområden. Segevång byggdes i slutet av 1950- och i början av 1960-talet. Idag bor här cirka 4 800 personer och inflyttningen till området ökar. SKOLA // NÄRINGSLIV OCH INNOVATIONSKLIMAT // KULTUR OCH FRITIDSAKTIVITETER // HOLMASKOLAN KRAFTSAMLING HERRGÅRDEN EL SISTEMA På Holmaskolan får barnen gå på språkutflykter för att få bilder att koppla nya ord till. Det upplevelsebaserade lärandet genomsyrar hela pedagogiken, i både skola och fritids. Kraftsamling Herrgården handlar om att samordna de saker som görs och tillsammans arbeta för att insatserna drar åt samma håll. Med är aktörer från såväl idéburna som offentliga och privata sektorn. På skolorna i Holma och Kroksbäck umgås barnen genom en orkester. El Sistema, som orkestern heter, använder musiken som verktyg för social och mänsklig utveckling och ska finnas där det behövs som mest. Alla som vill får vara med och alla är lika viktiga en orkester är inte komplett förrän stolarna är fyllda. 5

Foto: Peter Kroon 6

Utmaningarna ser olika ut på olika platser och det finns flera lösningar på liknande problem. På följande sidor görs nedslag i olika verksamheter som startats i, eller fått en skjuts av Områdesprogrammet. Det handlar om allt från bostadstillsyn, stadsodling och fritidsaktiviteter till stora kunskapsnätverk, barnorkestrar och samarbeten med näringslivet. Många av satsningarna har gett så goda resultat att de har blivit en del av ordinarie verksamhet och ibland även spridits till andra områden i Malmö. 7

PLATS // LINDÄNGEN CENTRUM VAD? // STADSUTVECKLING ATT BYGGA FYSISKA SKELETT SOM FRÄMJAR DE SOCIALA MUSKLERNA HÅLLPUNKTER // AVSIKTSFÖRKLARING 2012 ÖVERGRIPANDE PLAN 2014 FÖRSTA BYGGNADSETAPP 2015 DETALJPLAN 2016 AKTÖRER // MALMÖ STAD, NCC, FAST- IGHETSBOLAGEN WILLHEM, BORDSVISAN 1, TRIANON OCH STENA FASTIGHETER NYCKELORD // MEDBORGARBEHOV SAMARBETE FÖRTROENDE NYBYGGNAD SOCIALA KLAUSULER LÅNGSIKTIGHET Arbetet här handlar om att skapa förtroende De senaste åren har mycket positivt skett i Lindängen. Skolresultaten har blivit bättre, tryggheten har ökat och fler har fått jobb. Nu behöver också den fysiska miljön förnyas. Anders Svensson är arkitekt och projektledare för Centrumprocessen på Lindängen: Ett medborgarbehov har hela tiden varit utgångspunkten. Arbetet handlar i mångt och mycket om att skapa förtroende både hos medborgare och aktörer, som fastighetsägare till exempel. Det krävs gemensamma ansträngningar för att åstadkomma någonting bra. Det vi försöker göra här tar tid. Det finns ingen quick fix utan det krävs en tidshorisont på mer än fem år. 2011, när arbetet påbörjades, var det stökigt i Lindängen. Centrum var nerklottrat och biblioteket brann. De boende i området kände ett stort behov av förändring. Allting hänger ihop En lunch i oktober 2011 blev starten på förändringsarbetet. Med var privata fastighetsägare i Lindängen såväl som förvaltningschefer från Malmö stad. 2012 tecknades en avsiktsförklaring: att gemensamt finansiera en förstudie. Aktörerna som skrev under var Malmö stad (Stadsområdesförvaltning Söder, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Serviceförvaltningen), NCC, fastighetsbolagen Willhem och Bordsvisan 1. Senare kopplades även Trianon och Stena Fastigheter in i arbetet. Avsiktsförklaringen är viktig för en aktör kan inte ensam förändra ett helt centrum. Och fastighetsägarna vågar Fastighetsägarna vågar inte satsa om inte kommunen följer upp med busshållplatser, skolor och så vidare. Anders Svensson inte satsa om inte kommunen följer upp med busshållplatser, skolor och så vidare. Allting hänger ihop. I början av juni 2014 enades aktörerna om en övergripande plan för centrum i Lindängen: torget ska bli mer öppet och inbjudande, handelsytorna ska öka och biblioteket byggas ut och förnyas samtidigt som mer plats ska ges åt service. Kommunen planerar att rusta upp områdets två skolor och att göra om Munkhättegatan så att den inte längre upplevs som en barriär rakt igenom Lindängen. En ny busshållplats ska ersätta den som finns idag och som upplevs som otrygg. På sikt planeras det för en spårvagn här. Stor investering Det finns också ett behov av fler bostäder på Lindängen och att bygga i anslutning till torget skulle skapa liv där även efter det att affärerna stängt. Men att bygga nya bostäder i områden som Lindängen är en utmaning då kostnaderna för bostäderna måste matcha betalningsförmågan. Eftersom bostadspriserna på Lindängen är lägre än i Malmö i stort kan fastighetsbolagen känna en osäkerhet i att få tillbaka investerade pengar. En helhetslösning, som visar hur hela området ska göras mer attraktivt att bo i, är därför extra viktig. Projektledningen för Centrumprocessen räknade på hur många jobb som måste skapas för att bekosta upprustningen av gator och torg och Malmö stads politiker valde att godkänna starten på detaljplanearbetet trots att det inte fanns någon aktör som skulle bygga. Under våren 2015 har en första nybyggnadsetapp påbörjats. Trianon och Malmö stad har tecknat ett avtal om en investering på ungefär 300 miljoner kronor i 140 nya lägenheter på Lindängen. Det är den första nybyggnationen och den största investeringen som gjorts i Lindängen på över 30 år. Arbetskraft från området Genom sociala klausuler i avtalet förbinder sig Trianon med underleverantörer att rekrytera 25 procent av den arbetskraft som behövs, 10 personer per år i fyra år, bland arbetslösa hyresgäster eller andra arbetslösa i Lindängen. Som motprestation har Malmö stad rabatterat markhyran. Arrangemanget bygger på erfarenheter från den så kallade Bygga om-dialogen, där en energiinvestering på 50 miljoner kronor i Trianons fastighet i Lindängen resulterat i 8 fasta anställningar och 10 ettårsanställningar. I väntan på att detaljplanen ska bli färdig, våren 2016, har 8

Illustration: White arkitekter Arkitektskiss över hur Lindängen centrum skulle kunna utvecklas. Anders Svensson i Lindängen centrum som byggdes på 1970-talet och är väldigt slitet. fokus lagts på att till exempel hålla centrum fritt från skräp och klotter. Det gäller att jobba här och nu samtidigt, eftersom tidshorisonten är så lång. De riktigt stora förbättringarna har inte skett än. Arbetet kräver uthållighet och kontinuitet men vi ser positivt på framtiden. Nu krävs handling från Malmö stad en utbyggnad av biblioteket är ett viktigt, strategiskt beslut. Det hoppas vi kommer till stånd under 2015. Satsar staden inte nu så kommer besvikelsen att bli stor hos medborgarna, säger Anders Svensson. DETTA HAR HÄNT HITTILLS // Städningen av och renhållningen på torget har förbättrats. Nya bostäder är på gång att byggas. Nya butiker har tillkommit, till exempel en välkänd matvarubutik och en blomsterhandel. Det anordnas odlardagar och medborgarträffar i centrum. Foto: Peter Kroon 9

VAD? // UPPSÖKANDE BOSTADSTILLSYN VAR? // I PRIORITERADE OMRÅDEN I MALMÖ MER // MILJÖFÖRVALTNINGEN INGÅR OCKSÅ I KRAFTSAMLING HERRGÅRDEN, SOM DU KAN LÄSA MER OM PÅ SIDAN 21 De som verkligen behöver hjälp klagar inte Malmö är först i landet med att arbeta med uppsökande bostadstillsyn. Något som har krävt att miljöförvaltningen förändrade både arbetssätt och prioriteringar. Arbetet utgår från Områdesprogrammet och Malmökommissionens socioekonomiska karta. Caroline Tandefelt är en av sju personer i Miljöförvaltningens tillsynsgrupp. Tidigare arbetade vi med de klagomål som kom in till oss. Men 2008 uppdagades allvarliga brister i ett bostadsområde i Malmö. Detta fick oss att inse att vi inte kan sitta på kontoret och vänta på att få in saker att utreda för de flesta av de som verkligen behöver hjälp klagar inte, säger hon. Miljöförvaltningens hjälp var alltså tidigare ojämnt fördelad i staden. Idag sker tillsynen utifrån prioriterade områden, som utgår från Områdesprogrammet. Det interna arbetet har förändrats i grunden, från att vara passivt utredande till att bli aktivt inspekterande. Varje vecka besöker minst två inspektörer en trappuppgång i ett av de prioriterade bostadsområdena. Ser vi då strukturella problem ålägger vi fastighetsägaren att gå igenom hela huset. Det är ett effektivt sätt att åtgärda brister på, säger Caroline Tandefelt. Bättre koll på miljöbalken Miljöförvaltningens tillsynsgrupp tittar på om ventilationen fungerar, om det finns fukt eller skadedjur och om temperaturen i fastigheten är okej. Arbetet utgår ifrån miljöbalken, som reglerar miniminivån för bostadsstandard: en bostad får inte vara ohälsosam att leva i. Arbetet var tungrott i början, fastighetsägarnas kännedom om lagstiftningen i miljöbalken var knapp och flera hade dålig koll på hur det faktiskt såg ut i de fastigheter de ägde. Idag är läget bättre, efter flera prejudicerande domar till följd av överklagade vitesförelägganden. Sakta men säkert vidgas tolkningen av miljöbalken och inspektörernas möjlighet att driva på utvecklingen av bostadstillsynen blir större. Media har följt arbetet med intresse och har, genom uppmärksammandet av ett par fall, påverkat utvecklingen positivt. Fler hör av sig Tack vare att uppmärksammade brister antecknas i fastighetsregistret är det nu svårare att sälja fastigheter innan bristerna åtgärdats. Eftersom fastighetsägarna debiteras för miljöinspektörernas arbetstid är intresset stort att snabbt åtgärda eventuella brister. Att vi är synliga har också fått till följd att boende från större delar av Malmö har börjat höra av sig. Från att tidigare nästan bara ha tagit emot klagomål från en mindre del av Malmö är det nu allt fler som hör av sig. Det känns fantastiskt bra, säger Caroline Tandefelt, miljöinspektör på Malmö stad. De flesta bostadshus i de prioriterade områdena är nu genomgångna. Inom fem år kommer miljöförvaltningens tillsynsgrupp att återkomma för uppföljning. Från att tidigare nästan bara ha tagit emot klagomål från en mindre del av Malmö är det nu allt fler som hör av sig. Det känns fantastiskt bra. Caroline Tandefelt Foto: Peter Kroon 10

Caroline Tandefeldt och Lotta Tähtinen efter en bostadstillsyn på Sigtunagatan. 11

PLATS // ROSENGÅRD VAD? // NÄRINGSLIVSSAMARBETET ROSENKRAFT VARFÖR? // FÖR ATT KOMMA ÅT GLAPPET MELLAN EFTERFRÅGAN OCH UTBUD TILL GAGN FÖR BOENDE OCH NÄRINGSLIV. AKTÖRER // CITY GROSS, SWEDBANK, BERGENDAHLSKONCERNEN, MALMÖ STUDENT- HUS, MKB, VICTORIA PARK, CORNERSTONE, STADSOMRÅDESFÖRVALTNING ÖSTER, STADSBYGGNADSKONTORET OCH NÄRINGSLIVSKONTORET. Näringsliv och invånare för Rosengård som handelplats Vi vet att invånarna här efterfrågar ett ökat utbud av butiker och service i centrum det finns köpkraft som är outnyttjad här, säger Paul Noble, enhetschef Områdesutveckling i Öster. Näringslivssamarbetet Rosenkraft vill komma åt glappet mellan det som finns och det som önskas. I Rosenkraft är utgångspunkten för arbetet inte problembaserat utan potentialbaserat, menar Paul Noble. Samarbetet föregicks av en rapport och föddes ur en idé som kom upp inom Områdesprogrammet. Rapporten tittade på Rosengårds potential och hur attraktionskraften som handelsplats, boendealternativ och etableringsområde kan öka. Rosenkraft har varit en plattform för att dela information och tankar och tillsammans arbeta med området som varumärke. Utbytet mellan staden och näringslivet har varit utvecklande och gynnsamt för alla parter, säger Paul Noble. Blir en del av Amiralsstaden Rent praktiskt har man inom Rosenkraft kunnat bistå samarbetspartners med siffror som visar på den ökande tryggheten och förvärvsfrekvensen i området. Det gör att de i sin tur kan möta sina potentiella samarbetspartners och motbevisa de förutfattade meningar som finns. Detta samtidigt som man tillsammans kan prata om allt positivt som händer inom området för att ge en mer balanserad bild. Alla aktörer är väldigt tydliga med vilka fördelar Rosenkraft innebär för just dem alla är eniga om vinsterna. Nu pågår diskussioner kring hur man kan få till stånd ett kortsiktigt projekt med satsningar i närområdet. För efter att satsningen på Amiralsstaden ett stadsutvecklingsprojekt för att utveckla Rosengård genom att förtäta med bostäder och bygga om Amiralsgatan drar igång så kopplas Rosenkraft på som en resurs där. Det är bra att kunna motbevisa de förutfattade meningar som finns. Paul Noble 12

PLATS // AMIRALSGATAN ROSENGÅRD VAD? // STADSUTVECKLING ATT BYGGA FYSISKA SKELETT SOM FRÄMJAR DE SOCIALA MUSKLERNA NYCKELORD // TERRITORIELL, INKLUDE- RANDE, TRANSPARENT OCH INNOVATIV PROCESS VEM? //? Amiralsstaden ny livsnerv i östra Malmö Amiralsgatan går rakt genom Malmö och förbinder centrum med de östra delarna av staden. Samtidigt skär Amiralsgatan östra Malmö i två delar. Amiralsstaden ska göra Amiralsgatan till en stadsgata som knyter samman den fysiska och sociala utvecklingen i Herrgården, Rosengård, Öster och centrum i Malmö. Rosengård i östra Malmö har stor potential. Här bor många människor i ett centralt läge med mycket goda kommunikationer, som Malmöexpressen och förhoppningsvis snart också en tågstation Next stop Rosengård. Genom Rosengård går Amiralsgatan, som klyver Rosengård i två delar, en i söder och en i norr. På det bredaste stället är Amiralsgatan 111 meter bred. Om området kring och längs med Amiralsgatan utvecklas så skulle det kunna innebära att vi får mellan 1000 och 3000 nya bostäder, mer offentlig och kommersiell service, lokaler, offentliga rum och fler jobb i området, berättar Sabina Dethorey, områdeskoordinator för områdesprogram Herrgården. Områdesprogrammet tog initiativet Startskottet för arbetet med Amiralsstaden gick 2011 då Områdesprogrammet lyfte behovet av att utveckla Amiralsgatan med ny bebyggelse, men också verksamheter och fler upplevelser. 2013 togs en för-förstudie fram. Den var resultatet av en bred tvärsektoriell samverkan där offentlig, idéburen och Det är ett Malmöperspektiv på arbetet och det är viktigt för det är ju Malmös utveckling det handlar om! Sabina Dethorey privat sektor medverkade. En bred förankring skedde också genom att styrgruppen bestod av förvaltningsdirektörer. För att arbetet ska bli bra behövs utöver det även Malmöbors kunskap, synpunkter, upplevelser, erfarenheter och idéer som rör området. Därför är det viktigt med en pågående dialog med Malmöbor. Områdesprogram Herrgården lyfte i ett tidigt skede behovet av en utveckling av Amiralsgatan och drev den frågan. Tack vare programmet kunde vi sätta igång ett förutsättningslöst arbete där vi utgick från potentialer och möjligheter. Dialog och samverkan En kontinuerlig dialog och samverkan med boende i området genomsyrar processen. Många Malmöbor i Herrgården efterlyser fler lokaler, fler affärer och mer offentlig service i närheten av där de bor. Allt detta kommer att bli verklighet genom Amiralsstaden. Det handlar om att skapa en stad som alla Malmöbor känner tillgång och tillhörighet till. Ett mål är att bidra till en förstärkning av Rosengårds varumärke och rykte och därmed i förlängningen även Malmös. Amiralsstaden ska bli för alla Malmöbor och för besökare. Nu är det Stadsbyggnadskontoret som driver processen. Att den startade inom Områdesprogram Herrgården visar på att Herrgårdens utveckling har satts i ett större sammanhang i staden och att social hållbarhet har varit centralt i arbetet. Det geografiska områdets potential har betonats och inkluderats i ett större stadsutvecklingsperspektiv utifrån den lokalkännedom som finns. Illustration: Ellen Carlquist 13

PLATS // SEGEVÅNG NÄR? // FRÅN JUNI 2013 TILL OCH MED DECEMBER 2014 VAD? // SATSNING PÅ UTÖKAD SOCIALTJÄNST FÖR BARNFAMILJER FÖR ATT HJÄLPA FÖRÄLDRARNA ATT BLI SJÄLVFÖRSÖRJANDE. Foto: Peter Kroon Familjen i fokus när föräldrarna får jobb Att socialsekreterarna fick mer tid och ett bredare fokus hjälpte många föräldrar i Segevång till självförsörjning. Dessutom såg vi positiva effekter som att fler började studera svenska på egen hand och blev mer engagerade i sina barns skolgång, säger Charlotte Sandell, en av två socialsekreterare i projektet. Familjer på Segevång var, mellan juli 2013 till årsskiftet 2014/2015, en extra satsning på barnfamiljer på Segevångsområdet. Målet är att få fler föräldrar i barnfamiljer att bli självförsörjande och att minska kostnaderna för försörjningsstöd något som satsningen lyckats bra med. När Familjer på Segevång startade fanns omkring 70 barnfamiljer med försörjningsstöd i området. Av dessa var cirka 40 ensamstående föräldrar med barn och 85 procent av familjerna hade utländsk bakgrund. Två socialsekreterare arbetade med omkring 35 40 hushåll var, att jämföra med cirka 65 70 hushåll per handläggare i den ordinarie verksamheten. Detta gjorde att socialsekreterarna kunde testa nya metoder och arbetssätt. Det är viktigt att inte passivisera utan att istället ge verktyg och en känsla av att - det här fixar jag Charlotte Sandell Förbättrade levnadsvillkor Familjerna i projektet djupintervjuades för att socialsekreterarna skulle hitta de hinder som fanns för självförsörjning. Vid mötena som skedde i familjernas hem var alla i familjen med. Efteråt gjordes en planering, med målet att öka föräldrarnas möjlighet till självförsörjning och sysselsättning. Den extra tid som socialsekreterarna hade med varje klient gjorde det möjligt att kalla till regelbundna möten men också att vara tillgängliga mellan mötena. På det sättet kunde familjerna också få hjälp med andra frågor, rörande allt från barnens uppfostran och skolgång till var föräldrarna kan träna för att förbättra sin hälsa. Socialsekreterarna kunde hänvisa till och samarbeta med andra myndigheter och verksamheter både internt och externt utifrån de vuxnas planering och barnens behov. Stort fokus la vi på att förbättra levnadsvillkoren i stort, att hjälpa klienterna till bättre hälsa, bättre kunskaper om samhället och att lyfta vikten av att ha kunskaper i det svenska språket för att kunna stötta sina barn i skolan, säger Charlotte Sandell, socialsekreterare i stadsområdesförvaltning Norr och en av de två socialsekreterare som arbetat med Familjer på Segevång. Kafé för bättre svenska På mötena blev alla synliga och ingen glömdes bort. Handläggningen var noggrann, tydlig och informerande gentemot klienterna. Vi uppmuntrade dem också att göra saker själva fixa rätt papper, ringa telefonsamtal och så vidare. Det är viktigt att inte passivisera utan att istället ge verktyg och en känsla av att det här fixar jag. 14

Småprat och större frågor Mötesplatsen har haft dörren öppen för alla i Seved sedan 2001. Områdesprogrammet öppnade dörrar för Mötesplatsen och gjorde det enklare för personalen att hjälpa till. Socialsekreterare Charlotte Sandell arbetade med Familjer på Segevång och såg många positiva effekter. Men Charlotte Sandell och hennes kollega fick också ta del av många berättelser om isolering och avsaknad av sociala nätverk. För att få föräldrarna att träna svenska språket och att bryta sin isolering startades bland annat ett kafé för föräldralediga kvinnor med barn och ett samarbete med områdets bibliotek inleddes. En dag i veckan hade biblioteket högläsning av lättare svenska barnböcker för barnen i projektet. På dessa sätt hoppades man stärka familjernas nätverksbyggande, delaktighet i samhället och förståelse för det svenska språket. Fina resultat Från juni 2013 till och med december 2014 har 131 barnfamiljer deltagit i Familjer på Segevång. Av dessa har 51 familjer blivit självförsörjande, vilket motsvarar knappt 40 procent. Det är ett jättebra resultat. Efter ett tag slutade mötena att bara handla om ekonomi, när pengarna skulle komma, och handlade istället om att planera framåt för att försöka skapa sig en bättre framtid. Att Familjer på Segevång har lagts ner är kanske en kortsiktig kostnadsbesparing men vill man verkligen spara pengar borde man arbeta så här i hela Malmö, säger Charlotte Sandell. Vill man verkligen spara pengar borde man arbeta så här i hela Malmö. Charlotte Sandell Mötesplats Seved ligger på Sevedsgatan 8, mitt på torget. Här jobbar Lena Romansoff och Stefan Lennartsson. Det viktigaste de gör om dagarna är antagligen det som inte så enkelt låter sig beskrivas. Att vara lyssnande öron, seende ögon och komma med en bra fråga istället för ett gott råd. Att vara på plats och vara sig själv. Mötesplatsen är navet i Seved. Det är en speciell stämning här, nästan familjär. Någon kanske kommer hit fem gånger och småpratar om väder och vind. Den sjätte gången tar de upp problemet som de behöver hjälp med, säger Lena Romansoff. Ungdomar och seniorer Verksamheten utgår ifrån människorna den är till för. Hit kommer ungdomar efter skolan, nyblivna mor- eller farföräldrar som vill visa upp barnbarnet och seniorer som annars kanske blivit sittande hemma. Här kan man dricka en kopp kaffe, läsa tidningen eller låna en dator. När Mötesplatsen ordnar dans för seniorerna i området blandas musiken med sorlet från nyfikna ungdomar som vill se vad som händer. En gång i veckan finns personer från Arbetsförmedlingen och försörjningsstödet här för att hjälpa de som behöver det. På kvällarna används lokalen av föreningar i området. Och personalen har ett gott samarbete med alltifrån förebyggarsektionen till Öppenvårdshuset Gustaf och hemtjänsten. Vi har aldrig utgått från att vi ska klara oss själva. En stor del av vårt arbete är att länka människor vidare, då är goda kontakter en förutsättning. Områdesprogrammet öppnade dörrar och förenklade kontakten med stadens förvaltningar och kulturinstitutioner, säger Stefan Lennartsson. Mötesplats: Naturen tar med Seveds barn, från 4 9 år, ut ur staden och in i naturen. Det finns problem i Seved men samtidigt finns inget bättre område i Malmö. Jag hittar inte Sevedskänslan någon annanstans i den här stan, säger Stefan Lennartsson. 15

Här spirar nätverken Växtväggen på Jespersgatan är ett samarbete mellan Mötesplats: Naturen och den ideella föreningen Odlingsnätverket Seved. I juni hjälpte förskolebarn till att plantera nya ätbara växter som smultron, sallad, grönkål, basilika, ängssyra och rosmarin i droppbevattningssystemet. Anton Diaz, Sara Shangmugam och Ilyas Rasheed från Stenkulaskolan har planterat växter i påsar. Linnéa Wettermark från Odlingsnätverket hjälper till att göra hål i dem för att droppbevattningen ska fungera. På och omkring Mötesplats Seved har många grupper och nätverk bildats. Ytterligare exempel är kvinnonätverket som krympte och försvann allt eftersom deltagarna fick jobb, en tjejgrupp för 10 12 åringar som leds av äldre tjejer från området, Seveds FK en fotbollsklubb som nu har såväl herrlag i division 3 som knattefotboll, läxhjälp av och för Seveds unga genom Den saknade pusselbiten och Senior på Seved träffar och utflykter för alla äldre på Seved och i Södra Sofielund. Mycket har startats eller drivs av Mötesplatsens besökare. 16

Foto: Peter Kroon 17

18 El Sistema-pedagogen Sara Tufvesson repeterar med eleverna inför en konsert med Musikhögskolan.

VAD? // MUSIK SOM EN POSITIV KRAFT FÖR ATT FÖRÄNDRA BARNS LIV VAR? // I HOLMA/KROKSBÄCK OCH SNART I SOFIELUND VARFÖR? // FÖR ATT KULTURSKOLAN VILL NÅ FLER BARN IFRÅN FLER OMRÅDEN OCH FÖR ATT BIDRA TILL BARNENS UTVECKLING OCH EN ÖKAD GEMENSKAP. Ett system för bättre samspel På skolorna i Holma och Kroksbäck umgås barnen genom en orkester. Att spela musik tillsammans skapar en gemenskap och lyfter människor, säger Jalle Lorensson, chef för Malmö Kulturskola och den som tog El Sistema till Malmö. Foto: Leif Johansson El Sistema använder musiken som verktyg för social och mänsklig utveckling och ska finnas där det behövs som mest. Alla som vill får vara med och alla är lika viktiga en orkester är inte komplett förrän stolarna är fyllda. El Sistema startades i Venezuela och är anledningen till att mängder av världstjärnor i klassisk musik kommer därifrån, säger Jalle Lorensson. Men det är en bieffekt, inte ett syfte. I Malmö började resan när Jalle Lorensson, som nytillträdd chef, efter en vecka fick en stadsrevisionsrapport på sitt bord. En rapport som sa att det var för få elever som gick på kulturskolan och då nästan bara elever från Malmös mer välmående områden. Samtidigt som jag började fundera på hur jag skulle nå fler barn hörde jag talas om El Sistema som startat i Göteborg. Jag åkte till Norra Hisingen, var med på en så kallad Vänstay, en uppvisningsdag, och blev helt frälst. Det handlar om engagemang I Malmö är arbetet inriktat på förskole- och lågstadieklasser på två skolor i Holma och Kroksbäck. Fiollärare, tvärflöjtslärare och rytmikpedagoger har anställts för att leda arbetet. Tre dagar i veckan spelar 500 barn klassisk musik efter skoltid. 300 kronor per termin kostar det en avgift som Jalle Lorensson tycker är viktig. Det handlar om ett engagemang. Utan avgift blir det inte på allvar, säger han. Mikael Stigendal, redaktör för Malmökommissionens slutrapport och professor i sociologi vid Malmö högskola har tillsammans med Eva Sæther, docent i musikpedagogik vid På skolorna vittnar alla om bättre självförtroende, bättre stämning och en ökad gemenskap Jalle Lorensson Musikhögskolan i Malmö, ansökt om pengar via Vetenskapsrådet för att forska på effekterna av El Sistema. Det är ju helt fantastiskt om det blir av. Samtidigt känner jag att vill man se effekterna är det bara att komma hit och titta och lyssna. På skolorna vittnar alla om bättre självförtroende hos barnen som är med, bättre stämning och en ökad gemenskap, säger Jalle Lorensson. Varje onsdagkväll bjuder El Sistema-orkestrarna in till Vänstay en föreställning för familj och vänner. Här kan ett barn, kanske det som i vanliga fall inte varit känt för att vara mest ordningsamt, leda en hel orkester. Vi lyfter varandra, säger Jalle Lorensson. El Sistema-verksamheten kunde starta med hjälp av resurser från Områdesprogrammet, som också skapade kontaktytor mellan berörda förvaltningar. Idag ingår El Sistema i den ordinarie kulturskoleverksamheten och hösten 2015 starar det även i Sofielund. BAKGRUND // 1975 startade grundaren José Antonio Abreu El Sistema i Venezuela. Med en vision om att använda musiken som verktyg för att ge barn möjlighet att utvecklas och hitta goda livsvägar började han i liten skala med 11 ungar i ett garage vilket snart växte till en omfattande verksamhet. Idag deltar 600 000 barn från i första hand fattiga förhållanden. Det landsomfattande systemet omfattar idag flera hundra ungdomsorkestrar och körer med tillhörande utbildningsprogram. Systemet är där statligt finansierat. El Sistema är varumärkesskyddat och finns idag i 15 svenska kommuner. 19

PLATS // LINDÄNGEN VARFÖR? // BLAND ANNAT FÖR ATT MINSKA FÖRSÖRJNINGS- STÖDET OCH FÅ FLER I ARBETE. VAD? // ETT GEMENSAMT HUS FÖR MYNDIG- HETER, FÖRVALTNINGAR OCH IDÉ- BURNA ORGANISATIONER SOM VILL BEFINNA SIG KONKRET PÅ PLATS. GOTT EXEMPEL // UR MALMÖ STADS BUDGET: DE GODA ERFARENHET- ERNA FRÅN FRAMTIDENS HUS PÅ LINDÄNGEN TAS TILL VARA. UNDER ÅRET FÖRVÄNTAS FLER ARBETA EFTER DENNA FRAMGÅNGSRIKA METOD. Tvärtemot och helt rätt Framtidens hus samlar olika verksamheter som spelar roll för det lokala utvecklingsarbetet på Lindängen från Arbetsförmedlingen till frivilligorganisationer och socialtjänst. Till skillnad från övriga Malmö minskar försörjningsstödet på Lindängen. Jonas Magnusson, samordnare Framtidens hus. Foto: Urszula Striner Framtidens hus invigdes 2013. Första månaden togs 250 obokade besök emot. I dag ligger snittet på 1 200 varje månad. I det bruna tegelhuset, som byggdes åt Försäkringskassan på 1970-talet, finns idag arbetsförmedling, medborgarservice, social- och arbetsmarknadssekreterare inom områdesteamet, Öppenvårdshuset Gustav, Rädda Barnen och Röda Korset. Utvecklingen i Sverige har under en lång tid gått mot att myndigheter och andra samhällsfunktioner centraliseras. Men Framtidens hus är en sorts motreaktion. Att konkret befinna sig i ett område gör att människorna slutar vara statistik och man istället kan börja arbeta med kontinuitet, förtroende och tillit, säger Jonas Magnusson, samordnare på Malmö stad. En del av området Tanken på Framtidens hus växte fram bland de som arbetade med Områdesprogrammet. Människorna slutar vara statistik och man istället kan börja arbeta med kontinuitet, förtroende och tillit. Jonas Magnusson Vi ville ha ett gemensamt hus för alla som ville befinna sig konkret på plats. Dels myndigheter, förvaltningar och idéburna organisationer under kontorstid, men också andra aktörer under kvälls- och helgtid. Röda Korsets cykelskola, för vuxna som vill lära sig cykla, är en succé. En symaskin ledde till en textilgrupp som blev en hel studiecirkel och gruppen Jobbsökarkompisarna hann starta upp och avveckla sig själv eftersom alla deltagare fick jobb. Jobbsökarkompisarna fick låna en lokal så att de hade någonstans att träffas. Ett litet exempel som låter så enkelt men den här gruppen, välutbildade och jobbsugna människor som ändå hade haft svårt att hitta ett arbete, hade sökt ett sammanhang länge. Att plötsligt kunna göra roliga saker tillsammans med andra när du tidigare befunnit dig i en situation där du kan känna dig ganska maktlös är stort, säger Jonas Magnusson. Liknande sammanhang växer fortfarande fram i liten, lokal skala. Vi jobbar inte med utanförskap utan med innanförskap. 20

Att sitta lokalt och vara väldigt tillgänglig gör att du lyssnar på vad folk har för idéer och resurser på ett annat sätt. Det är det som är vår framgångsfaktor vi har blivit en del av området som vi verkar i. Viktig process Områdesteamet består av åtta socialsekreterare inom försörjningsstödet och två arbetsmarknadssekreterare från Jobb Malmö. Socialsekreterarna har färre ärenden per handläggare jämfört ordinarie verksamhet för att få mer tid till sina klienter. Någonting som socialsekreterarna själva menar betalar sig väl när man ser till nyttan: i Lindängen minskar antalet människor som behöver försörjningsstöd och allt fler får arbete. I Framtidens hus finns ett engagemang bland människorna som arbetar här. Det gör det för att verksamheten fått växa fram på plats. Detta är inte någonting som går att kopiera rakt av processen i sig, hur huset växte fram, har ett stort värde. I dag känner både vi som arbetar här och våra besökare att Framtidens hus är vårt. Foto: Urszula Striner Framtidens hus och dess olika aktörer hade öppet hus på Lindängstorget i början av juni. Ett samlat grepp om Sofielund När Sofielund ska gå från problemområde till innovationsområde spelar fastighetsägarna stor roll. Hösten 2014 bildades Fastighetsägarna BID Sofielund av fastighetsägare i området. I dag är omkring 20 fastighetsägare, lokala företag och föreningar medlemmar och fler är på väg in. Processen omfattar nu hela Sofielundsområdet. Tankarna på moraliska, sociala avtal med olika aktörer i området väcktes i och med arbetet med Områdesprogrammet. BID Sofielund blev resultatet efter en förstudie, som genomfördes av en konsult med hjälp av forskningspengar Boverket. BID står här för Boende, Integration och Delaktighet och tillsammans med boende, staden, andra föreningar, företag och verksamheter vill BID Sofielund vara med och utveckla området till en attraktiv del av Malmö, värd att känna stolthet över. Tidigare problem med så kallade slumvärdar och oseriösa fastighetsägare är inte helt lösta. Men situationen är i dag en helt annan än för fem år sedan. Slumvärdarna har i princip försvunnit, sålt sina fastigheter och lämnat området. Av alla omkring 160 fastighetsägare i området har vi nu kontakt med de flesta. De oseriösa ägare Slumvärdarna har i princip försvunnit, sålt sina fastigheter och lämnat området. Hjalmar Falck som finns kvar har ögonen på sig och det är många stora, seriösa fastighetsägare som ligger på sina grannar rätt hårt, säger Hjalmar Falck, utvecklingsledare och områdeskoordinator. Med utgångspunkt i det som finns Medlemmarna i BID Sofielund förbinder sig, förutom att utveckla området, också till att bidra ekonomiskt. Arbetet utgår från en handlingsplan med fokus på trygghet och säkerhet, rena och snygga omgivningar, tillgänglighet och en bra trafiksituation, en grön och inbjudande stadsmiljö, hållbar utveckling både ekologiskt och socialt, medlemsnytta och kommunikation. Det offentliga, privata och ideella ska samverka och bidra till området, med utgångspunkt i att det goda som finns här med konst, stadsodling och liknande, säger Hjalmar Falck. På gång just nu är bland annat att göra två stora gatustråk mer trafiksäkra, att skapa utegym och fler mötesplatser och att klimateffektivisera fastigheterna. 21

PLATS // HOLMA VAD? // INFOCENTER SOM KOM TILL GENOM ETT MEDBORGARINITIATIV VARFÖR? // FLER SKA BLI SJÄLVFÖRSÖRJAN- DE OCH TILLITEN TILL MYNDIG- HETER SKA ÖKA AKTÖRER // STADSOMRÅDESFÖRVALTNING VÄSTER, MKB, ARBETSFÖRMEDLINGEN, RÖDA KORSE,T INDIVIDUELL MÄNNISKOHJÄLP (IM), JURIDIKSTUDENTER FRÅN LUNDS UNIVERSITET INFOCENTER // Vägen in börjar på infocenter Det började med ett medborgarförslag. På infocenter kan Holmaborna få hjälp med myndighetskontakter och samhällsinformation. Och gå på stickkafé. Foto från stickkafé med volontärer från Individuell Människohjälp.. Parallellt pågår pysselstuga för yngre barn. Foto: Malmö Stad Holma Infocenter är ett medborgarförslag som blivit reguljär verksamhet. 2011 tog den arabiska kvinnoföreningen Aktiva kvinnor i Hyllie initiativet med förhoppningar om att hjälpa fler från området att bli samhällsaktiva. Infocenter är mer än ett medborgarkontor, mer än en mötesplats och så mycket mer än vad enskilda medverkande myndigheter och föreningar vanligtvis kan erbjuda. Här får Malmökommissionens begrepp kunskapsallianser verklig mening. Initiativtagare var föreningen Aktiva kvinnor i Hyllie som hjälpte Holmabor med blanketter och kontakter av olika slag. Föreningen lämnade in ett förslag till Malmö stad om en mötesplats som man kan vända sig till för att få hjälp med liknande ärenden, berättar Sinaa Altaie, samhällsvägledare på infocenter. Föreningens initiativ sammanföll med starten av Områdesprogrammet, vilket öppnade många dörrar för infocenter. MKB sponsrade med en lokal, Arbetsförmedlingen flyttade in och samhällsvägledare från området anställdes. Holma Infocenter behövs i området då det är många som inte vet hur samhället och dess institutioner fungerar. Här får de service nära där de bor och kontakt med olika myndigheter. För andra är infocenter en mötesplats där de kan träffa Många vet inte hur samhället och dess instutitioner fungerar. Fler och fler hittar till infocenter och tar ett första steg att bryta en isolering - Sinaa Altaie andra, träna svenska och kanske delta i någon aktivitet. Det kan vara första steget för att bryta en isolering, berättar Sinaa Altaie. Infocenter arbetar utifrån medborgarnas behov och efterfrågan. Här finns en rad frivilligorganisationer, som Röda Korset, som ordnar cykelskola, Malmö mot diskriminering, som erbjuder rådgivning och stöd samt Individuell Människohjälp (IM), som har språkcafé en kväll i veckan. Infocenters största framgångsfaktor är att det bidrar till att Malmöbors förtroende för offentlig sektor och Malmö stad förbättras genom att skapa en verklig förändring i människors vardag. Fler och fler hittar till Holma infocenter och det visar att det finns ett stort behov av den här typen av en mötesplats. Vi ser ut på ett visst sätt idag, men imorgon kan infocenter vara något annat eftersom verksamheten utvecklas efter medborgarnas behov och utgår från deras förslag, avslutar Sinaa Altaie. Holma infocenter är nu organiserat under stadsområdesförvaltning Västers områdesutveckling och en del av ordinarie verksamhet. Planer finns på en flytt till nya Holma torg när området är färdigbyggt. Infocenter har lyfts som ett gott exempel på Sociala innovationer inom EU/WILCO (Welfare innovations at the local level in favour of cohesion). 22

PLATS // HERRGÅRDEN VAD? // SAMARBETE ÖVER SEKTORGRÄNSERNA FÖR ATT FÅ INSATSERNA I HERRGÅRDEN ATT DRA ÅT SAMMA HÅLL. VEM? // LOKALA FÖRENINGAR, FÖRETAG, IDÉBURNA ORGANISATIONER, POLIS, RÄDDNINGSTJÄNST OCH MALMÖ STAD. Långsiktigt samarbete ska göra vision till verklighet Foto: Anna Svensson, Malmö Stad Faten Moussa, tjänsteman i stadsområdesförvaltning Öster, som arbetar med dialog inom Områdesprogram Herrgården och Katharina B. Larsson, polis. Båda är med i arbetsgruppen för homeparties och är två av de tjänstemän som brukar medverka. I Kraftsamling Herrgården har aktörer från såväl idéburna som offentliga och privata sektorn gått ihop för att tillsammans bidra till utvecklingen i Herrgården. Vi ser en möjlighet att arbeta långsiktigt för samhällsutvecklingen och hitta nya sätt att arbeta tillsammans över sektorgränserna, säger Lina Gustafsson på Rädda Barnen, som är en av de samordnande organisationerna. Kraftsamling Herrgården handlar inte om att göra fler saker, utan om att samordna de saker som görs och tillsammans arbeta för att insatserna drar åt samma håll. Arbetet är organiserat i sex temaprocesser: kultur och fritid, utbildning och lärande, stadsbyggnad och infrastruktur, arbetsmarknad och näringsliv, trygghet och säkerhet samt mötesplatser och social mobilisering. 50 aktörer har på ett eller annat sätt varit involverade i Kraftsamlingen, det handlar mycket om att hitta nya sätt att jobba tillsammans med frågor över olika gränser, säger Lina Gustafsson, lokal samordnare på Rädda Barnen och temaprocessledare för trygghets- och säkerhetsprocessen inom Kraftsamling Herrgården. Ska bidra till det stora hela Kraftsamling Herrgården startade 2013 och lokala föreningar deltar, precis som Malmö stad, företag, idéburna organisationer, polis och räddningstjänst. Processen leds förutom av Rädda Barnen även av Individuell Människohjälp och stadsområdesförvaltning Öster. Det handlar om att jobba mer effektivt med utvecklingen och försöka hitta en samfunktion över sektorsgränserna. Lina Gustafsson En vision för Herrgårdens utveckling har tagits fram och varje temaprocess har identifierat vad man vill arbeta vidare med. Nu ligger fokus på samplanering främst att se vilka insatser som kan synkroniseras med varandra men också att planera insatser tillsammans. Det handlar om att jobba mer effektivt med utvecklingen och försöka hitta en samfunktion över sektorsgränserna. Det är svårt men vi försöker hitta nycklar. De viktiga är att alla små och större insatser som görs drar åt samma håll och syftar till att bidra till det stora hela, säger Lina Gustafsson. Ett exempel på detta är de Homeparties som Polisen, Räddningstjänst Syd och Stadsområde Öster genomfört under 2014 och 2015. Initiativet togs av räddningstjänsten under deras medverkan i temaprocessen och engagerar boende tillsammans med de medverkande aktörerna. Kraftsamling Herrgården handlar om att tillsammans, såväl olika aktörer som Malmöbor, bidra till samhällsförändring på lång sikt. Det är ett arbete som fortsätter. 23

PLATS // VAD? // LINDÄNGEN GRATIS AKTIVITETER SJU DAGAR I VECKAN TILL LINDÄNGENS ALLA UTVECKLING // BARN OCH VUXNA. 2013 ÖPPNADE ETT ALLAKTIVITETS- HUS ÄVEN I HERMODSDAL UTGÅNGSPUNKT // EN MÖTESPLATS FÖR ALLA, MED SÄRSKILT FOKUS PÅ ATT NÅ FLICKOR OCH KVINNOR OCH ARBETA ÖVER GENERATIONSGRÄNSERNA PRISER // ANSVARIG PROJEKTLEDARE FICK 2012 MALMÖ STADS MÅNGFALDSPRIS. 2013 TILLDELADES VERKSAMHETEN BRIS-PRISET. HAR OCKSÅ OMNÄMNTS SOM ETT GOTT EXEMPEL I EU:S INTEGRATING CITIES. Från matlagning till pyssel här finns något för alla Efter skoltid fylls Lindängeskolan med matlagande, gympande vuxna och barn som pysslar, spelar fotboll och får hjälp med läxläsning. Anledningen till att Allaktivitetshuset har blivit så lyckat är för att det involverar så många människor i Lindängen. Alla kan delta i eller leda aktiviteterna som hålls här, säger Elna Mattsson, aktivitetssamordnare. Foto: Peter Kroon På Allaktivitetshuset är det bara efterfrågade aktiviteter som startar. I början var vi ute i klasserna, på föräldramöten och på torget för att ta reda på vad folk ville göra. Så är det inte längre, nu kommer Lindeängeborna med idéer till oss, säger Elna Mattsson. Unikt för Allaktivitetshuset, jämfört med liknande satsningar, är att deltagarna till 60 procent består av flickor och kvinnor. Skolan ligger centralt i Lindängen och står för något positivt som man litar på. Det gör att föräldrar gärna låter sina barn även flickorna delta i Allaktivitetshusets verksamhet, säger Elna Mattsson. Aktiviteterna leds dels av anställda aktivitetsledare, oftast ungdomar som handplockats från området, dels av 25 30 frivilliga. Frivilligdelen bygger på tillit och eget ansvar. Den som Nu kommer Lindeängeborna med idéer till oss. Elna Mattsson ska hålla till exempel kampsportsträning på kvällstid får ju egna nycklar och tillgång till hela skolan. Det har fungerat väldigt bra och lett till positiva bieffekter, det är fint att bli litad på. Styrt av efterfrågan Delaktighet är en grundbult i Allaktivitetshuset. Alla får önska aktiviteter och hjälp att själva dra igång dem. Men ibland blir det inte precis som man tänkt. Flera kvinnor efterfrågade gymnastik på kvällstid så då startade vi det. Ändå kom ingen. När vi undersökte varför svarade de att de inte kunde gå hemifrån eftersom de hade barn att ta hand om. Så då fixade vi barnpassning också. Vi anställde ett par killar från området som har hand om barnen i salen medan mammorna gympar. Det ledde till ett par samtal från män som helt plötsligt fått nya krav på sig hemma, säger Elna Mattsson och skrattar. I dag gympar 25 kvinnor två dagar i veckan. 24

Enat lyft för föreningsliv Det finns relativt mycket att hitta på för barn mellan 10 och 16 år på Sofielund. Ändå var deltagandet i föreningslivet lågt. Då startades UMIS, som erbjuder unga aktiviteter som de vill delta i. Unga möts i Sofielund, UMIS, startades av förebyggarsektionen i Malmö stad tillsammans med ungdomsorganisationen Hela Malmö. Detta efter att alla områdets flickor och pojkar mellan 12 och 15 år hade tillfrågats om vilka aktiviteter de deltog i och vad de skulle vilja göra på sin fritid. För trots att det fanns mycket att göra i Sofielund var deltagandet lågt. UMIS arbetar dels genom att lyfta lokala föreningar, dels genom att komplettera med de aktiviteter som saknas. Allting är kostnadsfritt och de flesta av aktiviteterna hålls direkt efter skoltid på Sofielundsskolan, något som gör att föräldrarna känner sig trygga med att deras barn deltar. Varje dag kommer omkring 40 50 barn. Anima Faisal pysslar efter skoltid. För fyra år sedan, när Allaktivitetshuset startade, kände de boende sig otrygga i Lindängen. I dag är det bättre och fler positiva effekter märks, säger Elna Mattsson: Man är inte rädd för personer i centrum om man tidigare har mött dem här. Folk här har lärt känna varandra på ett helt annat sätt. Och för två år sen var Lindängeskolan den skola i Malmö som höjde sina betyg mest av alla. Utöver aktiviteterna serverar frivilliga från Röda Korsets ungdomsförbund gratis frukost till skolelever i årskurs 6 9 varje tisdag till och med fredag. 2013 fick Allaktivitetshuset i Lindängen, som första kommunala verksamhet, BRIS-priset, bland annat för att verksamheten bidragit till att barn som tidigare haft svårigheter i skolan fått möjlighet att utvecklas, växa och bli lyssnade på. Allaktivitetshuset är nu en permanent verksamhet i Lindängen och hösten 2013 öppnade ett Allaktivitetshus även i Hermodsdal. Man är inte rädd för personer i centrum om man tidigare har mött dem här. Folk här har lärt känna varandra. Elna Mattsson Barnens behov styr Eftersom UMIS bygger på barns och ungas delaktighet tillfrågas de inför varje termin om vilka aktiviteter de vill delta i. Alla nya aktiviteter som startas utgår ifrån barnens behov och önskemål. UMIS har aktivt arbetat med att nå flickor, bland annat genom kvinnliga aktivitetsledare. Något som gett resultat: idag deltar lika många flickor som pojkar. Ett 30-tal aktivitetsledare, oftast med lokal förankring, från de föreningar och verksamheter som står för aktiviteterna, arvoderas. Terminsavslutning: UMIS ledare testar bumperball och gör samarbetsövningar. 25

PLATS // HOLMA OCH KROKSBÄCK VAD? // UPPLEVELSEBASERAT LÄRANDE UTMANING // STORA SKILLNADER I SPRÅKET MELLAN BARN FRÅN FAMILJER SOM HAR EN IDENTITET I SAMHÄLLET OCH BARN I FAMILJER SOM STÅR UTANFÖR. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT // GENOM ATT UPPLEVA SAKER OCH PRATA OM DET EFTERÅT FÅR BARNEN BILDER ATT KOPPLA NYA ORD TILL. Språkutflykter ger barnen nya ord och nya upplevelser Foto: Peter Kroon Att lära sig ett nytt ord för någonting som man aldrig sett det är nästan omöjligt. Därför får barnen på Holmaskolan gå på språkutflykter. Det upplevelsebaserade lärandet ska genomsyra hela vår pedagogik, i både skola och fritids, säger Ingrid Olsson, rektor på Holmaskolan. Nästan alla elever på Holmaskolan har föräldrar med en annan bakgrund än svensk. Det är familjer med olika förutsättningar och situationer, med vuxna som jobbar eller studerar och vuxna som hamnat i utanförskap. Gemensamt för de flesta är att de har bott i området länge. Vi märkte att det var väldigt stora skillnader mellan de barn från familjer som har en identitet och en tillhörighet i samhället och de barn i familjer som står utanför. I den sistnämnda gruppen är många av eleverna språksvaga och saknar ord och begrepp som barn i deras ålder normalt förväntas ha, säger Ingrid Olsson, rektor på Holmaskolan. Arbetet är strukturerat Tydligt var också att barn som kommit till Sverige när de redan nått skolåldern ofta pratar bättre svenska än de barn som är födda i Sverige och bor i området. Det som vi kom fram till var att de nyanlända barnen har ett välutvecklat hemspråk och alltså någonting att koppla de svenska orden till. De ser en bild framför sig i huvudet och översätter den helt enkelt. De barn som är födda här men har föräldrar som inte är integrerade saknar ofta detta. Ibland kan det vara så att deras värld är väldigt liten, den sträcker sig inte långt utanför Holma. Detta måste vi kompensera för, vi måste låta dem se och uppleva saker så att de får bilder att koppla de nya orden till. De barn som nu snart firar sommarlov i väntan på årskurs tre och fyra var de första att ta del av det upplevelsebaserade lärandet. Ett initiativ som startades av Ingrid Olsson och hennes kollegor. Språkutflykterna kunde starta med hjälp av resurser från Områdesprogrammet. Programmet gav de kontaktytor med andra förvaltningar som vi behövde. Nu finns det en strukturerad plan för arbetet. Om vi ska till Stadsbiblioteket visar vi bilder och pratar om det innan: Det här är en lånedisk och det här ett lånekort, så här heter de olika delarna av en bok. Vi försöker att gå igenom alla begrepp som tillhör ett bibliotek. Sen åker vi dit så att de får se och uppleva det och väl tillbaka i klassrummet jobbar vi vidare med de nya kunskaperna, säger Ingrid Olsson. Utflykterna går både inom staden och ut i naturen. För de minsta barnen räcker närområdet fint. Arbetet ska leda till högre måluppfyllelse och strategin följa eleverna genom hela grundskolan. Det är roligt för besöker vi exempelvis konsthallen med våra barn nu så märker vi och andra! att de ofta kan ovanligt mycket, de använder sig redan av rätt begrepp. 26

Ingela Olsson, rektor på Holmaskolan under skolavslutningen 2015. De barn som nu snart firar sommarlov i väntan på årskurs tre och fyra var de första att ta del av upplevelsebaserat lärande. Deras värld sträcker sig ofta inte långt utanför Holma. Det måste vi kompensera för. Ingrid Olsson 27

Kommunikation i fokus Inom Områdesprogrammet har Malmö stads kommunikatörer provat nya kreativa samarbetsformer vars resultat har gett stort genomslag. Gemensam strategi för hela staden Redan i starten av Områdesprogrammet insåg kommunikationscheferna i de tio stadsdelsförvaltningarna och stadskontorets kommunikationskoordinator, vikten av en gemensam övergripande kommunikationsstrategi. Den togs fram under workshops hösten 2010. Vår ambition var att prova nya arbetssätt och kommunikationsvägar för att nå medarbetare och Malmöbor, säger Per Lindholm, kommunikationschef i stadsområdesförvaltning Innerstaden. Det börjar hos oss själva Som en del av den interna kommunikationen i Malmö stad togs ett chefspaket fram. Det omfattade en kort inspirationsfilm och action cards med instruktioner till chefer. Syftet var att få dem att tillsammans med sina medarbetare reflektera över hur de skulle kunna bidra i Områdesprogrammet. Kommunikationsfokusering blev ett begrepp Som ett sätt att tillfälligt öka kommunikationsresurserna för ett Områdesprogram i taget startades 2011 arbetssättet kommunikationsfokusering. Under en vecka samlades ett stort antal kommunikatörer från Malmö stad i ett av fem områden. Vi producerade färdiga kommunikationslösningar och kommunikationsplaner. Arbetssättet ledde till kreativa och ibland oväntade produkter. En film om en fejkad anställning av kommunala torggängare ledde till stort genomslag i media. Alla tyckte kanske inte om den, men många uppskattade att Malmö stad vågade använda humor och prova något nytt, berättar Per Lindholm. Fokuseringarna innehöll många av de ambitioner som angavs när Områdesprogrammet startade, som nya sätt att samarbeta och att hitta innovativa lösningar. Många förvaltningar har fortsatt med fokuseringar i sitt kommunikationsarbete. Arbetet uppmärksammades Programmet har uppmärksammats regelbundet i media, både som företeelse och genom enskilda aktiviteter i områdena. Ett år efter starten märktes en tydlig medvetenhet bland journalisterna om programmet. Enskilda reportrar och ledarskribenter kopplade Områdesprogrammet till Malmö stads ambitioner att lösa socioekonomiska utmaningar, berättar Per Lindholm. Våra ledord var fokus, kreativitet och en nypa mod Per Lindholm 28

Lärdomar Efter fem års arbete med Områdesprogrammet har koordinatorerna lärt sig nya saker och omvärderat det de trodde att de visste. Det finns så mycket outnyttjade resurser och slumrande talanger hos medborgarna och hos föreningar som måste tas tillvara. Jag har också sett att det finns en stor kreativ potential hos tjänstemän i Malmö stad som inte alltid kommer fram eller får utrymme i de ordinarie strukturerna. Med ett annat förhållningssätt och en vilja att ta gemensamt ansvar tror jag att vi tillsammans har möjligheten att få Malmö att verkligen blomma. Lena Christenson Värdet av att utveckla större social tillit och samhörighet mellan alla i Malmö är stort. För att lyckas med det måste vi bidra både på ett personligt och ett organisatoriskt plan. Att ha ambitionen att utbyggnads- och investeringsmässigt likställa miljonprogramsområden och mer perifera platser i Malmö med stadens centrala delar ger Malmöborna ytterligare en dimension i den hållbara och socialt sammanhållna staden. Anto Tomic Jag har lärt mig att börja från en not-knowing position där man måste lyssna och ställa frågor inte en gång, utan i varje samtal. Verksamheten måste sedan byggas utifrån det. Jag har lärt mig att även om vi tjänstemän, forskare, entreprenörer med flera har kunskap och statistik om hur Malmö ser ut och dessutom egna idéer om vad som behöver göras, så vet vi egentligen inte mycket om vad Malmöborna hoppas på eller vilka behov de har. Det är viktigt att vara på plats, att vara tillgänglig och att samarbeta med andra aktörer. Vi finns till för Malmöborna. Fiona Winders Det gäller att ha tålamod och envishet process betyder långsamt framåtskridande. Min uppfattning att Malmös fortsatta utveckling kräver helhetsperspektiv och breda kunskapsallianser har stärkts. Jag har märkt hur olika förhållningssätt påverkar arbetet med stadsutveckling och kommit fram till att vi måste arbeta systematiskt och strukturerat med att motverka platsdiskriminering. Det är hög tid att vi alltid utgår från potentialen hos alla Malmöbor och i alla geografiska delar av Malmö. Vi behöver arbeta tillsammans, med hela Malmö. Det är bara så vi kan utveckla vår stad. Sabina Dethorey Lokal områdesutveckling är nödvändig, men den måste alltid knytas samman med övriga stadens utveckling. Lindängen, Herrgården, Seved, Holma-Kroksbäck och Segevång är hela stadens angelägenhet. Lyfter vi inte dessa områden kan vi inte heller lyfta Malmö. En av de största vinsterna med Områdesprogrammet har varit att nya arbetssätt har utvecklats. De processer som initierats genom Områdesprogrammet, där Malmös olika aktörer krokat arm för att göra skillnad i staden, kommer leva kvar långt efter Områdesprogrammets avslut. Frida De Oliveira Lundquist MEN // Det finns en kritik mot att en del mål av målen inom Områdesprogrammet varit satta alltför högt och att de inte formulerats tillsammans med de som är bärare av målen. Då inte målen ansågs realistiska formulerade verksamheterna istället lokala mål som kunde uppnås inom programtiden. Inte heller har det funnits något investeringsperspektiv i målen och få har räknat på insatsernas ekonomiska värde. Att arbetet och målen är långsiktiga lyfts fram som något positivt men krockar med kommunens ettåriga budgetar. 29

Vägen framåt Något av det viktigaste som Områdesprogrammet har bidragit till är utvecklingen av nya metoder och arbetssätt. De arbetssätt som har visat sig fungera bäst för att uppnå social hållbarhet är de där olika aktörer har bjudits in att samverka. De boende i områdena har varit med och bidragit till att skapa relevanta insatser. Därefter har de Malmö stad på flera olika sätt förändrat organisationen för att på bästa sätt möta de boendes behov och önskemål. För första gången sedan 1995 är Malmö nu inte föremål för varken nationella eller lokala välfärdsprogram. Men det betyder inte att arbetet med social hållbarhet upphör. Många av insatserna, som Områdesprogrammet har resulterat i, har blivit ordinarie verksamheter. Andra har lett till helt nya arbetssätt. Flera förslag från Malmökommissionens slutrapport implementeras och fortsatta utredningar görs. Kanske speglar detta en förändring från att arbeta med tidsbegränsade projekt till ett nytt synsätt, där det sociala hållbarhetsperspektivet ska genomsyra arbetet i hela staden. Sociala investeringar ett sätt att prioritera En utmaning är frågan om sociala investeringar, som enligt den kommunala redovisningslagen inte får hanteras lika som traditionella investeringar. Detta betyder att pengar inte kan avsättas till framtida ändamål och att sociala insatser inte kan skrivas av i en framtida balansräkning. Kommuner måste hitta lösningar inom sina ettåriga budgetar. Sociala investeringar måste ses som ett sätt att prioritera i budgetarbetet och det förebyggande arbetet för att minska framtida kostnader och uppnå social hållbarhet. Tillsammans med dem som berörs, kan och förstår Vilka sociala investeringar ska man då prioritera? Här har Områdesprogrammet gradvis kommit fram till ett arbetssätt som ligger 20 år För första gången sedan 1995 är Malmö inte föremål för varken nationella eller lokala välfärdsprogram. Bjarne Stenquist Stadskontoret nära medborgarna och deras utmaningar. Genom att utgå från specifika platser och konkreta behov har det gått att hitta konstellationer av aktörer. Aktörer från flera håll behövs för att förstå den konkreta utmaningen. Om problemen formuleras fel blir inte heller lösningen rätt. Det gäller alltså att ha en tillräcklig bredd i samarbetet för att, på riktigt, se och förstå vad det hela handlar om. Men denna bredd på aktörer och input av olika synvinklar ( Kunskapsallianser med ökad demokratisk styrning skulle Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö säga) går det att lättare börja tänka kring nya kombinationer av lösningar och åtgärder. Men en av de saker som Områdesprogrammet har gjort allra bäst är att pröva och pröva igen för att gå vidare med det som fungerar. Detta har krävt mod men också insikt om att man inte kan sitta på sin kammare och fundera ut vad som fungerar bäst. Vem ska man då göra allt detta med? Med dem som det berör, med dem som bor och verkar i Herrgården, Holma- Kroksbäck, Lindängen, Seved och Segevång. För Malmö på riktigt Det kanske låter självklart och enkelt men det har krävt mycket slit, prat, nätverkande, prövande, misslyckande och pröva igen för att få det här förhållningssättet att bli det naturliga. Och kanske är detta Områdesprogrammets viktigaste bidrag vi måste våga ge oss ut, vi måste våga hitta samarbetspartners, vi måste våga pröva och söka oss fram och omsätta i handling de metoder och processer som bygger ett socialt hållbart Malmö paw riktit, som vi säger i Malmö. 30

Områdeskoordinatorerna Hjalmar Falck Seved Lena Christenson Seved Frida De Oliveira Lundquist Segevång Fiona Winders Lindängen Sabina Dethorey Herrgården Anto Tomic Holma/Kroksbäck Athanasios Patsias Segevång Tio tips Koordinatorerna delar med sig av viktiga saker att tänka på inför starten av ett liknande arbete. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stressa inte igång arbetet utan låt det ta tid i början. Kartlägg inom vilka områden behov finns och identifiera glappen vilket ansvar är det som inte tas idag? Vilka aktörer är det som saknas? Vilka insatser saknas? Ha en långsiktig strategi och involvera brett från start. Skapa en gemensam målbild. Var tillåtande och uppmuntra testandet av nya idéer. Säg javisst lite oftare och det går inte lite mer sällan Lär av havererade insatser och fira framgångar. Säkerställ att det finns tydlig politisk prioritering för arbetet under hela processens gång: starten, det pågående arbetet och den avslutande fasen. Detta behöver synas i formella beslut och upplägg för redovisningar och rapporter. Framför allt måste de tydliga politiska prioriteringarna bekräfta mandaten och uppdragen för arbetet, och vilka som omfattas av den. Anställ en koordinator som utifrån en helhetsbild kan samordna insatserna. Ge koordinatorn ett tydligt mandat. Samverka. Med civilsamhälle och forskning, med näringsliv och idéburna organisationer. Utgår ifrån medborgarna, ha ett inkluderande förhållningssätt och arbeta med individers hela problematik. Skaffa en beredskap i organisationen för hur svårigheter och hinder ska hanteras för att underlätta arbetet även i besvärliga lägen. Ha kontinuitet byt inte personer för ofta. 31