Chefer inom individ och familjeomsorg Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum: 2015-03-16 1
Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning upprepat kartläggningen om arbetssituationen för chefer inom Individ och familjeomsorgen. Undersökningen innehåller flertalet nya frågor men även gamla där vi kan följa utvecklingen över tid. Målgruppen är medlemmar i Akademikerförbundet SSR som är chefer, och vi har fått ett urval från Akademikerförbundet SSR. I formuläret har vi haft en fråga där man fick bekräfta att man var chef inom individ och familjeomsorg (IFO). MÅLGRUPP/GENOMFÖRANDE Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Totalt omfattar årets undersökningen 293 intervjuer. Undersökningen har genomförts under perioden 16 januari 16 februari 2015. Under perioden har tre påminnelser skickats. Svarsfrekvens för undersökningen är: 55%. Föregående mätning (2013) innehöll 269 intervjuer och genomfördes under perioden 16 augusti 9 september 2013. Svarsfrekvens 47%. I de fall kan vi jämföra resultatet över tid finns det två olikfärgade staplar i diagrammen. 2 Akademikerförbundet SSR
Egna rollen 3 Akademikerförbundet SSR
Fler tror det är tydligt för invånarna att det är politikerna som har ansvaret för budget FRÅGA: Tror du att det är tydligt för kommuninvånarna att det är politikerna som har ansvaret för budgetrestriktioner och prioriteringar och inte tjänstemännen? Ja Nej 18% 18% 23% 37% 46% 59% Signifikant fler svarar i år att det är tydligt för kommuninvånarna att det är politikerna som har ansvaret för budgetrestriktioner och prioriteringar och inte tjänstemännen. Möjligen kan det faktum att det var val 2014 gjort att cheferna upplever att detta blivit tydligare. Bland de som säger sig ha en mycket hög arbetsbelastning tror fler att kommuninvånarna inte vet att det är politikerna som har ansvaret (nej: 55%). 2015 2013 4 Akademikerförbundet SSR
Vanligast vända sig till chefskollega för stöd vid svårbedömda ärenden FRÅGA: Var vänder du dig helst för att få stöd i svårbedömda ärenden? Chefskollega Överordnad chef 45% 46% 42% 42% Arbetar man inom Försörjningsstöd är det något vanligare vända sig till nätverk med kolleger i andra kommuner (14%). Nätverk med kollegor i andra kommuner En ansvarig politiker Annat, nämligen: 7% 5% 1% 0% 4% 6% 0% 0% Ser vi till de i Norrland ser vi att en något högre andel svar att man helst vänder sig till en chefskollega (66%). Under det öppna svarsalternativet för annat ser vi flest svar om chef, nära chef. Flertalet nämner andra kolleger eller publicerade domar. 5 Akademikerförbundet SSR 2015 2013
Andelen som upplever att de inte ges utrymme att arbeta professionellt har ökat FRÅGA: Händer det att du känner att du i ditt arbete inte ges utrymme att arbeta på ett sätt som du själv tycker är professionellt? I så fall hur ofta? Ja, flera gånger i veckan Ja, någon gång per vecka Ja, någon gång per månad Ja, några gånger per år Ja, men mer sällan Nej 19% 9% 19% 9% 9% 1% 4% 20% 17% 21% 18% 22% 15% 19% 6 Akademikerförbundet SSR 38% (18%) 2015 2013 Fler upplever i år att man oftare inte ges utrymme att arbeta professionellt. Vi ser en tydlig skillnad beroende på arbetsbelastning. Har man själv eller medarbetarna hög arbetsbelastning svarar man oftare att det händer att man inte ges utrymme att arbeta på ett sätt som man själv anser är professionellt. Själv; Varje vecka: 44%, Varje månad: 64%, Totalt ja: 87% Medarbetare; Varje vecka: 45%, Varje månad: 66%, Totalt ja: 89% Vi ser högst andel totalt ja bland de som arbetar med missbruk 91%. Ser vi till hur länge man arbetat finns det en skillnad, de som arbetat 11-15 år svarar oftare ja, varje vecka (51%).
Att känna sig trängd mellan ekonomiskt ansvar och medarbetares bedömning är vanligt, men i mindre utstäckning än 2013 FRÅGA: Händer det att du känner dig trängd mellan ditt ekonomiska ansvar och dina medarbetares bedömning av insatsbehoven hos klienten/brukarna? Ofta Ibland Sällan Aldrig 2% 2% 12% 16% 11% 9% 34% 43% 41% 31% 46% (59%) Vi ser en förskjutning från föregående mätning, andelarna som svarat ofta/ibland minskar medan andelen för sällan ökar. Det är framför allt de med en hög eller mycket hög arbetsbelastning som svarar ofta/ibland (hög egen arbetsbelastning: 49%, hög arbetsbelastning bland med.arb 52%). Vi ser att de som arbetar inom missbruk och/eller vuxna i större utsträckning svarar ofta/ibland (61% respektive 60%). Ser vi till arbetstid är det vanligare bland de som arbetat kort tid att svarar ofta/ibland (upp till 2 år 67%). 2015 2013 7 Akademikerförbundet SSR
Drygt åtta av tio anser att de har en hög arbetsbelastning FRÅGA: Hur bedömer du din egen arbetsbelastning? Mycket hög 42% Hög 41% Rimlig 18% Låg 0% Mycket låg 0% 0% 8 Akademikerförbundet SSR 2015
Tre av fyra bedömer att medarbetarna har en hög arbetsbelastning FRÅGA: Hur bedömer du medarbetarnas arbetsbelastning? Mycket hög 26% Hög 49% Rimlig 24% Låg 0% Mycket låg 0% 0% 9 Akademikerförbundet SSR 2015
JÄMFÖRELSE Egna arbetsbelastningen högre än medarbetarnas FRÅGA: Hur bedömer du medarbetarnas/din egen arbetsbelastning? Mycket hög Hög 26% 42% 49% 41% 75% 82% Man upplever att den egna arbetsbelastningen som högre än medarbetarnas arbetsbelastning Rimlig 24% 18% Låg Mycket låg 0% 0% 0% 0% 0% 0% Medarbetarnas 10 Akademikerförbundet SSR Sin egen
Lagens intentioner och rättssäkerhet 11 Akademikerförbundet SSR
Två av tre upplever att man klarar kvaliteten enligt lagens intentioner på arbetsplatsen FRÅGA: Upplever du att ni klarar kvaliteten, på din arbetsplats, enligt lagens intentioner? Ja 65% 70% Fler svarar i år att man upplever att man inte klarar kvaliteten på arbetsplatsen, däremot är nedgången för andelen som anser man klarar kvaliteten inte säkerställd rent statistiskt. Nej 23% 32% Vi ser framför allt att arbetsbelastning har en stor påverkan. De med hög arbetsbelastning svarar oftare att man inte klarar kvalitén (Nej: hög egen arbetsbelastning: 37%, mycket hög 52%, hög med.arb 40%, mycket hög 65%). 3% 7% Främst de som arbetar om barn och unga upplever att de inte klarar kvaliteten (41%). 12 Akademikerförbundet SSR 2015 2013
Sex av tio anser att man idag har möjlighet att leva upp till rättssäkerheten enligt lagens intentioner FRÅGA: Anser du eller anser du inte att ni i dag har möjlighet att leva upp till rättsäkerheten enlig lagens intentioner? Ja Nej 9% 15% 22% 30% 13 Akademikerförbundet SSR 61% 63% 2015 2013 Även när det gäller rättssäkerheten ser vi att fler i år svarar nej. Vi ser framför allt att arbetsbelastning har en stor påverkan. De med hög arbetsbelastning svarar oftare att man inte lever upp till rättssäkerheten (Nej: hög egen arbetsbelastning: 34%, mycket hög 45%, hög med.arb 38%, mycket hög 57%). Främst de som arbetar om barn och unga upplever att de inte har möjlighet leva upp till rättssäkerheten (40%). Ser vi till arbetstid är det en tydlig skillnad mellan de som är nya = arbetat upp till 2 år mot de som arbetat längst = 20 år eller mer. Varannan av de som arbetat upp till 2 år svarar nej (50%). Medan åtta av tio bland de som arbetat längst tid svarar ja (79%).
Hälften svarar att det är klienternas behov som i första hand styr valet av insats FRÅGA: Vilket av följande anser du i dag i första hand styr valet av insatser inom socialtjänsten. Är det i första hand... Klienternas /brukarnas behov Båda lika mycket 52% 48% 35% 37% Vi ser ingen signifikant skillnad mellan de två mätningarna De som anser att deras medarbetare har en mycket hög arbetsbelastning svarar i större utsträckning lika mycket (44%). Kommunens ekonom 12% 13% Vi ser bland de som arbetar med barn och unga att en högre andel svarar klienternas/brukarnas behov (59%). 1% 1% 2015 2013 14 Akademikerförbundet SSR
Personligt 15 Akademikerförbundet SSR
Var femte har någon gång under senare år känt sig orolig för att bli uppsagd FRÅGA: Har det under senare år hänt att du känt dig orolig för att du ska bli uppsagd från ditt jobb? Ofta Ibland 2% 2% 8% 10% 10% (12%) Vi ser i denna mätning att svarar i år aldrig jämfört med 2013. Det är främst de som själva anser att de har en mycket hög arbetsbelastning som svarar ofta/ibland (16%). Sällan 12% 17% Det är även vanligare bland de som arbetar med missbruk att svarar ofta/ibland (17%). Aldrig 78% 69% 0% 1% 2015 2013 16 Akademikerförbundet SSR
Mer än var tredje har, varje vecka, svårt att sova pga oro för arbetet FRÅGA: Hur ofta händer det att du har svårt att sova för att du känner dig orolig för ditt arbete? Flera gånger i veckan Någon gång per vecka Någon gång per månad Någon gång per år Mer sällan Aldrig 14% 7% 22% 12% 16% 20% 14% 17% 6% 12% 28% 31% 36% (19%) Fler svarar i år att de har svårt att sova någon gång i veckan pga. att de känner sig oroliga för sitt arbete. Det är främst de som anser sig ha en mycket hög arbetsbelastning som har svårt att sova varje vecka (53%). Fyra av tio bland de med hög arbetsbelastning (41%): Vi kan även ana att de som arbetat kort tid, upp till 2 år, i större utsträckning svarar att de minst någon gång i veckan har svårt att sova (63%). 0% 0% 17 Akademikerförbundet SSR 2015 2013
Nästan varannan har under det senaste året allvarligt funderat på att söka arbete utanför socialtjänsten FRÅGA: Har du under det senaste året allvarligt funderat på att söka arbete utanför socialtjänsten? Ja 45% 43% Vi ser en högre andel som funderat på att söka annat arbete bland de som har en mycket hög arbetsbelastning (59%). Varannan bland de med hög arbetsbelastning (49%). Nej 53% 55% Vi ser även att ja-svaren är vanligast bland de som arbetet ganska kort tid som chef, 3-5 år (56%). 2% 3% Geografiskt ser vi en något högre andel som svarar ja i Mellansverige (57%). 18 Akademikerförbundet SSR 2015 2013
Stöd och kompetensutveckling (nya frågor 2015) 19 Akademikerförbundet SSR
Sju av tio tycker inte de har tillräckligt med administrativt stöd i sitt arbete FRÅGA: Har du tillräckligt med administrativt stöd i ditt arbete? Ja 28% Vi ser att fler män än kvinnor upplever att de har tillräckligt med administrativt stöd i sitt arbete (40% mot 25%). Nej 70% De som upplever att de har en mycket hög arbetsbelastning svarar oftare att de inte har tillräckligt stöd (84%). Tre av fyra med hög arbetsbelastning svarar nej (74%). 2% Vi ser även att de som arbetat länge, 21 år eller mer oftare än övriga svarar att de har tillräckligt stöd (45%). 20 Akademikerförbundet SSR 2015
Varannan upplever tillräckligt stöd från HRfunktionen FRÅGA: Får du tillräckligt stöd från HR-funktionen? Ja 49% De som upplever att de har en mycket hög arbetsbelastning svarar oftare nej Vi kan även se att de i Sydsverige något oftare svarar att de inte har tillräckligt stöd (56%). Nej 39% 12% 2015 21 Akademikerförbundet SSR
Sex av tio får den kompetensutveckling de behöver FRÅGA: Får du den kompetensutveckling du behöver? Vi ser att fler män än kvinnor upplever att de får den kompetensutveckling de behöver (80% mot 58%). Ja 62% De som arbetat 11-15 år svarar oftare än övriga att de får den kompetensutveckling som behövs (79%). Nej 30% Även de i Stockholm svarar oftare ja (74%) 8% 2015 22 Akademikerförbundet SSR
Två av tre anser det behövs en nationell utbildning för chefer i socialtjänsten FRÅGA: Anser du att det behövs en nationell utbildning för chefer i socialtjänsten? Ja 66% Det är något vanligare bland kvinnor än män att man anser att det behövs en nationell utbildning för chefer inom socialtjänsten (69% mot 50%). I Mellansverige svarar man oftare än i övriga landet att det behövs (76%). Nej 13% 22% 2015 23 Akademikerförbundet SSR
Störst behov av kompetensutveckling inom aktuell forskning och ledarskap FRÅGA: Inom vilka områden anser du att du behöver kompetensutveckling? Aktuell forskning Chefs- och ledarskap Aktuell lagstiftning 44% 54% 68% Kvinnor svarar oftare än män att de behöver utveckling inom aktuell forskning (71% mot 54%). De som arbetar med missbruk svarar oftare än övriga aktuell lagstiftning (53%). Arbetsrätt Arbetsmiljöansvar Annat 6% 39% 38% Bland de som arbetat kort tid, upp till 2 år kan vi ana en högre andel som svarar arbetsmiljöansvar (63%). Ser vi till de som arbetat lite längre, 6-10 år ser vi istället oftare svar som chef/ledarskap och/eller aktuell lagstiftning (65% respektive 57%). 5% I Mellansverige ser högre andelar svar om aktuell lagstiftning och/eller arbetsrätt (57% respektive 49%). 24 Akademikerförbundet SSR 2015
Var tredje har dåliga förutsättningar att bedriva ett ständig förbättringsarbete FRÅGA: Vilka förutsättningar har du för att bedriva ett ständigt förbättringsarbete? 5 Mycket bra 4 3 8% 21% 29% 38% De som upplever en hög arbetsbelastning själva och/eller för sina medarbetare svarar oftare att de har dåliga förutsättningar att bedriva ett ständigt förbättringsarbete (hög egen arbetsbelastning: 38%, mycket hög 56%, hög med.arb 38%, mycket hög 55%). 2 24% 33% 1 Mycket dåliga 9% 0% 25 Akademikerförbundet SSR 2015
Personalansvar (nya frågor 2015) 26 Akademikerförbundet SSR
Arbetsledning/handledning och administration tar mest tid för cheferna FRÅGA: Hur uppskattar du att din arbetstid fördelas på nedanstående arbetsuppgifter? Arbetsledning, handledning Administration 35% 32% Ser vi till antalet direkt underställda medarbetare ser vi att de med 10-19 underställda svarar arbetsledning i större utsträckning (39%). De med ännu fler underställda, 20-49 stycken svarar istället oftare högre andel på rekrytering (15%). Utvecklingsarbete Rekrytering Övrigt 13% 11% 9% Ser vi till de chefer som inte har budgetansvar lägger de en större andel på arbetsledning/handledning (46%). De som är relativt nya som chef, upp till 2 år svarar i större utsträckning rekrytering (17%). 27 Akademikerförbundet SSR 2015
Hälften av cheferna har inget problem att rekrytera personal med rätt kompetens FRÅGA: Upplever du att du kan rekrytera personal med rätt kompetens? Ja Nej Har inte rekryterat det senaste året 6% 42% 49% De som upplever en hög arbetsbelastning själva och/eller för sina medarbetare svarar oftare nej (hög egen arbetsbelastning: 46%, mycket hög 61%, hög med.arb 48%, mycket hög 64%). Främst chefer som arbetar med barn och unga svarar att det är svårt rekrytera personal med rätt kompetens (52%). 2% 28 Akademikerförbundet SSR 2015
Fyra av tio upplever problem med att behålla personal med rätt kompetens FRÅGA: Upplever du att ni kan behålla personal med rätt kompetens? Ja 57% De som upplever en hög arbetsbelastning själva och/eller för sina medarbetare svarar oftare att det är svårt behålla perosnal med rätt kompetens (hög egen arbetsbelastning: 44%, mycket hög 52%, hög med.arb 47%, mycket hög 65%). Nej 39% De chefer med eget budgetansvar svarar i något större utsträckning att de upplever att de kan behålla personal (61%). 4% Chefer som arbetar med vuxna och/eller barn/unga svarar oftare nej (49% respektive 45%). 29 Akademikerförbundet SSR 2015
Fyra av tio upplevde en hög personalomsättning senaste 12 månaderna FRÅGA: Hur stor har personalomsättningen varit bland dina medarbetare de senaste 12 månaderna? Hög 40% De som upplever en hög arbetsbelastning själva och/eller för sina medarbetare svarar oftare att de har en hög personalomsättning (hög egen arbetsbelastning: 44%, mycket hög 58%, hög med.arb 46%, mycket hög 66%). Rimlig (som vanligt) Låg 31% 28% Vi ser högre andel svar på en hög personalomsättning bland de som arbetar med försörjningsstöd och/eller barn/unga (49% respektive 48%). 0% I Norrland svarar man oftare än övriga rimlig nivå (49%). 30 Akademikerförbundet SSR 2015
Hög arbetsbelastning största orsaken till hög personalomsättning FRÅGA: Vad tror du orsaken är till den höga omsättningen? Hög arbetsbelastning 70% Byte av anställning 61% De som upplever en hög arbetsbelastning själva och/eller för sina medarbetare svarar oftare att hög arbetsbelastning är orsaken (hög egen arbetsbelastning: 75%, mycket hög 82%, hög med.arb 79%, mycket hög 90%). Föräldraledighet Sjukskrivning 18% 42% De som arbetar med barn/unga svarar i större utsträckning att arbetsbelastningen är orsaken (78%). Annat, nämligen. 0% 29% Under det öppna svarsalternativet för annat ser vi främst svar om bättre lön i annan kommun, flytt till större kommun, dålig arbetsmiljö. Även medias bild på den tunga arbetsbördan nämns. BAS: Hög personalomsättning (n=118) 31 Akademikerförbundet SSR 2015
Drygt sex av tio instämmer i att det finns en modell för introduktion och inskolning FRÅGA: Vi ber dig ta ställning till följande påståenden. Ta ställning på nedanstående skala. Instämmer i högre grad Det finns en strukturerad modell för introduktion och inskolning 29% 33% 20% 5% 1% Med.arb rimlig arb.bel (72%), -9 anställda (75%) Nyanställda medarbetare får den introduktion och inskolning som behövs 19% 32% 26% 18% Med.arb rimlig arb.bel (75%), Egen rimlig arb.bel (69%) Det händer ofta att nyanställda medarbetare få arbetsuppgifter som de inte har tillräcklig erfarenhet för att klara av 22% 19% 22% 22% 15% Med.arb hög arb.bel (50%), Egen hög arb.bel (46%), Barn/unga (52%), Socialsekreterarna erbjuds tillräckliga karriärmöjligheter på denna arbetsplats 3% 14% 33% 31% 6% 5. Instämmer helt 4. 3. 2. 1. Instämmer inte alls 32 Akademikerförbundet SSR
Bemanningsföretag (nya frågor 2015) 33 Akademikerförbundet SSR
Nästan varannan har vid något tillfälle använt bemanningsföretag FRÅGA: Har ni anlitat bemanningsföretag för arbetsuppgifter inom myndighetsutövningen någon gång? Ja vid flera tillfällen Ja vid något enstaka tillfälle Nej 24% 21% 54% De som upplever en mycket hög arbetsbelastning, eller att medarbetarna har en hög arbetsbelastning, uppger i större utsträckning att de vid flera tillfällen har anlitat bemanningsföretag (33% respektive 36%). Vi ser högre andelar ja bland de som arbetar med barn och unga (flera tillfällen: 36%, enstaka tillfälle: 26%). 2% Fler i Norrland svarar att man inte använt bemanningsföretag (71%). 34 Akademikerförbundet SSR 2015
Av de som anlitat bemanningsföretag Många gör det kontinuerligt, 16 procent är nytillkomna under 2014 FRÅGA: Har ni anlitat bemanningsföretag under 2014? Ja, men inte tidigare 16% Ja, och även innan 2014 65% 81 procent av de som anlitat bemanningsföretag någon gång, har gjort det under 2014. Om vi räknar vi om siffrorna till alla chefer, ser det ut så här: Var tredje chef har använt bemanningsföretag under 2014 Nej, det var innan 2014 17% 2% BAS: Har anlitat bemanningsföretag (n=131) 35 Akademikerförbundet SSR 2015
Urval citat 36 Akademikerförbundet SSR
Ett urval av citat: Vilka hinder ser du för att arbeta med ständigt förbättringsarbete? Alltför mycket arbetstid som läggs på olika möten. Administrativa uppgifter tar för stor plats på ledarskapets och utvecklingsarbetets bekostnad. Vissa ryckiga och irrelevanta uppgifter ofta med tight deadline hamnar hos mig. För hög arbetsbelastning. I en liten kommun ska man vara uppdaterad inom hela ifo-området. Det finns inte tidsutrymme för mer än marginella förbättringar, visionära utvecklingstankar finns inte utrymme för. Tid och resurser Ständigt underbemannade och för hög arbetsbelastning där det dagliga akuta styr verksamheten. Arbetsbelastning och brandkårsarbete Hierarkisk organisation, förändringar sker uppifrån som jag skall implementera! Lyssnas inte på mig som enhetschef! Finns inte ekonomiska förutsättningar! Arbetsbelastning, intro av nya medarbetare. Är för mycket i det dagliga arbetet, lösa akuta situationer Tid och stödresurser Dålig kunskap uppåt i organisationen om de speciella arbetsuppgifter som utförs på barn- och ungdomssidan. Den dåliga förståelsen för arbetsmiljöns påverkan på det arbete som utförs. Det fantastiskt dåliga klimat som finns i organisationen Alltför mycket administrativa arbetsuppgifter och alltför mycket personal/chef Mycket tid läggs på direkt handledning då många medarbetare är nya. Handläggarna orkar inte vara med i förändringsarbetet på grund av arbetsbelastningen. Deltidsarbetande För många chefsled och för uppstyckad organisation. Helheten får ge vika för delarna. För stort och spretigt ansvarsområde. Får ständigt prioritera handledning till personalen. Andra arbetsuppgifter tar överhand, framförallt dokumentation. Främst tidsbrist. Ibland oklart angående vilket mandat jag har till förändringar. Svårigheter att påverka/förbättra kommunens egna insatser/öppenvård. 37 Akademikerförbundet SSR
Ett urval av citat: Vad tycker du är mest angeläget att förändra för att höja kvaliteten inom socialtjänsten? Mindre mötestider, fortbildning, mer personal Resurserna så alla får tid att utveckla metoder och ha närmare/ tätare kontakt med sökanden. Arbetet måste få fokuseras mer på de som behöver vårt stöd. I dag är allt arbete inriktat på att det finns styrdokument och riktlinjer. All granskning utgår från våra dokument, inte det faktiska arbetet. Det är fullt möjligt att få kritik i ett ärende där klienten fåt hjälp eller att "gå fri" i ett ärende där man kunde gjort mer. Dokumentation är nödvändig för rättsäkerheten, men alla dessa styrdokument som varje kommun sitter och "uppfinner" var för sig. När allt ändå bara handlar om att vi ska uppfylla det som redan står i lagen. Rimlig arbetsbelastning för socialsekreterare och gruppledare Utbildning, kurser, föreläsningar och lön Kompetent personal med rimliga arbestvillkor Kontinuitet i personalgruppen. Strukturerat arbetssätt Mer tid till arbetsuppgifterna Lön rimlig arbetsbelastning Uttalade tydliga politiska viljeyttringar saknas. Det som ändå finns av ovanstående måste länkas till ekonomiska resurser. Alltför lite samverkan mellan olika aktörer. För många stuprör. Brukarmedverkan måste omsättas i praktiken och inte stanna vid floskler. Befintlig kompetens och erfarenhet underskattas och underutnyttjas. Bättre ledarskap kan ge bättre generell självkänsla inom socialarbetarledet. För låg uthållighet i systemen. Bättre ledarskap hade kunnat kompensera. För många dagsländeprojekt väcker hopp som inte infrias. Betydelsen av parallellprocesserna i org underskattas för den upplevda kvaliteten. Ändrad lagstiftning med starkare barnrättsperspektiv. Mindre administration för socialsekreterare. Mindre politikerinflytande och mer tjänstemannadelegation (främst vid LVU och placeringar av barn i övrigt). Högre löner. En differentiering mellan komplicerade ärenden där barn far illa och "lighta" ärenden - specialisttjänster med hög lön med få antal ärenden för de komplexa barnärendena. Metodutveckling Arbetsbelastning 38 Akademikerförbundet SSR
Kommentarer 39 Akademikerförbundet SSR
Kommentarer (1 av 2) Detta är den andra kartläggningen av chefer inom socialtjänsten som Novus gör för SSRs räkning. Vi ser, precis som 2013, att cheferna känner sig trängda mellan medarbetare, ekonomin och insatsbehovet. Det som är genomgående i resultatet är att den upplevda arbetsbelastningen påverkar nästan alla svar. De som upplever hög arbetsbelastning för sig själva eller sina medarbetare ger genomgående mer oroande svar. Andelen som, allt som oftast, upplever att man inte ges tillräckligt utrymme att jobba professionellt är cirka hälften (46 procent), dock kan vi konstatera att siffran var högre 2013. En klar majoritet menar att man klarar kvaliteten och rättssäkerheten utifrån lagens krav, men andelen som säger nej på dessa frågor har ökat med 8-9 procentenheter, till nästan var tredje chef. Arbetstiden ägnas främst år arbetsledning och administration När cheferna söker stöd för olika beslut, gör man det framförallt hos sina chefskollegor eller sin egen chef. Det verkar som socialcheferna känner att det i år finns en större förståelse för hos medborgarna att det är politikerna som är ansvariga för budgetrestriktioner (ökat från 23 till 38 procent). Möjligen kan detta bero på att vi har ett valår bakom oss. Cheferna upplever vissa problem att rekrytera. Chefer inom barn och ungdom uppger detta i större utsträckning. Många upplever också att det är svårt att behålla personal och den främsta orsaken till det tror man är den höga arbetsbelastningen. Något att vara uppmärksam på är att det verkar bli vanligare och vanligare att man anlitar bemanningsföretag. Nästan varannan har någon gång anlitat ett bemanningsföretag. 36 procent av alla chefer har anlitat ett bemanningsföretag under 2014. Detta är vanligare där man upplever en hög arbetsbelastning. 40 Akademikerförbundet SSR
Kommentarer (2 av 2) Två av tre chefer tycker att det vore bra med en nationell chefsutbildning, vilket möjligen också kan tolkas som ett uttryck för en viss frustration, eller att man saknar något. Det faktum att hög arbetsbelastning går som en röd tråd genom resultatet gör att det kan vara intressant att titta lite extra på frågorna som indikerar stress och frustration. En sammanställning: Stressindikatorer: 10% känner oro, ofta eller ibland, för att bli uppsagda 36% har svårt att sova, pga oro, minst någon gång per vecka (ökat från 19%) 45% funderar på att byta arbete 42% upplever att de har en mycket hög arbetsbelastning Frustrationsindikatorer: 38% känner minst varje vecka att de inte kan arbeta professionellt 46% känner sig trängda mellan medarbetare och ekonomiska restriktioner 28% upplever att det inte får tillräckligt administrativt stöd 49% upplever att de inte får tillräckligt stöd från HR 49% upplever problem med att rekrytera kompetent personal 33% upplever att de har dåliga förutsättningar för att bedriva ett ständigt förändringsarbete Vi kan konstatera att cheferna har höga värden på stressfrågorna, vilket givetvis inte är bra i längden. Vi ser ännu högre värden på våra frustrationsfrågor, vilket i förlängningen kan orsaka stress. Lite av en ond cirkel med andra ord. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stressfrågorna och frustrationsfrågorna visar att chefernas arbetssituation inte har förbättrats nämnvärt sedan 2013. 41 Akademikerförbundet SSR
Bakgrund 42 Akademikerförbundet SSR
Bakgrundsfrågor FRÅGA: Vilken chefsbefattning har du? Avdelningschef, enhetschef eller liknande 89% 87% Samordnare, specialisttjänst, verksamhetsutvecklare eller liknande 5% 5% Socialchef, socialdirektör eller liknande 2% 3% Annat 4% 5% 2015 2013 43 Akademikerförbundet SSR
Bakgrundsfrågor FRÅGOR: Hur många medarbetare har du som är direkt underställda dig? Har du budgetansvar? Sätter du löner? -9 anställda 24% 20% 10-19 anställda 41% 45% 20-49 anställda 31% 31% 50- anställda 3% 3% Ja, har budgetansvar 83% 85% Nej 17% 15% 2015 2013 44 Akademikerförbundet SSR
Bakgrundsfrågor FRÅGOR: Vilka verksamheter är du chef för? Hur länge har du arbetat som chef? Barn och unga Försörjningsstöd Missbruk Vuxna Annat 32% 32% 29% 31% 55% -2 år 3-5 år 6-10 år 11-15 år 16-20 år 21- år 10% 16% 11% 11% 24% 27% 45 Akademikerförbundet SSR
Bakgrundsfrågor FRÅGA: Kön och ålder Man 17% 19% Kvinna 83% 81% -34 år 4% 6% 35-50 år 40% 41% 51- år 56% 54% 2015 2013 46 Akademikerförbundet SSR