AD 11-87/05 1(37) Årsredovisning 2004 2004-07-01 2004-12-31

AD 11-87/05 1(37) Årsredovisning 2004 2004-07-01 2004-12-31

AD 11-87/05 2(37) Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 1.1 REGISTRERINGSVERKSAMHETEN OCH PRV:S DELNING...3 1.2 KUNGÖRELSER I POST- OCH INRIKES TIDNINGAR...4 1.3 FÖRETAGSINTECKNINGAR OCH STÄMPELSKATT...5 1.4 KAMPEN MOT EKONOMISK BROTTSLIGHET...5 1.5 ELEKTRONISK FÖRVALTNING OCH 24-TIMMARSMYNDIGHETEN...5 1.6 KVALITET OCH SERVICE...5 1.7 EUROPEAN BUSINESS REGISTER (EBR)...6 2. EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING OCH ORGANISATION...7 2.1 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING...7 2.1.1 Resultat bolagsverksamheten totalt...7 2.1.2 Resultat för respektive verksamhetsgren...7 2.2 BOLAGVERKETS ORGANISATION...8 3 RESULTATREDOVISNING...9 3.1 VERKSAMHETSGREN BOLAG...9 3.1.1 Verksamhetsmål...9 3.1.2 Efterfrågan och produktion...12 3.1.3 Organisation...14 3.2 VERKSAMHETSGREN FINANSIERING AV VISS VERKSAMHET (LIKVIDATORER)...14 3.2.1 Verksamhetsmål...14 3.2.2 Efterfrågan och produktion...14 3.2.3 Organisation...15 3.3 FÖRETAGSINTECKNINGAR...15 3.3.1 Verksamhetsmål...15 3.3.2 Efterfrågan och produktion...15 3.3.3 Organisation...15 3.3.4 Ny lag om företagsinteckning...15 3.4 OMVÄRLD...15 3.5 INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET...15 3.6 IT-STÖD...16 3.7 REDOVISNING AV BOLAGSVERKETS KOMPETENSFÖRSÖRJNING M.M...17 3.7.1 Myndighetens måluppfyllelse och vidtagna åtgärder avseende kompetensförsörjningen 2004...17 3.7.1.1 Ålderstruktur...17 3.7.1.2 Könsfördelning...17 3.7.1.3 Rörlighet...17 3.7.1.4 Mångfald och jämställdhet...17 3.7.1.5 Sjukfrånvaro...18 3.7.2 Myndighetens mål för kompetensförsörjningen 2005 och 2006 2007...18 3.7.2.1 Åldersstruktur...18 3.7.2.2 Könsfördelning...18 3.7.2.3 Mångfald och jämställdhet...18 3.7.2.4 Chefsutveckling...19 3.7.2.5 Systematisk kompetensanalys och utveckling...19 3.7.2.6 Sjukfrånvaro...19 3.8 KVALITET...20 3.9 DELNINGEN AV PRV...21 4 RESULTATRÄKNING...22 5 BALANSRÄKNING...23 6 ANSLAGSREDOVISNING...24 7 FINANSIERINGSANALYS...25 8 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER...26 9 RESULTAT OCH UNDERSKRIFT...36 10 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER...37

AD 11-87/05 3(37) 1. Inledning I november 2003 beslutade Regeringen att föreslå Riksdagen att Patent- och registreringsverket från och med den 1 juli 2004 skall delas i två myndigheter. Från och med detta datum har bolagsverksamheten bedrivits i en ny myndighet, Bolagsverket. Denna årsredovisning omfattar i de delar som redovisar produktion, måluppfyllelse m.m. hela 2004. Årsredovisningen enligt årsredovisningsförordningen, omfattar dock endast perioden 1 juli 31 december, 2004, d.v.s. under den tid Bolagsverket funnits. Bolagsverksamhetens ekonomiska förhållanden för första halvåret 2004 redovisas i Patent- och registreringsverkets (PRV) årsredovisning för 2004. 1.1 Registreringsverksamheten och PRV:s delning Verksamheten för PRV Bolag och Bolagsverket har under året starkt präglats av två faktorer. Dels en stigande efterfrågan på registreringsärenden och en därmed en ökande kötid för kunderna, dels förberedelsearbetet och genomförandet av delningen av myndigheten med etableringen av den nya myndigheten Bolagsverket (se nedan). Förberedelsearbetet med delningen bedrevs dels i ett antal projekt inom myndigheten, dels i den av regeringen tillsatta Företagsmyndighetsutredningen (N2004:01). Resultatet av dessa arbeten blev en för alla inblandade en problemfri etablering av den nya myndighet, där uppkomna problem kunnat lösas på ett smidigt sätt. Se nedan under avsnittet Delningen av PRV. Vid början av året var kötiderna inom registreringsverksamheten på en oacceptabelt hög nivå. Denna situation hade sin grund i främst två faktorer: dels sedan föregående år kvarvarande problem med att nå full effekt efter drifttagandet det nya enhetliga ärendehanteringssystemet UNIREG, dels en kraftigt ökande efterfrågan. Fig 1. Antal inkomna ärenden 2002-2004 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2002 2003 2004 För att komma till rätta med detta problem genomfördes under första halvåret bland annat ett antal övertidsinsatser inom registreringsverksamheten, men problemen med de långa kötiderna bestod och ökade under sommaren. Den nya myndigheten Bolagsverket hade som sin första uppgift att efter semesterperioden komma till rätta med detta problem med ökande kötider. Genom ytterligare övertidsinsatser, nyanställningar av personal, tillfälligt införande av telefontider och ett samarbete

AD 11-87/05 4(37) med Mitthögskolan för att effektivisera handläggningsprocessen, minskade kötiderna snabbt och var vid utgången av året i det närmaste borta, se fig. 2. Fig. 2. Genomsnittlig kötid i veckor september - december 2004 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 v 36 v 37 v 38 v 39 v 40 v 41 v 42 v 43 v 44 v 45 v 46 v 47 v 48 v 49 v 50 v 51 v 52 v 53 Den ärendemängd som kommer till Bolagsverket fluktuerar kraftigt dag från dag, som framgår av fig. 3. Även produktionen av avslutade ärenden följer samma mönster. De tydliga pikarna i kurvan över avslutande ärenden fr.o.m. september, visar effekterna av övertidsarbete på lördagar. Fig. 3. Antal inkomna och avslutade ärenden totalt 1/7 31/12 2004 3500 3000 Inkomna Avslutade 2500 2000 1500 1000 50 0 0 1 7 13 19 23 29 4 10 16 20 26 1 7 13 17 23 29 5 11 15 21 27 2 8 12 18 24 30 6 10 16 22 29 1.2 Kungörelser i Post- och Inrikes Tidningar Det förslag till nytt förfarande för kungörelser av företagsregistreringar, där PRV/Bolagsverket helt och hållet skulle överta denna verksamhet med beräknat stora besparingar som följd, återlämnades av riksdagen till justitiedepartementet för fortsatt utredning. I slutet av 2004 lämnade den särskilde utredaren ett förslag som innebär att Bolagsverket genom ett avtal med Svenska Akademien övertar rätten till utgivningen av Post- och Inrikes Tidningar från nuvarande utgivare och att publiceringen görs elektroniskt i en webbplats på Internet. Denna kompromisslösning innebär i sin tur att Bolagsverkets besparingsmöjligheter minskar, men gör kungörelserna mer lättillgängliga.

AD 11-87/05 5(37) 1.3 Företagsinteckningar och stämpelskatt Bolagsverket är företagsinteckningsmyndighet (FIM) och tar ut stämpelskatt i dessa ärenden. En ny lag om företagsinteckning trädde i kraft den 1 januari 2004. Eftersom reglerna om stämpelskatt inte ändrades samtidigt, bedömde regeringen att stämpelskatt inte kunde tas ut när en ansökan om företagsinteckning beviljas. FIM upphörde därför med skatteuppbörden den 5 mars i avvaktan på att stämpelskattelagen skulle ändrades. Detta skedde med ikraftträdande den 1 december 2005 varvid skatt på nytt kunde tas ut. Lagen har även retroaktiv verkan från den tidpunkt när skatteuppbörden avbröts. De sökande som felaktigt påförts skatt i början av 2004 kommer efter beslut från tingsrätten att få skatten återbetald. Så har skett i ett antal fall under året och detta kommer att fortsätta under 2005. Vid årets utgång uppgick det ännu ej återbetalda beloppet till 14 645 tkr. Bolagsverket har efter ikraftträdande av lagändringen, fakturerat den ej uttagna stämpelskatten för de sökande som beviljats inteckning under perioden 5 mars 30 november. Totalt har 99 793 260 kronor fakturerats, varav 71 673 450 kronor återstod att betala vid utgången av året. 1.4 Kampen mot ekonomisk brottslighet Bolagsverket är en av de myndigheter som enligt en särskild förordning om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet, deltar i kampen mot ekonomisk brottslighet. Under år 2004 har samverkande myndigheter i rapporten Lagerbolag och ekonomisk brottslighet pekat på problem förknippade med lagerbolagsbildning och lagerbolagsförsäljning. Bolagsverket har vid utbildningstillfällen för samverkande myndigheter och vid nyhetsseminarier för externa kunder spritt kunskap om rapporten och visat på hur olika associationsformer missbrukas i brottsliga sammanhang. Bolagsverket har också deltagit i en undersökning beträffande näringsförbuden och medverkat till att det i rapporten om näringsförbudens efterlevnad lämnats vissa förslag till ändringar i lagstiftningen. Bolagsverket har återkommande under året haft samrådsmöten såväl lokalt som centralt med övriga myndigheter som samverkar i kampen mot ekonomisk brottslighet. 1.5 Elektronisk förvaltning och 24-timmarsmyndigheten Bolagsverket har fortsatt att spela en framträdande roll i strävandena att skapa ett gott företagarklimat i samhället. Mycket av det som är grundstenar i en framåtsträvande myndighet inom ramen för en modern statsförvaltning, såsom 24-timmarsmyndigheten, myndigheternas servicedeklarationer, den elektroniska ärendehanteringen med därtill hörande säkerhetsfrågor, är områden där Bolagsverket under 2004 aktivt medverkat. Bolagsverket deltar bl.a. i projekt på uppdrag av Nämnden för elektronisk förvaltning, exempelvis SAMSET, som arbetar med att ta fram för statsförvaltningen gemensamma vägledningar till stöd för myndigheter som erbjuder elektroniska tjänster till sina kunder. Bolagsverket arbetar även målinriktat med att utveckla det egna IT-stödet och att utforma handläggningsprocesserna för att dessa än bättre skall kunna tjäna som effektiva plattformar för den elektroniska ärendehanteringen. Ett antal projekt för detta syfte har påbörjats under 2004 samtidigt som andra har tagits i drift. Bland de projekt som inletts är att skapa en tjänst för att kunna erbjuda aktiebolagen och deras ombud möjlighet att lämna in elektroniskt signerade årsredovisningar. Samarbetet med Skatteverket i den gemensamma Internettjänsten foretagsregistrering.se, har fortsatt under 2004, och etapp 3 av denna tjänst kommer att tas i bruk i maj 2005. Då kommer att erbjudas möjlighet att inte bara nybilda företag elektroniskt, utan även anmäla ändring av registrerade uppgifter. 1.6 Kvalitet och service Under 2004 har Bolagsverket arbetat med att strukturera arbetet med verkets kvalitetsfrågor. Häri ligger frågor om kvalitetsutveckling och omvärldsbevakning och bench-marking på ett övergripande

AD 11-87/05 6(37) plan. Med hjälp av en särskilt tillsatt kvalitetsorganisation kommer Bolagsverket framgent att arbeta systematiskt med dessa frågor inom alla verksamhetsdelar. 1.7 European Business Register (EBR) Informationsnätverket European Business Register (EBR) har under 2004 öppnat ett breddat tjänsteutbud för att förbättra tillgången på information ur registren och bättre tillgänglighet till den bolagsinformation som finns i de länder som ingår i EBR. Bolagsverket har också under året hemställt hos regeringen att verket skall få rätt att som fullvärdig medlem ingå i EBR EEIG i Bryssel och därmed få en bättre möjlighet att delta i nätverkets utveckling i framtiden. H G Wessberg Generaldirektör

AD 11-87/05 7(37) 2. Ekonomisk sammanställning och organisation 2.1 Ekonomisk sammanställning 2.1.1 Resultat bolagsverksamheten totalt (Tkr) 2004 1/2004 2004 2/2004 Utfall (totalt) 2004 Budget 2004 Diff budget 2003 Totalt PRV Bolag/Bolagsverket Intäkter 152 993 156 856 309 849 286 453 23 396 266 188 Kostnader 146 023 136 666 282 689 270 585-12 104 257 986 Resultat före central administration 6 970 20 190 27 160 15 868 11 292 8 202 Central administration 7 320 0 7 320 13 050 5 730 12 088 Verksamhetsresultat -350 20 190 19 840 2 818 17 022-3 886 Ej resultatpåverkande verksamheter Förseningsavgifter 4 210 4 061 8 271 10 923 2 652 11 211 Likvidatorsersättning 4 118 3 334 7 452 8 876 1 424 8 728 Trots att ett antal investeringar gjorts inför och i samband med delningen av myndigheten har verksamhetsreultatet för hela 2004 blivit mycket gott. Skälet till detta är främst att avgiftintäkterna ökat i samma mån som antalet ärenden ökat samt att kostnaderna kunnat hållas nere. Företagsinteckningar har först från 1/7 2004 varit en egen verksamhetsgren, därför finns inga jämförelsesiffror avseende denna verksamhetsgren. 2.1.2 Resultat för respektive verksamhetsgren 2004 1/2004 2004 2/2004 Utfall (totalt) 2004 Budget 2004 Diff Budget Totalt PRV Bolag/Bolagsverket Bolag Verksamhetsområde Registrering Intäkter 107 840 111 546 219 386 208 912 10 474 189 464 Kostnader 111 913 99 769 211 682 200 770-10 912 192 274 Verksamhetsområde uppdrag, information och försäljning Intäkter 41 035 39 742 80 777 68 666 12 111 67 996 Kostnader 37 312 31 315 68 627 73 990 5 363 69 072 Resultat -350 20 204 19 854 2 818-3 886 Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) Intäkter 4 118 3 334 7 452 8 876 1 424 8 728 Kostnader 4 118 3 334 7 452 8 876 1 424 8 728 Företagsinteckningar Intäkter 2 234 Kostnader 2 248 Resultat -14 2003

AD 11-87/05 8(37) 2.2 Bolagverkets organisation Bolagsverkets organisation fastställdes av Företagsmyndighetsutredningen och kom att i stora delar avspegla den organisation som PRV:s bolagsavdelning hade. Fr.o.m. november 2004 har Bolagsverket antagit nedanstående organisation. I Bolagsverkets Insynsråd ingår följande personer (se även Tilläggsupplysningar nedan) Mats Sjöstrand, GD, Skatteverket, Solna Gunvor Engström, VD, Företagarna, Stockholm Annica Ullsten, Advokat, Advokatfirman Abersten, Sundsvall Britt-Marie Ekman, Revisor, KPMG Bohlins AB, Karlskoga Insynsråd Generaldirektör Överdirektör Adm avd Juristavd KS-avd Reg.avd Ekonomi Internservice Information IT Personal Projekt

AD 11-87/05 9(37) 3 Resultatredovisning Bolagsverket skall med sin verksamhet främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag genom att bidra till att säkerställa goda grundläggande förutsättningar inom näringslivet och ett enkelt regelverk för företagande. För att uppnå detta skall Bolagsverket tillhandahålla effektiva och ändamålsenliga system för registrering av företag samt arbeta för att förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap genom ändamålsenlig och kvalitativ information och service. Detta kommer till uttryck i krav på korta handläggningstider samt att efterfrågad information skall tillhandahållas på ett omedelbart och säkert sätt. Nedan redovisas de verksamhetsmål som regeringen satt upp och hur väl uppfyllelsen av dessa mål nåtts under 2004. Redovisningen avser hela kalenderåret, d.v.s. såväl för PRV:s bolagsavdelning som för Bolagsverket. Indelningen i verksamhetsgrenar är dock inte lika för de två perioderna och detta framgår av redovisningen. 3.1 Verksamhetsgren Bolag Verksamhetsgren Bolag innefattar områdena Bolag, Uppdrag, information och försäljning. Under första halvåret ingick även Verksamhetsgren Företagsinteckningar i denna. 3.1.1 Verksamhetsmål Inom Verksamhetsgrenen Bolag är fyra delmål (A) uppställda avseende handläggningstider inom registreringsverksamheten. För kundserviceverksamheten finns ytterligare 3 verksamhetsmål (B D). A. Registrering eller registerändring: Den för respektive kvartal genomsnittliga måluppfyllelsen redovisas för varje mål i nedanstående tabeller. Delmål 1 och 2: Ett besked (föreläggande eller slutligt beslut) skall expedieras till sökanden inom fem arbetsdagar i 80 % av alla ärenden (mål 1) och i resterande 20 % skall ett besked expedieras, eller annan åtgärd vidtas, inom tio arbetsdagar (mål 2). Delmål 1 % Aktiebolagsregistret Handelsbolagsregistret Föreningsregistret Filialregistret Kv Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr 1 55 61 41 75 97 97 53 80 2 42 41 39 60 76 59 37 93 3 23 43 18 50 23 10 11 44 4 67 72 72 81 62 44 84 91 Med 47 54 43 66 65 53 46 77

AD 11-87/05 10(37) Delmål 2 % Aktiebolagsregistret Handelsbolagsregistret Föreningsregistret Filialregistret Kv Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr 1 71 63 43 79 100 99 80 96 2 55 47 41 65 97 66 93 99 3 25 50 22 52 52 11 44 48 4 78 90 97 94 98 65 91 97 Med 57 62 51 72 87 60 77 85 Måluppfyllelse: Regleringsbrevets mål avseende väntetider har inte nåtts i delmål 1 och 2. Däremot har kötiderna minskat kraftigt som redovisats ovan. Åtgärder för att komma till rätta med detta har gjorts, förutom att målformuleringarna ändrats inför 2005. Delmål 3 och 4: Om ett ärende lett till ett föreläggande skall ett slutligt beslut expedieras till sökanden inom åtta veckor i 80 % av ärendena (mål 3) och inom tolv veckor i 90 % av resterande ärenden (mål 4). Delmål 3 % Aktiebolagsregistret Handelsbolagsregistret Föreningsregistret Filialregistret Kv Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr 1 96 92 84 94 95 97 100 93 2 93 79 71 85 93 90 85 91 3 84 80 63 79 86 74 51 89 4 90 83 78 83 85 66 45 59 Med 90 83 73 85 89 81 67 82 Delmål 4 % Aktiebolagsregistret Handelsbolagsregistret Föreningsregistret Filialregistret Kv Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr Nyb Ändr 1 100 99 99 99 100 99 100 98 2 96 88 82 90 97 94 88 96 3 93 89 84 90 92 90 63 92 4 97 92 91 95 92 91 69 79 Med 96 88 88 90 95 93 78 91 Måluppfyllelse: Delmål 3 och 4 har i huvudsak nåtts. Denna form av mål med tidsmått och procentandelar som under åtskilliga år gällt för bolagsverksamheten kan vara såväl svår att tolka, som missvisande. I vart fall har Bolagsverket under sitt halva verksamhetsår kompletterat dessa tabeller med uppgifter på hur efterfrågan förändrar sig över året och uppgifter på hur den genomsnittliga kötiden 1 förändrats. För att dessa procentsatser skall 1 Med kötid avses den tid som förflyter från det ärendet kommit in till myndigheten till dess handläggning av det påbörjas. Till kötiden kan läggas handläggningstiden som löper till det att beslutet expedieras till kunden. Tillsammans utgör dessa två tider väntetiden för kunden. För Bolagsverket är det viktigast att minska kötiden, eftersom handläggningstiden för ett genomsnittligt och komplett ärende är jämförelsevis mycket kort. Dock förkommer i stor uträckning olika former av kommunikation med kunden för att rätta eller komplettera ärenden, vilket i större eller mindre omfattning förlänger handläggningstiden. Vissa ärenden, bl.a. ärenden avseende bolaget firma, medför normalt alltid längre handläggningstid än genomsnittet.

AD 11-87/05 11(37) vara jämförbara mellan mätperioder förutsätts att antalet ärenden är lika under hela året, vilket enbart är ett teoretiskt antagande. I regeringens mål för Bolagsverket för 2005 har dessa mål omformulerats. Oavsett målens inbyggda svagheter kan därur ändå avläsas de svårigheter som PRV Bolag och Bolagsverket stått inför under 2004, med den ökande efterfrågan på samtliga ärendekategorier och där produktionen inte i början av året klarat att möta denna ökning. De åtgärder som vidtagits för att hantera denna situation är av traditionell karaktär som övertid, betingsarbete och anställning av extra personal. Till detta har också kopplats åtgärden att införa telefontid för registreringsverksamheten för att effektivisera handläggarnas arbete. Denna metod har inte av serviceskäl tillgripits tidigare. Även att koppla in Mitthögskolan för att på ett vetenskapligt sätt i effektiviseringssyfte stödja förändringar av handläggningsrutiner, är unikt. Att sätta in dessa åtgärder samtidigt under ett antal månader, har gett ett lyckat resultat och åstadkommit att kötiderna i genomsitt vid utgången av 2004 var en arbetsvecka. Telefontiderna är numera borttagna. För att konsolidera dessa och skapa ännu kortare kötider kommer även fortsättningsvis liknande åtgärder att vidtas. På längre sikt krävs dessutom att större andel av ärenden såväl inkommer elektroniskt som till största möjliga del handläggs elektroniskt och även automatiskt där det är möjligt. Bolagsverkets utvecklingsarbete är inriktat mot detta såväl under 2004 som kommande år, trots att lagstiftningen för närvarande lägger hinder i vägen för detta. B. Telefonförfrågningar: Mål: Vid förfrågningar till kundservice skall en kontakt med handläggare ha erhållits inom 30 sekunder i 80% av alla fall 2. Mål 3 (%) År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Medel 2001 73 81 73 71 74 2002 59 63 68 66 64 2003 77 85 86 83 83 2004 82 79 82 81 81 Utfallet för 2004 visar att telefonservicen inom kundserviceverksamheten väl har uppfyllt målen. C. Beställningar Mål: Av inkomna beställningar skall expediering ha skett senast påföljande arbetsdag i 95 % av dessa. Måluppfyllelse: Inga väntetider finns inom denna del av verksamhetsgrenen och målet är därmed uppnått. D. Uppdrag, information och försäljning: Mål: Bolagsverkets produktion skall svara mot kundernas efterfrågan. Måluppfyllelse: Inga väntetider finns inom denna del av verksamhetsgrenen och målet är därmed uppnått. 2 I Regleringsbrevets text står inte uttryckligen i 80 % av alla fall, vilket får antas vara ett tryckfel. Redovisningen här är uttryckt i procent enligt denna formulering.

AD 11-87/05 12(37) 3.1.2 Efterfrågan och produktion Utfall 2003 Utfall 2004 Budget 2004 Diff (%) Inkomna nybildningar - aktiebolag (antal) 16 173 20 496 16 000 28,1 Avgjorda nybildningar - aktiebolag (antal) 16 172 20 841 16 000 30,3 Inkomna ändringar - aktiebolag (antal) 182 495 213 388 170 400 25,2 Avgjorda ändringar - aktiebolag (antal) 180 590 222 905 170 400 30,8 Inkomna nybildningar - handelsregistret (antal) 37 511 38 175 38 000 0,5 Avgjorda nybildningar - handelsregistret (antal) 33 870 41 565 38 000 9,4 Inkomna ändringar - handelsregistret (antal) 42 055 50 154 42 000 19,4 Avgjorda ändringar - handelsregistret (antal) 40 999 52 277 42 000 24,5 Inkomna nybildningar - föreningsregistret (antal) 1 173 1 692 1 200 41 Avgjorda nybildningar - föreningsregistret (antal) 1 361 1 641 1 200 36,8 Inkomna ändringar - föreningsregistret (antal) 18 821 23 926 19 000 25,9 Avgjorda ändringar - föreningsregistret (antal) 18 796 23 600 19 000 24,2 A. Summa avgjorda registreringsärenden 231 993 362 829 286 600 26,6 Inkomna räkenskapshandlingar aktiebolag (antal) 284 081 282 288 286 000-1,3 Avgjorda räkenskapshandlingar aktiebolag (antal) 282 939 286 339 286 000-1,1 Produktion - registreringsbevis AB+HFR (antal) 111 338 105 491 95 700 10,2 Produktion Räkenskapsbevis AB (antal) 32 949 27 840 18 200 53,0 B. Summa produktion bevis 144 287 133 331 113 900 17,1 Inteckningsärenden 44 660 36 765 47 000 78,0 Särskilda gravationsbevis 1 777 1 583 2 000-20,9 Personalresurser - registreringsverksamheten (personår) 183 217 209 3,8 Personalresurser - kundserviceverksamheten (personår) 74 70 69 1,4 Arbetsproduktivitet registreringsverksamheten (produktionsvolym A./personår) Arbetsproduktivitet kundserviceverksamheten (produktionsvolym B./personår) Kostnadsproduktivitet registreringsverksamheten (fastprisberäknad kostnad, kr/enhet) Kostnadsproduktivitet kundserviceverksamheten (fastprisberäknad kostnad, kr/enhet) 1 268 1 672 1 371 22,0 1 950 1 905 1 651 15,4 829 583 701-15,9 479 514 650-20,1 Efterfrågan på alla ärendekategorier inom registreringsverksamheten har med något undantag ökat kraftigt och överstigit den budgeterade volymen. Även inom kundserviceverksamheten har efterfrågan på bevis av olika typer ökat, vilket är ett trendbrott, då den information som dessa produkter innehåller, i allt större utsträckning är tillgänglig via Näringslivsregistret på Bolagsverkets webbplats. Såväl arbets- som kostnadsproduktiviteten har ökat respektive minskat inom de två verksamhetsområdena inom verksamhetsgrenen Bolag. Detta samtidigt som personalresurserna ökat under året.

AD 11-87/05 13(37) Alltsedan föreningsavgift infördes för räkenskapshandlingar som inkommit för sent till Bolagsverket har antalet inkomna räkenskapshandlingar jämfört med det teoretisk möjliga antalet varit högt. I genomsnitt har de senaste åren 96,0 % av alla aktiebolag som under året skulle ha kommit in med sina räkenskapshandlingar, gjort detta inom rätt tid. Så även för 2004. De bolag som trots allt inte kommer in med räkenskapshandlingarna i tid får beslut om förseningsavgift. Vid utebliven betalning så fattas nya beslut med högre belopp. Antalet beslut om första förseningsavgift har varit tämligen konstant de senaste åren. Antalet beslut om påföljande avgifter (2 och 3) har dock ökat något. Antal beslut om förseningsavgifter 2002-2004 25 000 20 000 15 000 10 000 2002 2003 2004 5 000 0 Total Beslut 1 Beslut 2 Beslut 3 Den totala utestående fordran på bolagen med anledning av förseningsavgifter uppgick vid utgången av år 2004 till 100,8 Mkr. Under 2004 har 73,1 Mkr inlevererats till statskassan, varav 37,7 mkr under första halvåret (PRV) och 35,4 under andra halvåret (Bolagsverket). Vid utgången av år 2003 var den utestående fordran 121,1 Mkr och under 2003 levererades 71,5 Mkr in till satskassan.

AD 11-87/05 14(37) Antal levande objekt i registren vid årets utgång Objekttyp 2003 2004 Diff (%) Enskild näringsidkare 506 306 524 734 3,6 Aktiebolag 295 352 301 584 2,1 Handelsbolag 97 530 96 158-1,4 Kommanditbolag 28 943 29 190 0,9 Bostadsrättsförening 22 775 22 449 2,2 Ekonomisk förening 12 467 12 797 2,6 Ideell förening 1 046 1 083 3,5 Filial 871 990 13,7 Bostadsförening 449 439-2,2 Stiftelser 349 363-4,0 Enkla bolag 359 389 8,4 Ömsesidigt försäkringsbolag 156 147-5,8 Försäkringsaktiebolag 121 124 2,5 Sparbank 76 76 0,0 Bankaktiebolag 31 32 3,2 Utländsk banks filial 22 19-13,6 EEIG 23 20-13,0 Sambruksförening 10 3-70,0 Kooperativ hyresrättsförening 19 17-10,5 Medlemsbank 2 2 0,0 Europabolag 0 3 Summa 966 907 990 619 2,5 3.1.3 Organisation Produktionen inom verksamhetsgrenen bolag bedrivs inom Registrerings- och Kundserviceavdelningarna. Även delar av Juristavdelningen ingår. 3.2 Verksamhetsgren Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) 3.2.1 Verksamhetsmål Mål: Bolagsverket skall tillgodose kundernas efterfrågan avseende likvidatorer Måluppfyllelse: Inga väntetider finns inom denna del av verksamhetsgrenen och målet är därmed uppnått. 3.2.2 Efterfrågan och produktion Det anslag om totalt 8 000 Tkr som PRV (4 118 Tkr) och Bolagsverket (3 882 Tkr) disponerat under 2004 för finansiering av likvidatorer i samband med likvidation av bolag där bolaget saknar egna medel, har under året belastats med totalt 7 452 Tkr, varav 4 118 av PRV och 3 334 Tkr av Bolagsverket. Utbetalning har skett i totalt 1 008 ärenden varav PRV svarat för 558 och Bolagsverket för 450 ärenden. Tillgänglig anslagskredit har inte utnyttjats.

AD 11-87/05 15(37) Budget Likvidationsärenden 2002 2003 2004 2004 Likvidationsförelägganden 3 841 3 746 4 384 4 000 Frivilliga Likvidationer 3 811 4 077 4 935 4 000 Likvidationer med särskild avgift 1 491 1 244 1 310 1 500 3.2.3 Organisation Verksamheten är organisatoriskt integrerad i Registreringsavdelningen och dess kostnader särredovisas i den interna uppföljningen inom verket (se ovan avsnitt 2.1.2) 3.3 Företagsinteckningar 3.3.1 Verksamhetsmål Mål: I 95 % av inkomna ärenden avseende företagsinteckningar skall beslut ha fattats på den inskrivningsdag som närmast följer efter den dag ärendet inkom. Måluppfyllelse: Inga väntetider finns inom denna del av verksamhetsgrenen och målet är därmed uppnått. 3.3.2 Efterfrågan och produktion Budget Företagsinteckningar 2002 2003 2004 2004 Företagsinteckningsärenden (antal) 49 147 44 660 36 765 47 000 Gravationsbevis (antal) 2 767 1 777 1 583 2 000 3.3.3 Organisation Företagsinteckningsmyndigheten utgörs av en del av en sektion inom Registreringsavdelningen och dess kostnader särredovisas i den interna uppföljningen inom verket (se ovan avsnitt 2.1.2). De personella resurserna har under 2004 uppgått till 5,0 personår. 3.3.4 Ny lag om företagsinteckning En ny lag om företagsinteckning trädde ikraft den 1 januari 2004. Eftersom reglerna om stämpelskatt inte ändrades samtidigt, bedömde regeringen att stämpelskatt inte kunde tas ut när en ansökan om företagsinteckning beviljas, vilket har fått konsekvenser för Bolagsverkets del. Se vidare avsnitt 1.3 ovan. 3.4 Omvärld Bolagsverket (och PRV Bolag) har under de senaste åren kommit att spela en viktig roll i samarbetet med andra myndigheter för att på olika sätt åstadkomma enkla och säkra möjligheter för medborgarna att sköta sina myndighetskontakter via Internet. Arbete med e-tjänster inom Bolagsverket har stått i fokus under de gångna åren och kommer även fortsättningsvis att stå i fokus för det fortsatta utvecklingsarbetet. Inriktningen kommer att vara att Bolagsverket skall kunna erbjuda e-tjänster enligt steg 3 och 4 i Statskontorets modell om 24-timmarsmyndigheter. 3.5 Information och tillgänglighet Bolagsverket förmedlar information till näringsliv och allmänhet på ett flertal sätt. Huvudkanalen är den publika webbplatsen, bolagsverket.se, där nyheter, kontaktuppgifter och information finns om

AD 11-87/05 16(37) företag, föreningar, årsredovisningar, företagsinteckningar, produkter, tjänster, utbildningar samt vad Bolagsverket registrerar. Via den publika webbplatsen är det också möjligt att starta företag, söka information om svenska och europeiska företag, beställa t.ex. registreringsbevis eller andra produkter samt kontrollera om ett ärende eller en årsredovisning har kommit in. På webbplatsen finns även möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på Bolagsverkets verksamhet och information. Myndigheten har även via andra kanaler och forum en väl utvecklad samverkan med kunder, bransch- och företagarorganisationer samt andra myndigheter. Utöver webbplatsen tillhandahåller Bolagsverket ett stort antal trycksaker i form av informationsbroschyrer, produkt- och informationsblad samt nyhetsbrev. Dessutom förmedlas även muntlig information via telefon samt på mässor, seminarier, utbildningar och andra evenemang som t.ex. kunddagar och vid studiebesök hos Bolagsverket. Den publika webbplatsen är anpassad i enlighet med de standarder (rekommendationer) som förordas av World Wide Web Consortium (W3C). Webbplatsen är också tillgänglig för funktionshindrade i enlighet med Statskontorets rekommendationer samt Web Accessibility Initiative (WAI). Alla sidor är t ex strukturerade så att de ska fungera logiskt i t.ex. textbaserade webbläsare, eller med skärmläsare, storleken på texten kan anpassas efter behov, snabbtangenter finns och användaren har full kontroll över hur länkar öppnas. Tillgängligheten till de webbaserade tjänsterna foretagsregistrering.se samt näringslivsregistret är dock ännu inte anpassade i enlighet med nämnda standarder och erbjuder därmed sämre funktionalitet för funktionshindrade. Arbete pågår dock för att förbättra dessa tjänster ur tillgänglighetssynpunkt. 3.6 IT-stöd Under 2004 har ett antal IT-investeringar gjorts som syftat till att vidmakthålla ett modernt och effektivt IT-stöd till verkets olika verksamhetsgrenar, samt att utveckla dessa. Inför och i samband med delningen av PRV gjordes investeringar inom sådana områden som varit gemensamma för den gamla myndigheten och som är nödvändiga för den nya myndigheten: webbplats, intranät, e-post, personalredovisningssystem, ekonomisystem, hänvisningssystem för telefonväxeln. En ökad belastning på stordatorplattformen till följd av ett stigande antal interna och externa transaktioner i datorn, innebar att PRV under första delen av 2004 investerande i en kapacitetsökning av denna plattform för att säkerställa att inte kapaciteten skulle bli otillräcklig om transaktionsvolymen skulle öka ytterligare. Så har blivit fallet för Bolagsverket och investeringen om ca 10 Mkr gjordes därför i rätt tid. Även en investering i modern teknologi för datalagring har medfört ökad kapacitet (2,6 Mkr). En investering på 0,25 Mkr i bildskärmar har gjorts under året för att åstadkomma dubbla skärmytor för handläggare inom registreringsavdelningen. Motivet till detta är att handläggaren kan har fler och större informations- och registreringsfönster öppna samtidigt och på detta sätt förbättra såväl arbetsmiljön som effektiviteten.

AD 11-87/05 17(37) 3.7 Redovisning av Bolagsverkets kompetensförsörjning m.m. 3.7.1 Myndighetens måluppfyllelse och vidtagna åtgärder avseende kompetensförsörjningen 2004 När Bolagsverket bildades 1 juli 2004 fastställdes inga mål inom kompetensförsörjningen för det första halvåret, förutom målet att halvera sjukfrånvaron (se nedan), ett mål som följde med från Patent- och registreringsverkets Bolagsavdelning (PRV Bolag). 3.7.1.1 Ålderstruktur Bolagsverket har en mycket jämn åldersstruktur med en genomsnittlig medelålder på 41 år. Åldersstrukturen uppdelad på de olika kompetenskategorierna är lika jämn med undantag för ledningskompetens där medelåldern av naturliga skäl är något högre. Åldersstruktur 2004-12-31 Antal 500 400 300 200 100 0 463 72 151 123 86 31-29 30-39 40-49 50-59 60 - Totalt Ålder 3.7.1.2 Könsfördelning Könsfördelningen är totalt 83 procent kvinnor och 17 procent män. Inom kärnkompetensen är andelen män enbart 10 procent, inom ledning 35 procent och inom stödkompetensen är andelen män 31 procent. 3.7.1.3 Rörlighet Bolagsverket har liten extern rörlighet 2 procent vilket till viss del kan bero på arbetsmarknadsläget. Alla chefer inom Bolagsverket har tidsbegränsade chefsförordnanden med som längst fyra år. En chef övergick under 2004 till arbete som handläggare och ett chefsförordnande förlängdes. Två chefer internrekryterades till Bolagsverkets nya ledningsorganisation. Den stora interna rörligheten ger möjlighet till utveckling i den egna organisationen. 3.7.1.4 Mångfald och jämställdhet Bolagsverket erbjuder föräldrar vid föräldraledighet att mamman kan få extra ledigt, om hon av de 270 dagar med föräldrapenning på sjukpenninggrundande nivå, som är gemensamma när respektive förälder tagit ut sin minimidel, överlåter minst 30 dagar. Pappan kan få extra ledighet om han tar ut minst 30 dagar av de 270 dagarna. Det är tyvärr lågt intresse för erbjudandet bland Bolagsverkets medarbetare och föräldrar fortsätter att ta ut föräldrapenningdagar enligt traditionellt könsmönster.

AD 11-87/05 18(37) 3.7.1.5 Sjukfrånvaro Bolagsverkets sjukfrånvaro ligger på 7,6 procent, varav sjukfrånvaron uppgående till minst 60 dagar uppgår till 75 procent. Kvinnor över 50 år står för den största sjukfrånvaron, 13,6 procent. PRV Bolag hade som mål att halvera sjukfrånvaron t.o.m. 2007, med utgångspunkt från nivån 7,0 procent (2001 års värde). Sjukfrånvaron ökade kraftigt under åren 1999 till 2003, men den kraftliga ökningstakten har nu planat ut och sjukfrånvaron för Bolagsverket ligger på samma nivå som för PRV Bolag 2003. Bolagsverket har fortsatt satsa på förebyggande åtgärder. Medarbetarna har haft tillgång till ett stort utbud av friskvårdsaktiviteter ledda av verkets egen friskvårdsansvarig som även utför massage och konditionstester. Många av aktiviteterna har syftat till att medvetandegöra medarbetarna så att de kan ta ansvar för sin egen hälsa. Verket har under 2004 satsat på en studie genomförd av Mitthögskolan för att utvärdera användbarheten och arbetsmiljön av verkets elektroniska system för ärendehantering i syfte att belysa de arbetsmiljöproblem det kan innebära med en helt elektronisk ärendehantering. 3.7.2 Myndighetens mål för kompetensförsörjningen 2005 och 2006 2007 3.7.2.1 Åldersstruktur Personalens åldersstruktur är tillfredsställande med en jämn åldersfördelning. De få pensionsavgångar som sker de närmaste fem åren utgörs främst av handläggare inom Kundservice- och Registreringsavdelningarna. Inom en tioårsperiod kommer tre av cheferna i verksledningen att avgå med pension vilket medför att chefsförsörjning på högre tjänster kommer att planeras. Mål: En plan för chefsförsörjning på högre tjänster ska utarbetas under 2005 3.7.2.2 Könsfördelning Könsfördelningen är 83 procent kvinnor och 17 procent män varför andelen män bör öka på sikt speciellt inom kärnkompetensen där andelen män är enbart 10 procent. Mål: Andelen män, speciellt inom kärnkompetensen, ska öka 3.7.2.3 Mångfald och jämställdhet Vid all rekrytering tas hänsyn till Bolagsverkets långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. Rekrytering sker i samråd med personalfunktionen i enlighet med rekryteringsriktlinjer samt av Bolagsverkets fastställd rekryteringspolicy. Ett mål med allt rekryteringsarbete är att utveckla mångfald och jämställdhet. Alla arbetssökande ska bedömas efter sina individuella förutsättningar utan ovidkommande hänsyn till etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Mål: Kvaliteten i rekryteringsprocessen ska följas upp under 2005

AD 11-87/05 19(37) 3.7.2.4 Chefsutveckling Samtliga chefer ska under perioden 2005 2006 erbjudas att gå utbildning i UGL (Utveckling av grupp och ledare) i syfte att utveckla ett tydligt ledarskap byggt på god självinsikt. Målet med utbildningen är att den ska ge fördjupade kunskap om individens roll i gruppen, gruppens mognad och utveckling, metoder att hjälpa gruppen till utveckling, kommunikation för samspel och konflikthantering samt ledarbeteende. Under 2003 2004 har all personal genomgått en utbildning i Individ- och grupputveckling och den ska följas upp med en kortare utbildning för alla chefer vilket syftar till att de ska få instrument att gå vidare med området i sina sektioner. Som ett led i att säkerställa att alla chefer känner sig involverade i arbetet med ledningen för Bolagsverket och för att bibehålla en öppen kanal för information ska möten med samliga chefer Chefsforum fortsätta på samma sätt som hittills. Mål: Alla chefer ska under 2005 och 2006 erbjudas att gå en utbildning i UGL, utveckling av grupp och ledare Alla chefer ska ges en uppföljande utbildning i Individ och grupputveckling under 2005 3.7.2.5 Systematisk kompetensanalys och utveckling Bolagsverket ska verka för en långsiktigt och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. Bolagsverket ska under 2005 för en del av verksamheten genomföra ett projekt som ska resultera i ett strukturerat arbetssätt för kompetensförsörjning/utveckling. Det ska innehålla en kompetensanalys med en kartläggning av kort och långsiktigt kompetensbehov baserat på Bolagsverkets behov och verksamhetsplaner med hänsyn till kundkrav och omvärlds- och framtidsanalys. Befintlig kompetens ska kartläggas och analys av skillnaden mellan kompetensbehov och befintlig kompetens ska utföras. Därefter ska utbildningsplaner utarbetas. Efter projektets avslutning ska de metoder som utvecklats i projektet kunna användas inom verkets övriga verksamheter. IT-utbildning omfattande ordbehandling, kalkylering, säkerhet, allmän IT-kunskap, e-post och Internet ska genomföras under en treårsperiod. Utbildningen ska omfatta fem utbildningsdagar per person. Personalfunktionen ska i övrigt samordna det avdelningsövergripande utbildningsbehovet inom verket. Mål: Ett kompetensförsörjningsprojekt ska genomföras under 2005 IT-utbildning för alla anställda omfattande fem utbildningsdagar/person/treårsperiod ska genomföras 2005-2007 3.7.2.6 Sjukfrånvaro Bolagsverket arbetar med både efterverkande och förebyggande åtgärder för att sänka sjuktalen. Förebyggande åtgärder är fortsatt chefsutveckling med utbildning i UGL, utvecklingsplaner för alla anställda, användbarhetsanalys av alla system, medarbetarundersökning för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön och friskvård. Bolagsverket kommer att följa upp sjukfrånvaron särskilt beträffande de långa sjukfallen över fyra veckor och tillse att rehabiliteringsutredningar görs samt hålla tätare kontakt med försäkringskassan. Ytterligare utbildning av cheferna inom området ska ske.

AD 11-87/05 20(37) En utbildning i stresshantering ska hållas dels för personer som varit sjukskrivna för stressrelaterade problem och dels för personer i riskzonen. Friskvårdsarbetet är ett viktigt instrument för att minska sjukfrånvaron. Syftet är att befrämja personalens hälsa fysiskt, psykiskt och socialt genom ökad livsstilskompetens. Målet är att öka medarbetarnas medvetenhet om sina levnadsvanor så att de skaffar sig kunskaper, som gör att de kan ta ansvar för sin egen hälsa. Detta ska leda till minskad sjukfrånvaro, höjd produktivitet och kvalitet på arbetet. Personalen har tillgång till ett stort utbud av aktiviteter, dels i form av aktiviteter utanför huset till subventionerade priser dels i form av egna arrangemang. Medarbetarundersökning ska utföras under 2005 för att följa upp den psykosociala arbetsmiljön och blir ett stöd för ledningen i arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats. Mål: En halverad sjukfrånvaro tom 2007 utifrån siffran 7,0 procent (2001 års värde) 65 procent av alla anställda ska regelbundet använda friskvårdstimmen 65 procent av alla anställda ska genomföra konditionstest under 2005 Utbildning i stresshantering ska hållas dels för personer som varit sjukskrivna för stressrelaterade problem och dels för personer i riskzonen 3.8 Kvalitet Bolagsverket har utformat och offentliggjort ett s.k. serviceåtagande, som ger tydlig, relevant och förpliktande information om myndighetens tjänster och service. Från och med oktober 2004 finns inom verket en kvalitetsorganisation för kundorienterad verksamhetsutveckling, innebärande bland annat arbete med systematisk insamling av kundsynpunkter, intern förslagsverksamhet, interna/externa undersökningar samt samordning av verksamhetens olika kvalitetshöjande åtgärder. Kvalitetsorganisationen är en stödfunktion som samlar in och analyserar synpunkterna och ser till att de åtgärdas och beaktas i den långsiktiga verksamhetsutvecklingen. I verksamheten läggs också stor vikt vid ett professionellt förhållningssätt gentemot kunderna samt vid genomförandet av dialoger med olika kund- och medborgargrupper. Ett kontinuerligt arbete pågår inom registreringsverksamheten att nedbringa antalet registerfel till det interna målet (1,0 % skriv- eller andra fel). Som framgår av tabellen har detta mål inte nåtts. Det huvudsakliga skälet till detta är den höga produktionstakten som innebär att det är svårt att helt undvika skrivfel i den manuella inregistreringen av data i de olika registren. Den fortsatta utvecklingen mot elektroniskt inlämnade av registreringsärenden som pågår inom Bolagsverket kommer att till stor del kunna eliminera kvarstående fel.

AD 11-87/05 21(37) Antal rättade ärenden i procent av antalet avgjorda Ärendekategori 2002 2003 2004 Aktiebolagsreg, Nyb 1,1 1,3 2,1 Aktiebolagsreg, Ändr 1,1 1,0 2,1 Handelsregistret, Nyb 2,4 2,8 1,4 Handelsregistret, Ändr 2,0 2,6 1,5 Föreningsregistret, Nyb 2,1 2,7 1,5 Föreningsregistret, Ändr 2,9 2,9 1,1 3.9 Delningen av PRV Den 6 november 2003 överlämnades den proposition till Riksdagen som förslog att PRV skulle delas i två delar, varvid bolagsavdelningen i Sundsvall skulle bli en ny myndighet fr o m den 1 juli 2004. Under december 2003 beslutade PRV oaktat att riksdagens beslut ännu inte fattats att påbörja förberedelsearbetet med att dela myndigheten varvid en kartläggning av arbetet inledningsvis genomfördes. Kartläggningen omfattade ca 200 olika förhållanden som på ett eller annat sätt skulle komma påverkas av verkets delning. Med utgångspunkt från denna kartläggning definierades 8 olika ansvarsområden som vart och ett krävde särskilda aktiviteter. Arbetet inom de olika delområdena bedrevs i projektform och arbetet rapporterades såväl till PRV:s ledning som till Företagsmyndighetsutredningen. Av naturliga skäl kom arbetet att bli olika grad omfattande för de olika delprojekten. I huvudsak bedrevs allt arbete med bolagsavdelningens egen personal med konsultstöd enbart i mindre omfattning. Inom Information/Webb/Intranät var konsultinsatsen dock större än inom andra områden. Samtliga delprojekt var klara med sitt arbete inför delningen den 1 juli 2004.

AD 11-87/05 22(37) 4 Resultaträkning Resultaträkning Not 2004-07-01-2004-12-31 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 3 334 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 152 927 Intäkter av bidrag 2 525 Finansiella intäkter 3 70 Summa intäkter 156 856 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4-73 537 Kostnader för lokaler 5-8 937 Övriga driftkostnader -38 994 Finansiella kostnader 6-1 624 Avskrivningar och nedskrivningar 12-14 -13 574 Summa kostnader -136 666 Verksamhetsutfall 20 190 Uppbördsverksamhet Intäkter av avg. m.m. samt andra intäkter som inte disp. av myndigh. 7 58 164 Intäkter av uppbörd 8 93 313 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet 9-91 149 Summa uppbördsverksamhet 10 60 328 Årets kapitalförändring 11 80 518

AD 11-87/05 23(37) 5 Balansräkning Tillgångar 2004-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 12 43 114 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 13 121 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 14 21 066 21 187 Fordringar Kundfordringar 15 8 177 Fordringar hos andra myndigheter 16 7 108 Övriga fordringar 17 116 925 132 210 Periodavgränsningsposter 18 Förutbetalda kostnader 13 212 Övriga upplupna intäkter 596 13 808 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 19-140 195 Summa tillgångar 70 124 Kapital och skulder 2004-12-31 Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 20-343 259 Årets kapitalförändring 11 80 518-262 741 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 21 21 Skulder Lån i Riksgäldskontoret 22 41 824 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 23 217 628 Skulder till andra myndigheter 24 5 985 Leverantörsskulder 25 17 643 Övriga skulder 26 32 712 Förskott från uppdragsgivare och kunder 40 315 832 Periodavgränsningsposter 27 Upplupna kostnader 12 202 Oförbrukade bidrag 3 910 Övriga förutbetalda intäkter 900 17 012 Summa kapital och skulder 70 124 Ansvarsförbindelser Inga

AD 11-87/05 24(37) 6 Anslagsredovisning Redovisning mot inkomsttitel Not Beräknat belopp Inkomster Inkomsttitel 1341 Stämpelskatt 8,9 90 000 32 040 Inkomsttitel 2529 Avgifter vid Patent- och registreringsverket 7,9 61 000 59 109 Förseningsavgifter TOTALT 151 000 91 149 Redovisning mot anslag Not Ing. överföringsbelopp Årets tilldelning enl ReglBr Indragning Totalt disp belopp Utgifter Utg. Överföringsbelopp Anslag 24 38:9 ramanslag Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) 28 0 4 482 0 4 482 3 334 548 Finansiella villkor Villkor Utfall 24 38:9 Bolagsverket har tillgång till en kredit 265 000 217 628 på räntekontot i Riksgäldskontoret Bolagsverket disponerar under budgetåret en låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten 80 000 41 824 Bolagsverkets anslagskredit 400 0

AD 11-87/05 25(37) 7 Finansieringsanalys Drift Not 2004 (Tkr) Kostnader 29-123 071 Finansiering av drift Intäkter av anslag 3 334 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 152 927 Intäkter av bidrag 525 Övriga intäkter 70 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 156 856 Minskning (+) av kortfristiga fordringar -1 457 Minskning (-) av kortfristiga skulder -253 637 KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT -221 309 Investeringar Investeringar i materiella tillgångar 13-14 -4 476 Investeringar i immateriella tillgångar 12-5 164 Summa investeringsutgifter -9 640 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 22 298 - amorteringar -4 925 Andra långfristiga lån 0 - amorteringar -7 480 Försäljning av anläggningstillgångar 0 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar -12 107 Förändring av kortfristiga skulder 2 254 KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR -19 493 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m m samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 58 164 Intäkter av uppbörd 93 313 Förändring av kortfristiga fordringar -92 017 Inbetalningar i uppbördsverksamhet 59 460 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -91 149 KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET -31 689 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -272 491 Specifikation av förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början -85 332 Ökning (+) av tillgodohavande RGK -217 628 Minskning (-) av avräkning med statsverket -54 863 Summa förändring av likvida medel -272 491 Likvida medel vid årets slut -357 823

AD 11-87/05 26(37) 8 Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter Belopp i tkr där annat ej anges. Bolagsverket är en ny myndighet från 1 juli 2004. Därför lämnas inga jämförelsetal för föregående år enligt vad som föreskrivs enligt 2 kap. 4 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Uppbörd Bolagsverket är inskrivningsmyndighet för företagsinteckningar. För detta uppbär Bolagsverket för statens räkning stämpelskatt. Avräkning görs mot inkomsttiteln "Stämpelskatt (1341)" och bokförs som uppbördsfordringar under posten "Övriga fordringar" i balansräkningen. Bolagsverket beslutar enligt Årsredovisningslagen om förseningsavgift för aktiebolag som inte har lämnat in sin årsredovisning i tid till bolagsverket. Dessa avräknas inkomstmässigt mot inkomsttiteln "Avgifter vid Bolagsverket (2529)" och bokförs som uppbördsfordringar under posten "Övriga fordringar" i balansräkningen. Influtna medel med avdrag för administrativa utgifter betalas in till statskassan. Inbetald stämpelskatt samt överskott av förseningsavgifter inklusive ränta betalas in till statsverkets checkräkning senast 15 dagar efter varje månad. Anslag Bolagsverket får disponera ett anslag: 24 38:9 Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer). Anslaget får användas för utgifter i samband med finansiering av likvidatorer som verket utsett i tvångslikvidationer och till de likvidatorer som utses i frivilliga likvidationer där verket förordnat annan likvidator än den av bolaget föreslagna. Bolagsverket hemställer om utbetalning av anslag varje månad allt eftersom ersättning betalas ut av verket till likvidatorerna. Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Värdereglering görs som schablon, d.v.s. ingen individuell prövning sker. Reglering görs när fordran är förfallen 150 dagar eller 60 dagar om fordran avser s.k. särskild avgift. Värdereglering avseende förseningsavgifterna görs stegvis från 120 dagar efter förfallodag. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag 2005-01-10 eller när fordringseller skuldbeloppet inte är exakt känt när årsredovisningen upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Periodavgränsningsposter avser bokförda händelser överstigande 20 tkr. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.

AD 11-87/05 27(37) Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Objekt utgörande en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 10 tkr klassificeras även som anläggningstillgång. Immateriella tillgångar avser förvärvade licenser samt egenutvecklade datasystem. Egenutvecklade system anses som en immateriell tillgång då anskaffningsvärdet beräknas uppgå till 500 tkr. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningen beräknas utifrån den månad då tillgången tas i bruk. Bolagsverket tillämpar följande avskrivningstider: Immateriella tillgångar Datorer och kringutrustning Video- och kamerautrustning Arkivutrustning Övriga inventarier Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 år 3 år 3 år 8 år 5 år 5 år Bärbara datorer kostnadsföres då utrustningens ekonomiska livslängd inte beräknas uppgå till tre år. Finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång och förpliktelsen att betala leasingavgifter som skuld. Avskrivningen sker enligt leasingavtalet. Uppgifter om Insynsrådet enligt 7 kap. 2 FÅB 2004 I beloppen ingår ersättningar till ledande befattningshavare, styrelseledamöter och suppleanter. Förekommande styrelseuppdrag i aktiebolag och statliga myndigheter anges med kursiv stil. Insynsrådet Hans Gustaf Wessberg, generaldirektör och ordförande 510 tkr Svenska Aktiebolag 556584-9022 Lotsen Kommunikation AB Styrelseledamot/Ordf Britt-Marie Ekman, ledamot Inga uppdrag (inga ersättningar) Gunvor Engström, ledamot 1 tkr Svenska Aktiebolag 556093-3011 Företagarna i Sverige Service AB Extern VD 556101-2377 Småföretagens Riksorganisation Service AB Styrelseledamot/Ordf 556129-3316 Företagarförbundets Service AB Styrelseledamot/Ordf 556198-2306 Näringslivets Utbildningsaktiebolag Styrelseledamot/Ordf 556200-6121 Näringslivets Riksorganisation, NRO, AB Styrelseledamot/Ordf 556261-5095 Företagarnas Utbildning i Leksand AB Styrelseledamot/Ordf 556274-3814 Förlagsaktiebolaget Företagarna Styrelseledamot/Ordf