Projektarbete i kvalitetsteknik

Relevanta dokument
Skräprapporten En studie av skräpet i åtta svenska kommuner

Nedskräpning i Borås

Kostnad för nedskräpning

Skräprapport Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus

Rapportsammanställning och analys utav stråk i Borås stad

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen

Utvärdering av satsning på parkskötsel

Nedskräpning i gatumiljö Borås

Städkampanj Skrivelse från Rådet till skydd för Stockholms skönhet

SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Göteborg Kommentarer om undersökningen

SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Borås Kommentarer om undersökningen

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Nedskräpning i gatumiljö Borås

Skräprapporten Resultat av skräpmätningar i tio kommuner

Kontroll av stadens återvinningsstationer 2011

Nedskräpning i gatumiljö Uppsala

/FF Yttrande över remiss - Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder mot minskad nedskräpning

Nedskräpning i gatumiljö Gävle

SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Uppsala Kommentarer om undersökningen

SKRÄPFACIT. Nedskräpning i gatumiljö Kristianstad Kommentarer om undersökningen

Nedskräpning i gatumiljö Stockholm

STRATEGISKT ARBETE FÖR MINSKAD NEDSKRÄPNING. STEFAN HÅLLBERG, OMRÅDESANSVARIG KOMMUN

1(6) Datum Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping Metod- och kvalitetsrapport

Klotter, nedskräpning och skadedjur i stadsmiljön

Stadsledningskontoret

SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö

Trollhättan & miljön

Kostnader för skräphantering

Stockholms stad Medborgarundersökning Östermalm stadsdel Capital of Scandinavia

Stockholms stad Medborgarundersökning Skarpnäck stadsdel Capital of Scandinavia

Policy för papperskorgar & askkoppar

Stockholms stad Medborgarundersökning Kungsholmen stadsdel Capital of Scandinavia

STATISTISK PROCESSTYRNING

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Hägersten-Liljeholmen

Beteenden bakom nedskräpning

SCB i Almedalen Statistikens betydelse för samhället

2017 Stadsträdgården Uppsala

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent

Kc 6. Säker och Trygg kommun BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsen föreslås besluta:

2017:02 Stadsträdgården Uppsala

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

Verksamhetsuppföljning SN Januari, 2018

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Stadsledningskontoret. Medborgarundersökning 2013

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

Stadsledningskontoret Spånga Tensta stadsdel. Medborgarundersökning 2012

Kvalitet. Kvalitet. Kvalitet. Kvalitet. Kvalitet Urklipp från boken Kvalitet - f. Kvalitet

Södertörns nyckeltal 2014

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden

Utvärdering av Norrbussamverkan

Allemansrätten April Jon Andersson

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen

Sju sätt att visa data. Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig Högskoleexamen Bygg och anläggning

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Revisorn, Att lösa ett kalkylproblem. Uppg 1.8

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten /06 ST Forum

HUR STÅR R DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? Göteborgs gator och torg efter 17 år r av S-MP

Stockholm - ren och hållbar stad Skrivelse från Yvonne Ruwaida och Mats Lindqvist (båda MP)

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Rent och städat I den stadsdel där jag bor är jag nöjd med hur staden c c c c c c sköter renhållningen av gator, gångbanor och torg.

Reminder UF Affärsplan Perioden: Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Motion om möjlighet till avfallssortering på allmänna platser. (AU 192) KS

Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer!

Samverkansöverenskommelse

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen

Stockholms stad Medborgarundersökning Skärholmen stadsdel Capital of Scandinavia

IPv6. MarkCheck. April 2010

Stockholms stad Medborgarundersökning Södermalm stadsdel Capital of Scandinavia

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Hur går en statistisk undersökning till?

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Tillsyn av återvinningsstationer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

Demokratiundersökningen 2017

* Guld! Uppdatering: gällande Karatbars. Hej!

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

ÖPPNA NÄT-BAROMETERN. En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

HSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex

Unga i fokus GUIDE FÖR FOKUSGRUPPSAMTAL MED UNGA

LUPP 2012 Vimmerby kommun

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Om undersökningen. 3. Beräkningar I rapporten presenterar vi ett antal beräkningar. De har vi gjort på följande sätt.

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Attitydundersökning om förskola och familjedaghem

Transkript:

Projektarbete i kvalitetsteknik Vad kostar skräphanteringen i Borås? Josefine Björkberg, Kinar11, S112216@student.hb.se Sara Lund, Kinar11, S118588@student.hb.se Khosro Najafi, Kinar11, S117900@student.hb.se Unni Regnéll, Kinar11, S118690@student.hb.se

Förord Den här rapporten har tagits fram av studenter på Högskolan i Borås under vårterminen 2014. Projektrapporten ingår i kursen Projektarbete i Kvalitetsteknik och har genomförts i samarbete med Borås rent och snyggt. Vi vill tacka Glen Jokiaho från gatuavdelningen på Tekniska förvaltningen för att vi fick möjlighet att komma på en intervju och ta del av information från er. Vi vill även tacka Torbjörn Olsson som är arbetsledare på markrenhållningen från Servicekontoret som haft möjliget att svara på frågor via mejl. Sammanfattning På uppdrag av Borås rent och snyggt har projektgruppen fått i uppgift att undersöka och ta fram kostnader rörande nedskräpning i Borås stad. I rapporten så har en totalkostnad på vad skräphanteringen i Borås centralort kostar årligen tagits fram. Kostnaden är en överslagsräkning baserad på uppgifter från Tekniska förvaltningen och Servicekontoret där de uppger sina kostnader för skräphantering i Borås samt hur stor andel av Borås centralort som de ansvarar för. Resultatet visar att den totala kostnaden som tagits fram genom generalisering av Tekniska förvaltningens kostnader för skräphantering är 18 877 000 kronor årligen. Rapporten behandlar även olika kvalitetsverktyg för att undersöka vad som skapar kostnader kring skräphantering och om det finns möjlighet att skära ner på vissa kostnader. De kvalitetsverktyg som har använts är datainsamling, Ishikawadiagram, fem varför och histogram. Det som har identifierats i rapporten som den största onödiga faktorn relaterad till kostnader kring skräphantering är nedskräpning. I rapporten presenteras ett Ishikawadiagram som illustrerar vad som skapar nedskräpning. En annan stor post som skapar onödiga kostnader kring skräphantering i Borås är brist i kommunikation och samarbete mellan de olika aktörerna som ansvarar för renhållning. Som förbättringsförslag har det lyfts fram att se över alternativen till nya papperskorgar som är mer användarvänliga och med fler funktioner. Även att skapa bättre kommunikationskanaler och förbättra informationshanteringen mellan de olika parterna i Borås rent och snyggt för att lättare få fram uppgifter och skapa en bättre översikt av vem som äger vilken information. Till sist ser även gruppen att det vore ett bra alternativ att även involvera Servicekontoret i arbetet med Borås rent och snyggt då det är de som utför en stor mängd av arbete på uppdrag av de olika parterna.

Innehållförteckning 1. Inledning... 4 2. Syfte... 5 3. Avgränsningar... 5 4. Metod och Material... 5 4.1 De sju förbättringsverktygen... 5 4.1.1 Datainsamling... 5 4.1.2 Histogram... 6 4.1.3 Ishikawadiagram - orsak-verkan diagram... 6 4.1.4 Fem varför... 6 4.1.5 Ishikawadiagram - Vad orsakar skräp... 6 4.1.6 Ishikawadiagram - Vad orsakar kostnaden kring nedskräpning... 7 5. Resultat... 8 5.1 Analys av projektet från Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån... 9 5.2 Ishikawadiagram - Vad orsakar skräp... 10 5.3 Ishikawadiagram - Vad orsakar kostnaden kring nedskräpning... 10 6. Slutsats... 11 6.1 Förbättringsförslag... 11 7. Diskussion... 12 Referenslista... 13 Bilagor Bilaga 1 Städområde A och B Bilaga 2 Städområde C Bilaga 3 Städområde D Bilaga 4 Mätning skräptäthet exklusive cigarett fimpar och tuggummi Bilaga 5 Mätning skräptäthet cigarettfimpar Bilaga 6 Histogram och cirkeldiagram Bilaga 7 Ishikawadiagram Vad orsakar skräp Bilaga 8 Ishikawadiagram Vad orsakar kostnaden kring nedskräpning Bilaga 9 Kostnader städområdena

1. Inledning I dagens samhälle slängs det alldeles för mycket skräp på marken. Det är nedskräpning såsom cigarettfimpar, snus och tuggummin till olika plastförpackningar, glasflaskor och brukar. Detta slängs rakt ut i naturen och på så sätt skapar en nedskräpad och otrivsam miljö att vistas i. År 2010 fick Borås stad i uppdrag av Brottsförebyggande rådet i Borås att, i samarbete med andra organisationer, driva ett långsiktigt arbete med avsikt att skapa en vacker och trygg stad som uppmuntrar till rörelse, möten och aktiviteter, men även att öka den upplevda tryggheten för de som vistas i stadskärnan och parker samt minimera nedskärpning, klotter och skadegörelse. Samarbetsparters i det kontinuerliga arbetet från Borås stad är Fritids- och folkhälsoförvaltningen som har en samordnande funktion, Stadskansliet, Miljöförvaltningen, Tekniska förvaltningen, Arbetslivsförvaltningen. Borås Energi och Miljö, Borås City, Polisenheten i Borås, AB Bostäder i Borås, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och Högskolan i Borås är andra organisationer i Borås kommun. Målet för Borås rent och snyggt är att nedskräpningen utomhus i Borås skall minska med 50 procent mellan år 2012 och 2020 1. Projektgruppen har fått i uppdrag från Borås rent och snyggt att få fram ett värde på vad nedskräpningen i Borås kommun kostar årligen. För att kunna få fram värdet på vad nedskräpningen i Borås kommun kostar årligen förutsätter det att vi använder oss av kvalitativa metoder i form av intervjuer med personer i fråga och några av de sju förbättringsverktygen. 1 http://www.boras.se/kategorisidor/boendemiljoochtrafik/boendemiljoochtrafik/borasrentochsnyggt/borasrentochs nyggt.4.5315093d12da7c7ef17800047093.html (2014-03-10)

2. Syfte Syftet med arbetet är att ta fram en summa av de direkta rörliga kostnaderna för nedskräpning i Borås centralort årligen och att använda sig av olika kvalitétsverktyg vid framtagande av data och/eller vid presentation av resultat. 3. Avgränsningar Avgränsningar som påverkat arbetets storlek är dels geografiska. Gruppen har enbart tittat på kostnader kopplat till skräphantering i Borås centralort. I centralorten i Borås ingår städområdet A, som kallas för centrumkärnan, och städområde B som delas in i både B1 och B2, C, D och E (se bilaga 1-3). Även att främst fokusera på att ta reda på vad som genererar kostnader kring skräphantering är en avgränsning gruppen förhållit sig till. Till sist har gruppen även haft en avgränsning rörande tidsaspekten. Det har varit begränsat till åtta veckors arbete. 4. Metod och Material 4.1 De sju förbättringsverktygen Som underlag för arbetet så har man utgått från några av de sju förbättringsverktygen. De verktyg som använts under arbetets gång är datainsamling, histogram och Ishikawadiagram. 4.1.1 Datainsamling Insamling av data, faktaunderlag är de grundläggande stegen när man arbetar med kvalitetsförbättringar. Det är viktigt att från första början ha ett ordentligt beslutsunderlag som illustrerar den aktuella frågan, i detta fall vad skräphanteringen kostar årligen i städområdet centralorten i Borås kommun. Att kartlägga syftet från första början med datainsamlingen och faktaunderlaget är mycket vägande inför slutanalysen, detta för att man inte skall samla in data som är missvisande eller felaktigt (Bergman et al. 2012 s 235). Information kring problemet med nedskräpning och kostnader kopplat till skräphantering har samlats in genom kvalitativa metoder såsom informationsmöten med representanter för Borås rent och snyggt, Borås energi och miljö, Fritids- och folkhälsoförvaltningen och Tekniska förvaltningen. Även en intervju med Glen Jokiaho på Tekniska förvaltningen har genomförts, samt mejlkontakt med både Tekniska förvaltningen och Servicekontoret. Från Servicekontoret svarade Torbjörn Olsson på våra frågor eftersom han är arbetsledare för markrenhållningen. Borås stad är en del av ett projekt som utförs av Håll Sverige Rent ihop med Statistiska centralbyrån där de utför skräpmätningar för att kunna analysera hur väl de uppnår sitt mål att minska skräpet med 50 procent mellan år 2012 till 2020. Mätningarna utfördes år 2013 under maj/juni (Borås rent och snyggt). Vi var ute i de områden som var relevanta för oss med våra geografiska avgränsningar för att se om vi kunde hitta någon koppling mellan miljön i området och resultatet SCB fick fram i sin mätning (se bilagor 4-5).

4.1.2 Histogram Man får oftast stora datamängder insamlat. Man kan då inte representera varje mätvärde i figuren utan får dela in mätområdet i olika delområden, så kallade klasser, och låta antal mätvärden i klassen eller andelen mätvärden representeras av en rektangel (Bergman et al. 2012 s 237). Detta ger en överskådlig syn för kostnaderna kring nedskärpning i Borås kommun i centralorten (se bilaga 6). 4.1.3 Ishikawadiagram - orsak-verkan diagram När man valt ut ett kvalitetsproblem måste man sedan gå vidare med att försöka bena ut orsakerna till problemet. Ett Ishikawadiagram hjälper till att åskådliggöra orsaker till problemet, i vårt fall nedskräpning och kostnader kopplat till nedskräpning. Diagrammet består av en ryggrad som i ena änden har ett huvud där själva problemet skrivs in. Ryggraden utformas sedan av så kallade ben som slutar med tänkbara huvudorsaker till problemet, som man beskriver grovt. Därefter koncentrerar man sig på en av dessa grovt beskrivna orsaker och försöker undersöka denna mer detaljerat, vi kallar dessa för ben. Benen utformar även ännu mer detaljerade orsaker till varför det nedskräpas. För att få dessa detaljerade orsakerna använde vi metoden fem varför (Bergman et al, 2012 s 242). 4.1.4 Fem varför Fem varför är en frågeteknik som brukar förknippas med Toyotas förbättringsarbete. För att kunna komma ner till problemets grundorsak måste man ställa sig frågan varför? fem gånger. Givetvis kan man använda sig av fler varför?. Ibland kan det vara små saker som avslöjar stora fel. Ett exempel som boken Kvalitet från behov till användning skriven av Bo Bergman och Bengt Klefsjö tar upp är att en liten oljefläck på ett fabriksgolv kan berätta om betydligt större problem än en läckande packning, om man med hjälp av fem varför söker grundorsaken (Bergman et al, 2012 s 243). Det är en oljefläck på golvet - Varför? För en maskin läcker olja - Varför läcker maskinen olja? För att packningen är sönder - Varför är den det? Vi köpte undermåliga packningar - Varför då? Denna metod hjälpte oss att få fram tänkbara grundorsaker till varför det nedskräpas i Borås. 4.1.5 Ishikawadiagram - Vad orsakar skräp I Ishikawadiagrammet Vad orsakar skräp har vi valt huvudproblemet skräp. Ryggraden består av olika ben där vi valt att kalla benen för Attityd, Nikotin, Alkohol, Papperskorg och Miljö som sedan utformar mindre detaljerade grenar (se bilaga 7). Vi valde att använda detta kvalitetsverktyg för att få en övergripande bild över vad det är som kan orsaka nedskräpning för att sedan hitta de faktorer som gör kostnaderna.

4.1.6 Ishikawadiagram - Vad orsakar kostnaden kring nedskräpning Det andra Ishikawadiagrammet Vad orsakar kostnaden kring nedskräpning är en fortsättning till Ishikawadiagrammet Vad orsakar skärp. I det första Ishikawadiagrammet fick vi fram orsaker till vad som kan orsaka nedskräpning i Borås kommun. Diagrammet visar en övergripande bild över vilka faktorer som påverkar nedskräpning detta hjälpte oss till en fortsatt analys. I detta diagram fokuserade vi istället på kostnaderna som vi fick av Tekniska förvaltningen som sedan benades ut vad som kan ingå i dessa kostnader (se bilaga 8).

5. Resultat I denna del av rapporten presenteras resultatet för vad skräphanteringen i Borås stad kostar årligen. Vidare kommer även presenteras vad som orsakar kostnaderna som uppstår kring nedskräpningen samt resultat för undersökningar vid stråk där det finns en större mängd skräp. Borås centralort är uppdelad i fem olika städområden: städområde A, B, C, D och E, vilka städas med olika frekvens, som även kan skilja sig vid olika årstider. Städområde A är centrumkärnan i Borås kommun, städområde B delas upp i två områden städområde B1 och B2, C är resterande ytor (som inte är städområde A, B, D och E), städområde D är torg, gångcykelvägar etc. Städområde E är rastplatser och trappor (se bilagor 1-3). Det som redovisas i rapporten är de omkostnader som framgick från Tekniska förvaltningen vid en intervju med Glen Jokiaho (Tekniska förvaltningen, 2014-02-24) som avser årsvis rörande skräphantering i Borås. Organisation är en fast kostnad som Tekniska förvaltningen har på 1,7 miljoner kronor per år. Städområde A (se bilaga 1) har en total kostnad på 2,3 miljoner kronor där städning sker sju dagar i veckan året runt. Städområde B (se bilaga 1) delas upp i två områden, dock fick vi inte tillgång till den geografiska uppdelningen från Tekniska förvaltningen. Städområde B1 städas två gånger i veckan och har en kostnad på 436 000 kronor. Städområde B2 städas sju dagar i veckan året om och har en kostnad på 210 000 kronor. Städområde C (se bilaga 2) städas två gånger i månaden och har en kostnad på 274 000 kronor. Städområde D (se bilaga 3) städas två gånger i veckan under sommarmånaderna och två gånger i månaden resterande året, kostnaden för området är 133 000 kronor. Städområde E städas tre gånger i veckan under sommarmånaderna och två gånger i veckan resterande året, kostnaden för området är 300 000 kronor. En ökad tömningsfrekvens för papperskorgar under sommarhalvåret kostar Tekniska förvaltningen 200 000 kronor. För att bena ut kostnaderna kring papperskorgar i Borås stad så är det är arbetskostnad på 2500 kronor, inköp vilket Borås rent och snyggt ser som en investering ligger på 3000-10 000 kronor, tömning är 7500 kronor då är det beräknat på att en tömning kostar ungefär 50 kronor och tömningsfrekvensen är tre gånger i veckan. Tömning av hundlatriner, vilket är 157 stycken inom områdena A, B, C, D och E finns en kostnad på 110 000 kronor. Den samlande kostnaden för posterna ovan då med städområde A, B, C, D och E uppgår till 5 663 000 kronor årligen, dock tillkommer ytterligare kostnader (se bilaga 9). Årligen utförs lövsopning, där skräp även städas bort tillsammans med löv, något som Tekniska förvaltningen uppger bli en omkostnad på 340 000 kronor årligen. Utöver detta tillkommer även omkostnader för så kallade akuta åtgärder som inte är inkluderade i den ovanstående totala kostnaden från Tekniska förvaltningen. Baserat på de omkostnader som Tekniska förvaltningen har för skräphantering i Borås tillsammans med uppgifter från Servicekontoret kan resultatet generaliseras till övriga Borås centralort för att ge en bild av den totala kostnaden för skräphanteringen i Borås. Servicekontoret är den förvaltning som utför renhållningen på uppdrag av Tekniska förvaltningen. Servicekontoret uppger sig ansvara för cirka 60 procent av all renhållning i centrala Borås, det vill säga städområde A, B1, B2, C, D och E. Av Servicekontorets

ansvarsområde är 50 procent på uppdrag från Tekniska förvaltningen och resterande 50 procent är på uppdrag från privata aktörer. Tekniska förvaltningens rörliga kostnader för städområde A, B1, B2, C, D och E uppgår årligen till 5 663 000 kronor. Denna post står för 50 procent av Servicekontorets totala ansvarsområden, så antaget att resterande ansvarsområde har samma kostnader, antas Servicekontoret sköta renhållning i Borås för 11 326 0000 kronor i löpande kostnader årligen. Servicekontoret uppger sig ansvara för 60 procent av renhållningen i Borås centralort, antaget att resterande 40 procent kostar lika mycket att hålla rent uppgår den årliga rörliga kostnaden för att hålla centrala Borås rent till cirka 18 877 000 kronor årligen. Dock är inte kostnader för så kallade akuta åtgärder inkluderade i denna summa. Tekniska förvaltningen Organisation Fast kostnad Städområde A Städområde B1 Städområde B2 Städområde C Städområde D Städområde E Hunddlatriner (157 st) Ökad tömningsfrekvens av papperskorgar under sommarhalvåret Totalsumma per år Kronor/år 1 700 000,00 kr 2 300 000,00 kr 436 000,00 kr 210 000,00 kr 274 000,00 kr 133 000,00 kr 300 000,00 kr 110 000,00 kr 200 000,00 kr 5 663 000,00 kr Servicekontoret Totala ansvarsområde: Tekniska förvaltningen 50% Övriga 50% Generaliserad årskostnad för servicekontoret: 11 326 000,00 kr Servicekontoret står för 60% av skräphanteringen i Borås Total generaliserad årskostnad för Borås stad: 18 876 667,00 kr 5.1 Analys av projektet från Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån Resultatet som framkom efter att undersökt mätningarna som Håll Sverige Rent gjorde i samarbete med Statistiska Centralbyrån var att en större mängd skräp fanns på tvärgator inne i centrala Borås. Detta kan bero på det var brist på papperskorgar, felplacering av papperskorgar samt att det kan vara privata aktörer som ansvarar för renhållningen på området. Dessa stråk finns i bilagorna fyra och fem.

5.2 Ishikawadiagram - Vad orsakar skräp För att kunna dra ner på sina kostnader måste alla orsaker till kostnader identifieras för att sedan kunna se på vilka som kan skäras ner alternativt tas bort helt. Det är därför viktigt att identifiera vilka orsaker som finns bakom nedskräpningen för att kunna motverka dem. Ett steg i att identifiera var skräpet kommer från, varför det skräpas ner och vilka kostnaderna som finns kring nedskräpning är att göra ett Ishikawadiagram. Genom att utgå från de sju M:n (människa, metod, mätning, maskin, material, miljö och management) så har det framkommit att det är, föga förvånande, människa som står för majoriteten av orsakerna till att det skräpas ner. Men även miljö spelar in som faktor. Representanter från Borås rent och snyggt menar att attityden till nedskräpning kan bero på hur det ser ut i området från start och vilka städrutiner som råder. Med de två citaten som sagts från representanter från Borås rent och snyggt och Tekniska förvaltningen Om man ser att det redan ligger skräp på marken är det troligare att man slänger skräp själv (Informationstillfälle med Borås rent och snyggt, 2014-01-20) och Desto mer vi plockar, desto mer slängs, för folk är vana vid att det är borta dagen efter (Intervju med Glenn Jokiaho, Tekniska förvaltningen, 2014-02-24) så kan det konstateras att de två parterna har olika infallsvinkel och syn på vad som orsakar skräp. Dock så kan man inte säga att det ena är mer sant än det andra. Det troligaste är att båda parter har rätt i sina antaganden då det handlar om människor och vanor. 5.3 Ishikawadiagram - Vad orsakar kostnaden kring nedskräpning Andra faktorer som skapar onödiga kostnader för Borås stad rörande nedskräpning kan vara de onödiga kostnader som finns inom de olika förvaltningarna som ansvarar för renhållningen. Något som har framkommit när gruppen försökt ta reda på vilka kostnader som finns rörande nedskräpning i Borås är att det är ett komplext problem. Det finns många olika aktörer med olika ansvarsområden för renhållning idag och ingen enskild organisation verkar ha en helhetsbild av nedskräpningen. Vid mejlkontakt och intervjuer har det även framkommit att de olika förvaltningarna sinsemellan har bristande kommunikation och till viss del olika bild om vem som ansvar för vad. Ett exempel på detta är när gruppen försökte få fram vilken summa Servicekontoret årligen fakturerar Tekniska förvaltningen för renhållnings tjänster. Tekniska förvaltningen hänvisade till Servicekontoret som i sin tur hänvisade tillbaka till Tekniska förvaltningen. Just denna post kan tyckas vara något som båda organisationer bör kunna ha tillsyn på då det rör sig om faktiska fakturor som skickas och det därmed är en summa som bör kunna plockas fram av båda parterna. I tidigare studier som gjorts av studenter på Högskolan i Borås så har det framkommit att ett återkommande problem som bidrar till nedskräpningen i Borås stad är placeringen av papperskorgar och bristen av papperskorgar i staden (A. Johnsson et al 2013, S.Gustafsson et al 2013). Detta är något som även denna grupp har noterat och även konstaterat att de papperskorgar som finns är relativt svåra att lägga märke till och inget man noterar. En förklaring till varför papperskorgarna har den utformningen de har är att Borås stad har specifikationer på hur utformningen skall vara för att smälta in i stadsmiljön.

6. Slutsats Gruppen har fått fram genom en överslagsräkning att kostnaderna för renhållningen i Borås centralort uppgår årligen till 18 877 000 kronor. Från Ishikawadiagramen har det framkommit att det som orsakar skräp främst är människan och miljön. Det andra Ishikawadiagramet visar att det som skapar onödiga kostnader kring skräphantering främst kan kopplas till att det är många inblandade parter, dåligt uppdaterad information och återigen miljön. Gruppen har även fått uppfattningen att det finns viss otydlighet mellan varje parts roll i Borås rent och snyggt samt att det saknas representanter från Servicekontoret som faktiskt utgör en viktig del i deras arbete då det är de som utför mycket av arbetet på uppdrag från de olika aktörerna. 6.1 Förbättringsförslag Ett praktiskt förslag på förbättring är att Borås stad ser över sina papperskorgar och överväger om det skulle vara värt att investera i nya som har en annan design och kanske med fler funktioner. Tidigare års studenter har tagit upp jämförelsen med Göteborgs stad som investerat mycket i att byta ut och öka antalet papperskorgar i centrum och som har lyckats minska nedskräpningen i staden. De finns inga bevis att det enbart är de nya papperskorgarna som har en direkt effekt på nedskräpningen i staden, med det som setts är att antalet skräp per kvadratmeter har minskat från cirka sju till cirka fem sedan införandet och de nya papperskorgarna är en bidragande anledningen. Men till detta skall läggas att Göteborgs stad har på flera sätt arbetat med att minska nedskräpningen och förändra attityden kring nedskräpning hos stadens befolkning. Ytterligare ett förbättringsförslag som gruppen kommit fram till under arbetets gång är att rekommendera Borås rent och snyggt att se över sin samordning och samverkan i projektet. Som utomstående grupp så är vår uppfattning att det finns en del att förbättra när det gäller den interna kommunikationen och informationsflödet förvaltningarna mellan. Det har varit svårt att få svar på frågor och det verkar som om man inte vet vilken av aktörerna som kan tänkas ha viss information. Genom att styra upp sitt informationsflöde och göra den information som är relevant för projektets utveckling tillgänglig för alla parter i Borås rent och snyggt så förbättrar de möjligheterna att få en översikt över informationen och där med även kostnaderna. I detta fall har gruppen även noterat att det inte finns någon representant från Servicekontoret med som kontaktperson i Borås rent och snyggt. Något som kanske kan vara värt att se över då det till stor del är Servicekontoret som utför mycket av arbetet på uppdrag av Tekniska förvaltningen, Fritids- och Folkhälsoförvaltningen och även privata aktörer.

7. Diskussion När resultatet granskas blir det klart att den totala kostnaden för skräphanteringen i Borås är ganska hög och vid intervjun med de olika förvaltningarna framkom det att ingen av de utför något aktivt arbete för att sänka sina kostnader kopplade till skräphantering, tvärtom sades det vid ett informationsmöte med representanter från Borås rent och snyggt att det snarare är så att de olika förvaltningarna strävar efter att få mer pengar från kommunen (Möte på Borås Energi 2014-02-06). Självklart kan gruppen förstå att alla parter önskar att de har mer pengar att lägga på renhållningen för att på så sätt kunna skapa en ännu bättre miljö. Men fallet är trots allt så att de inte har en obegränsad budget att röra sig med och som en del av Borås stad så utgår vi från att de trots allt måste jobba kostnadseffektivt och i det ingår att se över hur de lägger upp sin budget. I det arbetet bör det även ingå att se om man kan sänka sina kostnader i alla led, där ibland skräphanteringen. Hur Borås stad fördelar sina pengar är en prioriteringsfråga och skräphantering är inte en trevlig post att lägga pengar på, därför känner gruppen att det finns anledning till att aktivt jobba mot att försöka sänka kostnaderna för skräphantering i Borås stad, så kanske de kronor som sparas in kan läggas på något viktigare eller trevligare. Något som gruppen dock har uppmärksammat vid de olika informationstillfällena och intervjuerna med de olika förvaltningarna i Borås som ansvarar för renhållning är att förvaltningarna inte är helt överens om varför det skräpas ner så mycket som det gör. Om man ser att det redan ligger skräp på marken är det troligare att man slänger skräp själv (Informationstillfälle med Borås rent och snyggt, 2014-01-20). Citatet ovan hävdar att om städningen sker mer frekvent så kommer mindre skräp att slängas på marken, vid intervjun på Tekniska förvaltningen sades dock att Desto mer vi plockar, desto mer slängs, för folk är vana vid att det är borta dagen efter (Intervju med Glenn Jokiaho, Tekniska förvaltningen, 2014-02-24). Det finns inget som säger att den ena uppfattningen är mer sann än den andra utan båda är nog lika sanna och visar bara på hur olika infallsvinklar de olika förvaltningar har på problemet. Det kan vara värdefullt för de olika aktörerna att sättas in i varandras problematik när det gäller en sådan fråga som skräphantering för att på så sätt kunna skaffa sig en helhetsbild av problemet och därefter kunna jobba vidare med att förbättra situationen och hitta nya lösningar. Gruppen har även kommit fram till under arbetets gång att det känns som om det är vissa brister i samordningen mellan de olika förvaltningarna vilket gör att kommunikationen och informationsflödet mellan parterna blir lidande. Det har också gjort att det har varit svårt för gruppen att få ut relevant information då de hänvisas vidare till andra parter i kommunen för att få svar på sina frågor. Ett flertal gånger har det hänt att en part hänvisar oss tillbaka till föregående part som först menade att vi skulle vända oss till den förra parten. Det har även fått gruppen att fundera över vilken prioritet Borås rent och snyggt har bland de olika deltagana. Det är förståeligt att det inte har högsta prioritet då alla parter har andra huvuduppgifter men ibland verkar det som om det inte ens finns med på en prioriteringslista. Om Borås rent och snyggt skulle skapa en tydligare uppdragsbeskrivning där varje parts funktion i projektet tydliggörs samt att det läggs mer energi på att utveckla processen Borås rent och snyggt tror vi att det kommer bli lättare för alla parter att dela med sig och ta del av informationen i projektet. Förhoppningsvis ökar det även viljan att aktivt arbeta med Borås rent och snyggt om det finns en tydlig uppdragsbeskrivning.

Referenslista Rapporter Gustafsson Sebastian et al, Rapportsammanställning och analys utav stråk i Borås stad, 2013 http://www.boras.se/download/18.7ddc63f213dd203cec580004182/1390355199988/str%c3 %A5kanalys+sammanst%C3%A4llning++Grupp1+2013.pdf Johnsson Alexander et al, Projektarbete i kvalitetsteknik - Stråkanalys, sammanställning 2013 http://www.boras.se/download/18.7ddc63f213dd203cec580004183/1390355199941/str%c3 %A5kanalys+sammanst%C3%A4llning+grupp+2+2013.pdf Litteratur Bergman B. Klefsjö B. 2012, Kvalitet från behov till användning, Studentlitteratur Internet Borås rent och snyggt, Borås stad http://www.boras.se/kategorisidor/boendemiljoochtrafik/boendemiljoochtrafik/borasrentochsn yggt/borasrentochsnyggt.4.5315093d12da7c7ef17800047093.html 2014-03-10 http://www.boras.se/kategorisidor/boendemiljoochtrafik/boendemiljoochtrafik/borasrentochsn yggt/borasrentochsnyggt/skrapmatningar.4.7c6a396113aac85f704800013595.html 2014-02- 15 Håll sverige rent och statistiska centralbyrån Skräp facit nedskräpning i gatumiljö, 2013 Borås http://www.boras.se/download/18.460b56013ffe89faba8000390/1390354730339/skr%c3%a 4pFacit+Bor%C3%A5s+2013.pdf 2014-02-25 Intervjuer/Möten Skytt Åsa, Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Borås rent och snyggt, 2014-01-20, 2014-02- 06 Seger Fredrik, Borås energi och miljö. Borås rent och snyggt, 2014-01-20, 2014-02-06 Dahlander Michael, Tekniska förvaltningen, 2014-02-06 Jokiaho Glenn, Tekniska förvaltningen, 2014-02-24 Mejl Persson Ingemar, servicekontoret ingemar.persson@boras.se Olsson Torbjörn, servicekontoret, markrenhållningen, torbjorn.olsson@boras.se

Bilaga 1 Städområde A och B

Bilaga 2 - Städområde C

Bilaga 3 Städområde D

Bilaga 4 Mätning skräptäthet exklusive cigarett fimpar

Bilaga 5 Mätning skräptäthet cigarettfimpar

Bilaga 6 Histogram och cirkeldiagram Kostnadsfördelning Centralorten Ökad tömningsfrekvens 3% Fasta kostnader 28% Städområde A 38% Lövsopning 6% Städområde E 5% Hundlatriner 2% Städområde D Städområde C 2% 5% Städområde B 11% Städning per gång Zon A Zon B1 Zon B2 Zon C Zon D Zon E Hundlatriner 11 416,67 kr 6 301,37 kr 4 192,31 kr 4 583,33 kr 3 166,67 kr 2 586,21 kr 575,34 kr Kostnad per städning Zon A: 7 dagar/vecka Zon B1: 2 ggr/vecka Zon B2: 7 dagar/vecka Zon C: 2ggr/månad Zon D: 2ggr/vecka under juni, juli, augusti och 2ggr/månad resterande månader Zon E: 3ggr/vecka under juni, juli, augusti och 2ggr/vecka resterande månader Hundlatriner: 2ggr/månad

Bilaga 7 Vad orsakar skräp

Bilaga 8 Vad orsakar kostnaden kring nedskräpning

Bilaga 9 Kostnader