MARKAVVATTNINGSFÖRETAG I VALBOÅN Möjligheter till fiske- och vattenvårdsåtgärder Färgelanda kommun 2009-11-10
Innehållsförteckning Inledning och beskrivning av uppdrag 3 Bakgrund dikningsföretag och sjösänkningar 3 Dikningsföretag uppströms Öxnäs 4 Faktaruta dikningsföretag/markavvattningsföretag 6 Dikningsföretag som pekats ut av markägarkåren (LRF-avdelningen) som möjliga att ompröva 6 Dikningsföretag som bör åtgärdas först ut ett biologiskt och vattenvårdsmässigt perspektiv 11 Diskussion 15 Referenser 17 Tabell över dikningsföretag i Valboån uppströms Öxnäs Bilaga Fotona i rapporten har tagits av Christian Åberg Rapportansvarig har varit Christian Åberg 2
Inledning och beskrivning av uppdraget Denna rapport berör markavvattning. Rapporten är en fördjupning av ämnesområdet som finns beskrivet i Fiskevårdsplan för Valboån (Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005). En fördjupad rapport avseende vandringshinder för fisk har tidigare framtagits; Inventering och åtgärdsförslag för vandringshinder i Valboån (Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2008). Sedan 2006 pågår i enlighet med fiskevårdsplanen en återintroduktion av flodkräfta och strömstationär öring inom vattenområden där arterna av slagits ut. Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB har av Färgelanda kommun uppdragits att i en förstudie A) beskriva de lagvunna dikningsföretag (markavvattningsföretag)som finns inom Valboåns avrinningsområde uppströms Öxnäs och som av markägare kan tänkas omprövas eller där skötseln kan ändras för att mildra dikningsföretagens negativa inverkan på vattenkvalitet, fisk, övrig limnisk fauna och flora. B) inom samma geografiska område, identifiera de lagvunna dikningsföretag som har störst negativ inverkan på vattenkvalitet, fisk, övrig limnisk fauna och flora. Uppdraget har omfattat följande moment: genomföra en intervju med driftsansvarig om hur dikningsföretaget används i dag beskriva utifrån ovanstående dikningsföretagens påverkan på biologi och vattenkvalitet ta fram ett översiktligt förslag på åtgärder för hur skötseln bättre kan anpassas till gagn för tex fiskfaunan. Detta kan omfatta tex. ändrad/minskad underhållsgrävning, skapande av fiskpassager etc ta fram en tydlig prioritering av dessa objekt ur fiskevårdssynpunkt, dvs vilka som bör åtgärdas först och bedöma vilka möjligheterna är att gå vidare Bakgrund dikningsföretag och sjösänkningar Inom Valboåns avrinningsområde har flera stora torrläggningsföretag genomförts. De största är: Valboån nedanför Ellenösjön, där ån grävdes ur och sjön sänktes 1888-1899, Valboån mellan Edstenafors och Högsäter som grävdes ur och fördjupades 1966-1967 och Valboån mellan Önne och Tångelanda som grävdes ur 1987-1988. Utöver dessa stora dikningsföretag har genomförts ett stort antal andra dikningsföretag. I Miljödomstolen finns i Färgelanda kommun totalt 21 vattendomar/ dikningsförättningar registrerade i Färgelanda socken, i Högsäter 26, i Rännelanda 17, i Järbo 18, i Ödeborg 12 och i Lerdals socken finns minst 9 stycken registrerade. Dessutom har många mindre dikesgrävningar i vattendrag gjorts, som inte finns registrerade. Stora arealer skogs- och åkermark har dikats 3
fram till idag. Numera finns ett förbud mot markavvattning, men rättighet finns att underhållsgräva ner till tillståndsgivet djup. De nämnda dikningsföretagen är lagakraftvunna och det finns också fastslaget att dikningarna skall underhållas om någon av sakägarna så önskar. Detta innebär att den egentliga fiskevården på dessa sträckor i stort sett blir meningslös (se faktaruta). Även om merparten av delägarna skulle anse att de inte har intresse av att underhållsgräva, så räcker det att en person så begär för att grävningen ändå skall utföras. Dikningsföretag uppströms Öxnäs I fiskevårdsplanen för Valboån gjordes den prioriteringen att fiskevårdsarbetet skulle koncentreras till området uppströms Öxnäs, då konflikterna med befintliga dikningsföretag bedömdes som mindre där än nedströms Öxnäs. Inom Valboåns avrinningsområde uppströms Öxnäs finns 18 registrerade diknings/markavvattningsföretag (se bilaga). Utöver dessa har med stor sannolikhet ett stort antal mindre dikesgrävningar i vattendrag gjorts upp i samförstånd mellan markägare. Således har stora arealer skogs- och åkermark dikats eller täckdikats utöver de arealer som omfattas av förrättningar enligt vattenlagstiftningen. De företag som generellt har mest negativ biologisk och miljömässig inverkan är de som återfinnslångt ner i biflödena eller allra mest de som direkt omfattar Valboåns huvudfåra. Inget av dessa nämndes som omprövningsbara av den lokala LRF-gruppen. De enskilda företag som bedöms ha störst negativ inverkan på fisk- och kräftbestånden är torvbrytningen i Bredmossen, samt utgrävningen av Valboån mellan Härsängen och Öxnäs (Tångelanda). Ur fiske- och vattenvårdsperspektiv utgör dikningsföretagen ett motstående intresse. Så länge dikningarna underhålls kan vi förvänta oss en regelbunden utslagning av limnisk fauna och flora. 4
Bild 1. Markavvattningsföretag uppströms Öxnäs (norra delen). Bild 2. Markavvattningsföretag uppströms Öxnäs (södra delen). 5
Faktaruta dikningsföretag/markavvattningsföretag Dikningsföretagen har tillkommit för att ge torrläggning av omgivande marker och för att vinna jordbruksmark. Omfattande dikningar har även utförts i skogsmark. De omfattande dikningarna har dock medfört att mycket stora fiske- och vattenvårdsproblem uppstått. Genom att bäckarna rätats ut och fördjupats har vattenhastigheten ökat betydligt. Detta har medfört att vattnets självrenande förmåga väsentligt satts ner. De biologiska, kemiska och fysikaliska processerna som normalt kan omhänderta näringsämnen, har satts ur spel. Näringsämnen som fosfor och kväve sköljs ut till nedströms liggande sjöar och sedan även till kustområdet. Genom dikningarna har också erosionen och partikeltransporten ökat, vilket lett till ett grumligare vatten med försämrat siktdjup. Det kan förmodas att hela fiskfaunan inom stora delar av avrinningsområdets nedre delar förändrats såväl artmässigt som mellanartsmässigt sedan dikningarna utförts. För fisk och kräftor medför dikningarna att bottnar och skydd grävs bort, att strandzoner och åplan med skuggande och skyddande buskar och träd försvinner. Vattenståndsfluktuationerna blir också mycket påtagligare och vattenytan ändrar sig mycket snabbare upp och ner. Detta har inneburit kraftigt försämrad livsmiljö för fisk och kräftor och en starkt nedsatt produktion. Ur fiske- och vattenvårdsperspektiv utgör alltså dikningsföretagen en direkt konflikt. Så länge dikningarna underhålls kan vi förvänta oss en regelbunden utslagning av limnisk fauna och flora. Markavvattningsföretag som pekats ut av markägarkåren (LRFavdelningen)som möjliga att ompröva Vid intervjuer med den lokala LRF-gruppen, framkom att av de 18 förekommande markavvattningsföretagen (se bilaga)var 7 sådana att företagen eller delar av dem sådana skulle kunna omprövas i syfte att öka uppehållstiderna för vattnet. Generellt för dessa företag är att de ligger högst upp i tillrinningsområdena. Ur biologisk och miljömässig synvinkel är det dessa företag som generellt ställer till minst skada. Två av de markavvattningföretag som angavs av LRF-gruppen visade sig vid närmre efterforskning tillhöra Lerdalsån-Hajumsån-Örekilsälvens avrinningsområde (dvs de tillhör inte Valboåns avrinningsområde). Ytterligare ett markavvattningsföretag, Knä sjö, skulle vid en förändring i syfte att höja vattennivån innebära förändringar kring stambanan Göteborg-Oslo samt länsväg 166 mellan Mellerud och Ed varför det knappast är aktuellt med nivåhöjande åtgärder i detta objekt. Nämnda tre markavvattningsföretag berörs därför inte ytterligare i denna rapport. Detta innebär att det återstår 4 markavvattningsföretag inom Valbons avrinningsområde uppströms Öxnäs där LRF:s lokalavdelning ansett det vara möjligt att inleda en diskussion kring en eventuell ändring av skötseln. Dessa 4 objekt redovisas nedan i den ordning de bör prioriteras: 6
Nr 1 771 Hängesten Tillstånd: Kontaktperson/ delägare: Användning: Åtgärd: Biologisk effekt: Tillstånd enligt vattenlagen Georg Gustavsson Den markavvattnade arealen har växelvis använts för vall och bete. Arealen brukas idag för vallodling. Ägaren kan tänka sig att diskutera en omläggning av arealen till våtmark under förutsättning att ersättning utgår i enlighet med de stödformer som fanns under Projekt Våtmarker. Det vill säga att utöver det skötselstöd som utgår idag skall anläggningskostnad utgå. Markavvattningsföretaget påverkar ett fiskförande biflöde till Valboåns huvudfåra. Företaget förkortar uppehållstiden och ger snabbare flödesförändringar i det fiskförande vattendraget. En omläggning till våtmark skulle innebära en utjämning av flödesförändringarna i vattendraget. Våtmarkens läge högt upp i vattensystemet ger att effekten på näringsläckage är liten. Beroende på utformning skulle våtmarken kunna bidra till ökad biologisk mångfald (fågel, groddjur, flora) 7
Nr 2 645 Råberg (Lilla Skällsäter) Tillstånd: Kontaktperson/ delägare: Användning: Åtgärd: Biologisk effekt: Tillstånd enligt vattenlagen Kenneth Andersson Den markavvattnade arealen har växelvis använts för vall och bete. Arealen ligger idag i träda. Då fastigheten och den markavvattnade arealen sedan ett par år tagits över av barnen till den tidigare ägaren uppger dessa att de inte fattat beslut om vad fastigheten och arealen skall användas till i framtiden. Markavvattningsföretaget ligger i ett mindre tillflöde till den av näringsläckage och hög sedimentransport hårt drabbade Madbråtenbäcken. Madbråtenbäcken håller ett strömstationärt öringbestånd, samt elritsa. Försök pågår att återintroducera flodkräfta. Företaget förkortar uppehållstiden och ger snabbare flödesförändringar i det egna tillflödet, vilket i sin tur påverkar Madbråtenbäcken. En omläggning till våtmark skulle innebära en utjämning av flödesförändringarna i tillflödet samt i viss mån bidra till utjämnad flödesregim i Madbråtenbäcken. Våtmarkens läge högt upp i vattensystemet ger att effekten på näringsläckage är liten. Beroende på utformning skulle våtmarken kunna bidra till ökad biologisk mångfald (fågel, groddjur, flora) 8
Nr 3 1040 Nytorp Tillstånd: Kontaktperson/ delägare: Användning: Åtgärd: Biologisk effekt: Tillstånd enligt vattenlagen Georg Gustavsson Den markavvattnade arealen har växelvis använts för vall och bete. Arealen utgörs sedan 20 år av granskog. Ägaren kan tänka sig att diskutera en omläggning av arealen till våtmark under förutsättning att ersättning utgår i enlighet med de stödformer som fanns under Projekt Våtmarker. Det vill säga att utöver det skötselstöd som utgår idag skall anläggningskostnad utgå. Markavvattningsföretaget påverkar ett tidigare fisk- och kräftförande biflöde (Råbergsbäcken) till Valboåns huvudfåra. Företagets läge långt ner i Råbergsbäckens avrinningsområde ger att det har en direkt påverkan på fiskfaunan. Företaget förkortar uppehållstiden och ger snabbare flödesförändringar i det fiskförande vattendraget. Återintroduktion av flodkräfta har gjorts vid två tillfällen i Råbergsbäcken nedströms dikningsföretagen (år 2007 och 2008) 9
Nr 4 662 Stentorp Tillstånd: Kontaktperson/ delägare: Användning: Åtgärd: Biologisk effekt: Biologisk effekt: Tillstånd enligt vattenlagen Ove Klasson Den markavvattnade arealen har växelvis använts för vall och bete. Arealen ligger idag i träda. Ägaren är inte negativ till åtgärder i sig men påpekar att alla former av uppbromsning av avrinningen genom arealen skulle kunna få mycket negativa effekter på uppströms liggande arealer. Detta pga av att området är mycket flackt. Dessa arealer ligger inte inom något markavvattningsföretag. En eventuell åtgärd måste därför förankras med markägare uppströms. Markavvattningsföretaget påverkar ett fiskförande biflöde (Råbergsbäcken) till Valboåns huvudfåra. Företagets läge långt ner i Råbergsbäckens avrinningsområde ger att det har en direkt påverkan på fiskfaunan. Företaget förkortar uppehållstiden och ger snabbare flödesförändringar i det fiskförande vattendraget. Utgör tillsammans med 1040 Nytorp markavvattningsföretag i tidigare fisk- och kräftförande Råbergsbäcken. Påverkan på Råbergsbäcken torde vara kraftig med bla flödesförändringar som följd. Återintroduktion av flodkräfta har gjorts vid två tillfällen i Råbergsbäcken nedströms dikningsföretagen (år 2007 och 2008) 10
Markavvattningsföretag som bör åtgärdas först ur ett biologiskt och vattenvårdsmässigt perspektiv Nedan angivna markavvattningsföretag utgör de som har mest negativ effekt på vattenkvalitet, fisk och limnisk fauna och flora inom Valboån uppströms Öxnäs. Dessa markavvattningsföretag har identifierats av författarna till rapporten, men har inte framhållits som omprövningsbara av markägarkårens representanter. LK-Va+LN96+LK 13-Va,Tångelanda-Önne Tillstånd: Kontaktperson/ delägare Användning: Biologisk effekt: Tillstånd enligt vattenlagen Georg Gustavsson Markavvattningsföretaget har ökat avbördningen och sänkt ytvattennivån uppströms Tångelanda till gagn för markanvändningen (konventionellt skogs- och jordbruk) inom nämnda geografiska område. Markavvattningsföretaget har genom sin förändrade vattenregim (snabbare fluktuationer i vattennivåerna) påverkat limnisk fauna och flora negativt mycket negativt, inom det faktiska markavvattningsföretaget, samt nedströms detsamma. I Valboåns huvudfåra innebär de ökade fluktuationerna att flodkräfta har svårare att bygga bon i brinkarna. Vidare att eventuella biotoprestaureringar 11
i form av utläggning av bon på bottnarna spolas bort. Markavvattningsföretaget har till följd av Valbodalens beskaffenhet med mycket lätteroderade jordarter medfört att åbrinkarna rasat med bla stora sedimentransporter som följd. Försök att stabilisera slänterna genom återetablering av träd och buskar har genomförts. Indirekt har även tillrinnande biflöden skadats ur biologisk synvinkel då utspolning av hårbottnar blivit en följd av den ökade vattenhastigheten. Åtgärdsförslag: En omprövning av detta markavvattningsföretag skulle innebära att helt eller delvis återställa den tröskel som tidigare utgjorde bestämmande sektion vid Öxnäs. Vidare skulle återmeandring av de meanderbågar som grävdes bort i samband med att markavvattningsföretaget genomfördes kunna genomföras. En omprövning av detta markavvattningsföretag skulle innebära att de markägare som så kräver, erbjudas ekonomisk ersättning. Insatser som inte kräver omprövning av markavvattningsföretaget skulle kunna få positiva effekter för vattenkvalité och biologisk mångfald. Exempel på sådana åtgärder är fortsatt återetablering av trädbårder och restaurering av biotoper i tillrinnande vattendrag. Bild 1. I Svingåns nedre delar har tidigare stenbottnar spolats bort till följd av markavvattningsföretaget Tångelanda-Önne. Nu återstår endast ren lerbotten. 12
Bild 2. Torrlagda flodkräftsbon i Svingån till följd av påskyndad vattenregim. Bredmossen 1:24 och 1:43 Tillstånd: Ägare: Användning: Tillstånd enligt vattenlagen Neova AB Neova AB har tillstånd för brytning av torv på Bredmossen. År 2006 bröts 60 000 m 3 13
Biologisk effekt: Åtgärd: Bredmossen utgör en stor areal av Valboåns avrinningsområde. Torvbrytningen påverkar flödesförändringarna i Valboån genom att mängden vattenhållande torv minskar genom brytningen samt genom att täkten dikats ut genom 4 distinkta utlopp. Utloppen bidrar till snabbare förändringar av vattenstånden i Valboån. En diskussion med Neova AB bör inledas angående möjligheterna att skapa utjämnings- och sedimentationsmagasin i utloppen från sin verksamhet. Ett antal större vattenmagasin kan anläggas i de befintliga utloppen från täkten. Vattenmagasinen skulle bidra till utjämning av flödena, samt fungera som sedimenteringsmagasin. Om ingen lösning går att nå via dialog bör det vid gällande tillstånds utgång och eventuell omprövning ställas krav enligt ovan. Skarven 1:12 Tillstånd: Ägarförhållande: Användning: Biologisk effekt: Tillstånd enligt vattenlagen Bäckefors Gräv AB Bäckefors Gräv AB har tillstånd för brytning av torv på Bredmossen. Bredmossen utgör en stor areal av Valboåns avrinningsområde. Torvbrytningen påverkar flödesförändringarna i Valboån genom att mängden vattenhållande torv minskar genom brytningen, samt genom att täkten dikats ut genom 1 distinkt utlopp. Utloppen bidrar till snabbare förändringar av vattenstånden i Valboån. Markavvattningsföretaget har genom sin förändrade vattenregim (snabbare fluktuationer i vattennivåerna) påverkat limnisk fauna och flora negativt inom det faktiska markavvattningsföretaget, samt nedströms detsamma. I Valboåns huvudfåra innebär de ökade fluktuationerna bla att flodkräfta har svårare att bygga bon i brinkarna. 14
Åtgärd: En diskussion med Bäckefors Gräv AB bör inledas angående möjligheterna att skapa utjämnings- och sedimentationsmagasin i utloppen från sin verksamhet. Ett antal större vattenmagasin kan anläggas i de befintliga utloppen från täkten. Vattenmagasinen skulle bidra till utjämning av flödena, samt fungera som sedimenteringsmagasin. Om ingen lösning går att nå via dialog bör det vid gällande tillstånds utgång och eventuell omprövning ställas krav enligt ovan. Bild 3. Utlopp från torvtäkt i Bredmossen. Diskussion Markavvattningsföretag är lagakraftvunna företag som har tillskapats för att torrlägga mark. Markägarna inom företaget är därmed också skyldiga att underhålla dikningen med återkommande grävningar. När dikningsföretagen startades en gång i tiden fanns inte aspekterna vattenvård och biologiska värden med. Åtminstone tillmättes de ett mycket litet värde. En omprövning av företagen vore därför önskvärd där vattenvård, vattenkvalitet, fauna och flora vägdes in. Efter en genomgång av dikningsföretagen i Valboån uppströms Önne (prioriterat område inom Valboåns vattensystem) med företrädare för den lokala LRF-avdelningen, visar det sig att de områden som utpekats som möjliga att ompröva är små och ligger i biflöden till Valboån (eller biflöden till biflöden). Ur biologisk och miljömässig synvin- 15
kel är det dock dessa dikningsföretag som generellt ställer till minst skada. De objekt som pekats ut är små och bedöms ha liten effekt på Valboåns vattenkvalitet. Lokalt kan dock åtgärder i dessa markavvattningsföretag få en positiv biologisk effekt, bla på fisk och kräftbestånd. Att genomföra åtgärder i dessa kan även få en stor pedagogisk och metodutvecklande effekt. De största vinsterna för fiske- och vattenvård vore att göra åtgärder i form av våtmarker, höjningar av vattennivån, skapande av lek och uppväxtområden för öring, skapande av kräftbiotoper, återställning av uträtningar mm i de nedre delarna av biflödena till Valboån och i själva Valboån. Här blir dock konflikterna med torrläggning av åkermarkerna som störst. Åtgärder inom torvtäkterna på Bredmossen bedöms också kunna få stor betydelse för fiske- och vattenvården i Valboån. Omprövning i syfte att återställa och begränsa skadorna av markavvattningsföretaget Tångelanda-Öxnäs bedöms som svårhanterligt eftersom det för närvarande inte finns någon opinion bland delägarna i dikningsföretaget att ändra förhållandena. Skall man nå längre och kunna göra insatser där de gör mest nytta är det dock angeläget att se över den lagstiftning som ligger till grund för dikningsföretagen. Även villkoren för omprövning och olika styrmedel måste ses över. Dessutom måst ekonomisk medel sättas av. Resonemang får tas upp om alternativa brukningsmetoder/ brukningsinriktningar mm i en situation där torrläggning av delar av åkerarealen skulle minska. Ett värde måste också tillmätas möjligheterna att få en bättre och naturlig vattenrening och ökad biologisk mångfald i form av bl. a fisk- och kräftbestånd. Detta skulle bl.a innebära ökade inkomstmöjligheter. Christian Åberg Thorsson & Åberg Miljö och vattenvård AB 16
Referenser 1996 Jordbruket och vattendragen i Färgelanda kommun, Curt Svenland. Länsstyrelsen Älvsborgs län 2001 Utredning om effekterna av Valboåns utdikning Tångelanda- Önne samt förslag till erosionshindrande åtgärder, Andreas Eriksson. 2005 Fiskevårdsplan för Valboån. Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2006 Inventering och åtgärdsförslag för vandringshinder i Valboån. Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 17
Bilaga Förteckning markavvattningsföretag Valboån uppströms Öxnäs ID Egennamn Vattendrag Utloppskoordinat X Utloppskoordinat Y 597 Knä sjö Valboån 6528660 1286875 771 Hängesten Dånarebäcken 6524085 1286070 826 Ängen Ängehultsbäcken 6520810 1282195 79+LK 16-VA Steneryr Fagerhultsbäcken 6520840 1285855 720 Nygård Mabråtenbäcken 6519180 1282050 730 Steneryr södra Mabråtenbäcken 6519330 1283340 739 Töftsäter norra Knatthällenbäcken 6519605 1286865 846 Bäckevarv Kläppetorpsflödet 6519425 1287605 844 Tötsäter södra Töftsäterbäcken 6519105 1287045 687 Grösäter Töftsäterbäcken bifl. 6518740 1286110 645 Berg Mabråtenbäcken bifl 6516860 1284305 LN 61 Stora Torp Haget Råbergsbäcken bifl 6516730 1285015 850 Ljusebråten Ljusebråtebäcken bifl 6516705 1286925 1040 Nytorp Råbergsbäcken 6516310 1282340 LN 77 Stora Torp Södra Råbergsbäcken 6516045 1285545 662 Stentorp Råbergsbäcken 6516465 1283830 LK 13-VA Önne Valboån 6514600 1285430 K2 Va+LN 96 Tångelanda Öxnäs Valboån 6510575 1283910 I listan över dikningsföretagen i Valboåns avrinningsområde uppströms Öxnäs anges 2 områden som sammanslagna. Detta innebär att man kan tolka antalet förekommande markavvattningsföretag som 20 st i stället för 18. 18
Thorsson & Åberg Miljö och vattenvård AB Museigatan 2, rum 317 451 50 Uddevalla Tfn 0522-37913 Tfn Lars Thorsson 0703-74 10 01 Tfn Christian Åberg 0703-23 51 88 19
. 20