Institutet för social forskning - SOFI

ANDERS BJÖRKLUND PROFESSOR, FÖRESTÅNDARE Institutet för social forskning - SOFI Anders Björklund, Stockholm 8 april 2009. STRATEGISK PLAN FÖR FORSKNINGEN VID INSTITUTET FÖR SOCIAL FORSKNING (SOFI) ÅREN 2009-2013. A. Lägesbeskrivning SOFIs forskningsinriktning är fastlagd i förordning SFS 2003:145 som säger att vid institutet skall bedrivas forskning i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Sedan sin tillkomst i början av 1970-talet har SOFI byggt upp en ställning som nationellt ledande och internationellt framstående forskningsmiljö inom särskilt empirisk arbetsmarknadsforskning, stratifiering och komparativ socialpolitik. Forskarna har med få undantag varit antingen nationalekonomer eller sociologer. Kännetecknande för forskningen är att företrädarna för båda ämnena strävar efter hög konkurrenskraft inom sina respektive discipliner. Några ambitioner att smälta samman de både disciplinerna har aldrig funnits. Däremot finns en betydande överlappning i valet av problemställningar. Inom SOFI forskar således nationalekonomer och sociologer utifrån olika teoretiska och metodmässiga ämnesperspektiv men ofta med likartade frågeställningar. Inom empirisk arbetsmarknadsforskning kan det t ex handla om drivkrafterna bakom löneskillnader och avkastningen på utbildningssatsningar, inom stratifiering hur familje- och uppväxtförhållanden påverkar livschanser, och inom komparativ socialpolitk hur olika utformningar av familjepolitik och socialförsäkringar påverkar livschanser, inkomstfördelning m m. Att forskningen kommit att bli nationellt ledande och internationellt framstående kan beläggas på flera sätt. För det första kan SOFI uppvisa en lång rad publikationer i ledande tidskrifter inte bara inom sina grunddiscipliner utan också inom närliggande vetenskapliga discipliner. Bara under 2000-talet kan nämnas publiceringar i Journal of Economic Literature, Review of Economic Studies, Quarterly Journal of Economics och Journal of Labor Economics inom nationalekonomi, American Sociological Review, Annual Review of Sociology, American Journal of Sociology och British Journal of Sociology inom sociologi, Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-16 34 52 E-post: Stockholms universitet Universitetsvägen 10 E Växel: 08-16 20 00 anders@sofi.su.se 106 91 Stockholm Frescati Fax: 08-15 46 70

2 samt Addiction (psykiatri), American Political Science Review (statsvetenskap), The Lancet (medicin) och Proceedings of the National Academy of Sciences (allmän vetenskap). Även citeringsmässigt ligger åtskilliga produkter från SOFI långt framme internationellt. Här ligger dock böcker och artiklar från tidigt 1990-tal och bakåt främst, viket beror på att det inom samhällsvetenskap tar lång tid att nå status som citeringsklassiker. Det är därför svårt att använda citeringar som framgångskriterium för kortare tider än, säg, fem år. Ett annat tecken på SOFIs internationellt framstående ställning är bidrag till utveckling av databaser som kommit att bli flitigt använda inom forskningen. Hit hör framför allt Levnadsnivåundersökningen (LNU) som också fått mycket beröm av en internationell utvärderingspanel, och Social Citizenship Indicator Program (SCIP), en komparativ databas som omfattar regelverk för socialförsäkringar i 18 OECD-länder. Ett viktigt inslag i prioriteringarna inom SOFI har varit att fostra nya generationer av forskare. Sedan 1986 har hela 75 doktorsavhandlingar (32 i nationalekonomi, 42 i sociologi och 1 i ekonomisk historia) publicerats i institutets avhandlingsserie. Flera av doktorerna har fortsatt med framgångsrika akademiska karriärer, medan andra har viktiga funktioner inom främst departement och myndigheter. Det är SOFIs seniora forskare som stått för handledningen för dessa avhandlingar. Förutom denna handledning har forskarna bidragit till undervisningen, främst inom forskarutbildningen, vid sina respektive ämnesinstitutioner. Av tradition har SOFI också samverkat med departement och myndigheter på olika sätt. Mest kända bidrag är sannolikt några större offentliga utredningar som letts av forskare vid SOFI, men deltagande i vetenskapliga råd av olika slag har också varit vanligt förekommande. Den vetenskapliga ledningen vid SOFI präglas av en hög grad av decentralisering så att den enskilde forskaren sätts i centrum. Inom ramen för institutets breda uppdrag är det den enskilde forskaren vi undantar här doktorander som har en särskild ställning som gör egna val av problem, teorier och metoder. Denna frihet följs dock också av ett ansvar att söka externa forskningsanslag och på annat sätt bidra till institutets verksamhet. Resursmässigt bygger SOFIs verksamhet till cirka 40 % på fakultetsmedel och 60% på externa forskningsanslag. Fakultetsmedlen räcker, förutom till administrationen, i stort sett

3 till 7 professorstjänster, 1 forskarassistenttjänst och därutöver smärre bidrag till kortvarig doktorand- och assistentfinansiering. De flesta forskare har därför varit förordnade med hjälp av kortvarig extern finansiering. Detta har av lätt insedda skäl varit ett problem. Under senare år har detta problem lindrats något av att SOFI erhållit tre stora programstöd med fem eller tio års längd, nämligen SULCIS (VR; 2006-2015), ett FAS-center (2007-2016), och SIMSAM (VR; 2009-2013). Vid ingången av 2009 har SOFI en utgående balans av anslagsmedel på +12,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 25 % av de årliga totala intäkterna från anslagsmedel och forskningsbidrag. En viktig förklaring till överskottet är den osäkerhet som följer av det stora beroendet av kortsiktig finansiering. Vi återkommer nedan till den strategi vi valt för att använda detta överskott inom forskningen under de kommande åren. B. Mål Forskning: Mål 1: SOFI skall vara ett forskningsinstitut på internationell toppnivå när det gäller empirisk och teoribaserad forskning i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. På detta sätt skall SOFI också utgöra en attraktiv forskningsmiljö för doktorander och disputerade forskare. Miljön skall vara attraktiv både för unga forskare som strävar mot en akademisk karriär samt, genom en samhällsrelevant forskning, också för dem som väljer att gå vidare med karriär inom exempelvis department, myndigheter och internationella organisationer. Mål 2: Antalet publikationer i ISI-rankade internationella tidskrifter bör öka från nuvarande cirka 15-20 per år till det dubbla under den aktuella perioden. Detta skall ske utan att andelen publiceringar i absoluta topptidskrifter minskar. Mål 3: Forskare vid SOFI bör vara aktiva i internationella nätverk och akademiska organisationer samt sträva mot nationellt och internationellt samarbete. Mål 4: Forskare vid SOFI bör medverka till insamling av data, upprättande av forskningsdatabaser och kvalitetsbedömningar av forskningsdata för att stärka forskningens infrastruktur. Mål 5: Den vetenskapliga interaktionen mellan nationalekonomi och sociologi bör öka. Kommentarer: Dessa mål hänger samman och förstärker på flera sätt varandra. Vi har initierat en diskussion inom institutet om vad som är rimliga mål för publiceringsverksamheten och kommit fram till att det genom ökad fokusering är möjligt att påtagligt öka antalet publicerade artiklar i etablerade tidskrifter såsom de som är noterade i

4 ISI-systemet. När det gäller bidrag till utveckling av databaser för forskning är avsikten att under 2010 genomföra en ny Levnadsnivåundersökning (LNU), den sjätte i ordningen. Denna kommer enligt planerna också att följas av en särskild invandrar-lnu. Sådana satsningar kräver betydande arbetsinsatser redan 2009 (med pilotundersökningar) och ett par år framåt, varefter analysarbete följer. Det är också ett mål att fullfölja insamlingen av data över socialpolitikens utformning i olika länder (SCIP). Här pågår en fortlöpande datainsamling i samverkan mellan seniora forskare och forskningsassistenter med en arbetsinsats som motsvarar två personer per år. Ett tillskott på datasidan under senare år är Stockholm Birth Cohort Study av personer födda i Stockholm år 1953. Denna databas har tillkommit genom att kombinera data från olika källor och kommer att utvecklas ytterligare. Sist men inte minst innebär svenska registerdata helt nya forskningsmöjligheter som exploaterats flitigt under senare års forskning vid SOFI. Dessa data har många fördelar men är insamlade för andra syften än forskning varför validering av olika variabler är en angelägen forskningsuppgift. Slutligen vad gäller interaktionen mellan de båda disciplinerna vid SOFI så föreligger en avsevärd interaktion mellan dessa både seminariemässigt och publikationsmässigt. Under senare år finns flera exempel på att nationalekonomer publicerat i sociologitidskrifter och vice versa. Likaså deltar nationalekonomer och sociologer ofta med bidrag i samma bokvolymer. Däremot finns bara något enstaka exempel på samskrivna tidskriftsartiklar. Forskarutbildning: Mål 1: SOFIs forskare skall aktivt bidra till forskarutbildning dels genom handledning av doktorander, dels genom kurser. Bidragen bör starkare knytas till de områden som utgör universitetets framstående forskningsområden och de långsiktiga excellensstöd som SOFI erhållit inom invandring och migration, fördelningsfrågor i ett livscykelperspektivoch registerdatabaserad forskning. Kommentarer: Detta är i allt väsentligt en fortsättning av den ordning som gällt under flera år. Med tanke på det klart ökande utbudet av kurser inom forskarutbildningen i nationalekonomi och sociologi är dock en starkare fokusering på kurser med denna inriktning rimlig.

5 Samverkan med omgivande samhället: Mål 1: Disputerade forskare bör vid förfrågan medverka som sakkunniga eller experter i forskningsråd och andra grupper, styrelser, och kommittéer (i mån av tid även utanför akademin) där vetenskaplig expertis är efterfrågad. Särskilt viktigt är att bidra med efterfrågad vetenskaplig kompetens till offentliga utredningar, departement och myndigheter. Kommentarer: Detta mål innebär en fortsättning av en långvarig tradition vid SOFI. C. Handlingsplan och ansvarsfördelning Institutet kommer även under de närmast kommande fem åren att ledas av en trojka i form av en föreståndare (normalt en professor) och två biträdande föreståndare. Dessa är utsedda för att representera de olika forskningsinriktningarna vid institutet. Ett rotationssystem så att föreståndaren omväxlande är vald från olika forskningsinriktningar kommer att tillämpas också i fortsättningen. Föreståndarna, de anställda professorerna, studierektorn vid AKPA och den administrative chefen ingår också i en ledningsgrupp som träffas regelbundet normalt varje vecka på måndagar. Till sin hjälp har föreståndarna ett administrativt stöd med en administrativ chef i spetsen. Det åligger föreståndaren att följa verksamheten och noga följa om målen uppfylls. Därför skall föreståndaren varje år rapportera olika nyckeltal till styrelsen och de anställda. Dessa nyckeltal avser antalet publikationer av olika slag, exempelvis antalet i etablerade ISItidskrifter och i topptidskrifter. Vidare är det viktigt att följa karriärutvecklingen för disputerade forskare genom att ta fram statistik över hur lång tid det tar från doktorsexamen fram till docentkompetens. Den fortsatta karriären för doktorer som lämnar SOFI skall också följas så att det finns statistik på var de som disputerat vid SOFI arbetar. Det är också centralt att skapa incitament som befrämjar karriärutvecklingen. Institutet har sedan flera år tillbaka en tydligt deklarerad lönetrappa där uppflyttning sker i förhållande till docent- och professorskompetens. Detta bör också befrämja den internationella publiceringen.

6 Det åligger också föreståndaren att se till att varje disputerad forskare fram till docentkompetens har en utsedd mentor bland institutets professorer. Mentorn skall på alla sätt stödja forskarens fortsatta utveckling till en självständig och skicklig forskare som väljer sina egna problem och analysansatser. Mer specifikt stöd kan t ex avse publiceringsstrategier. Även vid de forskningsansökningar, som förväntas av forskare vid SOFI, skall mentorn vara ett stöd. För akademiska karriärer krävs även undervisningserfarenhet. Detta skapar vissa problem för SOFI som i första hand är ett forskningsinstitut. Vissa forskare har dock möjlighet att undervisa vid AKPA, som utgör en enhet inom institutet. Denna undervisning är dock inte tillräckligt omfattande för de meriteringsbehov som föreligger för samtliga forskare vid SOFI. Därför är det en viktig uppgift för mentorn att stödja den enskilde forskaren så att denne får möjlighet till denna meritering. Det är också mentorn som har till uppgift att genomföra de regelbundna personalsamtalen. Eftersom samtliga mentorer tillhör ledningsgruppen kommer dess möten att kunna beakta de institutsspecifika synpunkter som kommer fram i samtalen. Utöver en mentor skall föreståndaren se till att varje disputerad forskare tydligt tillhör en forskargrupp (enhet) vid SOFI. Satsningen på nya LNU och andra databaser kräver kontinuitet bland forskarpersonalen. Här har SOFI glädje av de långsiktiga forskningsanslagen som medger längre förordnanden än de som följer ett konventionellt forskningsprojekt på 2-3 år. Likafullt är det ett problem att den låga omfattningen av fakultetsmedel inte medger fler fasta tjänster vid institutet. Alla tre långsiktiga excellensanslag involverar forskare från SOFIs båda discipliner. Detta bådar gott för ökad interaktion mellan dessa. SOFIs ledning kommer att uppmuntra men inte påbjuda publiceringsmässigt samarbete. Alla disputerade forskare vid SOFI bör genomgå handledarutbildning eller motsvarande. Vad gäller målet för samverkan med det omgivande samhället och deltagande i offentliga utredningar och liknande kan ett problem uppstå för de forskare som helt är beroende av externa forskningsanslag. Det åligger då ledningen att underlätta en lösning ifall forskaren är starkt motiverad att genomföra uppdraget.

7 SOFI har också en plan för hur det ackumulerade överskottet ska användas. Under 2008 utlystes två nya fasta tjänster i nationalekonomi, särskilt arbetsmarknadsekonomi: en professur och ett lektorat. Dessa är nu tillsatta med Markus Jäntti (tidigare Åbo Akademi) respektive Åsa Rosén (tidigare AKPA inom SOFI); Jäntti tillträdde sin tjänst redan den 1 april medan Rosén tillträder den 1 juli. (Rosén blir också omedelbart befordrad till professor). Långsiktigt är dessa båda tjänster ersättningar för pensioneringar som inträffar 2010 respektive 2011, varför det under ett par år blir överlappning mellan en äldre och en klart yngre generation av vetenskapliga ledare. De nya professorerna passar till en början mycket väl in i de pågående stora forskningsprogrammen vid SOFI men förväntas på sikt bidra med egna program av liknande slag.