historiska da m m a r i våra levande sjöar och vattendrag l Meddelande 5 2008
Historiska dammar i våra levande sjöar och vattendrag Underlag för kulturhistorisk utvärdering och bevarandekriterier av äldre dammanläggningar inom Västerbottens län
Omslagsbild: Örträskdammen, Öre älv. Foto: Erik Törnlund, 2004. Baksidan: Flottningsarbetare marscherande på led mot damm som ramponerats under en kraftig vårflod. Sörseldammen, Rusbäcken, maj 1958. Foto: Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå. Ansvarig funktion: Samhällsplanering/Kulturmiljö Text: Erik Törnlund Tryck: Länsstyrelsens tryckeri nov 2008
Förord Vatten är en nödvändig och viktig resurs. I alla tider har tillgången på bra vatten varit väsentlig för människans val av boplats. Vi har nyttjat vatten som dryckesvara, för bevattning och som skafferi. Vatten är kort och gott livsavgörande. I dag finns det många olika intressen som gör anspråk på vatten, t.ex. intresseorganisationer, fiskevårdsområden, kommuner, länsstyrelser och allmänhet. Även inom EU anser man att vatten är en viktig resurs som kräver rätt sorts förvaltning. EU:s vattendirektiv innebär att Sverige ska kartlägga alla vatten, fastställa mål och kvalitetskrav samt upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöer och övervaka dem. Syftet är att uppnå god vattenstatus i alla vatten senast 2015. Uppdraget ligger hos Vattenmyndigheten och ansvaret delas av landets länsstyrelser. Flera miljökvalitetsmål, fastställda av regering och riksdag, berör vatten, t.ex. Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Grundvatten av god kvalitet. I formuleringen av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag står bl.a. att natur- och kulturmiljövärden i sjöar och vattendrag ska bevaras men även att de ska vara ekologiskt hållbara. Västerbottens regionala delmål säger bl.a. att skyddsvärda natur- och kulturmiljöerna i länets sjöar och vattendrag ska ha ett långsiktigt skydd. I dessa skyddsvärda vattendrag ska dessutom naturmiljön återställas och vandringshinder, som skapats av människan, åtgärdas så att de kan passeras av vattenlevande organismer. I dessa delmål finns en inneboende konflikt mellan natur och kulturmiljövärden. Att återställa vattendrag och vandringshinder har ofta en negativ effekt på kulturmiljövärden då värden ofta utgörs av flottningslämningar och dammar av olika slag, något man vill ta bort för att skapa god ekologisk status. Ett stort problem i arbetet med att uppfylla miljömålet är den bristfälliga kunskap och dåliga underlag som kulturmiljövården har till sitt förfogande. Utan kunskap om vilka flottningslämningar och dammar som är bevarandevärda är det mycket svårt att hävda ett bevarande av dessa lämningar. Det blir dessutom mycket svårt att veta vad som bör bevaras, dvs. vad som är representativt respektive unikt. Det är därför mycket viktigt att försöka åtgärda denna kunskaps- och underlagsbrist. Erik Törnlunds arbete med att klassificera och värdera länets kulturhistoriskt intressanta dammar är ett viktigt steg i den riktningen. Jeanette Joelsson Miljömålsantikvarie, Länsstyrelsen Västerbotten
Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund och problembild 1 2. Metod och källor 3 2.1 Urvalsförfarande 3 2.1.1 Steg ett: äldre dammanläggningar och deras ändamål 3 2.1.2 Steg två: analys utifrån fotodokumentation 6 2.2 Grunder för kulturhistorisk bedömning och bevarandekriterier 7 2.2.1 Kategorier och förekomst av olika dammanläggningar 8 2.2.2 Hänsyn till dammanläggningens status, representativitet och omgivande faktorer 10 2.2.3 Bevarandevärde 11 3. Resultat 13 3.1. Dammanläggningarnas plats i det historiska landskapet En överblick 13 3.2 Uppförande av dammanläggningar En fråga om material och teknik 17 3.2.1 Dammarnas konstruktion och uppbyggnad 17 3.2.2 Teknisk utveckling från 1800-talets andra hälft till 1950-tal 20 3.3 Förekomst av olika kategorier dammanläggningar 26 3.4 Kulturhistorisk bedömning och bevarandevärdering En sammanfattning 28 3.5 Dammarnas Top of the line Några nedslag när det gäller bevarandevärda dammanläggningar och situationen efter respektive älvdalar inom Västerbottens län 29 3.5.1 Ångerman- och Gideälven 29 3.5.2 Lögdeälven och Leduån 30 3.5.3 Öreälven och Hörnån 31 3.5.4 Umeälven 31 3.5.5 Vindelälven 32 3.5.6 Sävar- och Rickleåarna 33 3.5.7 Bure-, Skellefte- och Kågeälvarna 33
4. Enskilda dammanläggningar i det omgivande kulturlandskapet Mot en modell för bevarandestrategier 35 4.1 Historien om en damm 35 4.2 Delarna som ger helheten Ett sociotekniskt anslag i en bevarandestrategi för äldre dammanläggningar 37 Källor och litteraturförteckning 42 BILAGA 1 45 BILAGA 2 76 BILAGA 3 77
1. Inledning 1.1 Bakgrund och problembild 1 Inom Västerbottens län är inventeringar av olika dammanläggningar tidigare utförda utifrån ett naturvårdsperspektiv. 2 Dessa innehåller även en del uppgifter av kulturhistorisk karaktär: det handlar om kategorisering av olika typer av äldre dammanläggningar, dvs. om det är frågan om kvarndammar, flottningsdammar, kraftverksdammar etc., liksom till viss del omkringliggande kulturlämningar som exempelvis kvarnar, timmerrännor m m. Samtidigt finns det ett behov av att utveckla och systematisera detta inventeringsmaterial utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv. Kunskapen är bristfällig och det kan förväntas att många av dessa kulturhistoriskt värdefulla anläggningar kommer att beröras av ekologiska återställningsarbeten i anslutande vattendrag. Det finns med andra ord stor risk för att värdefulla kulturlämningar efter våra vattendrag rivs och försvinner för alltid. Inte minst gäller det fallet med flottningsdammar - vilka utgör den stora majoriteten äldre dammanläggningar i Västerbottens län - då lämningar efter timmerflottningsepoken blivit föremål för mycket snabb och omfattande utrivning. 3 Det går därför inte att utesluta att även andra dammanläggningar; exempelvis de i anslutning till kvarnar, äldre vattenkraftverk med flera, går samma öde till mötes. Vi har en skyldighet att vårda och värna vår historia. 4 Bevarande av olika historiska kulturmiljöer i allmänhet och äldre dammanläggningar i synnerhet kan motiveras utifrån en mängd aspekter. 5 I detta sammanhang har miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag 1 Till att börja med vill jag tacka Jeanette Joelsson och Bo Sundin vid kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Västerbotten, som initierat och sett till att den här rapporten kunnat finansieras. Ett stort tack även till Tommy Vennman, miljöanalys vid länsstyrelsen, för lån och svar på alla frågor kring det gedigna inventeringsmaterialet som ligger till grund för denna rapport. 2 Vennman, T. Damminventering I Västerbottens län 2003. Ett led i arbetet mot miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen, Västerbottens län. Meddelande 8. 2004. Databas Damminventering. Länsstyrelsen i Västerbotten. 2007. CD-skiva erhållen av Tommy Vennman, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbotten. 3 Törnlund, E. Flottningslämningar i Västerbottens län. Länsstyrelsen, Västerbotten. Meddelande 1. 2006 (a). 4 SFS 1988:950, Lag om kulturminnen mm. SFS 1998:808, Miljöbalken. 5 Se vidare exempelvis Dedering, C. Kulturhistoria ur dimman Emåns avrinningsområde. Kalmar. 2001. - 1 -
stor betydelse. Miljökvalitetsmålet anger att kulturvärden och kulturmiljöer - parallellt med de för naturen - ska skyddas och vårdas. 6 I jämförelse med naturvården är dock kulturmiljövårdens resurser när det gäller kunskapsunderlag, organisation och finansiering betydligt mindre. Så har det varit under lång tid. 7 Av den anledningen faller det sig helt naturligt att kunskapsunderlagen beträffande kulturhistoriska lämningar vid sjöar och vattendrag är bristfälliga och att strategier för bevarande saknas. Just bristen på nämnda inventeringar och strategier är något som framhålls i samband med Länsstyrelsen i Västerbottens utvärdering av de nationella miljömålen. 8 Den här rapporten ska därför ses som dels ett steg i riktning mot en ökad kunskapsbas och utvecklade strategier beträffande bevarande av kulturhistoriska dammanläggningar efter våra vattendrag, och dels ett komplement till befintliga inventeringar och underlag av naturvårdskaraktär. Unnerbäck, A. Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Riksantikvariatet. 2002. Pettersson, N. Svenska industriminnen. Erfarenhet av utveckling och samverkan. Riksantikvarieämbetet. 2006. Törnlund, E. Flottningsmiljön efter Laisälven. Underlag för kulturreservatsbildning. Rapport. Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. Umeå. 2007. 6 Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 5666. 2007. 7 Dedering, C. Mest pengar vinner!?. Biodiverse. Årg 10, Nr 2: 14-15. 2005. Dedering, C. Natur/fiske och kultur vid restaurering av vattendrag konflikter eller kompromisser? SFL-Nytt. Nyhetsblad för Svenska Föreningen för Limnologi. Nr 24; 3-4. 2006. 8 Miljötillståndet I Västerbottens län. Uppföljning av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen Västerbotten/Skogsstyrelsen. Meddelande 15. 2006; 39-42. - 2 -
2. Metod och källor 2.1 Urvalsförfarande För kulturhistorisk analys och utvärdering av äldre dammanläggningar har urvalsförfarandet följt två grundläggande steg. För det första att se till dem som kan betecknas som äldre dammanläggningar och, för det andra, studera de dammar som finns fotodokumenterade. 2.1.1 Steg ett: äldre dammanläggningar och deras ändamål De dammanläggningar som har studerats och kulturhistoriskt värderats är de som finns återgivna i de tidigare genomförda damminventeringarna i Västerbottens län. Sammanlagt återfinns drygt 1000 registrerade dammar i Västerbottens län. Dammarnas funktion och ändamål varierar och en majoritet utgörs av äldre dammanläggningar, dvs. de nyttjas inte längre för det ändamål de en gång uppfördes för och står övergivna. Flertalet dammar har vidare haft flera funktioner, de har drivit kvarnhjul, sågramar liksom reglerat vattendraget för flottningsändamål. Av den anledningen överstiger summan av de olika ändamålen antalet dammanläggningar (se DIAGRAM 1). Ett första steg i urvalsprocessen har därmed varit att plocka ur de dammanläggningar som kan betecknas som äldre för fortsatt analys eftersom många dammar är uppförda under relativt sent datum och fyller en praktisk funktion i dag. Av den anledningen har befintliga kraft- och regleringsdammar lyfts ur analysen, liksom dammar som fungerar som sedimentfällor, hålloch spardammar, viltvatten- och spegeldammar etc. Undantag finns och det gäller främst äldre kraftverks- och reglerdammar uppförda före 1950-talet. Detta kan motiveras med att dessa uppfördes i ett tidigt skede av vattenkraftsutbyggnaden och med en teknik och i en småskalighet som skiljer sig markant från de riktigt stora vattenkraftsdammar som anlades från 1950-talet och framåt. 9 9 Se exempelvis, Spade, B., Brunnström, L. Elkraft och Kraftverk. Västerbotten nr 3. 1992. - 3 -
600 500 400 300 200 100 0 Flottningsdammar Kvarndammar Kraft- och reglerdammar DIAGRAM 1. Dammanläggningarnas olika ändamål. Västerbottens län Källa: Databas Damminventering. Länsstyrelsen i Västerbotten. 2007. CD-skiva erhållen av Tommy Vennman, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbotten. Anm: 1. Totalt har 1008 dammar inventerats och av dessa har flertalet haft flera funktioner (se text). Av den anledningen överensstämmer inte antalet dammar (N=1008) med totala summan i diagrammet. 2. Spånhyvel- och skvaltkvarndammar ingår i gruppen kvarndammar. 3. Övriga dammar (antal): Vattenuttagsdamm (1), Våtmarksdamm (1), Spegeldamm (10), Grunddamm (6), Hålldamm (15), Spärrdamm (1), Spardamm (1), Fiskdamm (6), Slåtterdamm (4), Viltvattendamm (1), Myrdamm (3). Kvar för fortsatt analys blir således flottningsdammar, bruksdammar, såg- och kvarndammar, spånhyvel- och skvaltkvarnar samt, som nämnt, ett antal äldre vattenkrafts- och reglerdammar. När det gäller dammar tillhörande gruppen Okänt ändamål (DIAGRAM 1) har fördjupade studier i frågan inte förekommit i undersökningen. I de fall där ändamålet kan urskiljas har detta påpekats i genomgången av respektive dammanläggningar (Se BILAGA 1). Många av de okända dammarna skulle till viss del kunna härröras till flottningsverksamheten. Ser man till historiska källor har det nämligen funnits drygt 750 flottningsdammar i Västerbottens län. 10 Här redovisas knappt 500 dammar (DIAGRAM 1). 10 Törnlund, E. Kartläggning av flottleder i Bottenviks- och Bottenhavsdistriktet med utgångspunkt från historiskt källmaterial En metodbeskrivning. Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen Västerbotten. Opublicerad rapport. Umeå. 2006 (b) (samtliga älvdalar i Västerbottens län, exklusive delen av Ångermanälvens avrinningsområde). Databas Damminventering. Länsstyrelsen i Västerbotten. 2007. CD-skiva erhållen av Tommy Vennman, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbotten (delen inom Ångermanälvens avrinningsområde). - 4 -
BILD 1. Bruksdamm vid Olofsfors bruk, Leduån. Foto: Linda Nyberg, 2003. När det gäller kategorin Vägbro är förhållandena lite speciella. I de allra flesta fall utgör de vägbroar som redovisas i inventeringen av f.d. flottningsdammar som delvis rivits ut. Kvar är utskoven vilka tjänar som grundfundament för brospannen. Å ena sidan skulle man kunna välja att inte ta med dessa eftersom ursprungliga syftet inte längre gäller, å andra sidan kan man välja att ha dessa kvar då de utskov som fortfarande består utgjorde en grundläggande del av f.d. dammkonstruktionen och är av sådan kvalité att det motiverar ett bevarande (se BILD 2). Dessutom ligger en historisk föränderlighet i själva anläggningen och byggnaden; det handlar om hur ändamålet förändrats över tid men att grundkonstruktionen är densamma. Av de här anledningarna har jag valt att ta med dessa f.d. dammar och numera vägbroar i analysen. Till detta kan även tilläggas den praktiska och samhällsekonomiska betydelsen de i dagsläget fyller vilket ytterligare motiverar ett eventuellt bevarande. - 5 -
BILD 2. Tidigare flottningsdamm, Fäboträskdammet, numera utriven med undantag för utskovet som består av vällagd kilsten. Tjänar idag som vägbro. Rödån, bivattendrag till Vindelälven, vid utloppet av Fäbodträsket. Foto: Erik Törnlund, 2005. 2.1.2 Steg två: analys utifrån fotodokumentation Nästa steg i urvalsförfarandet har varit att utgå från de dammar som finns fotograferade. Alla dammar upptagna i inventeringen är nämligen inte fotodokumenterade. Damminventeringens fotodokumentation är för en sådan här analys direkt avgörande då det gäller att skilja på olika dammkonstruktioner, bedöma statusen och graden av förfall samt kulturhistoriskt bevarandevärde. Efter de två stegen i urvalsprocessen, dvs. hänsynen till äldre dammanläggningar respektive beaktandet av fotodokumentation, återstod 572 dammanläggningar för vidare analys. Av dessa har dock 187 f.d. dammar sorterats bort under arbetets gång då dessa visade sig de facto vara helt utrivna alternativt mycket kraftigt förfallna. En vidare bedömningar har därmed varit omöjlig. Antalet dammanläggningar som genomgått kulturhistorisk bedömning har därmed uppgått till 385 dammar, dvs. ungefär en tredjedel av samtliga inventerade i Västerbottens län. Av dessa dominerar kategorin flottningsdammar (DIAGRAM 2). - 6 -
350 300 250 200 150 100 50 0 Flottningsdammar Kvarndammar Kraft- och reglerdammar DIAGRAM 2. Antal kulturhistoriskt analyserade dammanläggningar utifrån respektive ändamål. Källa: BILAGA 1. Anm: Flertalet dammar har haft flera funktioner (se ovan). Av den anledningen överensstämmer inte antalet kulturhistoriskt bedömda dammar (N=385) med totala summan i diagrammet. 2.2 Grunder för kulturhistorisk bedömning och bevarandekriterier När det gäller kulturhistorisk bedömning och bevarande har jag utgått ifrån en analys av respektive dammanläggnings kategoriförekomst. Med det menas enkelt uttryckt hur vanliga respektive sällsynta olika kategorier dammar är. Det är inte ändamålet med dammarna som avses (se ovan) utan hur respektive dammanläggning är konstruerad och vilket material som använts vid uppförandet samt vilken teknik som använts vid dämning. Kategori (eller typ om man så vill) återspeglar samtidigt tidpunkten för uppförandet av de olika dammarna: olika kategorier av dammar med avseende på konstruktion, material och dämmteknik uppfördes nämligen under skilda tidsperioder beroende på den tekniska utvecklingen. Till detta har adderats den specifika dammanläggningens status, representativitet samt dess omgivande faktorer. Utifrån dessa förhållanden har en analys och sammanvägning gjort för varje enskild damm och givits olika bedömningar med avseende på om den kan anses vara bevarandevärd (prioritet 1 resp. 2), behöver vidare utredning samt bedöms som ej bevarandevärd. Sammantaget kan analysen av den kulturhistoriska bedömningen och bevarandekriterierna sammanfattas med figuren nedan (FIGUR 1). - 7 -
Dammkategori och förekomst Status Representativitet Omgivande faktorer Bedömning Bevarandeprioritet 1 Bevarandeprioritet 2 Vidare utredning Ej bevarandevärd FIGUR 1. Sammanfattande analyskedja vid kulturhistorisk bedömning och bevarandekriterier. En skiss. 2.2.1 Kategorier och förekomst av olika dammanläggningar Indelningen av dammanläggningar i olika kategorier kan ses som grundläggande vid bedömningen av bevarandevärdet hos den enskilda dammen. Enkelt uttryckt återspeglar detta förhållandet att ju färre exemplar av en specifik kategori damm det finns, desto högre bevarandevärde har denna eftersom den då kan ses som mer unik (ovanlig) i sitt slag. Indelning av kategori är dock avgörande för att vi överhuvudtaget ska kunna skapa oss en bild av hur en specifik damm en gång i tiden konstruerades, vilket material som användes och hur dämning och tappning reglerades mm. Det är således stor skillnad på en damm som uppfördes i slutet på 1800-talet jämfört med den som anlades kring 1950: ändamålet med dammarna må ha varit densamma men där slutar likheten. Jag har här valt kategoriindelningen utifrån två huvudlinjer, nämligen utskovets konstruktion och material respektive dämmets reglering samt justering. Utförligare beskrivningar återkommer nedan. Utskovet är den del av dammanläggningen som omger själva dammöppningen och håller uppe dämmningskonstruktionen och genom vilken vattenmassorna passerar. Utskovet uppfördes av antingen timrade trästockar, kilad sten eller betong. Det sistnämnda antingen i form av helgjuten betong alternativt betongplattor. Dämmets regleringsanordning utgörs antingen av luckor (av det namnet luckdamm) alternativt sättar (benämns vanligtvis sättdamm). Justeringen av dämmet skiljer sig vidare åt beroende på om det är fråga om luckdamm, vilket sker manuellt med hjälp av dammspätt, eller sättdamm där justeringen sker antingen med mekaniskt spel eller med vinsch. - 8 -
Bilden blir mångfacetterad eftersom kombinationerna mellan utskovens konstruktion och material samt dämmet och tekniken för justeringen kan variera: en damm kan ha ett utskov av kilsten och regleras med luckor, medan en annan regleras med hjälp av bjälksättar och därmed har ett mekaniskt spel. En tredje damm kan ha ett utskov av helgjuten betong osv. osv. Till detta kan adderas att en dammanläggning kan ha två utskov där vardera öppning regleras med hjälp av luckor resp. bjälksättar. Det finns även grupper av dammar där utskovet är kvar men där regleringsanordningarna tagits bort men fungerar som gång- eller vägbro. Inalles handlar det om en indelning i 28 kategorier, eller annorlunda uttryckt; kombinationer (TABELL 1). Dämme Reglering Justering Utskov Material I.Trä II.Sten Betong: III.Helgjuten IV.Plattor Lucka A. Manuellt IA IIA IIIA IVA Sätte B. Vinsch IB IIB IIIB IVB C. Spel IC IIC IIIC IVC Lucka o Sätte 1) D. Vinsch ID IID IIID IVD E. Spel IE IIE IIIE IVE F. Saknas IF IIF IIIF IVF O. Regl./justering borta, IO IIO IIIO IVO endast utskov kvar TABELL 1. Kategoriindelning av respektive dammanläggning med avseende på utskovets konstruktion och material, dämmets reglering och justering m m. Anm: 1) Innehåller två utskov med vardera reglerings- och justeringsmöjligheter. Här anges endast justeringen med vinsch eller spel. I BILAGA 1 presenteras de olika kategorierna för respektive dammanläggning (under rubriken Damm-KAT ). Här redovisas även kategoriernas förekomst, dvs. hur vanliga respektive ovanliga de olika dammkategorierna är, på en 7 gradig skala (rubriken typförekomst ). Det handlar om att jag utifrån förekomsten av respektive kategori (sammanlagt 28 kategorier, se TABELL 1) sammanställt dessa i ett färre antal grupper för att underlätta överskådligheten samt efter en skala (1-7). Närmare beskrivning av de olika - 9 -
kategoriernas plats i skalan framkommer i rapportens resultatdel nedan. Skalan återger således värde 7 (ovanligast, mest unika) för den grupp som representerar de dammkategorier som är minst representerade. De kategorier som har näst minst representativitet har värde 6 (något mindre unika) osv. De dammkategorier som det finns mest representerade har således värde 1 (vanligast). Läsaren ska alltså snabbt kunna skapa sig en uppfattning om den specifika dammanläggningen när denne studerar BILAGA 1: vilken kategori av damm det är frågan (ex. IIC under rubriken Damm-KAT ), vilket återger hur dammen är konstruerad mm, samt hur förekommande kategorin är (värde 3 under rubriken typförekomst ). Vidare, de identifikationsnummer ( ID-nr ) som återges i BILAGA 1 är desamma som i tidigare naturvårdsinventeringar av dammarna. BILD 3. Norstdammen, Åman, bivattendrag till Vindelälven. Kombinerad flottnings- och kraftverksdamm (ID-nr 532, BILAGA 1). Det är ett bra exempel på en dammanläggning med två u tskov, där den ena har bjälksättar som dämme (vänster) och den andra luckor (höger). Utskovet består i huvudsak av kilad sten (mellanväggen i detta fall av helgjuten betong). Foto: Tommy Vennman, 2003. 2.2.2 Hänsyn till dammanläggningens status, representativitet och omgivande faktorer Med status menas hur välbehållen den enskilda dammen är; graden av förfall alt. utrivning och hur stor del av dammkonstruktionens olika delar finns kvar; luckor, slussgolv, styrkistor mm. Ju bättre status, dvs. sammantaget en desto mer intakt dammanläggning, ju större - 10 -
bevarandevärde, samtidigt som hänsyn måste tas till kategori, representativitet och omgivande faktorer. Representativiteten är avhängig både nämnda kategori av damm respektive status. Detta är nämligen viktigt och centralt att beakta även mer vanligt förekommande dammkategorier. Den tidigare damminventeringens mer subjektiva bedömning framhåller exempelvis att dammar med utskov av kilad sten har ett högre bevarandevärde än de utförda i betong. 11 Så enkelt är det inte; kilstenskonstruktionerna utfördes under främst 1910-och 20-talen medan de av betong framförallt uppfördes mellan 1930- och 50-talen. De återspeglar både olika dämmteknik och material för uppförande och illustrerar en historisk linje och utveckling av olika dammanläggningar. Med andra ord: en välbehållen damm utförd i betong är därmed lika representativ för historien som en av kilad sten och har därmed ett i grunden lika stort bevarandevärde. Med omgivande faktorer menas olika konstruktioner och anläggningar som ligger i direkt anslutning till dammen. Exempel på detta är rännor, kvarnbyggnader mm. Många typer av kringliggande och anslutna konstruktioner innebär givetvis en mer mångfacetterad kulturmiljö vilket därmed ge ett högre bevarandevärde. Å andra sidan, ibland kan en eller flera kringkonstruktioner bidra till att själva dammen, vilken i sig kan vara något defekt, höjer bevarandevärdet hos denna. Det kan alltså liknas vid en kompensation. Detta med omgivande faktorer kan föra tanken till begreppet samlade kulturmiljöer men jag väljer att här inte likställa dessa två företeelser, bl.a. beroende på att sistnämnda och i fall när det gäller vattendrag, kan och bör ses i ett större och till ytan (sträckan) mer omfattande område. Detta utvecklas längre fram i rapporten. 2.2.3 Bevarandevärde Slutligen, utifrån dessa faktorer och steg har jag sammanvägt och föreslagit, när det gäller bedömningen att en dammanläggning ska bevaras, en Bevarandeprioritet 1 alternativt 2. Med bevarandeprioritet 1 menas kort sagt högsta bevarandevärde: här råder inget tvivel om att den specifika dammanläggningen ska bevaras av de orsaker som här framhålls. Bevarandeprioritet 2 framhåller att dammen är bevarandevärd men att det kan underkastas andra intressen och att det finns andra mer bevarandevärda exemplar av just denna dammkategori. I visa tveksamma 11 Vennman 2004, s 10. - 11 -
fall anser jag att det krävs mer material och referenser för att avgöra om dammanläggningen kan anses som värd att bevara eller inte, därav bedömningen Vidare utredning. De dammar som inte kan anses som bevarandevärda ges omdömet Ej bevarandevärd. Bedömningarna av respektive dammanläggning finns som nämnt återgivna i BILAGA 1. - 12 -
3. Resultat 3.1. Dammanläggningarnas plats i det historiska landskapet En överblick Enkelt uttryckt har människan på olika sätt och i varierande utsträckning manipulerat sjöar och rinnande vatten genom historien. Vi behöver bara erinra oss om exempelvis flodkulturen vid Nilens delta under faraonernas tid. När det gäller våra norrländska förhållanden hänger reglerandet av vattendragen inte minst samman med inlandets kolonisation. För att skaffa foder åt kreatur användes tekniken med översilningsängar med hjälp av dammar som reglerade bevattningen och förhindra träd och buskar att etablera sig och hålla ängeslandskapet öppet. Dammängar var en annan typ av bevattningssystem där dammar reglerade tillförsel av vatten över fodermarker för att slå ut buskvegetationen under sommaren, ibland kombination med översilningssystem. Bruket av översilnings- och dammängar kom att bli mycket betydelsefullt för den norrländska kolonisationen och småbruket. Tillämpningen dominerade under andra hälften av 1800-talet och minskade under 1900-talets första decennier. I Västerbotten återfinns Svansele dammängar och Rörträsks silängar som brukas än i dag. 12 Förknippat med dammar, och det inte minst i anslutning till dem som användes vid dammängar, är även etableringen av olika typer av kvarnar. I det agrara samhället var den kraftkälla som vattnet utgjorde det viktigaste mekaniska hjälpmedlet i en mängd verksamheter. Skvaltkvarnen användes för att mala spannmål. Kvarnstenen drevs medels ett skovelhjul med hjälp av rinnande och fallande vatten vilket leddes in via en ränna (eller grävd kanal). Rännan löpte från en uppförd dammanläggning. Vattenflödet till rännan reglerades med en lucka och i anslutning till dess utskov var en dammvall av jord och sten upplagd. Andra viktiga anläggningar som drevs med vattenkraft var spånhyvlar och vadmalsstampar. Kvarnställen kunde finnas intill varje nybygge och när större kvarnar började anläggas kunde flera gårdar, ibland byalag, gå samman och driva en eller flera anläggningar intill en damm. Viktigt i sammanhanget är att en damm kunde tjäna flera ändamål: förutom att driva skvaltkvarnar och spånhyvlar kunde även ett vattendrivet sågverk anslutas till dammen. Detta var är typiskt för norrländska sammanhang och en företeelse som dominerade under 1800-12 Emanuelsson, U. At förwandla myror til äng. Pettersson, B. Svanberg, I. Tunón, H (red), Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Stockholm. 2001. - 13 -
talet och fram till mitten på 1900-talet. 13 Under 1900-talets första decennier kom dessutom mindre vattenkraftverk för elproduktion att anläggas efter olika vattendrag. 14 Detta skedde allt som oftast i anslutning till en redan befintlig damm: ett elkraftverk kunde med andra ord stå uppställd intill en skvaltkvarn, en såg och ett spånhyvelhus och samsas om samma dammanläggning (BILD 4, FIGUR 2). Ytterligare exempel på dammanläggningar som återfinns inom Västerbottens län, fastän i relativt ringa mängd, är bruksdammar. De kanske mest bevarade återfinns vid Olofsfors bruk, Leduån (se BILD 1 ovan). Till detta ska även adderas flottningsdammar vilka kom att dominera förekomsten av olika dammanläggningar i Västerbotten. Detta hänger givetvis samman med skogsindustrins etablering och expansion under andra hälften av 1800-talet. Det som skiljer flottningsverksamhetens användning av dammanläggningar från ovan nämnda vattenkraftsanknutna verksamheter kom att styra den fortsatta utvecklingen på många sätt. För det första följdes kolonisationen och den industriella skogsexploateringen åt i det norrländska inlandet under 1800-talets andra hälft. Flottningsdammar uppfördes och det inte för sällan i konflikt med intressenter som nyttjade området i och omkring vattendraget, exempelvis för fodermarker och kvarnverksamhet, men förhållandet reglerades i många fall till flottningens fördel. Framförallt blev 1880 års flottningslag betydelsefull då den bland annat stipulerade att flottningsverksamheten hade exproprieringsföreträde efter ett vattendrag och kunde förklara det som allmän flottled om det ansågs gynna ortens och det allmännas utveckling. 15 13 Olsson, A (red). Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Skogsstyrelsen. 1992. 14 Bunte, R., Gaunitz, S., Borgegård, L-E. Vindeln. En norrländsk kommuns utveckling 1800-1980. Lund. 1982. 15 Törnlund, E. Stora skogar av tall. Om flottning, flottledsutbyggnad och förändring av ett naturligt vattendrag från 1800-talet och framåt. Eliasson, P., Lisberg Jensen, E. Naturens nytta. Från Linné till det moderna samhället. Historiska media. Lund. 2000. - 14 -
BILD 4. Kulturmiljön vid Baksjöliden, Mellansjöbäcken, ett bivattendrag till Lögdeälven. Ett bra exempel på hur olika vattenkraftsrelaterade verksamheter placerats i anslutning till en gemensam damm (1): skvaltkvarn med tillhörande ränna (2), något nedströms en spånhyvel (3) samt rester av elkraftverk (4). Tidigare låg här även en vattensåg, strax nedan spånhyveln. Foto: Erik Törnlund, 2007. När det gäller flottningsverksamheten omgavs byggandet och användningen av dammar en mängd institutionella förhållanden och ansökan om uppförandet måste godkännas av Kungl. Maj:t och sedermera Vattendomstolen. Detta hade betydelse vid eventuell skadereglering och med hänsyn till strandägare och jordbrukare som hade odlingsmarker i anslutning till flottleden. Därför sattes det upp mycket detaljerade bestämmelser om bl.a. dämningstider och -höjder. För Hjuksån, ett bivattendrag till Vindelälven (FIGUR 2) gällde att: Dämmningen för flottningens räkning får äga rum till 10 dygn efter islossningen i vattendragets sjöar. Dock inte längre än till den 16 juni. Och vidare exempelvis: Storsandsjön får ej dämmas högre än 0,2 meter över dess lågvattenyta före sänkningen och att Lillsandsjön ej får dämmas högre än horisontala sträcket i det kors som är inhugget på en jordfast sten sex meter öster om Fetmyrbäckens inlopp i sjön på dess norra strand. 16 16 Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå. F. XI: 9. Flottledshandlingar, Hjuksån II. - 15 -
FIGUR 2. Hjuksåsystemet, Vindelälven. Exempel på dammanläggningar i det kulturhistoriska skogslandskapet och användandet av vattendragen som transportleder och kraftkällor. De flesta dammarna efter Hjuksåsystemet nyttjades för flottningsändamål men användes i många fall även till kvarnverksamhet och elkraftsproduktion. En del flottningsdammar tjänade även som ängesdammar, exempelvis efter Aggbäcken, där ett damm benämns just Strandängesdammen (beläggen mellan Hjuksnoränge och Nyänge vars namn återspeglar hur markerna intill vattendraget brukats). Förmodligen har fler dammar i Hjuksånsystemet använts till detta ändamål, exempelvis efter Kamsjöbäcken, vilken torde ha varit mycket lämpad för detta med tanke på dess omfattande och öppna myrar och raningsmarker. En del mindre skvaltkvarnar nyttjade dammar som inte anlades över själva vattendraget utan låg intill en mindre grävd kanal från vattendraget. Det handlade om att dämma mot en mindre jordvall som var ca 1 meter hög och hade längd upp mot 30 meter. Regleringen skedde med en mindre lucka och vattnet släpptes in efter en ränna som anslöt till kvarnens skovelhjul. Exempel på detta är kvarnen strax ovan Hjuksåns utlopp i Djursjön. Elkraftverket vid Ledåfors fick sitt vatten genom en liknande lösning (fast givetvis en större och mer utvecklad sådan, bl.a. anlades en inloppstunnel med en nästan 300 meter lång tub som ledde vattnet till turbinen) medan kraftverket efter Sikbäcken nyttjade en mindre damm anlagd över vattendraget. Källa: Törnlund, E. Sammanställning av flottledsinventeringar med avseende på kulturhistoriska spår efter flottningsepoken, delar av bivattendraget Hjuksån, Vindelälven. CD-skiva. 2003. Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå. J.I. Kartor, rullade. Hjuksån, nr 22-28. Ett annat utvecklingsdrag är att flottningsverksamhetens användning av dammar kom att överleva kvarnverksamheten: skvaltkvarnen och spånhyveln var i princip helt passé vid 1950- talet då dammarna fortfarande användes för flottning. Till detta kan även läggas att flottningen i de flesta avseenden kan kännetecknas som teknikformande när det gällde dammanläggningarnas uppförande och tekniska utveckling. Introduktionen av mekaniska spel - 16 -
för justering av dämmen och beklädningen av utskoven med betongplattor mm. är företeelser som kan tillskivas flottningsverksamheten. 3.2 Uppförande av dammanläggningar En fråga om material och teknik Olika dammar uppfördes vid skilda historiska perioder och med varierande teknik och material. Här ska uppförandet av dammarna och skillnaderna emellan dessa redovisas. Den kategoriindelning av olika dammar som ligger till grund för den här rapportens kulturhistoriska bedömningar och värderingar bygger just på hur dammarna en gång i tiden uppfördes. De beskrivningar och definitioner som här används är nästan uteslutande hämtade flottningsverksamheten. En anledning är att flottningsdammarna utgör den största andelen dammar i Västerbottens län och bildar den största enskilda gruppen som analyseras i denna rapport. Samtidigt, som nämndes ovan stod flottningsverksamheten för många innovationer när det gäller utvecklingen av olika dammanläggningar. Vidare är namnen på olika delar och konstruktionen av en dammanläggning rätt i princip densamma oavsett om det är en damm som används vid flottning, järnbruk eller vattensåg: en luckdamm är en luckdamm vid samtliga dessa verksamheter, luckorna justeras med ett järnspett oavsett var och slussgolven är lagda på liknande sätt osv. osv. 3.2.1 Dammarnas konstruktion och uppbyggnad När en dammanläggning uppfördes före de första decennierna under 1900-talet timrades en stockväggar som tjänade som grundfundament för dammens utskov. Den timrade konstruktionen fylldes sedan med stenmaterial (BILD 5). 17 Utskovet utgör, enkelt uttryckt, själva dammkroppen vilken håller uppe dämmningskonstruktionen. På utskovet ligger en brobana och i anslutning till de luckorna alternativt sättarna - dvs. dämmkonstruktionerna - med tillhörande anordningar för justering av dessa i höjdled (BILD 6). Under främst 1910- och 20-talet kom många av dammarna att anläggas, alternativt byggas om, och utskoven inklusive väggarna i slussen uppföras av huggen och kilad sten. Kilad sten användes vid denna tid till en mängd olika byggnadskonstruktioner, exempelvis flottledskonstruktioner, bropelare, husgrunder mm. 18 17 Anon. Strömbyggnader och flottning i åar och bäckar. Årsskrift från föreningen för skogsvård i Norrland. 1898. 18 Bogren-Ekfeldt, B. De högg i sten. Om stenarbetare och konsten att kila sten. Härjedalskultur 1. Jämtlands läns museum. 1988. - 17 -
BILD 5. Uppförande av flottningsdamm. Blästtjärn, Kälkåns flottled, Dalarna. Fotograf är Hesselman, H. September 1903. Ovan byggarbetsplatsen har en temporär dammvägg satts upp för att förhindra vatten från sjön att rinna ner. Dammanläggningens utskov håller på att timras upp. En bana av plank har lagts ut för att underlätta tilltransport av fyllnadsmaterial med hjälp av tippkärr. Källa: SLU, Skogsbiblioteket. Under 1920-talet började utskoven att uppföras i helgjuten betong, en teknik som utvecklades 1930-talet genom att prefabricerade betongplattor introducerades. På ömse sidor utskovet ligger landarmar, eller dammvallar som de även benämns, uppförda för att möjliggöra effektiv uppdämning av vattennivån uppströms dammen. Landarmarna uppfördes av sten, grus och jord och består i många fall av vällagd natursten alternativt kilsten, ibland väl sammanfogade med järnkrämpor för att öka hållfastheten. 19 Under 1950-talet kunde landarmar anläggas och förbättras med hjälp av bandtraktorer. 20 Höjden, bredden och längden på landarmarna varierar beroende på omgivande miljö och dämningskapacitet: landarmar som är uppemot 70 meter långa är inte ovanliga och höjden kan uppgå till nära tre meter närmast utskovet (BILD 7 A). 19 Kinnman, G. Om flottleder och flottning. Norrländska skogsvårdsförbundets tidskrift. 1917. 20 Lundén, B. Dammbyggnad med traktor. Svenska flottledsförbundets årsbok. 1951. - 18 -
BILD 6. Översiktlig bild av en dammanläggnings uppbyggnad och olika delar, luckdamm (övre bild) respektive bjälksättsdamm (nedre). Den övre dammen, Mjösjödammen (ID-nr 506, BILAGA 1) Hjuksån, Vindelälven, har utskov som består av kilad sten: en teknik som användes framförallt under 1910- och 20-talen. Den är därmed av kategorin IIC (lucka + utskov av kilad sten). Den nedre dammen, Nedre Långtjärnsdammen (nr 368), Lycksabäcken, Umeälven, har ett utskov som består av betongplattor, en konstruktionsteknik som introducerades under 1930-talet. Tillhör kategorin IVC (bjälksättar med fast spel + utskov av betongplattor). 1: Utskov. 2: Dammvallar (även kallade landarmar). 3: Slussvägg. 4A: Luckor. 4B: Sättar. På bilden ligger bjälkarna strax under vattenytan och är därför inte synlig, observera dämning och överfall. 5A: Luckstolpar (för justering av luckor i höjdled). 5B: Sättspel. Foto: Övre: Tommy Vennman, 2003. Nedre: Linda Nyberg, 2003. - 19 -
BILD 7 A-D. A. Landarmens anslutning till utskovet. B. Slussgolv, här förstärkt med järnbeslag. C. Slussgolv nedströms slussen. På ömse sidor av slussgolvet kan man skymta styrkistornas timring. D. Styrkista uppförd av timrad vägg med stenfyllning. Foto: Erik Törnlund, 2007. Genom och bakom utskovet återfinns ibland även slussgolvet bevarat, bestående av parallellt lagda och förankrade stockar som löper i strömriktningen (en annan benämning är skibord). Slussgolvet tjänar till att underlätta timrets passage genom utskovets sluss så att det inte ska fasta på ojämnheter. Ibland är slussgolvet anlagt i etage, dvs. trappsteg, upp till 3-4 stycken, för att jämna ut det fall som ibland kan finnas bakom dammens utlopp (BILD 7 B-C). På ömse sidor av slussgolvet efter utloppet är styrkistor i regel anlagda. De kan vara konstruerade av betongplattor, kilad sten eller, det enklaste, upptimrade väggar förstärkta med stenkar (BILD 7 D). 3.2.2 Teknisk utveckling från 1800-talets andra hälft till 1950-tal Ett stort steg att utveckla och förbättra dammkonstruktionen var övergången från utskov av timrande stockar till att beklädda dem i kilad och huggen sten. Detta innebar en betydligt hållfastare dammanläggning och dämmningkapaciteten kunde ökas. Dammens underhållskostnader blev också lägre. Det är nog inte för inte som den här kategorin dammar anses som mest bevarandevärd då de återspeglar yrkesskicklighet vid uppförande, ger ett storslaget intryck och är rätt så välbevarade (BILD 8). - 20 -
BILD 8. Flottningsdamm, väl uppförd av kilad och huggen sten. Beläggen ca 800 meter nedströms Stavarsjön, Gideälven (nr 139). Foto: Linda Nyberg, 2005. De vällagda dammarna av kilsten uppfördes framförallt under 1910- och 20-talen. Det ska påpekas att många av dessa anlades i anslutning till en redan befintlig och äldre damm, dvs. där utskovet bestod av timring. 21 Under 1920-talet introducerades cementbruk vid konstruktionsarbetet av dammanläggningar. Detta innebar att arbets- och materialkostnaden för uppförandet kunde minska jämfört med föregångaren av kilad och huggen sten. Till en början handlade det om att anlägga helgjutna betongutskov (BILD 9). Ett problem med detta var dock att kunna skaffa sand och mindre sten till blandningen av betongen och vid uppförandet. I ett protokoll över materialbehovet för uppförandet av en damm efter Holmsjöbäcken (Lögdeälven) står det skrivet: Om tillgången finnes till små sten i storlek som ärtor eller kaffebönor inblandas dessa i ytlagret, varvid blandningen göres 1 cement, 2 sand, 2 småsten. 22 Av förståeliga skäl kunde detta innebära problem då den naturliga tillgången på småsten av den här storleken kunde vara begränsad i markerna närmast byggarbetsplatsen. Det kunde bli många och långa vändor med tippkärret. 21 Kinnman 1917. 22 Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå. Lögde älvs flottningsförening. Dammar. Holmsjöbäckens nedre; Holmsjöbäcksdammen (rännintag). - 21 -
BILD 9. Exempel på flottningsdamm med utskov av helgjuten betong, Långviskadammen (nr 213), Holmsjöbäcken, bivattendrag till Lögdeälven. Dammen uppfördes i sitt befintliga skick 1934. Den vänstra bilden är från 1960 och den högra 47 år senare. Med undantag från brobanan som murknat och rasat är dammen för övrigt i mycket gott skick. Foto: Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå. Erik Törnlund, 2007. Vid början av 1930-talet introducerades prefabricerade betongplattor för att klä dammarnas utskov. Plattorna användes även vid uppförande av flottningsledarmar, framförallt styrskärmar. 23 Istället för att som tidigare gjuta utskovet på plats tillverkades plattorna vid någon centralt och strategiskt plats för att sedan transporteras ut till byggplatsen tillsammans med övrigt material, exempelvis bjälsättar och dämmspel. Förfarande var jämförelsevis kostandseffektivt och arbetsbesparande, eller som det uttrycktes: Man rekvirerar en damm från centralförrådet liksom man därifrån rekvirerar verktyg, maskiner, kojor m.m. 24 Helgjutna utskov kom givetvis även fortsättningsvis att tillverkas men inte i samma utsträckning som tidigare. 23 Törnlund 2006. 24 Carlsson, R L. Ny typ av flottledsdammar. Svenska flottledsförbundets årsbok. 1934. - 22 -
Bild 10. Uppförande av flottningsdamm, Lillarmsjödammen, Hörnån (ID-nr304). A. Under uppförande, november 1949. B. Dammen färdig, april 1950. På bilden syns tydligt nylagt slussgolv, styrkistor och landarmar. C. Dammen idag. Foto: Umeå flottningsförenings arkiv, Umeå (A-B), Eva Mikaelsson, 2005 (C) Förutom dammutskovets utförande, var den andra grundläggande utvecklingslinjen förbättringen av själva dämmet. Under 1800-talets andra hälft och fram till 1920-talet skedde dämmtekniken med hjälp av luckor. Luckorna justerades i höjdled med hjälp av dammspett. Med detta bändes och reglerades stolpen, vilken luckan satt fast på, och den låstes i önskad position med en bygel av järn. Ett problem med luckdammarna var att när luckan justerades uppåt och över vattenytan innebar det att uppdämda vattennivån passerade genom slussen utan möjlighet att på något sätt reglera detta. Detta var framförallt ett problem i samband med timmerflottning då luckorna måste höjas tillräckligt för att stockarna skulle kunna passera under. En lösning var att anlägga två utskov, varvid den ena låg högre upp och användes första hand. Allteftersom vattenmängden uppströms dammen minskade kunde nästa utskov, lägre placerad, användas. 25 25 Kinnman 1917. - 23 -
BILD 11. Reparation av Pauträskdammen (nr 374), Paubäcken, Umeälven. Vårvintern 1952. Foto: Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå. Den stora utvecklingen skedde vid mitten på 1920-talet då bjälksättstekniken introducerades. Detta innebar att horisontella bjälkar dämde upp vattnet och att dessa placerades från botten och upp. Bjälkarna justerades och höjdes med hjälp av en spelanordning. Till skillnad från luckdammen kunde en eller flera bjälkar höjas och vattenmängden passerade därmed över kvarvarande bjälkar (jmf överfallsarm), inte under som hos föregångaren. Med en luckdamm, där flera luckor är placerade i rad, kan man förvisso höja och öppna alla men det innebär samtidigt ett effektivt sätt att tömma vattenresvoaren. Med bjälksättsdammen sjunker vattennivån ner tills bjälken tar vid och hindrar vattnet. Den i sin tur kan då höjas och tappningen fortsätta ner till nästa bjälke osv., ett slags trappstegsförfarande (BILD 12). Förutom att bjälksättstekniken medförde att hushållningen med vattnet blev betydligt bättre innebar det att hela slussbredden kunde nyttjas. Detta var inte minst av betydelse vid timmerflottningen då en större mängd stockar snabbare kunde passera genom dammslussen. Inom flottningsverksamheten var man därför snabb med att anamma och utveckla denna nya teknik. 26 26 Estberg, K. Huru bör byggandet i ett bivattendrag utföras för att med minsta möjliga vattenförbrukning möjliggöra en billig och snabb utflottning av flottgodset. Svenska Flottningschefsföreningens årsbok. 1926. - 24 -
BILD 12. Principer för dämning med luckdamm (1) respektive bjälksättsdamm (3). Luckdämmet justerades i höjdled genom att bända luckstolpen med hjälp av spett. Luckstolpen låstes sedan önskad position med järnbygel (2). Bjälkdämmet justerades med hjälp av spelanordning (4). Foto: Erik Törnlund, 2007 (1-2, 4). Miguel Jaramillo, 2003 (3). Bjälksättsdammen krävde en helt annan teknisk lösning vid justeringen av dämmet jämfört med den tidigare luckdammen. Det fasta spelet (se BILD 12:4) för detta introducerades vid ungefär 1930 men redan tidigare återfanns det under en ytterst kort period, ca 1925-30, en enklare lösning av denna teknik. Det var frågan om en (här benämnt) enklare vinsch med vajer och spel. Spelet, vilket reglerade bjälkdämmet, stod vid sidan på landarmen och från den löpte vajrar upp mot stolparna (löpare) och nedåt, via taljor, till bjälkarna. Det var inte frågan om något spel som satt fast i själva utskovet. Denna tekniska lösning är ytterst sporadisk förekommande och därmed mycket unik. Det finns i dag fyra (4) bevarade dammanläggningar som har en sådan teknisk lösning inom Västerbottens län (BILD 13). - 25 -
BILD 13. Få bevarade och mycket unika exempel på teknisk lösning vid justering av bjälkdämmen. Spelanordning vid sidan av stolparna, tillverkade av trä, med taljor genom vilka vajrar löper. Vajrarna är sedan fästa vid bjälkarna med hakar. Lillvalvattendammen (nr 161), Valvattenbäcken, Gideälven (1-2) respektive Strutendammen (nr 526), Hjuksån, Vindelälven (3-4). Foto: Erik Törnlund, 2007 (1-2) och 2003 (3-4). 3.3 Förekomst av olika kategorier dammanläggningar Utifrån indelningen av kategorier dammar utifrån utskovets konstruktion och material samt dämmets reglering, kan en tydlig fördelning urskiljas. De mest representerade är dammar med utskov av huggen och kilad sten och med dämmen av bjälksättar på fasta spel (kategori IIC), samt de med utskov av betongplattor och bjälksättsdämmen (kategori IVC). Hursomhelst, fördelningen av de olika kategorierna (kombinationerna) framgår tydligt (TABELL 2). Hur förhållandet ser ut efter respektive älvdal framgår i BILAGA 2. - 26 -
Dämme Reglering Justering Utskov Material I.Trä II.Sten Betong: III.Helgjuten IV.Plattor Lucka A. Manuellt 20 13 15 5 Sätte B. Vinsch 0 3 1 0 C. Spel 3 65 19 77 Lucka o Sätte 1) D. Vinsch 0 0 0 0 E. Spel 0 8 1 2 F. Saknas 1 2 0 4 O. Regl./justering borta, 44 47 30 25 endast utskov kvar TABELL 2. Antal och fördelning av de olika kategorierna dammanläggningar som ligger till grund för kulturhistorisk bedömning. Anm: N=385. Källa: BILAGA 1. För att underlätta översikten har som tidigare nämnts de respektive kategorierna, sammanlagt 28 stycken, delats in i en skala om sju (7) grupper med avseende på förekomst. I BILAGA 1 står detta redovisat under rubriken typförekomst (1-7). Grupp 1 återspeglar de kategorier dammar som förekommer mest och därmed är vanligast, grupp 2 de kategorier som är ganska vanligt förekommande osv. De kategorier dammanläggningar som är minst representerade och ovanligast tillhör således grupp 7 (TABELL 3). - 27 -
GRUPP Kategorier Antal 1 IF-IVF, IO-IVO 153 2 IVC 77 3 IIC 65 4 IIIA, IIIC 34 5 IA, IIA 33 6 IVA, IIE, IIIE 14 7 IIIB, IVE, IIB, IC 9 TABELL 3. Fördelning av de olika kategorierna dammanläggningar i grupper (1-7) med avseende på förekomst. Anm: N=385. Källa: BILAGA 1. 3.4 Kulturhistorisk bedömning och bevarandevärdering En sammanfattning Bedömningen av det kulturhistoriska bevarandevärdet hos varje dammanläggning har, som tidigare beskrivits, utgått från kategori och förekomst av olika dammar samt uppskattning av respektive dammanläggnings status, representativitet och omgivande faktorer. Jämfört med tidigare inventeringar av dammanläggningar (2003/2005) klassas i den här undersökningen (2007) betydligt fler dammar som bevarandevärda. Som tidigare nämnt har jag delat in de bevarandevärda dammarna i två undergrupper: prioritet 1 respektive prioritet 2. Tillsammans motsvarar de båda drygt fyra gånger fler än vad tidigare naturvårdsinventeringar föreslagit. Vidare har gruppen där bedömningen tidigare betecknats som osäker, vet ej, minskat med ungefär två tredjedelar (TABELL 4). - 28 -
Naturvårdsinventering Kulturhistorisk värdering 2003/2005 2007 Bevarandevärda 44 199 Prioritet 1 151 Prioritet 2 48 Ej bevarandevärda 225 156 Vet ej 106 Utred vidare 30 TABELL 4. Antal dammanläggningar inom Västerbottens län som bedömts som bevarandevärda, ej bevarandevärda samt kräver vidare utredning. Utgångspunkt från naturvårdsinventering (2003/2005) respektive föreliggande kulturhistoriska värdering (2007). Anm: N=385. Källa: Databas Damminventering. Länsstyrelsen i Västerbotten. 2007. CD-skiva erhållen av Tommy Vennman, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbotten (2003/2005). BILAGA 1 (2007). 3.5 Dammarnas Top of the line Några nedslag när det gäller bevarandevärda dammanläggningar och situationen efter respektive älvdalar inom Västerbottens län 27 3.5.1 Ångerman- och Gideälven Dessa två älvdalar innehåller en stor mängd välbehållna och fina exemplar på olika äldre dammanläggningar. Jag är beredd att sträcka mig så långt och framhålla att dessa två intar en klar tätposition i Västerbottens län i detta avseende. Dels tycks graden av utrivningar av gamla dammanläggningar inte varit så stor jämfört med andra älvar, och dels är de dammar som fortfarande finns kvar välkonstruerade och välbevarade. Ett stort antal är nämligen uppförda i kilad och huggen sten, speciellt efter Gideälven. Sist men inte minst återfinns en bra spridning av olika kategorier dammar efter de här två älvdalarna, det återfinns såväl vanligt förekommande dammkategorier liksom unika såna. När det gäller Ångermanälven kan luckdammen med timrat utskov, Lill-Grytsjödammen (IDnr 0, se BILAGA 1), framhållas som bra exempel på kvarndamm med tillhörande skvaltkvarn. Området är ett bra exempel på en sammanhållande kulturhistorisk miljö och aktivt förvaltande 27 I denna genomgång har ett flertal mindre vattendrag lämnats åt sedan. Det handlar vattendrag där antalet bevarade och i kulturhistoriskt avseende intressanta dammanläggningar är ytterst få. Jag hänvisar här till BILAGA 1. - 29 -
av en sådan. Dammen Bosjön-Holmsjön (nr 44) är ett exempel på flottningsdamm med timrat utskov och fast spel för bjälksättar. Detta är ett av tre exemplar i hela Västerbotten av just denna kategori (IC). Detsamma kan sägas om Torvsjödammen (nr 33), även det exempel på unik kategori (IIB). Andra dammar att framhålla samtliga flottningsdammar är Lillsämsjödammen (nr 14), Långådammen (nr 36) och Sämsjödammen, Sämsjöån (nr 40). Den sistnämnda med en fullständigt unik och storstilad stensättning av utskovet och själva inloppet till slussen. Två andra dammanläggningar att framhålla är de som finns i anslutning till Dalsjöfors kraftverk, nämligen Djuptjärndammen och (nr 37) och Dalsjöfors kraftverksdamm (nr 36). Efter Gideälven återfinns som nämnt ett stort antal dammar med utskov av kilad sten, exempelvis kan dammarna efter Valvattnet framhållas, Storvalvattendammen (nr 160) och Lillvalvattendammen (nr 161) framhållas. Den sistnämnda med handspel och vinsch för justeringen av bjälksättarna (kategori IIB, se tidigare bild och beskrivning). Andra exemplar av kategorin IIC att nämna är den gamla flottningsdammen nedströms Yxsjön (nr 163) respektive Oxsjön (nr 144). Ett fint exemplar av dammanläggning med två slussintag och fin stenläggning är Gransjödammen (nr 174). Dammen vid Mitt-Tallsjö (nr 176) är vidare ett pompöst och välbevarat exemplar av damm med helgjutet utskov (IIIC). Uppströms Tjesjön finns vidare ett bra exemplar av flottningsdamm med utskov bestående av betongplattor, kategori IVC (nr 156). 3.5.2 Lögdeälven och Leduån Förhållandet efter dessa två respektive älvar kan kännetecknas av ömsom vatten, ömsom vin. Lögdeälven (tillsammans med Skellefteälven) torde vara den älvdal inom Västerbottens län där minst hänsyn tagits till kulturmiljön beträffande historiska dammanläggningar. Ett stort antal dammar, framförallt från flottningsepoken, har rivits ut, exempelvis efter Mjösjöån och Karlsbäck. Här har många och stora kulturhistoriska värden försvunnit. Ljusglimtar är dock den väl bevarade och sammanhållna miljön vid Baksjöliden, Baksjöbäcken (nr 219). Här återfinns skvaltkvarn, spånhyvel och rester av elkraftverk i anslutning till dammen (se tidigare bilder och beskrivning). Vid utloppen av Storholmsjön (nr 210) respektive Långviskasjön (nr 213) efter Holmträskbäcken återfinns bra exemplar av, dock något förfallna, flottningsdammar med utskov av helgjuten betong (IIIC). Ett annat bra och väl bevarandevärd damm är den vid Vaksjön, Vaksjöbäcken (nr 221) då den tillhör en relativt ovanlig kategori (IIIA): luckdamm med utskov av helgjuten betong. En ytterligare - 30 -
bevarandevärd damm ligger vid Svanasjöns utlopp (nr 212), Holmsjöbäcken, vilken är av kategorin IVC. Efter Leduån, vilket samtidigt är ett mindre vattendrag som därmed har färre dammanläggningar, återfinns dock dammanläggningar som får en att tänka på årgångsvin av synnerligen god kvalité. De som åsyftas är de tre bruksdammarna (nr 236, 237 och 238) som ligger i anslutning till Olofsfors bruk. Dessa dammar är vackert uppförda och ger ett monumentalt intryck, de är också välbevarade. Till detta ska även adderas att de ingår i en kulturmiljö kring Olofsfors bruk och ska därmed anses som väl bevarandevärda. 3.5.3 Öreälven och Hörnån Efter Öreälven återfinns ett relativt stort antal dammar av olika kategori. Exempelvis kan framhållas den nyligen restaurerade Hålbäcksdammen (nr 281), en luckdamm med timrat utskov och tillhörande timmerränna (kategorin IA). Bra exemplar av dammar med utskov av huggen och kilad sten (IIIC) återfinns efter Sörbäcken (nr 256) och vid utloppet av Vajträsket (nr 272). Bra och väl bevarandevärda exemplar på dammar med dubbla utskov (kategori IIE) återfinns nedströms Vargträsk (nr 250) och vid utloppet av Gubbträsk (nr 255). Vid utloppet av Tällvattsjön återfinns ett bra exemplar av kategorin IVC (nr 247), liksom Lilldammen vid Stormyran (nr 273). Sist men inte minst återfinns Örträskdammen (nr 249), en välkänd och unik anläggning. Hörnån innehåller relativt fåtalet bevarandevärda dammar. I huvudsak är det frågan om dammen vid Torrsjön, kategori IIA (nr 301) samt de två vid utloppen av Lillarmsjön (nr 304) respektive Storarmsjön (nr 305), båda kategori IVC. 3.5.4 Umeälven Precis som dess största biflöde, Vindelälven, innehåller Umeälven en stor mängd olika typer och variationer när det gäller kategorier av dammar. Några fåtal kan bara framhållas här och hänvisning till BILAGA 1 för vidare studier rekommenderas. Eftersom Umeälven rymmer ett stort avrinningsområde och därmed en stor mängd historiska dammanläggningar, märks inte åverkan på och kring dammarna i form av olika ekologiska åtgärder av jämfört med mindre älvar, exempelvis som fallet är med lämningarna efter Lögdeälven. Exempel på större bivattendrag efter Umeälven som innehåller flertalet dammar av olika kategorier är Lycksabäcken. Efter detta vattendrag återfinns exempelvis Hörningsdammen (nr 357), Åtjärndammen (nr 373) och Lycksmyrdammen (nr 396) som bra exempel på kategorin - 31 -
IIC. Vidare finns här Bolagsdammen (nr 389) respektive Nedre Långtjärndammen (nr 368) vilka är väl bevarandevärda exempel på kategorin IVC. I anslutning till förstnämnda ligger dessutom spår av kvarnbyggnad och ränna. Fler exempel på spår av tidigare historisk verksamhet i direkt anslutning till själva dammanläggningen återfinns vid Rönnholmsdammen (nr 449), Volvobäcken. Här återfinns en upprustad och välbevarad vattenränna och kvarnhus. Detta är en damm av kategorin IA, dvs. en mycket ovanlig kategori (timrat utskov och luckor som dämme). Detsamma kan sägas om Kvarn- och sågdammen (nr 427) vid Havsjöbäcken. Ett annat exempel på unik och bevarandevärd dammanläggning är Torpstadammen (nr 432), Torpstabäcken. Detta är frågan om en damm av kategorin IC, dvs. timrat utskov och med fast spel för bjälksättar, en ytterst ovanlig kombination med andra ord. Sammanlagt återfinns det tre (3) av denna kategori bevarade i hela Västerbottens län. 3.5.5 Vindelälven Likt Umeälven finns det ett relativt omfångsrikt och varierat utbud av olika dammanläggningar, de flesta f.d. flottningsdammar, efter Vindelälven. Återigen måste jag hänvisa till BILAGA 1 för närmare och vidare information om de olika dammarna. Långt ner efter älvdalen, vid bivattendraget Rödån, återfinns en välbevarad och bevarandevärd kvarndamm vid Kvarnsvedjan (nr 486). Efter Hjuksån återfinns ett flertal gamla flottningsdammar som kan vara värd att framhålla. Hit hör exempelvis Mjösjödammen (nr 506) av kategorin IIA, dvs. utskovet av huggen och kilad sten och luckor till dämme. Här återfinns även Lappängesdammen (nr 505), kategorin IIC, och den mycket unika Strutdammen (nr 526) vars utskov består av helgjuten betong. Den har ett bjälkdämme som justeras med handspel och vinsch, dvs. kategorin IIIB (ett av tre exemplar i hela Västerbotten). Efter Åman återfinns den väl bevärandevärda Åmseledammen (nr 530) som ansluter till kvarn och kraftverk via tub. Ett lika bevarandevärt exemplar efter samma vattendrag är Norstdammen (nr 532), en kombinerad kraftverks- och flottningsdamm av kategorin IIE som är mycket välbehållen. Andra exempel bevarandevärda dammar är Lapptjärnsdammen (nr 640) och Lappträskdammen (nr 641) vid Ruskträskbäcken. Den förstnämnda är av kategorin IIIA och den andra IIC. Även Aggträskdammen (nr 648) av kategorin IIA ska nämnas i detta sammanhang. Till sist, en annan dammanläggning som förtjänar omnämnande är - 32 -
Stagglisjöbäckdammen (nr 620), Abmobäcken (Gargån). Detta är en kombinerad kvarn- och flottningsdamm av kategorin IIE, dvs. utskovet är av huggen kilsten och med två slussar. 3.5.6 Sävar- och Rickleåarna Dessa två mindre älvar präglas precis som Lögdeälven av att flertalet äldre dammanläggningar rivits ut. Många av dem som återstår är dessutom förfallna då timrade utskov och luckor är märkta av tidens tand. Dit hör exempelvis Långträskdammen (nr 725) och Mellandammen (nr 726) efter Sävarån. Båda tillhör kategorin IA och väl värda att se innan de är helt raserade. Efter samma vattendrag kan framhållas Lossmendammen (nr 727), exempel på kategorin IIA (ovanlig) respektive dammen vid Ytterstträsk (nr 708), det enda kvarvarande exemplaret av kategorin IVC efter Sävarån. Efter Rickleån är situationen dock bättre. Här kan framhållas Lapptjärndammen (nr 789), ett av de bättre exemplaren av en fd. flottningsdamm med utskov av timring och luckdämme (kategorin IA) som fortfarande är relativt välbevarade inom Västerbottens län. En annan bevarandevärd damm är Svartådammen (nr 787), liksom Lidträskdammen (nr 763) respektive Granträskdammen (nr 762), exempel på kombinerade flottnings- och kraftverksdammar (samtliga av kategorin IIIC). 3.5.7 Bure-, Skellefte- och Kågeälvarna Överlag får man intrycket av att efter dessa älvar har ett mycket stort antal historiska dammanläggningar rivits ut, framförallt slås jag av detta när det gäller Skellefteälven och specifikt spåren från flottningsepoken. Tidigare har här funnits sammanlagt 158 flottningsdammar. 28 I den här undersökningen ingår dock endast 25 dammanläggningar från denna älv i den kulturhistoriska värderingen. Ett stort antal dammar har alltså försvunnit genom utrivning eller är på annat sätt inte representativa för närmare kulturhistorisk värdering. Efter Skellefteälven återfinns dock exempelvis Bredträskdammen (nr 904) som är ett välbevarat exemplar av en luckdamm med utskov av kilsten (kategori IIA). Två andra dammar som ska framhållas är dels Svanseledammen (nr 895), vilken utgör en central och avgörande funktion för komplexet kring Svansele dammängar, och dels Hornträskdammen (nr 28 Törnlund 2006 (b). - 33 -
941). Här är dock dämmena utrivna och endast stolparna återstår. Själva utskovet, av huggen och kilad sten, återstår och dammen fungerar idag som överfart. En sammanhållen kulturmiljö återfinns vidare vid Klintforsfallet (nr 931). Själva dammbyggnaden är utriven och endast rester återstår. Den övriga bevarade miljön fyller dock ett stort komplex av olika vattenkraftsrelaterade och historiska verksamheter. Efter Bureälven återfinns exempelvis Lappvattshedens kvarn (nr 847) som kan framhållas. Dammanläggningen (kategori IIIA) är mäktig och välbevarad och ligger i anslutning till en större vattendriven kvarn. En betydligt mindre damm, men likväl bevarandevärd, är Örvattendammen (nr 856) som har ett utskov av huggen och kilad sten och dämme i form av luckor (IIA). Slutligen, efter Kågeälven återfinns två dammar som ska ses som bevarandevärda, dels Klintträskdammen (nr 977), en välbevarad f.d. flottningsdamm av kategorin IIIC, och dels Åängesdammen (nr 972) vilken är en nyligen upprustad anläggning av kategorin IIA. - 34 -
4. Enskilda dammanläggningar i det omgivande kulturlandskapet Mot en modell för bevarandestrategier 4.1 Historien om en damm I begynnelsen var kärret, gräftan och Jussi. 29 Första raden, första kapitlet i Väinö Linnas trilogi om nybyggare och torpare i finska skogarna. Bortsett från den specifika platsen, historiska omständigheter och namnet på personen äger företeelsen giltighet även i vårt västerbottniska landskap. Platsen skulle kunna vara trakterna kring Sorsele, Vilhelmina eller Kalvträsk någon gång under 1800-talets mitt och syftet detsamma för den agrara befolkningen: att dika, bryta och odla upp markerna för sin existens. Det handlar om att få sin försörjning i en del av landet som präglades av hårt klimat, begränsade förutsättningar för jordbruk och sparsam bebyggelse. Kolonisatörer och småbrukare är beroende av jakt och fiske, de små jordplättarna som ger korn och potatis, men framförallt är boskapsskötseln viktig och intill helt avgörande för uppehället. 30 Av den anledningen blir höproduktionen central i den lokala försörjningen i 1800-talets norrländska agrara lokalsamhälle. Raningsmarkerna slås och för att utveckla produktionen ytterligare - storsvagåren ligger färskt kvar i minnet - anläggs översilningsängar och dammängen. Här uppförs nu en ängesdamm. För att kunna framställa sitt mjöl byggs något år senare en skvaltkvarn i anslutning till dammen: dammvallarna förstärks och anläggs högre för att klara mer dämningskapacitet. När vi kommer fram till 1880-talet börjar ängesdammen att även användas för timmerflottning: bättre dammluckor och timmerränna plussas på den redan befintliga dammen. Det industrirelaterade skogsbruket har slagit igenom på allvar. Detta utgör ryggraden i landet industrialisering och är omvälvande för det lokala samhället: löneinkomster blir möjligt, skogsbolag köper upp skogsmarker och fler nybyggen anläggs. En ökande befolkning innebär även en ökad lokal efterfrågan på inte minst byggnadsvirke och sågad plank. De intilliggande gårdarna har stigit i antal och bildar nu en by där folk går ihop och anlägger en mindre vattensåg nedan dammen: ytterligare sluss med luckor tillkommer. 29 Linna, V. Högt bland Saarijärvis moar. Wahlström & Widstrand: Stockholm. 1959, s 5. 30 Arell, N. Kolonisationen I Lappmarken: några näringsgeografiska aspekter. Esselte studium: Stockholm. 1979. Mörner, M. The colonization of Norrland by settlers during the nineteenth century in a broader perspective. Scandinavian Journal of History 7: 315-37. 1982. - 35 -
Vid slutet på 1920-talet har dock den gamla dammen med utskov av timrad fura sett sina bättre dagar. Flottningsföreningen bygger om den med senaste tekniken och den får ett helt nytt utseende: av betong helgjutet utskov, bjälksättar med spelanordning. Borta är även den gamla timmerrännan, välrensad och kanaliserad är nu istället sträckan nedströms slussen. Ängesdammen har hursomhelst tjänat ut sin roll vid det här laget: mer åker har brutits under två generationer och konstgödning gör så att djurfodret - bildligt och faktiskt - skjuter i höjden som aldrig förr. Moderna tider så det förslår, och det stannar inte med det: belysningsföreningen anlägger ett mindre elkraftverk nedanför dammen och ansluter en tub från ett mindre nyanlagt utskov genom dammvallen, vägg i vägg med slussen för flottningstimmret. Det handlade om att nyttja fallet på drygt två meter. Under krigsåren rivs skvaltkvarnen och blir till träkol, vattensågen försvinner ytterligare några år senare. Ytterligare ett decennium senare upphör belysningsföreningen: vattentuben rivs, generatorn monteras ner och säljs. Det stora kraftverket efter huvudälven, anlagt av det statliga vattenkraftbolaget, står nu för elproduktionen. Tio år senare flyter de sista stockarna genom dammens sluss. Flottningsföreningen flyttar ut, sportfiskarna gör entré. Något decennium senare är de i gott sällskap med ekologer och biologer: dammen bör nu rivas (den är dessutom ful, ty betong är betong vilket får en del att associera till en grådaskig dag i forna öststaterna. Knappast något som kultur n ska bemöda sig om att spara). Ökad biodiversitet med ett antal procentenheter och förhoppningar om växande fisketurism i ett samhälle präglat av utflyttning och allehanda projekt med Iteracyklar och IT-boomar som passerat: miljöprövning och domstolsutslag, upphandling av grävmaskinsarbete. Dammens fortsatta öde är beseglat. Vi stannar upp och spolar tillbaka. En dag för 150 år sedan: kolonisatören med gräftan i stadigt grepp, svingar och driver ner den i marken i ett första tag: - Å hä är så bö örjas he nu. 31 31 Linna 1959, s 9. - 36 -
4.2 Delarna som ger helheten Ett sociotekniskt anslag i en bevarandestrategi för äldre dammanläggningar Det ryms mycket civilisation och samhällsutveckling i en äldre dammanläggning. I teoretisk mening kan denna företeelse anknytas till det som i teknikhistoriska sammanhang brukar benämnas som tekniska system, uttryck i infrastruktur som transportsystem, energisystem, telekommunikationssystem mm. I denna ansats ligger betydelsen av att se dessa tekniska system i ett historiskt och samhälleligt perspektiv: det handlar inte bara om artefakten i sig - exempelvis den enskilda dammens konstruktion - utan även hur olika faktorer som naturgivna förhållanden, politiska, sociala och ekonomiska förhållanden, teknologisk utveckling, institutionella regelverk mm, påverkat uppbyggnad och förändring av olika system. Av den här anledningen kan benämningen sociotekniskt system användas för att illustrera och beskriva olika historiska dammanläggningar. 32 Ansatsen ligger snubblande nära det systemperspektiv som framhålls i bevarandefrågor kring kulturmiljöer, dvs. betydelsen av att se till ett kulturhistoriskt helhetsperspektiv. 33 När det gäller exempelvis bevarande efter flottningsepoken har liknande systemansats beskrivits och under senare tid åtminstone diskuterats: det handlar om att arbeta för en modell där en sammanhållen flottningsmiljö bevaras, avgränsat efter en forststräcka, ett lite längre vattendrag eller dylikt. I denna miljö framhålls sammanhanget hos olika flottledskonstruktioner; olika typer av ledarmar, flottningsdammar mm., men även flottningskojor och båtdrag etc. På detta sätt åskådliggörs och illustreras ett annars så rätt komplext och vidträckt transportsystem. 34 32 Hughes, T P. The Evolution of Large Technological Systems. Bijker, W E., Hughes, T P., Pinch, T J (ed). The Social Construction of Technological Systems. Cambridge, Massachusetts, London. 1987. Kaiser, A, I Fädrens spår... Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar. Stockholm. 1994. Jakobsson, E, Industrialiseringen av älvar. Studier kring svensk vattenkraftsutbyggnad 1900-1918. Diss. Göteborg 1996. Summerton, J. Stora tekniska system. Blomkvist, P, Kaijser, A (red). Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv. Stockholm. 1998. 33 Se exempelvis, Vad berättar en by? Om äldre kulturmiljöer i odlingslandskapet. Studier till kulturmiljöprogram för Sverige. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 1993. Sporrong, U. Odlingslandskap och landskapsbild. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 1996. Dedering 2001. 34 Boman, L-G. Flottledslämningar i Pite älv och några av dess biflöden en granskning med avseende på kulturhistoriska värden. Rapport. Luleå. 2002. Johansson, L. Flottningslämningar i Byskeälven dokumentation och kunskapssammanställning samt bevarandeförslag, sträckan Gideonholmen-Strandfors. Skellefteå Museum. Skellefteå. 2002. Törnlund 2006 (a). Törnlund 2007. - 37 -
På ett liknande sätt kan en bevarandestrategi för äldre dammanläggningar te sig. Det som ska betonas är just att det inte bara är själva dammanläggningen som är av betydelse. Dammen i sig ingår nämligen i ett större sammanhang; uttryckt i ett fysiskt kulturlandskap vilket präglats av människans utveckling under årtionden. Tiden mellan kolonisatörens första tag med gräftan och flottningens upphörande innehåller mer än bara teknologisk utveckling i att bemästra och nyttja en dammkonstruktion, det handlar även om hur det lokala samhällets relation till omvärlden förändrats över tid. Exempelvis, en ängesdamm i trakterna av Sorsele hade kanske aldrig kommit till utan statsmaktens intentioner, genom att till exempel erbjuda 15 års skattefrihet, för att få kolonisatörer att slå sig ner i dessa trakter. Vidare, den gamla ängesdammen hade säkerligen aldrig byggts om till en flottningsdamm utan en kraftig internationell efterfrågan på våra skogsprodukter. Detta i sin tur kan förklara hur flottningsdammen byggdes om och förbättrades genom införande av ny teknik allteftersom flottningsepoken pågick, liksom hur institutionella regelverk om hur vattendragets skulle nyttjas utformades i och med 1880 års flottningslag. Detta regelverk blev fortsättningsvis av betydelse när ett kraftverk uppfördes i anslutning till dammen vilket å sin sida återspeglar ett ytterligare steg i vårt samhällsbygge: ett fast ljussken från en elektrisk lampa var något helt annat än vad föregående kolonisationsepok hade att erbjuda. När det gäller bevarandet av äldre dammanläggningar ska man analysera detta och låta bedömningen utgå ifrån tre nivåer: 1. Den enskilda dammanläggningen 2. Dammanläggningens närmiljö 3. Dammanläggningen i vattendragets kulturlandskap Den första nivån, den enskilda dammanläggningen, motsvarar i stort innehållet i denna rapport. Här ligger fokus på hur olika kategorier dammanläggningar uppförts; vilket ändamålet med dammen har varit och vilken den tekniska utformningen är. I rapporten har varje damm utvärderats utifrån dessa egenskaper och bedömts när det gäller bevarandevärdet. Den andra nivån har i den här rapporten endast berörts delvis eftersom inventeringsmaterialet inte tillåter en mer omfattande analys. Här handlar det om att se till olika aktiviteter och spår av lämningar i direkt anslutning till dammanläggningen. Här kan exemplet med tidigare redovisade dammen vid Baksjöbäcken, Lögdeälven nämnas (se BILD 2). Här återfinns - 38 -
skvaltkvarn och spånhyvel och spår av tidigare elkraftverk. Ett annat exempel är bruksdammarna i anslutning till Olofsfors bruk, Leduån. BILD 14. Svansele dammängar. Vy över vattendrag i kulturlandskapet (nivå 3) Foto: Jan Norrman, 1995. För att begripa en historisk utveckling och kunna förklara och illustrera denna för både vår sam- och framtid är det av betydelse att dammarna i sådana samlade kulturmiljöer står kvar. En förfallen och övergiven skvaltkvarn allena intill ett vattendrag säger inte så mycket, men har den en ränna ansluten från en ovan placerad damm så klarnar bilden betydligt. I en än mer komplex kulturmiljö som Olofsfors bruk blir det än väsentligare med ett bevarande av dammarna. För att hårdra det hela: om hela bruksmiljön i Olofsfors av en och flera anledningar skulle rivas ut, med undantag för Herrgården, skulle återstoden bli rätt så obegriplig för kommande generationer. Bodde man i sådana här hus i ett brukssamhälle? Var framställdes järnet? Arbetade man överhuvudtaget här? Stod masugn och smedjan någonstans uppe i skogen? Ett liknande scenario slås man faktisk av idag när man besöker resterna av sågverkssamhällen efter den norrländska kusten, exempelvis det som låg vid Bagggböle, strax ovan Umeå efter älven. Herrgården står kvar: sågverk, arbetarbostäder, verkstäder m m är dock fullständigt borta och övervuxna. Större delen av den mäktiga ledarmen utefter forsen och i anslutning till sågverket finns dock kvar. Hursomhelst, ser vi till de gamla svart-vita fotografierna från andra - 39 -
hälften av 1800-talet över området kan man undra om man överhuvudtaget befinner sig på samma plats. 35 BILD 15. Exempel på delar i helheten. Historiska spår i anslutning till dammanläggningar. Holmsjöbäcken, Lögdeälven. 1: Två infrasystem möts. Enkla träkistor på vardera sidan vattendraget, mycket välbevarade av sitt slag (se ID-nr 209, BILAGA 1). Ovan flottleden går gamla landsvägen mellan Bjurholm och Vilhelmina. Brofästet av fint huggen och kilad sten. Ca 250 m nedströms enkelkistorna låg tidigare en ränndamm vilken revs på 1940-talet. 2: Välbevarad stöttbotten, ca 25 meter lång och lagd i tre etager, efter sprängd kanal. Platsen omkring 200 meter nedströms flottningsdamm (nr 213). Den ursprungliga strömfåran flyter vid sidan av kanaliseringen. Även denna flottningslämning tillhör idag en raritet då de flesta av den här konstruktionstypen rivits ut. Foto: Erik Törnlund, 2007 (1). Emma Törnlund, 2007 (2). Den tredje nivån förstärker helheten i den historiska utvecklingen ytterligare: här fylls perioden mellan det första taget med gräftan och flottningsnedläggningen med fler företeelser och lämningar. Här beaktas hela vattendraget och de kulturmiljöer som omger detta. 35 Se vidare exemplifieringar av den här typen av helhetsperspektiv i Pettersson 2006. - 40 -
Översiktsbilden av dammanläggningarna i Hjuksåsystemet (FIGUR 2) kan sägas illustrera detta förhållande. Till detta ska adderas spår av olika lämningar efter vattendraget och mellan dammanläggningarna. Systemet med ängesdammar blir svårare att förstå om inte ängena och dess lador samtidigt får stå kvar, eller vice versa. Flottningssystemet blir knappast begripligare för kommande generationer om alla flottningsdammar rivs ut, alternativt alla konstruktioner i form av ledarmar mm. ned- och uppströms dammarna elimineras, eller än värre: att samtliga spår efter denna epok rivs bort. Redan idag förekommer dubiösa påståenden om flottningsepoken och dess kulturhistoriska lämningar, påståenden som i en del fall tangerar rena historierevisionistiska nivåer. 36 Hur kommer det då att se ut i framtiden? Hursomhelst, det är vi som bestämmer vilken historia vi ska bevara och förmedla åt framtiden. Ingen annan gör det åt oss. 36 Törnlund 2007, fotnot 15 och 16. - 41 -
Källor och litteraturförteckning Otryckta källor Folkrörelsearkivet, Umeå Lögde älvs flottningsförenings arkiv F.V. Dammar. Holmsjöbäckens nedre; Holmsjöbäcksdammen (rännintag). Umeå flottningsförenings arkiv J.I. Kartor, rullade. Hjuksån, nr 22-28. F. XI: 9. Flottledshandlingar, Hjuksån II. Övriga opublicerade källor Databas Damminventering. Länsstyrelsen i Västerbotten. 2007. CD-skiva erhållen av Tommy Vennman, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbotten. Törnlund, E. Sammanställning av flottledsinventeringar med avseende på kulturhistoriska spår efter flottningsepoken, delar av bivattendraget Hjuksån, Vindelälven. CD-skiva. 2003. Törnlund, E. Kartläggning av flottleder i Bottenviks- och Bottenhavsdistriktet med utgångspunkt från historiskt källmaterial En metodbeskrivning. Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen Västerbotten. Opublicerad rapport. Umeå. 2006 (b) Törnlund, E. Flottningsmiljön efter Laisälven. Underlag för kulturreservatsbildning. Rapport. Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. Umeå. 2007. Officiella tryck SFS 1988:950, Lag om kulturminnen m m. SFS 1998:808, Miljöbalken. - 42 -
Litteratur Anon. Strömbyggnader och flottning i åar och bäckar. Årsskrift från föreningen för skogsvård i Norrland. 1898. Arell, N. Kolonisationen I Lappmarken: några näringsgeografiska aspekter. Esselte studium: Stockholm. 1979. Bogren-Ekfeldt, B. De högg i sten. Om stenarbetare och konsten att kila sten. Härjedalskultur 1. Jämtlands läns museum. 1988. Boman, L-G. Flottledslämningar i Pite älv och några av dess biflöden en granskning med avseende på kulturhistoriska värden. Rapport. Luleå. 2002. Bunte, R., Gaunitz, S., Borgegård, L-E. Vindeln. En norrländsk kommuns utveckling 1800-1980. Lund. 1982. Carlsson, R L. Ny typ av flottledsdammar. Svenska flottledsförbundets årsbok. 1934. Dedering, C. Kulturhistoria ur dimman Emåns avrinningsområde. Kalmar. 2001. Dedering, C. Mest pengar vinner!?. Biodiverse. Årg 10, Nr 2: 14-15. 2005. Dedering, C. Natur/fiske och kultur vid restaurering av vattendrag konflikter eller kompromisser? SFL-Nytt. Nyhetsblad för Svenska Föreningen för Limnologi. Nr 24; 3-4. 2006. Emanuelsson, U. At förwandla myror til äng. Pettersson, B. Svanberg, I. Tunón, H (red), Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1. Stockholm. 2001. Estberg, K. Huru bör byggandet i ett bivattendrag utföras för att med minsta möjliga vattenförbrukning möjliggöra en billig och snabb utflottning av flottgodset. Svenska Flottningschefsföreningens årsbok. 1926. Hughes, T P. The Evolution of Large Technological Systems. Bijker, W E., Hughes, T P., Pinch, T J (ed). The Social Construction of Technological Systems. Cambridge, Massachusetts, London. 1987. Jakobsson, E, Industrialiseringen av älvar. Studier kring svensk vattenkraftsutbyggnad 1900-1918. Diss. Göteborg 1996. Johansson, L. Flottningslämningar i Byskeälven dokumentation och kunskapssammanställning samt bevarandeförslag, sträckan Gideonholmen-Strandfors. Skellefteå Museum. Skellefteå. 2002. Kaiser, A, I Fädrens spår... Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar. Stockholm. 1994. Kinnman, G. Om flottleder och flottning. Norrländska skogsvårdsförbundets tidskrift. 1917. - 43 -
Linna, V. Högt bland Saarijärvis moar. Wahlström & Widstrand: Stockholm. 1959. Lundén, B. Dammbyggnad med traktor. Svenska flottledsförbundets årsbok. 1951. Miljötillståndet I Västerbottens län. Uppföljning av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen Västerbotten/Skogsstyrelsen. Meddelande 15. 2006. Mörner, M. The colonization of Norrland by settlers during the nineteenth century in a broader perspective. Scandinavian Journal of History 7: 315-37. 1982. Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 5666. 2007. Olsson, A (red). Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Skogsstyrelsen. 1992. Pettersson, N. Svenska industriminnen. Erfarenhet av utveckling och samverkan. Riksantikvarieämbetet. 2006. Spade, B., Brunnström, L. Elkraft och Kraftverk. Västerbotten nr 3. 1992. Summerton, J. Stora tekniska system. Blomkvist, P, Kaijser, A (red). Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt perspektiv. Stockholm. 1998. Sporrong, U. Odlingslandskap och landskapsbild. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 1996. Törnlund, E. Stora skogar av tall. Om flottning, flottledsutbyggnad och förändring av ett naturligt vattendrag från 1800-talet och framåt. Eliasson, P., Lisberg Jensen, E. Naturens nytta. Från Linné till det moderna samhället. Historiska media. Lund. 2000. Törnlund, E. Flottningslämningar i Västerbottens län. Länsstyrelsen, Västerbotten. Meddelande 1. 2006 (a). Unnerbäck, A. Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Riksantikvariatet. 2002. Vad berättar en by? Om äldre kulturmiljöer i odlingslandskapet. Studier till kulturmiljöprogram för Sverige. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 1993. Vennman, T. Damminventering I Västerbottens län 2003. Ett led i arbetet mot miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen, Västerbottens län. Meddelande 8. 2004. - 44 -
7 2005 Ångermanälv. Svartvattendammen Stavselån 1581903 7089804 IIIO Flottning Nej Nej 1 Bjälksättsdamm, helgjuten betong. Sättspelet borttaget, någon bjälke kvar. Troligen uppförd 1920-30-tal. 8 2005 Ångermanälv. Storsjön-Holmträsket Stavselån 1584471 7088381 IIIO Flottning Vet ej Utred 1 Bjälksättsdamm, helgjuten betong. Sättspel borttaget. Bjälkar dämmer. Slussgolv kvar, stockar saknas. Såg/kvarnbyggnad i anslutning. 9 2005 Ångermanälv. Kvarndammen Stavselån 1574689 7091868 IIO Flottning Ja Ja 1 1 Utskov i kilad sten. Två slussar, slussgolv kvar i ena. Sättar o luckor utrivna. Nu gångbro. Uppförd kring 1910-20-tal. Bevarandevärd. 12 2005 Ångermanälv. Övre Kvällådammen Kvällån 1598468 7095718 IO Flottning Nej Utred 1 Utskov i trä, förfallen. Sättspel motsv är borta. Nu ngr sättar som dämmer, ditplacerade på senare tid? Fungerar som gångbro, kvalite? 13 2005 Ångermanälv. Valmvattendammen Kultran 1557850 7099175 IIO Flottning Vet ej Ja 1 2 Utskov i kilad sten. Troligen uppförd 1910/20-tal. Dämme, slussgolv mm helt utrivet. Tjänar som gångbro. 14 2005 Ångermanälv. Lill Sämsjödammen Sämsjöån 1556431 7109402 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Mycket bevarandevärd! Utskov i kilad sten. Sättspel helt intakt. Uppförd 1910-20-tal, troligen ombyggd (sättar/spel) på 1930-talet. 15 2005 Ångermanälv. Djupsjödammen Bredvattenb. 1577923 7104060 IIO Flottning Vet ej Ja 1 2 Utskov i kilad sten, sättar/spel borttagna. Troligen uppförd 1910-20-tal. Kan bevaras. 17 2005 Ångermanälv. Långvattendammen Noreån 1582888 7102031 IIIC Flott./vägbro Nej Ja 4 1 Sammanbyggd med vägbro. Betongutskov, sättar o sättspel intakt. Utrivning ej ekonomisk/praktiskt försvarbart med tanke på vägbro. 19 2005 Ångermanälv. Betsardammen Betsarnbäck. 1588615 7109748 IIIC Flottning Nej Nej 4 Betongutskov, sättar mm borttagna. Fungerar som gångbro. Slussgolv, relativt intakt. 21 2005 Ångermanälv. Jällarsjödammen Jällarbäcken 1561557 7118776 IO Okänt Nej Nej 1 Med största sannolikhet fd flottardamm. Utskov i trä, förfallna luckor och stolpar. Uppförd sent 1800-tal/sekelskiftet 1900. 22 2005 Ångermanälv. Sviksjön-Stamsjön Stamsjöån 1568800 7120170 IIIO Flottning Ja Ja 1 1 Bevarandevärd. Luckdamm med betongutskov med grund av kilsten. Uppförd 1910/20-tal? Nu ansluten vägbro, därav betongutskov. 23 2005 Ångermanälv. Nedstr Lill-Stensjön Bomsjöbäcken 1577790 7121650 IO Flottning Nej Nej 1 Förfallen luckdamm med träutskov, förmodligen från tiden kring sekelskiftet 1900. Förfallet motiverar ej bevarande. BILAGA 1 ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 0 2005 Ångermanälv. Lill-Grytsjödammen Grytsjöån 1487499 7210922 IA Kvarndamm Ja Ja 5 1 Med tillhör. skvaltkvarn från 1915-talet. Restaurerad 1980-tal och i drift. Exempel på sammanhållen miljö. Väl bevarandevärd. Bev. prioritet (1-2)
27 2005 Ångermanälv. Bergvikdammen Stamsjöån 1554250 7122400 IIO Flottning Vet ej Ja 1 2 Utskov av kilsten, slussgolv kvar. Sättar/luckor mm borta. Fungerar som gångbro. 28 2006 Ångermanälv. Långådammet Stamsjöån 1551662 7128722 IIIA Flottning Nej Ja 4 1 Mycket bevarandevärd! Unik i sitt slag (IIIA), luckor relativt intakta o går att underhålla. Betongutskov pekar m uppförande 1920-tal. 29 2005 Ångermanälv. Lill Trehörningen Trehörningsb. 1560470 7123420 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä, luckor/sättar dock borta. Slussgolv kvar, styrkistor ngt förfallna. Uppförd sent 1800 alt tidigt 1900. 30 2005 Ångermanälv. Stor Trehörningen Trehörningsb. 1559241 7126123 IIC Flottning Nej Ja 3 2 Utskov av kilsten, sättspel o slussgolv kvar. Sätt-stolpar av trä. Bevarandeprio. 2 pga ngt förfall (bättre än inget). Uppförd 1920-tal. 31 2005 Ångermanälv. Avasjön Avasjöbäck. 1553159 7130834 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilsten, delar av sättspel kvar. Sättar i funktion. Bevarandevärd (prio 2). Troligen uppförd 1910/20-tal. 32 2005 Ångermanälv. Utlopp Lill Avasjön Avasjöbäck. 1554720 7133750 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä, i princip raserad. Strukturer delvis tydliga. Luckor/sättar mm saknas. Troligen uppförd slutet 1800/början 1900. 33 2005 Ångermanälv. Torvsjödammen Torvsjöån 1570313 7135826 IIB Flottning Vet ej Ja 7 1 Mycket bevarandevärd! Unik i sitt slag (IIB). Kilstensutskov, ngt välvd bro. Vinschspel till sättar. Troligen uppförd 1920-tal. Spara! 34 2005 Ångermanälv. Sämsjödammen Torvsjöån 1558838 7151440 IIIC Flottning Nej Ja 4 1 Väl bevarandevärd damm av sitt slag (IIIC). Välbehållen med sättspel kvar, utskov av helgjuten betong. Uppförd 1920/30-tal. 35 2005 Ångermanälv. Idvattendammen Torvsjöån 1559730 7152737 IIIC Flottning Nej Ja 4 2 Utskov av helgjuten betong, sättspel och sättar kvar. Ngt sämre skick än nr 34. Bevarande enl prio 2. Uppförd 1920/30-tal. 36 2005 Ångermanälv. Dalsjöfors Krvdamm Risån 1556611 7161086 IIIA Kraftverksdm Vet ej Ja 4 1 Utskov av betong och luckor. Tillhörande tub och kraftsverkshus, rödmålat och välunderhållet. Kulturhistorisk bevarandevärd miljö. 37 2005 Ångermanälv. Djuptjärnsdammen Risån 1557560 7161052 IA Kraftverksdm Ja Ja 5 1 Utskov i timrat trä med stenfyllning; luckor i kombination med överfallsarm. Underhållen. intressant i komb med nr 36. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 26 2005 Ångermanälv. Rissjödammen Stamsjöån 1550800 7121900 IIF Flottning Vet ej Nej 1 Damm m kilstensutskov. Sättar o spel borttagna. Fungerar som gångbro, motiverar i sig bevarande. Ålder, troligen 1910/20-tal. typförekomst (1-7)
41 2005 Ångermanälv. Tjusjödammen Sallsjöån 1540920 7115250 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Mkt välbevarad damm med utskov av kilsten, sättspel och sättar kvar. Väl bevarandevärd i sin kategori (IIC). Troligen uppf. 1920-tal. 42 2005 Ångermanälv. Sallsjödammen Sallsjöån 1534880 7119830 IIIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong, sättar/luckor mm borttaget. Fungerar som överfart. Troligen uppförd 1920/30-tal. 44 2005 Ångermanälv. Bosjön-Holmsjön Mesjöbäck. 1543507 7148389 IC Flottning Nej Ja 7 1 Mycket bevarandevärd! Välbehållet utskov av trä. Unik i sin kategori (IC) då endast ett fåtal av denna återfinns i AC-län. 1920-tal (?). 51 2005 Ångermanälv. Rådlösmyrdammen Gråtanån 1539082 7210035 IA Kvarndamm Vet ej Utred 5 Luckdamm med träutskov och spår av ränna. I anslutning till kvarndamm. Troligen andra hälften 1800-tal. Utred bevarande. 53 2005 Ångermanälv. Bletikdammen Gråtanån 1545074 7200966 IIC Flottning Nej Nej 3 Utskov av kilsten. Sättspel o sättar kvar. Rel. välbehållen men dock inte lika monumental som andra i samma kategori (IIC). 1920-tal. 54 2005 Ångermanälv. Stordammet Kvarnån 1568016 7124379 IIC Okänt Nej Utred 3 Svårbedömnd pga mycket dåliga foton (mörker). Vidare utredning/mtrl krävs innan kulturhist. värdering är möjlig. 66 2005 Ångermanälv. 250m uppstr.kyrktjärn Rocksjöbäck. 1558102 7110126 IO Flottning Nej Nej 1 Spår av träkonstruktion i utskov. För övrigt i princip helt raserad. 69 2005 Ångermanälv. Mårdsjödammen Mårdsjöbäck. 1536580 7130741 IO Okänt Nej Nej 1 Utskov av trä, luckor/sättar mm förfallet/borttagna. Trolig flottningsdamm från slutet av 1800-tal/sekelskiftet 1900. 86 2005 Ångermanälv. Utlopp Stor-Grundsj. Mälskarbäck. 1555341 7191033 IO Okänt Nej Nej 1 Träkonstruktion. Funktion okänd. 133 2005 Gideälv. Kvarnmon Tegelträskb. 1603692 7094714 IIC Okänt Nej Utred 3 Trolig flottningsdamm, kilstensutskov med behållet sättspel o sättar. I anslutning till vägbro vilket ekonom/prakt motiverar bevarande. 134 2005 Gideälv. Utlopp Långtjärn Tegelträskb. 1601807 7097288 IIC Flottning Nej Nej 3 Utskov av kilsten, sättar o sättspel kvar. Ser dock ngt förfallen ut. Troligen uppförd 1920-tal. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 40 2005 Ångermanälv. Sämsjödammen Sämsjöån 1549783 7111958 IIO Flottning Ja Ja 1 1 Väl bevarandevärd! Utskov i kilsten, utrivna luckor/sättar mm men med unik stensättning! Slussgolv och styrkist. bevarade. 1920-tal. Bev. prioritet (1-2)
138 2005 Gideälv. Utlopp Ytter Gottsarn Flärkån 1602114 7103398 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilsten, sättspel kvar. I anslutning till vägbro vilket ekonom o praktiskt motiverar bevarande = rivs damm, rivs bro. 1920-tal. 139 2005 Gideälv. 800 m nedstr Stavarsj. Stavarsjöb. 1621480 7099295 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Mycket bevarandevärd! Ett av bättre exemplaren av sitt slag (IIC). Kilstensutskov mkt vällagt. Sättspel o sättar. 1920-tal. 141 2005 Gideälv. Utlopp Djupsjön Gigån 1623882 7111063 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor, sättspel och sättar kvar. Uppförd efter 1930. 142 2005 Gideälv. Tjockmyrdammet Oxvattenb. 1605601 7104956 IIC Flottning Vet ej Nej 3 Utskov av kilsten, sättspel kvar men sättar borttagna. Ej bevarandevärd pga fler och bättre exemplar efter Gideälven. 1920-tal. 144 2005 Gideälv. 2 km nedstr Oxvatt.sj. Oxvattenb. 1602000 7110640 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Bevarandevärd! Utskov i kilsten liksom landarmar, välbyggd och monumental i sin enkelhet. Sättspel och sättar kvar. 1920-tal. 145 2005 Gideälv. 200 m neds. Oxvatt.sj. Oxvattenb. 1600404 7110964 IIE Flottning Vet ej Ja 6 1 Bevarandevärd! Kilstensutskov med lucka för ränna. Styrkist. i kilsten! Unik för kategorin (IIE) o samma flottled som nr 144. 1920-tal. 146 2005 Gideälv. Utlopp Båtsjön Flärkån 1599728 7105840 IVA Flottning Nej Ja 6 1 Mycket bevarandevärd! Ovanlig kategori; luckdamm med utskov av betongplattor. Sekelskiftet 1900 resp 1930/40-tal. Välbehållen. 148 2005 Gideälv. Utlopp Lill Lavsjön Lavsjöån 1610267 7122810 IIC Flottning Ja Ja 3 2 Utskov av kilsten, sättspel och sättar kvar. Ligger intill vägbro. Bevarandevärd prio 2, fler av typen finns efter Gideälv. Uppförd 1920-tal. 149 2005 Gideälv. Dammkojan Lavsjöån 1609496 7125916 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Bevarandevärd. Utskov av kilsten; sättar, sättspel och slussgolv samt styrkist. intakta. Prio 1 jmf med nr 148 i samma vattenndrag. 1920-tal. 150 2005 Gideälv. Volmsjö Lavsjöån 1606418 7127329 IIC Flott./slåtter Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilsten, liksom styrkistor som är imponerande. Sättspel förfallet. Slussgolv och sättar kvar. 151 2005 Gideälv. 1,5 km nedstr Bracksj. Lavsjöån 1604510 7128250 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Jmf nr 150. Utskov och styrkistor av sten, sättspel intakt. Sättar och slussgolv på plats. Prio 2 pga fler av denna typ. 1920-tal. 152 2005 Gideälv. Lillfetsj.-Trehörningen Storbäcken 1602250 7127820 IIC Flott./kvarnd. Vet ej Utred 3 Utskov av kilsten; sättspel och bro borta/förfallen. Ligger intill gammal kvarnbyggnad. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 137 2005 Gideälv. Ytterrissj Öv Gottsarn Flärkån 1597924 7103898 IVE Flott./slåtter Vet ej Ja 7 1 Utskov av betongplattor. 2 utskov, sättspel. Välbevarad och unik med avseende på kategori (IVF). Troligtvis uppförd efter 1930. Bev. prioritet (1-2)
154 2005 Gideälv. Utlopp Stensjön Stensjöb. 1609425 7130301 IIO Flottning Vet ej Nej 1 Utskov av kilsten. Sättar/luckor borta. Brobanan förfallen. 1920-tal. 155 2005 Gideälv. Stensjödammen Baksjöbäck. 1593603 7118045 IVA Flottning Nej Nej 6 Utskov av betongplattor och luckor till dämme. Luckorna saknas dock. Ej bevarandevärd; nr 146 betydligt bättre exempel på denna kategori (IVA). 156 2005 Gideälv. Uppstr Tjesjön Orgån 1581992 7127368 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor, sättspel kvar. Sättar och slussgolv borta. Uppförd 1930/40-tal. 157 2005 Gideälv. Borgsjö Sågdamm Norsjöbäck. 1595970 7123850 IO Sågdm/flott. Nej Nej 1 Förfallen sågdamm, huvudsak träkonstruktion. Mer eller mindre utriven. Ej bevarandevärd. 158 2005 Gideälv. Norsjödammen Norsjöbäck. 1597536 7124039 IIC Flottning Vet ej Nej 3 Utskov av kilsten. Sättspel kvar men slussgolv och sättar kvar. Svår att bedöma pga dåliga foton. Bättre exemplar av typ/kategori finns (IIC). 160 2005 Gideälv. Stor Valvattendamm. Valvattenb. 1596347 7129496 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Bevarandevärd! Utskov i kilsten, sättspel kvar dock brobana förfallen. Repareras. Mkt bevarandevärd i kombination med nr 161. 1920-tal. 161 2005 Gideälv. Lill-Valvattendammen Valvattenb. 1593696 7127153 IIB Flottning Vet ej Ja 7 1 Mycket bevarandevärd! En av två kategorier (IIB) som finns i AClän, unik. Utskov av kilsten, sättspel med vinsch! Uppförd 1920-tal. Se komb. nr 160. 163 2005 Gideälv. 700 m nedstr Yxsjö Fäbodtjärnb. 1584220 7131730 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Bevarandevärd. Utskov av kilsten, sättspel intakt liksom sättar. Styrkistor. Bra exempel på denna typ (IIC). 1920-tal. 164 2005 Gideälv. Utlopp Näversjön Siksjöbäcken 1588945 7134559 IIC Flottning Vet ej Nej 3 Utskov av kilsten, sättspel och sättar kvar. Bättre exemplar av denna kategori finns (IIC) därmed ej bevarandevärd. 1920-tal. 165 2005 Gideälv. Damm Kanal. Näversj. Siksjöbäcken 1589011 7134202 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor, sättspel kvar. Troligen uppförd 1930/50-tal i samband med kanalisering (namnet). Ej bevarandevärd pga bättre exemplar. 168 2005 Gideälv. Utlopp Siksjön Siksjöbäcken 1592700 7136650 IIIO Okänt Nej Nej 1 Förmodligen flottningsdamm. Utskov av helgjuten betong. Sättspel mm borta. Troligen uppförd 1920/30-tal. 169 2005 Gideälv. Prickstig Gärdsjöbäck. 1589714 7141500 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Bevarandevärd. Utskov av betongplattor. Sättar, sättspel, slussgolv och styrkistor kvar. Bra ex på denna kategori (IVC). Uppförd 1930/1950-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 153 2005 Gideälv. Utlopp Öster-kroksjön Kroksjöbäck. 1607612 7128693 IIIO Okänt Nej Nej 1 Mer eller mindre förfallen, ursprung och ändamål okänt och svårgissat. typförekomst (1-7)
174 2003 Gideälv. Gransjödammen Gigån 1581780 7140570 IIE Flott./vägbro Vet ej Ja 6 1 Utskov av kilsten. Komb. Sätt- och luckdamm, unik. Sättspel, luckor mm kvar. Inledningskista av kilsten. Vägbro. Väl bevarandevärd. 1910/20-tal. 175 2003 Gideälv. Insjödammen Gigån 1580550 7143260 IA Okänt/såg? Nej Nej 5 Troligen även flottningsdamm. Utskov i trä, luckor. Förfallen. Dock fint slussgolv i 2 etage. Uppförd slutet 1800-tal. Dokumentation innan ev utrivning. 176 2003 Gideälv. Mitt-Tallsjö Tallsjöbäck. 1579800 7154250 IIIC Flottning Vet ej Ja 4 1 Utskov helgjuten betong, sättar o sättspel kvar. Pompös. Ovanlig i sitt slag (IIIC). Sammantaget väl bevarandevärd. Uppförd 1930-tal (?). 195 2003 Lögdeälv. Högland Rundbäcken 1666400 7068350 IIO Sågdamm Nej Nej 1 Starkt raserad dammbyggnad intill fd. såg. Endast delar av grundstruktur kvar (utskov av kilad sten). Uppförd sent 1800/tidigt 1900 (?). 197 2003 Lögdeälv. Sjönäs Kvarnbäcken 1649330 7083700 IIO Okänt Nej Nej 1 Starkt raserad. Utskov av kilsten. Troligen spår av tidigare kvarn (se namn på bäck). 198 2003 Lögdeälv. Utlopp Lillsjön Mjösjöån 1639880 7086100 IVO Flottning Nej Nej 1 Utriven damm (BÅ-kalk). Utskov av betongplattor. Nuvarande tillstånd okänt. 209 2003 Lögdeälv. 420 m Upps. Lögdeälv. Holmsjöbäck. 1646010 7100000 IO Flottning Ja Ja 1 1 Del av miljö där ränndamm återfanns. Ränndammen revs 1940-tal. Bevarandevärda enkelkistor. Vid gamla landsvägsbron Fredrika-Bjurholm. 1910-tal. 210 2003 Lögdeälv. Utlopp Storholmsjön Holmsjöbäck. 1640460 7100160 IIIC Flottning Nej Ja 4 1 Utskov av helgjuten betong. Sättspel, sättar och slussgolv i 2 etage kvar. Styrkistor i trä. Bevarandevärd. 1930-tal. 211 2003 Lögdeälv. Utlopp Mörtsjön Holmsjöbäck. 1641430 7100330 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor. Sättspel, sättar och slussgolv intakt. Brobanan förfallen. Bevarandevärd för sin kategori (IVC), dock prio 2. 1950-tal. 212 2003 Lögdeälv. Utlopp Svanaträsket Holmsjöbäck. 1639940 7101080 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor. Sättspel, sättar, slussgolv och styrkistor intakta. Välbevarad och bevarandevärd! 1950-tal. 213 2003 Lögdeälv. Utlopp Långviskasjön Holmsjöbäck. 1641500 7103250 IIIC Flottning Nej Ja 4 1 Utskov av helgjuten betong. Sättar, sättspel och slussgolv intakt. Brobana förfallen. Bevarandevärd pga miljön (kanalisering/ledarmar). 1930-tal. 214 2003 Lögdeälv. Utlopp Stensjön Holmsjöbäck. 1641490 7103500 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Sättar och sättspel borta. Fungerar som vägbro. Slussgolv kvar. 1930/40-tal. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 172 2005 Gideälv. Nedstr.Gravsj.(väg) Gravsjöbäck. 1615247 7109517 IVC Okänt Nej Ja 2 1 Med största sannolikhet flottningsdamm. Utskov av betongplattor o intakt sättspel/sättar. Välbevarad o bevarandevärd. Troligen uppförd 1940/50-tal. Bev. prioritet (1-2)
219 2003 Lögdeälv. Baksjöliden Mellansjöbäck. 1625930 7120580 IA Kvarndamm Ja Ja 5 1 Utskov av trä. Luckdamm. Ränna till kvarn. Bevarat/underhållet område och miljö. Spånhyvel finns, spår av elverk mm. Sent 1800-tal. 221 2003 Lögdeälv. Utl Vaksjön Vaksjöbäck. 1592360 7144410 IIIA Flottning Nej Ja 4 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av helgjuten betong. Intakta luckor, styrkistor och slussgolv. Unik i sitt slag (IIIA). 1920/30-tal. 222 2003 Lögdeälv. 700 m ned. Ytterträsk. Storbäcken 1596510 7150500 IIC Okänt Nej Ja 3 1 Bevarandevärd. Utskov av kilsten, liksom styrkistor. Sättspel delvis borta. Spår av utrivning. Unik för Lögdeälven (IIC). 1920-tal. 223 2003 Lögdeälv. Gransjö Lögdeälven 1583930 7157450 IIO Flottning Vet ej Ja 1 1 Bevarandevärd, se motivering nr 222. Sättspel borta, ngr sättar dämmer. Fina styrkistor av kilad sten. Välbevarad. Fungerar som gångbro. 1920-tal. 236 2003 Leduån Olofsfors 3 Leduån 1680742 7057713 IIIA Bruksdm/flott. Ja Ja 4 1 Utskov av betong; luckor, slussgolv och styrkistor. Ingår i Olofsfors bruksmiljö. Väl bevarndevärd. 1800-tal. 237 2003 Leduån Olofsfors 2 Leduån 1680723 7058014 IIIA Bruksdm/flott. Ja Ja 4 1 Se ovan nr 236. 238 2003 Leduån Olofsfors 1 Leduån 1680766 7058214 IIA Bruksdm/flott. Ja Ja 5 1 Utskov av kilad sten; Luckor, slussgolv och styrkistor (även de kilsten). Ingår i Olofsfors bruksmiljö. Väl bevarandevärd. 1800-tal. 239 2003 Leduån Leduåforsen Leduån 1679557 7059929 IIIO Flott./kraftv. Vet ej Ja 1 1 Utskov av helgjuten betong. Luckor/sättar utrivna. Del av slussgolv kvar. Bevarandevärd. Miljö kring flottning/kraftverk. 1920-tal. 240 2005 Leduån Bomsjösågen 311:5 Leduån 1677200 7067350 IIO Okänt Nej Utred 1 Spår från sågverksamhet; kilad stenmur/utskov. Spåren ska ses i ett större sammanhang. Utred. 242 2003 Levarbäcken Levardammen Levarbäcken 1684880 7056430 IIO Okänt Nej Nej 1 Utskov av kilad sten. Ändamål okänt. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 215 2003 Lögdeälv. Stensjöåsdammen Holmsjöbäck. 1641135 7103184 IO Flottning Nej Nej 1 Kraftigt raserad. Mindre damm med utskov av trä. Inga spår av luckor/sättar etc. 1910/20-tal (?). 218 2003 Lögdeälv. Ned. Rödingtr. ~1 km Rödingträskb. 1631660 7118640 IIIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong. Sättar/luckor borta. Spår av slussgolv. Fungerar som gångbro. 1930-tal (?).
245 2003 Öreälven Balfors Balån 1663700 7092070 IIO Okänt Nej Nej 1 Utskov i kilsten; sättar/luckor mm borta. Fungerar som gångbro. 1920-tal(?). 246 2003 Öreälven 500 m nedstr Baltjärn Balån 1656670 7097220 IIIC Flottning Nej Ja 4 1 Bevarandevärd. Utskov av helgjuten betong. Ser välbevarad ut; sättar, spel o slussgolv intakta. En av två i sitt slag efter Öreälv (IIIC). 1920/30-tal. 247 2003 Öreälven Utlopp Tällvattstjärn Tällvattenb. 1653030 7108480 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Bevarandevärd! Utskov av betongplattor med sättar, sättspel och slussgolv. 1930/50-tal. 248 2003 Öreälven Nedstr Lill-Tällvattnet Tällvattenb. 1651650 7111360 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilad sten, förstärkt med betong. Sammanbyggd med vägbro. Sättspel o slussgolv kvar. 1920-tal. 249 2003 Öreälven Utlopp Örträsksjön Öreälven 1656560 7115220 IIA Flottning Ja Ja 5 1 Bevarandevärd, onödigt att påpeka. Luckdamm; flertalet slussar med tillbehör. AC läns största flottningsdamm. Välunderhållen o bevarad. 250 2003 Öreälven 1 km Ned. Vargträsk. Vargån 1639140 7123580 IIE Okänt Vet ej Ja 6 1 Flottningsdamm. Utskov i kilsten, två slussar. Sättspel kvar. Unik (IIE) o välbevarad = bevarandevärd. 1920-tal. 253 2003 Öreälven Utlopp Bredträsk Bredträskb. 1645357 7131024 IIC Flottning Nej Ja 3 2 Utskov av kilad sten; spel kvar liksom slussgolv. Sättar borta. Styrkistor av trä. Bevarandevärd prio 2. 1920-tal. 254 2003 Öreälven Vid bro Vträsk-Skarda Bredträskb. 1638491 7133047 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Väl bevarandevärd! Utskov betongplattor; sättar m spel o slussgolv bevarat. En bättre exemplaren (IVC).Intill stenvalvsbro, bra miljö. 1930/50-tal. 255 2003 Öreälven Utlopp Gubbträsket Vargån 1621370 7137910 IIE Okänt Ja Ja 6 1 Väl bevarandevärd! Fd. flottningsdamm. Utskov av kilad sten; sättspel kvar. Lucka för ränna. Rel välbehållen o unik (IIE). 1920-tal (?). 256 2003 Öreälven Sörbäck. 200 m ö väg Sörbäcken 1635858 7138465 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Väl bevarandevärd! Utskov av kilad sten; sättar, slussgolv och sättspel bevarat. Styrkistor av trä. Monumntalt intryck. 1920-tal. 257 2003 Öreälven Långraningsdammen Sörbäcken 1628468 7142340 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar och sättspel bevarade. Ej bevarandevärd, bättre exemplar (IVC) återfinns efter Öreälven. Uppförd 1940/50-tal. 258 2003 Öreälven 1 Km SV Vänjaurb.,bro Vänjaurbäck. 1633303 7143316 IIC Okänt Vet ej Nej 3 Flottningsdamm. Utskov av kilsten; Sättspel och sättar bevarade. Ej bevarandevärd, bättre exemplar (IIC) återfinns efter Öreälv. Uppförd 1920-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 243 2003 Öreälven Håknäsforsen Öreälven 1692202 7057752 IIIO Kvarndamm Vet ej Utred 1 Damm av helgjuten betong. Osäkerhet råder om teknisk konstruktion. Ingår i en större miljö med kvarnhus. Utred vidare om bevarandevärde/miljö.
260 2003 Öreälven Videmyrbäcksdamm. Videmyrbäck. 1626970 7150880 IVC Okänt Nej Nej 2 Flottningsdamm. Utskov av betongplattor; sättar o spel intakta. Ej bevarandevärd, bättre exemplar (IVC) finns. 261 2003 Öreälven Utlopp Navarträsk Navarträskb. 1615992 7153262 IA Okänt Nej Nej 5 Utskov av trä, luckor. Starkt förfallen. Ändamål okänt. 262 2003 Öreälven Borstmyrdammen Navarträskb. 1612486 7155142 IIIO Okänt Nej Nej 1 Ändamål okänt, kan ev tidigare varit flottardamm. Nu helt ombyggd. Betongutskov som liknar en betongkulvert. Ej spår efter sättar eller dylikt. 265 2003 Öreälven Utlopp Lövträsket Granån 1590620 7163140 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Luckor/sättar borta. Dämmer ändå. Uppförd 1930/50-tal. 268 2003 Öreälven Syd Grundträsk. 500 m Bäverbäcken 1616696 7173000 IIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av kilsten; sättar/luckor med spel saknas. Slussgolv borta. Styrkistor finns. Utskovet har satt sig på vänster sida. 1920-tal. 271 2005 Öreälven Väg Skarda-Vargträsk Vajbäcken 1643809 7126385 IF Flottning Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilsten, två slussar. Luck/sättar, spel borta. Fungerar idag som gångbro. Rörl.fridlufsliv leg. bevarande. Ej vandringshinder,fisk. 1920-tal(?). 272 2005 Öreälven Utlopp Vajträsket Vajbäcken 1631270 7135499 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilsten; spel o sättar kvar. Rel välbevarad. Uppförd 1920-tal. Bevarandeprio 2, bättre ex (IIC) återfinns. 273 2005 Öreälven Stormyran Lilldammen Vajbäcken 1627663 7137225 IVC Okänt Nej Ja 2 1 Flottningsdamm. Utskov av betongplattor; sättar och sättspel kvar. Välbevarat och bevarandevärt exemplar av sin kat. (IVC). Uppförd 1930/50-talet. 275 2005 Öreälven Sörbäckdammen Sörbäcken 1623920 7144785 IVC Okänt Nej Nej 2 Flottningsdamm. Utskov av betongplattor; sättar och spel kvar. Ser rel välbevarad ut. Uppförd 1930/50-talet. Fler o bättre ex av kat. (IVC) finns. 277 2005 Öreälven Maskenträskdammen Maskenträskb. 1616627 7148060 IVC Flott./slåtter Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; slussgolv, styrkistor, sättar o spel intakta. Välbevarad och bevarandevärd (jmf nr 273). Uppförd 1930/50-tal. 278 2005 Öreälven Nedre Knaftsdammen Rafsarbäcken 1635095 7149421 IIO Okänt Nej Nej 1 Utskov av kilad sten; inga spår av luckor/sättar mm. Förfallen. Ändamål okänt. 279 2005 Öreälven Övre Knaftsdammen Rafsarbäcken 1635748 7149847 IVC Okänt Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar, spel och slussgolv kvar. Med största sannolikhet flottningsdamm. Uppförd 1940/50-tal. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 259 2003 Öreälven Överfallsdamm Granån 1610456 7150028 IIIC Okänt Nej Ja 4 1 Kan vara fd flottningsdamm alt för nuv. vattenkraft. Utskov av helgjuten betong, monumental. Välbevarad och bevarandevärd. Årtal för uppförande? Bev. prioritet (1-2)
301 2005 Hörnån Utlopp Torrsjön Torrsjöbäck. 7086081 1682674 IA Hålldamm Nej Utred 5 Tidigare flottningsdamm nu hålldamm; utskov av kilsten och lucka för regl. Uppförd slutet 1800/sekelskiftet 1900 (?). 302 2005 Hörnån Utlopp Häggnässjön Spångersb. 7070025 1704034 IIIO Flott./fiskdm. Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong. Begränsat matrl gör det svårt att analysera närmare. 303 2005 Hörnån Utlopp Bastuträsket Hörnån 7105622 1673324 IVO Okänt Nej Nej 1 Tidigare flottningsdamm, nu vägbro. Utskov av betongplattor. 304 2005 Hörnån Utlopp Lillarmsjö Armsjöbäcken 7097600 1672950 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättar, spel o styrkistor intakta. Välbevarad och bevarandevärd. Uppförd 1950-tal. 305 2005 Hörnån Utlopp Storarmsjö Armsjöbäcken 7102790 1670180 IVC Flottning Vet ej Ja 2 1 Jmf nr 304; utskov av betongplattor med tillhörande spel, sättar o slussgolv. Bevarandevärd. Uppförd 1950-tal. 322 2003 Umeälven Ramseldammen Ramsan 1679835 7112263 IIO Flott./vägbro Vet ej Ja 1 2 Utskov av kilsten; sättar/luckor mm borta. Fungerar idag som vägbro. Utrivning av damm=ingen bro=praktiskt/samhällsekonomiskt försvarbart? 324 2003 Umeälven Skivsjödammen Ramsan 1671343 7116667 IIO Flottning Vet ej Ja 1 2 Se ovan. 325 2003 Umeälven Kvarndammen Ramsan 1671153 7117153 IVC Såg o Kraft Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; sättar, spel och slussgolv. Välbevarad; bevarandeprio 2. Uppförd 1940/50-tal. 326 2003 Umeälven Strömsjönäs Ramsan 1667630 7117264 IIIO Flottning Nej Utred 1 Utskov av helgjuten betong; sättar mm borta. Slussgolv kvar. Fungerar idag som vägbro. 327 2003 Umeälven Sundödammen Ramsan 1672940 7119450 IVF Flottning Vet ej Ja 1 2 Utskov av betongplattor, två slussar. Luckor/dämmen mm borta. Fungerar idag som vägbro. Utrivning av damm=ingen bro=praktiskt/samhällsekonomiskt försvarbart? 329 2003 Umeälven Åtmyrdammen Satmyrån 1669283 7123012 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilsten; sättspel kvar. Del av slussgolv kvar. Fungerar idag som vägbro. Uppförd 1920-tal. 330 2003 Umeälven Mörtsjödammen Skuran 1657796 7124429 IVA sk Spardamm Nej Ja 6 1 Troligen tidigare flottningsdamm. Bevarandevärd pga ovanlig kategori(iva). Utskov och luckor intakta. 1930-tal? ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 281 2005 Öreälven Hålbäcksdammen Angsjöbäcken 1655430 7094889 IA Flottning Ja Ja 5 1 Luckdamm med träutskov. Funderande dämmning, timmerränna ansluten. Nyligen restaurerad o ingår i SIKU. Uppförd 1860-tal. Bev. prioritet (1-2)
332 2003 Umeälven Nya Skurträskdammen Skuran 1657777 7126094 IVE Okänt Nej Ja 7 2 Trolig flottningsdm. Utskov betongplattor; sättar borta. Två slussar; sättspel kvar på ena. Bevarandevärd pga få av kat. (IVE). Uppförd 1930/50-tal. 333 2003 Umeälven Stor Korbedammen Satmyrån 1665658 7126860 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov betongplattor; sättar o spel kvar. Uppförd 1930/50-tal. Ej bevarandevärd pga bättre ex av kat. (IVC). 334 2003 Umeälven Vittanträskdammen Vittanbäcken 1655463 7132331 IIIC Okänt Nej Nej 4 Utskov av helgjuten betong; sättspel kvar, övr borta. Omgjuten. Tycks fungera som överfart. 335 2003 Umeälven Lappträskdammen Vittanbäcken 1654378 7135944 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar, övr borta. Uppförd 1930/50-tal. Bättre bevarandevärda av denna kat. (IVC) finns. 337 2003 Umeälven Bysstr. såg o kvarndm. Byssjan 1653517 7139872 IIIA Såg/kvrn/flott. Nej Utred 4 Utskov av helgjuten betong; intakta luckor. Ingår i större kulturmiljö; såg/kvarn/flottningsverksamhet? Uppförd 1920-tal? Utred. 338 2003 Umeälven Stordammen Byssjan 1657540 7141370 IIC Flottning Ja Ja 3 1 Utskov av kilsten; sättspel kvar. Välbevarad och bevarandevärd (prio 1). Uppförd 1920-tal. 339 2003 Umeälven Byssträskdammen Byssjan 1654740 7141520 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar. Sättar o slussgolv borta. Bättre bevarandevärda ex av denna kategori finns (IVC). 1930/50-tal. 341 2003 Umeälven Kajdammen Byssjan 1646910 7142960 IIC Flottning Vet ej Nej 3 Utskov av kilsten; sättspel kvar men sättar o slussgolv borta. Bättre bevarandevärda ex av denna kategori finns (IIC). Uppförd 1920-tal. 342 2003 Umeälven Stenträskdammen Stenträskb. 1652780 7143080 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilsten; sättspel kvar men sättar o slussgolv saknas. Bevarandevärd prio 2 eftersom bättre ex av kat. (IIC) finns. 1920-tal. 343 2003 Umeälven Yttre Gäddträskdm. Byssjan 1645360 7145620 IIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av sten; sättar, spel borta. Del av slussgolv kvar. Tjänar som mindre vägbro. 344 2003 Umeälven Gäddträskdammen Byssjan 1645600 7147120 IIC Flott./vägbro Nej Nej 3 Utskov av kilsten; sättspel kvar. Sättar o slussgolv saknas. Intill vägbro. F.n ej bevarandevärd pga att bättre ex av kategorin (IIC) finns. 1920-tal. 345 2003 Umeälven Överträskdammen Gäddbäcken 1645750 7149730 IIO Flott./vägbro Nej Nej 1 Utskov av kilsten; sättar/luckor mm borta. Tjänar idag som gångbro. 1920-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 331 2003 Umeälven Skurttjärnsdammen Satmyrån 1661130 7124890 IIO Okänt Nej Nej 1 I princip helt utriven. Endast bottenvarv av utskov kvar; kilsten.
348 2003 Umeälven Tannbäcksränndm. Storbacksjöb. 1639220 7161580 IIO Flottning Nej Nej 1 Tidigare flottningsdamm, nu ombyggd och vägöverfart. Nedan förfallen ränna. 349 2003 Umeälven Tannträskdammen Tannbäcken 1633660 7165430 IIC Okänt Vet ej Ja 3 2 Fd flottningsdamm. Utskov av kilad sten; sättspel kvar o något sätte. Brobanan borta. Vällagd sten. Bevarandevärd prio 2. 1920-tal. 351 2003 Umeälven Älgträskdammen Tannbäcken 1630800 7168220 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilad sten; sättspel o sättar kvar. Slussgolv. Välbevarad och bevarandevärd. 1920-tal. 352 2003 Umeälven Holmlundsdammen Tannbäcken 1627620 7170370 IIC Okänt Ja Ja 3 1 Bevarandevärd. Utskov av kilad sten; sättar, spel o slussgolv kvar. Fin stenläggning. 1920-tal. Flottningsdamm, 95% säkerhet. 355 2003 Umeälven Sörträskdammen Rusbäcken 1606336 7174493 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Styrkistor. Slussgolv? 1930/50-tal. Välbehållen. Bevarandevärd prio 2. 357 2003 Umeälven Hörningsdammen Lycksabäcken 1633540 7177440 IIC Okänt Vet ej Ja 3 1 Väl bevarandevärd. Utskov av kilad sten förstärkt med betong. Sätte kvar. Fd flottningsdamm. 1920-tal. Bevarandeprio 1. 358 2003 Umeälven Sörseldammen Rusbäcken 1607550 7180890 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel o slussgolv kvar. Sättar borta. 1930/50-tal. 361 2003 Umeälven Bäckmyrdammen Storgrantrskb. 1620660 7181940 IVC Flottning Vet ej Ja 2 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av betongplattor; Sättar, spel, slussgolv intakt. Mkt fina styrkistor i trä. Timmerränna o kvarnhus(?). Bevarandeprio 1. 362 2003 Umeälven Buviksdammen Buviksbäcken 1606746 7182404 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Bevarandevärd! Utskov av kilad sten; Sättar o spel intakta. Mkt välbevarat exemplar av denna kategori (IIC). 1920-tal. 363 2003 Umeälven Sandåsdammen Rusbäcken 1595100 7182480 IIC Flott./viltv. Ja Ja 3 1 Utskov av kilad sten; Spel kvar men sättar o slussgolv borta. Välbevarad. Uppförd 1920-tal. 364 2003 Umeälven Rusträskdammen Rusbäcken 1612250 7182540 IVC Flottning Vet ej Ja 2 1 Bevarandevärd. Utskov av betongplattor. Sättspel kvar. Vid tidigare luckdamm, tydlig lämning. Bra ex på ombyggnad/utv. Uppförd 1930/50-tal. 365 2003 Umeälven Storgranträskdamm. Storgrantrskb. 1619670 7182770 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor. Spel kvar men sättar o slussbotten utrivna. Uppförd. 1940/50-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 347 2003 Umeälven Storbacksjödammen Storbacksjöb. 1639330 7160700 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel o sättar på plats. Uppförd 1930/50-tal.
367 2003 Umeälven Broseldammen Buviksbäcken 1604324 7183300 IIC Flottning Ja Ja 3 1 Klart bevarandevärd! Utskov av kilad sten; sättar o spel kvar liksom slussgolv. Monumentalt intryck. Uppförd 1920-tal. 368 2003 Umeälven Nedr. Långtjärnsdm. Lycksabäcken 1632630 7183670 IVC Flottning Ja Ja 2 1 Väl bevarandevärd. Utskov av betongplattor; slussgolv, sättar o spel kvar. Bra o tydligt ex i sin kategori (IVC). Uppförd 1930/50-tal. 369 2003 Umeälven Yttermyrdammen Nordibäcken 1626630 7185280 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Brobanan ngt förfallen. Ej bevarandevärd, bättre ex av denna kategori återfinns annorstädes. Uppförd 1930/50-tal. 370 2003 Umeälven Älgträskdammen Nordibäcken 1621540 7185540 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar, spel o slussgolv. Dock, bättre/tydligare ex av kategorin (IVC) finns. Uppförd 1930/50-tal. 373 2003 Umeälven Åtjärndammen Lycksabäcken 1626960 7187190 IIC Flottning Ja Ja 3 1 Mkt bevarandevärd! Utskov av kilad sten liksom styrkistor, krämpade. Spel kvar men sättar borta. Fint slussgolv. Bevarandeprio 1. Uppförd 1920-tal 374 2003 Umeälven Pauträskdammen Paubäcken 1588039 7188745 IIE Flottning Vet ej Ja 6 1 Utskov av kilad sten, två slussar. Sättspel kvar. Ovanlig kategori (IIE) o välbevarad. Bevarandeprio 1. Uppförd 1920-tal. 375 2003 Umeälven Mettjaur-kalvdammen Lycksabäcken 1620040 7189670 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar o slussgolv kvar. Dock rätt så vanligt ex av denna kategori (IVC), ej bevarandevärd. Uppförd 1930/50-tal. 376 2003 Umeälven Tosktjärndammen Toskbäcken 1600654 7191154 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel o slussgolv kvar. Ej bevarandevärd, bättre ex finns. Uppförd 1930/50-tal. 378 2003 Umeälven Svanavaksdammen Lycksabäcken 1617690 7194730 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättspel o del av slussgolv kvar. Rel välbehållen o återfinns efter kulturhist värdefullt vattendrag/miljö. Uppförd 1930/50-tal. 380 2003 Umeälven Övre Gattjaurdammen Lycksabäcken 1615070 7197880 IIC Flottning Ja Ja 3 1 Klart bevarandevärd! Utskov av kilad sten; spel o sättar kvar. Tydliga strukturer; timrad inledningskista, slussgolv. Uppförd 1920-tal. 381 2003 Umeälven Spänningträskdm. Hattnijaurb. 1603223 7199654 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar liksom del av slussgolv. Bättre ex av kategorin finns dock. Uppförd 1930/50-tal 382 2003 Umeälven Jåkarndammen Lycksabäcken 1614380 7201900 IVC Flottning Vet ej Utred 2 Utskov av betongplattor o sättspel. Närmare beskrivning/bedömning omöjlig pga dåligt bildmaterial. Utred. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 366 2003 Umeälven Örnträskdammen Buviksbäcken 1603713 7183012 IIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av kilad sten; sättar kvar. Spel/luckor o slussgolv borta.
384 2003 Umeälven Övre Långtjärnsdm. Stenträskb. 1612250 7205990 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel men inga sättar eller slussgolv. Bättre ex av kategorin (IVC) finns. Uppförd 1930/50-tal. 385 2003 Umeälven Inre Joranträskdm. Joranbäcken 1575462 7206297 IIE Flott./kvarn. Ja Ja 6 1 Mkt bevarandevärd. Utskov av kilad sten, sättspel kvar. Separat sluss för ränna. Kvarnbyggnad intill. Ovanlig kategori (IIE). Troligen ombyggd 1920/30-tal. 387 2003 Umeälven Hattnejaurdammen Hattnijaurb. 1600285 7207534 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Bevarandevärd. Utskov av kilad sten; vällagt, spec insläppet. Styrkistor. Sättspel kvar. Uppförd 1920-tal. 388 2003 Umeälven Stenträskdammen Stenträskb. 1609700 7210000 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilad sten; sättspel borta men sättar kvar. Styrkistor av betongplattor. Slussgolv. Intill större vägbro. Uppförd 1920/30-talet (?). Bev. prioritet (1-2) 389 2003 Umeälven Bolagsdammen Lycksabäcken 1606250 7211030 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Mkt bevarandevärd! Utskov av betongplattor; sättspel o styrkistor (trä). Sättar o slussgolv kvar, spår av kvarn o ränna. Bra och tydligt ex (IVC). Uppförd 1930/50-tal. 390 2003 Umeälven Grundträskdammen Myrträskbäck. 1570783 7212645 IIIC Flott./vägbro Nej Utred 4 Svårtolkad bild. Betongutskov, helgjutet, med sättspel. Vägbro. Utred 392 2003 Umeälven Kvarndammen Lycksabäcken 1603610 7214770 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor, sättar o sättspel kvar. Ser välbevarad ut. Ny brobana. Väl respresentativ för sin kategori (IVC). Uppförd 1930/50-tal. 393 2003 Umeälven Myrträskdammen Myrträskbäck. 1573478 7215107 IVO Flott./vägbro Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Sättar/luckor mm borta. Fungerar som vägbro. Åldersbestämning svår. 394 2003 Umeälven Lillseldammen Myrträskbäck. 1574520 7215663 IIIC Flott./vägbro Vet ej Ja 4 2 Betongutskov i helgjuten betong. Sättspel kvar. Väbevarad o underhållen. Bevarandevärd prio 2. Fungerar som vägbro. Ålder? 396 2003 Umeälven Lycksmyrdammen Lycksabäcken 1601360 7216500 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av kilsten, vällagd och bearbetad. Sättspel med sättar kvar. Slussgolv intakt. 1920-tal. Bevarande prio 1. 399 2003 Umeälven Sundträskdammen Gunnarbäcken 1584252 7220163 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Sättar/luckor mm borta. Fungerar som vägbro. Årtal? 400 2003 Umeälven Ansjaurdammen Ansjaurbäck. 1569995 7220615 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor, sättar/luckor mm bortrivna. Jmf nr 399. Fungerar som vägbro. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 383 2003 Umeälven Yttre Joranträskdm. Joranbäcken 1579389 7205176 IIC Flottning Nej Nej 3 Utskov av kilad sten; sättar o spel. Utskovet skadat, ser förfallen ut. Uppförd 1920-tal.
402 2003 Umeälven Lankandammen Gunnarbäck. 1581391 7221503 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; sättar mm borta. I anslutning till vägbro. 404 2003 Umeälven Nyträskdammen Gunnarbäck. 1584903 7222947 IVO Flottning Nej Ja 1 2 Utskov av betongplattor; sättspel mm borta. Tjänar som vägbro. I anslutning stöttbotten nedströms, ca 200 m. Bevarandevärd. 1930-tal. 405 2003 Umeälven Orrträskdammen Gunnarbäck. 1586413 7223458 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar, sättar, slussgolv o brobana borta. Uppförd 1930/50-tal. 408 2003 Umeälven Kalvdammen Kvarnbäcken 1566068 7224071 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Slussgolv o styrkistor. I anslut. till jvgbro av kilad sten. Bevarandevärd. 1930/50-tal. 409 2003 Umeälven Sarvträskdammen Kvarnbäcken 1565639 7225327 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar. Sättar o slussgolv bortrivna. Uppförd 1930/50-tal. 412 2003 Umeälven Övre Gunnarsjö Gunnarbäck. 1567610 7229799 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar. Sättar o slussgolv bortrivna. Intill vägbro. Uppförd 1930/50-tal. 414 2003 Umeälven Storseldammen Lommbäcken 1579517 7231222 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättspel o slussgolv kvar. Sättar borta. Omlöp grävd vid sidan. Uppförd 1930/50-tal. 415 2003 Umeälven Gubbträskdammen Lombäcken 1583471 7231916 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Ser välbevarad ut. Uppförd 1930/50-tal. 416 2003 Umeälven Ängesdammen Långvattsb. 1532316 7232029 IVO Flott./vägbro Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Sättar/luckor mm helt borta. Tjänar idag som vägbro. 418 2003 Umeälven Gammhemsdammen Lombäcken 1577019 7232598 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar, intakt brobana. Bättre ex av kategorin (IVC) återfinns. Uppförd 1930/50-tal. 419 2003 Umeälven Laisträskdammen Laisbäcken 1558075 7233498 IIA Flottning Vet ej Ja 5 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av kilsten; luckdamm. Ovanlig kombination o vällagd stenslänt nedström. Uppförd 1910/20-tal. 420 2003 Umeälven Grotjaurdammen Långvattsb. 1533604 7234078 IVF Flott./vägbro Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; dubbla slussar; sättar mm borta. Uppförd 1930/50-tal. Tjänar som vägbro. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 401 2003 Umeälven Rackosjödammen Kvarnbäcken 1567605 7220956 IVC Flottning Vet ej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; spel o sättar kvar. I anslutning ränna; uppf. av betongplattor (ej vanl.), ca 100m. Välbehållen o bevarandevärd. 1950-tal. Bev. prioritet (1-2)
422 2003 Umeälven Lomträskdammen Lombäcken 1581579 7236065 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar liksom sättar o slussgolv. Ngt förfallen. Bättre ex av kategorin (IVC) återfinns. Uppförd 1930/50-tal. 425 2003 Umeälven Östra Lomtjärnsdm. Umeälven 1525256 7248570 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar liksom sättar o slussgolv. Brobana intakt. Bättre ex av kategorin (IVC) återfinns. Uppförd 1930/50-tal. 427 2003 Umeälven Kvarn o Sågdamm. Havssjöbäck. 1538328 7249217 IO Flottning Vet ej Ja 1 1 Mycket bevarandevärd; Utskov i trä; sluss/ränna i anslutning liksom kvarnhus med kvarnhjul. Bra kulturmiljö. Andra hälften av 1800-talet. 428 2003 Umeälven Västra Lomtjärnsdm. Umeälven 1524725 7249489 IVO Flottning Nej Nej 1 Tidigare utskov av betongplattor, nu utriven. Plattorna tjänar som gångbro. 430 2003 Umeälven Holmträskdammen Bastanbäcken 1522426 7250628 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar, sättar dock borta. Slussgolv kvar. Intakt brobana. Uppförd 1930/50-tal. Välbevarad. Bevarande prio 2. 432 2003 Umeälven Torpstadammen Bastanbäcken 1525638 7251524 IC Flottning Nej Ja 7 1 Mycket bevarandevärd. Ovanlig komb; utskov av trä (!) o sättar. Spel o sättar kvar, rel välbevarad. Uppförd 1920-tal. 436 2003 Umeälven Kroksjödammen Holmträskbäck. 1511073 7256263 IVC Okänt Nej Ja 2 2 Flottningsdamm. Utskov av betongplattor; sättar med spel o slussgolv kvar. Intakt brobana. Välbevarad. Uppförd 1940/50-talet. Bevarandeprio 2. 437 2003 Umeälven Holmträskdammen Holmträskbäck. 1511557 7258336 IVC Okänt Nej Ja 2 2 Flottningsdamm, jmf 436. Utskov av betongplattor; sättar med spel o slussgolv kvar. Intakt brobana. Välbev. Uppförd 1940/50-talet. Bevarandeprio 2 442 2003 Umeälven Giltjaurdammen Dergabäcken 1555489 7270559 IIO Flottning Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilsten. Sättar/luckor mm borta. Tjänar som överfart. Ser robust o välbevarad ut. Uppförd 1920-tal. 449 2005 Umeälven Rönnholmdammen Volvobäcken 1539450 7223706 IIA Kvarndamm Ja Ja 5 1 Mycket bevarandevärd; Luckdamm med utskov av kilad sten. I anslutning till kvarn. Ser mkt välbevarad ut. Uppförd 1880-tal. 453 2005 Umeälven 350m Uppstr järnv. Idebäcken 1707277 7093677 IIO Okänt Ja Utred 1 Okänt ändamål. Lämningar; utskov i kilad sten. Kvarn? Utred. 455 2005 Umeälven Lillkorbedammen Satmyrån 1661987 7129001 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; spel, sättar o slussgolv intakt. Bättre ex av denna kategori (IVC) finns). Uppförd 1940/50-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 421 2003 Umeälven Ullisjauredammen Långvattsb. 1530248 7235083 IVO Flott./vägbro Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; sättar mm borta. Uppförd 1930/50-tal. Tjänar som vägbro.
457 2005 Umeälven Örnträsktjärndammen Buviksbäcken 1603184 7183786 IIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av sten; spel borta men sättar kvar, dämmer. Tjänar som överfart. 458 2005 Umeälven Lumsdammen Hattnijaurb. 1597530 7210070 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar men sättar och slussgolv borta. Bättre ex av denna kategori (IVC) finns. Uppförd 1940/50-tal. 486 2003 Vindelälven Kvarnsvedjan Rödån 1704570 7117000 IIIC Kvarndamm Ja Ja 4 1 Bevarandevärd. Kvarndamm; Utskov av kilsten, spel o sättar, slussgolv. 1800-tal. 487 2003 Vindelälven Häggnäsdammen Krycklan 1697449 7127273 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Bevarandevärd. Utskov av betongplattor; sättspel kvar. Funktionell brobana. Välbehållen. Bra exempel på kategori IVC. 1940/50-tal. 488 2003 Vindelälven Övre kulfors Kulbäcken 1678520 7130550 IIO Flottning Vet ej Ja 1 2 Utskov av kilsten; utrivna luckor/sättar mm. Fungerar som överfart. Fler ex av denna kategori finns (IIO). Bevarandeprio 2. 1910/20-tal. 491 2003 Vindelälven Näverlidstjärndm. Krycklan 1694814 7135683 IIIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong. Sättar/luckor mm saknas. Fungerar nu som övergång. 1920/30-tal. 492 2003 Vindelälven Bergtjärnsdm. Krycklan 1694271 7136299 IIIO Flottning Nej Nej 1 Jmf nr 491. Utskov av helgjuten betong; sättar/luckor mm utrivna. Fungerar som övergång. 1920/30-tal. 493 2003 Vindelälven Mörttjärnsdammen Yttersjöbäck. 1689240 7138860 IA Okänt Vet ej Utred 5 Fd flottningsdamm. Ser reparerad/restaurerad ut, 15-20 år sedan?. Utskov m plankväggar. Ej luckor/sättar mm. Övergång. Utred. 494 2003 Vindelälven Kryckeltjärnsdm Kryckeltjärnsb. 1694856 7140459 IA Flottning Nej Ja 5 1 Utskov av trä (timmer); luckor borta. Slussgolv. Fd ränndamm. Bevarandevärd med nedan tillhörande kanal o ränna (rel välbehållen). Uppförd slutet 1800. 495 2003 Vindelälven Dammviksdammen Sikbäcken 1687110 7140970 IVC Håll/spegeld. Nej Nej 2 Fd flottningsdamm. Utskov av betongplattor; sättar o spel. Välbehållen brobana. Fler ex av denna kategori finns (IVC) 496 2003 Vindelälven 400m ned Lill-Sandsj Sikbäcken 1686880 7141260 IO Okänt Nej Nej 1 Fd kraftverksdamm. Utskov av trä; luckor/sättar mm borta. Tidigt 1900-tal. Förfallen. 497 2003 Vindelälven Fräkentjärnsbäcken Mjösjöån 1694880 7141330 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättspel kvar o slussgolv (fint). Bevarandevärd; miljö tillsamm. med nr 494 (inkl kanal o ränna). ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 456 2005 Umeälven Gäddbäcksdammen Gäddbäcken 1650647 7142273 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilsten; sättspel kvar. Sättar o slussgolv borta. Bättre ex av denna kategori (IIC) finns. Uppförd 1920-tal. Bevarandeprio 2. Bev. prioritet (1-2)
499 2003 Vindelälven Bracköpingsdm. Mjösjöån 1696960 7141983 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Sättar/spel borttagna. Fungerar som övergång. Uppförd 1940-tal. 502 2003 Vindelälven Kvarnbäcksdm. Storsandsjön 1686752 7144125 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; smal sluss (troligen tidigare luckdamm). Utrivna luckor mm. Förfallen. 503 2003 Vindelälven Ledåfors Kraftverkdm. Hjuksån 1682670 7144980 IIIO Kraftverksdm. Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong; luckor/sättar mm borta. Tidigare inlopp för tub. Förfallen. 1920-tal. 504 2003 Vindelälven Fjädernäsdammen Aggbäcken 1697442 7145350 IVA Flott./Sågdm Vet ej Ja 6 1 Bevarandevärd. Ovanlig kombination (betongplattor o luckor), i funktion (dämmer sjö). 1930-tal. 505 2003 Vindelälven Lappänges Hjuksån 1683640 7145820 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilsten; spel intakt. Sättar borta men slussgolv kvar. Mkt fin stensättning. Omlöp grävt. Bevarandevärd! 506 2003 Vindelälven Mjösjödammet Mjösjöån 1686830 7146140 IIA Flottning Vet ej Ja 5 1 Klart bevarandevärd! Luckdamm, kilstensutskov. Slussgolv kvar. Ovanligt exemplar. 1920-tal. 507 2003 Vindelälven Kvarndammen Hjuksån 1689006 7147317 IIIC Flott/såg/kvarn Nej Ja 4 2 Utskov av helgjuten betong; sättspel kvar. Tidigare ränna vid platsen, spår kvar. Såg o kvarn tidigare nedstr. Exempel på miljö. 1920-tal. 508 2003 Vindelälven Lillmalsjö Hjuksån 1686200 7147890 IIIO Flottning Nej Ja 1 2 Utskov av helgjuten betong; spår av sättar. Numera övergång/vägbro. Motiverar bevarande. 510 2003 Vindelälven Malsjödammen Hjuksån 1687160 7148320 IIO Flottning Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilad sten; sättar/luckor mm borta. Fin stensättning. Nu vägbro. Praktsikt/samhällsekonomiskt svårt att riva ut. 1920-tal. Bevarandeprio 2. 511 2003 Vindelälven Pålbocksdammen Hjuksån 1688690 7148700 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä (timmer), luckor borta. 1930-tal. Förfallen. 512 2003 Vindelälven Selsmyrdammen Aggbäcken 1693621 7148844 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov betongplattor. Sättar kvar men spel borta. Slussgolv. Brobana bra skick, överfart. Flottningskoja intill. 1940-tal. 514 2003 Vindelälven Magnusdammen Hjuksån 1689009 7149639 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov betongplattor; sättar o spel kvar. Intill ligger olika ledarmar. Uppförd 1940-tal. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 498 2003 Vindelälven Kvarntjärnsdammen Mjösjöån 1699602 7141507 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättspel kvar; slussgolv o styrkistor. Kvarn i anslutning + 2 jordvallar (200 resp 300 m). Bevarndevärd (miljö).1940-tal. Bev. prioritet (1-2)
516 2003 Vindelälven Stenträsk Pyltbäcken 1665970 7149950 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong; slussgolv kvar. Sättar/spel mm borta. Brobana av betongplatta. Fungerar som vägbro. Kulturhist ej bevarandevärd. 517 2003 Vindelälven Nedre Stenträsk Pyltbäcken 1666390 7150390 IVF Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; två slussar, den ena förmodl för ränna. Förfallen; sättar o slussgolv borta. Fungerar som gångbro. 518 2003 Vindelälven Djursjöforsdammen Hjuksån 1690424 7150923 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättar o spel o slussgolv kvar. Rel gott skick o bra ex (IVC). Uppförd 1933/34 som AK-arbete. Bevarandevärd. 519 2003 Vindelälven Bredträskdammen Hjuksån 1691184 7152650 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Bevarandevärd! Utskov av betongplattor; sättar, spel o slussgolv kvar. Övr tydliga flottningslämn i anslutning (miljö). Uppförd 1930-tal. 521 2003 Vindelälven Krokträskdammen Kroksjöån 1657190 7156080 IVO Okänt Nej Nej 1 Fd flottardamm. Utskov av betongplattor; gångbro, sättar, spel o slussgolv saknas helt. Uppförd 1930/50-tal 522 2003 Vindelälven Joppträskdammen Krokan 1676825 7156869 IIO Flott./vägbro Vet ej Ja 1 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av kilsten; sättar mm borta. Fungerar som vägbro. Fin stenläggning o slussgolv; tydliga styrkistor o ränna. 1920-tal. 523 2003 Vindelälven Långhjuksnordammen Hjuksån 1689566 7157160 IIA Flottning Vet ej Ja 5 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av kilas sten; luckdamm. Helt intakt o välbehållen. Unik. Bra hist miljö. 1910-tal. 526 2003 Vindelälven Strutdammen Hjuksån 1687505 7159945 IIIB Flottning Vet ej Ja 7 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av helgjuten betong; sättar o spel m vinsch. Enda i sin kategori (IIIB) i hela AC. UNIK! 1920-tal. 527 2003 Vindelälven Krokvattendammen Hjuksån 1686010 7160816 IO Flott./hålld. Nej Nej 1 Utskov av trä. Tidigare flottningsdamm, nu helt utriven o ombyggd till hålldamm. Dämmer. 530 2003 Vindelälven Åmseledammen Åman 1669890 7163560 IIIA Kvarn/flott/krv. Ja Ja 4 1 Mycket bevarandevärd! Luckdamm; utskov helgjuten betong. I funktion; ansluter till kvarn o kraftverk (tub). Bra sammanhållen miljö. 532 2003 Vindelälven Norstdammen Åman 1670440 7165170 IIE Flott/Reglerd. Ja Ja 6 1 Klart bevarandevärd! Utskov av kilsten/helgj betong; två slussar. Sättar/luckor. Väbevarad. Kraftverk/hus intill. Sammanhängande miljö. 534 2003 Vindelälven Lapparvträskdm. Arvån 1645237 7168297 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar o slussgolv borta. Vägbro. Fler o mer bevarandevärda ex av kategorin (IVC) finns. Uppförd 1940-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 515 2003 Vindelälven Hjuksnordammen Aggbäcken 1692850 7149772 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar men inga sättar o slussgolv. Uppförd 1940-tal. Fler o bättre ex av denna kategori (IVC) finns.
539 2003 Vindelälven Arvlidendammen Arvån 1642752 7171115 IIIC Flottning Nej Ja 4 1 Bevarandevärd! Utskov av helgjuten betong o sättar med spel = ovanl komb. Slussgolv i tre etage. Välbevarad o monumental. 1920/30-tal. 540 2003 Vindelälven Sävsjöbäcksdammen Åman 1672835 7172021 IIIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong; sättar/luckor mm borta. Starkt förfallen. 541 2003 Vindelälven Mellansjödammen Arvån 1646830 7172396 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; sättar/luckor mm borta. Slussgolv saknas. Ligger i mer el mindre torrlagd fåra. 1950-tal. 545 2003 Vindelälven 570m nedstr Renträsk. Maltan 1660613 7174506 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä (timmer). Mer eller mindre förfallen. Luckor etc saknas helt, lätt övervuxen. Sent 1800-tal. 548 2003 Vindelälven Grundsundadammen Sikån 1652470 7183520 IIO Flottning Nej Nej 1 Utskov av kilsten. Luckor/sättar mm borta. Tjänar nu som vägbro. Föga kulturhist intressant men samhällspraktisk. 550 2003 Vindelälven Holmträskdammen Sikbäcken 1646960 7184250 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; sättar/luckor saknas. Slussgolv borta. Gångbro. 551 2003 Vindelälven Åträskdammen Sikbäcken 1652770 7184710 IIO Flottning Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilsten. Sättar/luckor borta. Slussgolv kvar liksom styrkistor. Vällagd kilsten. Uppf 1920-tal. Bevarandevärd. 552 2003 Vindelälven Rotenträskdammen Sikbäcken 1647581 7186304 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilsten; sättar o spel kvar. Fint slussgolv. Välbevarad. Fungerar som gångbro. Uppf 1920-tal. Bevarandeprio 1. 553 2003 Vindelälven Forsholmsdammen Nackbäcken 1653880 7188700 IIO Flott./spegeld. Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilsten; luckor borta. Fungerar som gångbro. Fiskhinder åtgärdade. Uppförd 1920-tal (?). 555 2003 Vindelälven Damm, St. Nackträsk. Nackbäcken 1654398 7191317 IVC Flottning Vet ej Nej 2 Utskov av betongplattor. Spel kvar, sättar o slussgolv borta. Brobana saknas. Styrkistor nedstr., sentida (tryckimpregn). 1930/50-tal. 556 2003 Vindelälven Alträskdammen Alträskbäcken 1640470 7191470 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilad sten; sättspel kvar men sättar borta. Slussgolv. Kilstenen är vällagd. Bevarandeprio 1. 1920-tal. 557 2003 Vindelälven Stortjärnsdammen Alträskbäcken 1640250 7192220 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; sättspel kvar. Slussgolv. Fint ex av kategori IVC. Bevarandevärd i komb med nr 556. Uppförd 1940-tal. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 537 2003 Vindelälven Långträskdammen Arvån 1648163 7170011 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilad sten. Sättar o spel intakt. Kilstenen mkt vällagd; fin damm. Bra ex av kategori IIC. Slussgolv dock borta. 1920-tal. Bev. prioritet (1-2)
560 2003 Vindelälven Rusksele Kvarn/sågdm. Stangob. 1647480 7193680 IVF Kvarn/sågd. Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; två slussar. Spel saknas, sättar kvar. Förfallen. Gångbro. 564 2003 Vindelälven Brattforsdammen Ruskträskb. 1624250 7194619 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar. I anslutning till vägbro. Utrivn damm = utrivn bro. Ålder? 565 2003 Vindelälven 2:a dm. ned. Slåttertj. Stangob. 1644887 7195499 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov trä; timrat o rel välbehållet. Luckor o slussgolv saknas dock. Sent 1800-tal. 567 2003 Vindelälven Slåttertjärndammen Stangob. 1644380 7195804 IO Flottning Nej Nej 1 Jmf nr 565. Utskov av trä; luckor mm borta. Kraftigt förfallen. Sent 1800-tal. 568 2003 Vindelälven Kanaldammen Stangob. 1646891 7194661 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättspel kvar. Slussgolv kvar, brobana borta. Bättre ex av kategorin (IVC) återfinns. Uppförd 1940/50-tal. 569 2003 Vindelälven Nyklintens kvarndm. Nackbäcken 1653393 7196157 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; sättspel o slussgolv (2/3) kvar. Bra ex dock finns det fler av denna kategori (IVC). Uppförd 1940/50-tal. Bevarandeprio 2. 571 2003 Vindelälven Gravmarkdammen Ruskträskb. 1621222 7196417 IIC Flottning Nej Nej 3 Utskov av kilsten, förstärkt med betong. Sättspel o slussgolv kvar. Bättre ex av kategorin (IIC) återfinns. 1920-tal. 572 2003 Vindelälven Ängesdammen Stangob. 1644140 7196510 IVO Okänt Nej Nej 1 Ändamål okänt, troligen flottning. Utskov av betongplattor; sättspel borta. Brobana saknas. 573 2003 Vindelälven Klinttjärnsdammen Nackbäcken 1652800 7196970 IVC Flott./vägbro Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Fungerar som överfart. Bättre ex av kategorin (IVC) finns. 1930/50-tal. 574 2003 Vindelälven Stangoträskdammen Stangob. 1643670 7198080 IVC Flottning Nej Nej 2 Jmf nr 573. Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Ser förfallen ut. Uppförd 1930/40-tal. 575 2003 Vindelälven Mösupdammen Mösupbäcken 1629040 7199437 IIO Flottning Vet ej Nej 1 Utskov av kilad sten; sättar/luckor mm borta. Endast brobana kvar, fungerar som överfart. Uppf 1920-tal. 580 2003 Vindelälven Vormträskdammen Vormbäcken 1640620 7204480 IIC Flottning Ja Ja 3 1 Utskov av kilad sten; sättspel kvar. Sättar o slussgolv borta. Välbevarad och bevarandevärd. 1920-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 559 2003 Vindelälven Skjutbanevägdm. Stangob. 1647868 7193512 IO Okänt Nej Nej 1 Fn okänt ändamål. Utriven, tjänar som fundament till vägbro.
583 2003 Vindelälven Kalvdammen Lidsbäcken 1644080 7207820 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; spel o sättar kvar. Relativt välbevarad och ex på kategorin (IVC).!940/50-tal. Bevarandeprio 2. 586 2003 Vindelälven Mickeldammen Vormbäcken 1639970 7211980 IIC Flottning Vet ej Ja 3 2 Utskov av kilsten; sättspelet ngt intakt. Mycket fint slussgolv. Bevarandevärd prio 2. 1910/20-tal. 587 2003 Vindelälven Forsdammen Vormbäcken 1641390 7212670 IVC Okänt Nej Nej 2 Fd flottningsdamm. Utskov av betongplattor; spel o sättar kvar. Ngt förfallen, utskov satt sig. 1940/50-tal. 588 2003 Vindelälven Nedre Kolbäcksd. Vormbäcken 1638440 7213430 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av betongplattor; sättar, spel o slussgolv intakta. Styrkistor. Bra ex (IVC). Välbevarad. 1940/50-tal. 589 2003 Vindelälven Övre Kolbäcksd. Vormbäcken 1636940 7213960 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Sättspel borta, tyvärr; fint slussgolv nämligen. 1930/50-tal. 590 2003 Vindelälven Stentjärnsdammen Vormbäcken 1642630 7214090 IO Okänt Nej Utred 1 Utskov av trä. Dock dåliga foton; värdering omöjlig. Utred. 591 2003 Vindelälven Svanaträskdammen Vormbäcken 1634250 7214350 IVC Flottning Nej Nej 2 Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Bättre ex av kategorin (IVC) finns. Uppförd 1930/50-tal. 592 2003 Vindelälven Gubbträskdammen Sillbäcken 1605250 7220490 IIC Okänt Nej Ja 3 1 Fd flottningsdamm. Mkt bevarandevärd! Utskov kilsten m betong. Sättar o spel kvar. Slussgolv. Uppförd 1920-tal. 593 2003 Vindelälven Holmtjärnsdammen Vormbäcken 1635990 7220550 IIC Okänt Vet ej Utred 3 Utskov av kilad sten; sättar. Spel av modernare slag. Ändamål med dammen? Utred. 594 2003 Vindelälven Latandammen Sillbäcken 1605560 7221820 IIC Okänt Nej Ja 3 1 Fd flottningsdamm. Bevarandevärd. Utskov av kilad sten; sättspel kvar. Vällagd. 1920-tal. 595 2003 Vindelälven Hornträskdammen Vormbäcken 1630000 7222750 IIA Okänt Ja Ja 5 1 Fd flottningsdamm. Mycket bevarandevärd. Ovanlig kombination; kilat utskov + luckor (IIA). Slussgolvet intakt. Välbevarad. 1910/20-tal. 596 2003 Vindelälven Bjuråsdammen Bjurbäcken 1609717 7223893 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Utskov av kilad sten. Sättspel kvar; sättar o slussgolv borta. Vällagd kilsten o landarmar. 1920-tal. Bevarandevärd. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 581 2003 Vindelälven Bjurforsdammen Bjurbäcken 1627100 7205900 IIC Flottning Ja Ja 3 1 Utskov av kilsten; Sättspel kvar. Brobana intakt. Intill ligger lämn av dam, kategori IIO. Bevarandevärd. 1920-tal. Bev. prioritet (1-2)
608 2003 Vindelälven Gargholm. västra gren Gargån 1604122 7241453 IIO Okänt Vet ej Utred 1 Fd flottningsdamm. Utskov av kilad sten. Slussgolv kvar men sättar/luckor mm borta. Fungerar som gångbro. Årtal? 609 2003 Vindelälven Nedre Beukaträskd. Beukabäcken 1607790 7241610 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; sättar, spel o slussgolv kvar. 1930/50-tal. Bevarandeprio 2. 610 2003 Vindelälven Gargholm. östra gren Gargån 1604693 7241860 IIO Okänt Vet ej Utred 1 Fd flottningsdamm. Se nr 608. Brospann av järn. 613 2003 Vindelälven Stenträskdammen Beukabäcken 1608540 7243240 IIC Flottning Nej Utred 3 Utskov kilad sten; sättar o spel kvar. Igenslammad/vuxen vid slussingång. OK bevarande om upprustning. 1920-tal. 616 2003 Vindelälven Långstaggträskd. Abmobäcken 1595980 7249440 IIC Flottning Vet ej Utred 3 Utskov kilad sten; sättar o spel kvar. Ser vällagd ut. OBS, foton fr 1978, vidare bedömning omöjlig. Uppf 1920-tal. 620 2003 Vindelälven Stagglisjöbäcken Abmobäcken 1593270 7252140 IIE Kvarn/flott. Ja Ja 6 1 Mkt bevarandevärd! Utskov kilsten; två slussar; sättar resp luckor = unik kombination. Anslutning till kvarn. Välbevarad. Samlad miljö. Årtal? 622 2003 Vindelälven Stensundsdammen Olsbäcken 1572751 7269031 IIO Flottning Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilad sten; sättar/luckor mm utrivna. Monumentalt inytryck. Välbevarade styrkistor; timmring. Bevarandevärd i sin enkelhet. 623 2003 Vindelälven Fårträskdammen Gargån 1597812 7270042 IO Okänt Nej Nej 1 Fd flottningsdamm. Utskov av trä, timring. Luckor borta, spår av slussgolv. Uppf sent 1800-tal (?). 627 2003 Vindelälven Buresjödammen Gargån 1594890 7274160 IIO Kvarndamm Vet ej Ja 1 2 Utskov kilsten; luckor saknas. Vällagd kilsten; fungerar som gångbro. I anslutning till kvarn. Bevarandevärd. Ålder tidigt 1900-tal. 630 2003 Vindelälven Nartokdammen Gargån 1600305 7280681 IIO Flottning Nej Nej 1 Utskov kilsten; rest delar av dammen utrivet. Fungerar som gångbro. 1920-tal. 631 2003 Vindelälven Örnnäsdammen Ned.Gertsb. 1567250 7290500 IA Kraftverksdm. Vet ej Ja 5 1 I bruk; Luckdam med stora delar utskov av trä, timrat. Välbehållen o imponerande. Bevarandevärd. Årtal för uppförande? 632 2003 Vindelälven Bergnäsdammen Ned.Gertsb. 1563250 7303920 IIIO Okänt/Vägbro Nej Nej 1 Svårt att överhuvudtaget bedöma vad som är objekt. Befintlig vägbro, eller? Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 604 2003 Vindelälven Vänforsdammen Bjurbäcken 1598418 7233918 IIC Flott./Hålld/vägbr Nej Nej 3 Utskov av kilad sten; spel o sättar kvar. I anslutning till vägbro. 1920-tal.
638 2005 Vindelälven Nedre Arvträskdamm. Arvån 1658201 7165346 IIIO Flott./vägbr. Nej Nej 1 Utskov av helgjuten betong; luckor/sättar mm borta. Fungerar som vägbro. 640 2005 Vindelälven Lapptjärnsdammen Alträskbäck. 1639320 7188118 IIIA Flottning Nej Ja 4 1 Mycket bevarandevärd! Utskov helgjuten betong; luckor, relativt intakta. Unik o ovanlig kombination (betong+luckor). Uppförande 1910/20-tal.. 641 2005 Vindelälven Lappträskdammen Ruskträskb. 1625175 7194636 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Mycket bevarandevärd! Utskov kilsten; sättar o spel kvar. Slussgolv på plats. 1920-tal. Bra exemplar (IIC). 642 2005 Vindelälven Åmträskdammen Åman 1656787 7199767 IIO Flottning Vet ej Ja 1 1 Utskov kilsten; sättar/luckor mm utrivna. Fungerar idag som gångbro. Mycket vällagd; legitimerar bevarande. 1920-tal. 644 2005 Vindelälven Kvarndammen Kositräskbäck. 1656980 7202399 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä, timring. Mkt förfallen. Sent 1800-tal. 645 2005 Vindelälven Rörseldammen Åman 1654451 7204143 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; sättar/luckor mm utrivna. Fungerar som vägbro. 646 2005 Vindelälven Kvarnåsen Åman 1654221 7208481 IIO Flott./kvarn Ja Ja 1 1 Utskov av kilsten; sätar/luckor mm borta. Fungerar nu som vägbro. Knappast praktiskt o samhällsekonom. försvarbart att riva ut! 647 2005 Vindelälven Stor-Bergviksdammen Åman 1652088 7208920 IIIA Flottning Nej Utred 4 Utred! Helgjuten betong o luckor; intakta. Mkt liten sluss/utsläpp. Onekligen speciell konstruktion. 648 2005 Vindelälven Aggträskdammen Aggträskån 1647809 7211576 IIA Okänt Vet ej Ja 3 1 Flottningsdamm. Bevarandevärd, mycket! Ovanlig o unik: Kilstensutskov; luckor, rel intakta. Uppförd 1910/20-tal 694 2005 Tavelån Västgårdsdammen Fällforsån 1712362 7114982 IIIO Flott./vägbr. Vet ej Nej 1 Utskov av helgjuten betong; Sättar/luckor mm borta. Slussgolv kvar. Styrkistor av helgjuten betong. Årtal? 695 2006 Tavelån Österådammen Österån 1712810 7117396 IVO Flott./spegeld. Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; sättar kvar. Spel borta. Slussgolv finns. Årtal? Fungerar som gångbro. 708 2003 Sävarån Ytterstträsk Sävarån 1716760 7129640 IVC Flottning Vet ej Ja 2 1 Utskov av betongplattor; två slussar. Sättar, spel o slussgolv kvar. Uppförd 1940/50-tal. Välbevarad. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 637 2005 Vindelälven Lill-Tjäderbergstjärnd. Arvån 1647072 7163736 IIIO Flott./slåtter Nej Nej 1 EJ flottningsdamm! Ej stort bevarandevärde; i funktion (slåtter)?
713 2003 Sävarån Lillsävarträsk Sävarån 1707590 7143210 IIIC Flottning Vet ej Ja 4 1 Bevarandevärd. Utskov helgjuten betong; sättar o spel kvar. Välbehållen. Uppförd 1920/30-tal. Men: Finns den kvar? Utriven? Kolla. 714 2003 Sävarån Ytteråträsk Norsån 1713690 7143290 IIIO Flottning Vet ej Ja 1 2 Utskov helgjuten betong; spel borta, sättar o slussgolv kvar. Fungerar som överfart. Uppförd 1920/30-tal. 719 2003 Sävarån Kvarndammen Sävarån 1698870 7153610 IIIO Flott./hålldm. Nej Ja 1 2 Utskov av helgjuten betong. Spel borta, sättar kvar. Slussgolv intakt. Styrkistor av kilad sten. Uppförandeår? 725 2003 Sävarån Långträskdammen Ekån 1685710 7163550 IA Flottning Vet ej Ja 5 2 Utskov av trä; luckdamm m luckor kvar. Ränna o kvarnbyggnad. Sent 1800-tal (?). Damm dock mkt förfallen, ränna OK. Överväg restaurering. 726 2003 Sävarån Mellandammen Knipån 1693770 7165830 IA Flottning Nej Nej 5 Utskov av trä; delar av lucka kvar. Förfallen. Uppförd kring sekelskiftet 1900. 727 2003 Sävarån Lossmendammen Sävarån 1680650 7174770 IIC Flottning Vet ej Ja 3 1 Bevarandevärd! Utskov kilad sten, sättar, spel o slussgolv intakt. Vinchdrivet spel; det ena av två i Aclän = unik. 1920-tal. Välbehållen. 749 2005 Dalkarlsån Bjensjödammen V. Dalkarlsån 1724732 7134011 IIIO Okänt Vet ej Nej 1 Ändamål okänt. Utskov av helgjuten betong, sättar kvar dock ej spel el dyl. Numera vägbro. 750 2003 Rickleån Bjursjödammen Tvärån 1722940 7144900 IIIA Kraftverk. Vet ej Utred 4 Utskov av helgjuten betong; luckor som är intakta. Inledningsarmar av kilad sten. I funktion. Ser ombyggd ut; 30/40-tal? Utred 752 2003 Rickleån Rödinghedsdammen Korvbäcken 1720665 7148406 IO Okänt Vet ej Nej 1 Ändamål okänt; utskov av trä (timring). Dämmanordning/luckor mm saknas. Mycket förfallen. 4 761 2003 Rickleån Hällforsdammen Sikån 1689030 7179880 IIIC Flottning Nej Ja 2 Utskov av helgjuten betong; sättar o spel kvar. Dämmer. Ser välbevarad ut. 1920/30-tal. (prio1-2) 762 2003 Rickleån Granträskdammen Sikån 1684780 7184710 IIIC Flott./kraftv. Nej Ja 4 1 Utskov av helgjuten betong; sättar o spel kvar. Mkt fint slussgolv; styrkistor av sten. I funktion. Troligt fd flottningsdm. 1920/30-tal. 763 2003 Rickleån Lidträskdammen Risån 1692030 7185610 IIIC Kraftverk. Vet ej Ja 4 1 Utskov av helgjuten betong; sättar o spel kvar. I funktion; kraftverksdamm. Troligen tidigare flottningsdamm. Uppförd 1920/30-tal. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 710 2003 Sävarån Bjurforsdammen Gravån 1721970 7129980 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; slussgolv skymtar. Sättar/luckor mm borta. I praktiken utriven. Fungerar som vägbro.
765 2003 Rickleån Stenborgsdammen Sikån 1681290 7189850 IIIO Okänt/vägbro Nej Nej 1 Utskov av betongplattor. Några sättar kvar. Fungerar som vägbro. Går inte att värdera/bedöma pga få foton. 772 2005 Rickleån Stuphällsdammen Tvärån 1725872 7143807 IO Flottning Nej Nej 1 Rester kvar av timrat utskov; mycket förfallen o i princip helt utriven. Slussgolv i flera etage dock bitvis kvar. Sent 1800/tidigt 1900-tal. 779 2005 Rickleån Ned.Ilväderstr.1,2 km Aggbäcken 1708701 7154370 IO Skvaltkvarn Vet ej Utred 1 Rester av timrat utskov; luckor borta. Enkel konstruktion. Ligger i anslutning till skvaltkvarn (Domänverket). Sent 1800-tal. 780 2005 Rickleån Örträskdammen Tallån 1703868 7163971 IA Flottning Nej Nej 5 Rester av timrat utskov; delar av luckanordning kvar liksom slussgolv. Dock förfallen. Sent 1800/tidigt 1900-tal. 781 2005 Rickleån Risådammen Risån 1723592 7165319 IIIO Flott/slått/väg Nej Ja 1 1 Utskov av sten o helgjuten betong; slussgolv/dämme borta. Idag vägbro. I anslutning till Risåkanal (1850-tal) o dammängen. 786 2005 Rickleån Stora Holmtjärnsb. Sikån 1685490 7176118 IA Flottning Nej Nej 5 Utskov av trä (timring); luckstolpar o slussgolv kvar. Dock mkt förfallen. Sent 1800-tal/tidigt 1900-tal. 787 2005 Rickleån Svartådammen Svartån 1690009 7176480 IIIC Flottning Nej Ja 4 1 Utskov helgjuten betong; sättar o spel intakta. Välbevarad och bevarandevärd. 1930-tal. 788 2005 Rickleån Lilla Holmtjärnsdm. Sikån 1685244 7177065 IA Flottning Nej Utred 5 Utskov av trä; luckor. Ovanlig kategori (IA) dock förfallen men inte lika mkt som nr 786 o 780 (samma kat.). Kring 1900. Utred bevarande/rep. 789 2005 Rickleån Lapptjärndammen Sikån 1683428 7178798 IA Flottning Vet ej Ja 5 1 Mycket bevarandevärd! Utskov av trä (timring); lucka intakt. Ovanlig (kategori IA). Välbevarad o hel. Sent 1800/tidigt 1900. 790 2005 Rickleån Järvträskdammen Sikån 1681934 7179150 IO Flottning Nej Nej 1 Rester av timrat utskov; luckor borta, antydan till slussgolv. Förfallen och svårbegripliga strukturer. Sent 1800/tidigt 1900-tal. 793 2005 Rickleån Lill-Holmträskdammen Svartån 1681360 7183448 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä (timring); lucka/or borta. Slussgolv ok, rel fina styrkistor av trä/sten. Dock mkt förfallen. Sent 1800-tal. 795 2005 Rickleån Granströms sågdamm Risån 1698006 7184408 IO såg/flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; luckor borta. Mkt förfallen. Sent 1800-tal. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 764 2003 Rickleån Stora Krokträskdm. Krokträskb. 1678880 7188490 IVC Flottning Nej Ja 2 2 Utskov av betongplattor; sättar o spel kvar. Slussgolv. Uppförd 1930/50-tal. Bättre ex av kategorin (IVC) finns. Bevarandeprio2. Bev. prioritet (1-2)
798 2005 Rickleån Mensträskdammen Risån 1697940 7185277 IO Okänt Nej Nej 1 Ev tidigare flottningsdamm, nu håll/fiskdamm? Utskov av trä, inga luckor. Galler för sluss. 804 2005 Rickleån Pjäsörns sågdamm Risån 1684590 7199700 IVA Sågdamm Vet ej Ja 6 1 Såg-, säkert även tidigare flottningsdm. Utskov betongplattor; luckor kvar. Ser underhållen ut/välbevarad. Okänt uppförandeår. 824 2005 Rickleån Grundforsdammen Korvbäcken 1718547 7149239 IIO Okänt Nej Nej 1 Okänt ändamål o uppförandetid. Utskov o landarmar av vällagd sten, kilstenar. Övr utrivet. 843 2003 Bureälven Busjödammen Bureälven 1755280 7179760 IIA Okänt Ja Ja 5 1 Trol. Flottningsdamm. Utskov vällagd kilsten. Delar av luckstolpar kvar. Luckorna o slussgolv borta. Fungerar som gångbro. 1910/20-tal. 844 2003 Bureälven Vikfors sågdamm Bureälven 1753720 7180500 IIIA Sågdamm Nej Utred 4 Helgjuten betong; Lucka. Ser underhållen ut. Stänger av sidogren. Spår av såg kvar? Utred ev bevarande. 847 2003 Bureälven Lappvattshed. kvarn Bureälven 1743200 7164270 IIIA Kvarn/flott. Ja Ja 4 1 Tre utskov; helgjuten betong, luckor. Slussgolv. Intakt o fungerande. Anslutning till kvarn/miljö. Tidpunkt f uppförande? Bevarandevärd. 852 2003 Bureälven Kvarnbergsdammen Renforsbäck. 1740534 7171020 IIIO Spånhyveldm. Ja Ja 1 1 Utskov av betong/trä. Endast sättar, ej spel. Ansluter till spånhyvel o kvarn via ränna. Välbevarad. Bra kulturmiljö. Årtal? 853 2003 Bureälven Kvarndammen Renforsbäck. 1740510 7170990 IIO Kvarndamm Ja Ja 1 1 Utskov av sten; några sättar kvar, spel borta. Fungerar som gångbro. Väbevarad o pittoresk. Årtal? 854 2003 Bureälven Kvarnrisdammen Kvarnrisbäck. 1738050 7160860 IO kv/såg/spån/krf Vet ej Utred 1 Utskov av trä; timring. Luckor borta. Slussgolv kvar, dock bristf bitvis. Kulturmiljö enl skylt, dock försakad. Förfallen. Utred. Sent 1800. 855 2003 Bureälven Spånhyveldammen Spånhyvelb. 1737450 7184300 IA Skvaltk./spånh. Ja Ja 5 1 Utskov av timrat trä; luckor. Underhållen o i funktion. Mkt välbehållen/miljö.. Ansluter till ränna o skvaltkv/spånhyvel. Uppförandeår? 856 2003 Bureälven Örvattendammen Lappsjöbäck. 1737140 7159970 IIA Flottning Vet ej Ja 5 1 Utskov av kilsten; vällagd. Luckor kvar o intakta. Rel. ovanlig kategori (IIA). Välbevarad o bevarandevärd. 1910/20-tal. 858 2003 Bureälven St. Lappsjödammen Lappsjöbäck. 1733350 7156750 IIC Flottning Nej Ja 3 2 Utskov kilsten; sättar kvar o slussgolv (fint). Styr o inledningskistor (trä). 1920-tal. Bevarandeprio 2; bättre ex finns. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 797 2005 Rickleån Granströms kvarndm. Risån 1697688 7184958 IO Kvarn/flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; lucka/or borta. Styrkistor intakta, slussgolv delvis kvar. Övr mkt förfallen. Sent 1800-tal.
865 2005 Bureälven Hällforsdammen Lillån 1723747 7166617 IIIC Flottning Nej Ja 4 1 Utskov helgjuten betong; spel kvar men inga sättar. Slussgolv kvar. Brobana. Bevarandevärd, enda kat (IIIC) efter Bureälv. 1930-tal. 888 2003 Skellefteälv. Myrträskdammen Karsbäcken 1696995 7196793 IIO Flottning Nej Ja 1 1 Utskov kilad sten; sättar/luckor, slussgolv mm borta. Dock vällagt utskov med, spec framsida; konformad inledn mur. 1910/20-tal. 893 2003 Skellefteälv. Klockträskdammen Klintforsån 1710420 7210630 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä (timring): Helt förfallen. Inga fler urskiljbara strukturer kvar. 895 2003 Skellefteälv. Svanseledammen Petikån 1689592 7217254 IIE Flottning Vet ej Ja 6 1 Utskov helgjuten betong; två slussar. Luck- resp bjälkdämm. Välbevarad och bevarandevärd. Imponerande intryck. 1930-tal? 898 2003 Skellefteälv. Petikträsk Stordamm Alträskån 1685473 7224570 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; timring o plank. Del av slussgolv kvar, övrigt förfallen. Sent 1800/tidigt 1900-tal. 900 2003 Skellefteälv. Lidtjärnsdammen Storbäcken 1639160 7228569 IO Flottning Nej Nej 1 Spår av utskov av trä, tgimring. För övrigt i princip helt förfallen. Sent 1800/tidigt 1900-tal. 902 2003 Skellefteälv. Hällstensdammen Storbäcken 1640934 7228977 IA Flottning Nej Utred 5 Utskov av trä; timring. Luckor. Tydliga strukturer men dock förfallen. Ovanlig kat (IA). Utred ev bevarande o underhåll. Sent 1800-tal. 904 2003 Skellefteälv. Bredträskdammen Alträskån 1676294 7232288 IIA Flottning Vet ej Ja 5 1 Utskov av kilsten; luckor. Del av slussgolv kvar. Välbevarad o bevarandevärd, ovanl. Kat (IIA). 1910-tal. 905 2003 Skellefteälv. Släppträskdammen Fårbäcken 1627028 7233623 IA Flottning Ja Ja 5 1 Utskov trä; plankor. Två slussar; luckdämme. Välbevarad; sentida underhåll utfört? Bevarandevärd. Uppförandeår? 911 2003 Skellefteälv. Stenträskdammen Verbobäcken 1622116 7243222 IO Flottning Vet ej Nej 1 Utskov av trä; timring. För övrigt utriven. Fungerar idag som överfart. Ringa kulturhist. värde. Sent 1800/tidigt 1900-tal. 915 2003 Skellefteälv. Lillträskdammen Mensträskb. 1648741 7244657 IO Okänt Nej Nej 1 Förmodligen flottardamm. Utskov av trä; timring. För övr helt förfallen/raserad. Sent 1800-tal? 920 2003 Skellefteälv. Såg o kraftv.damm Mörttjärnb. 1651797 7247722 IIIO Såg o kraftv. Nej Utred 1 Utskov helgjuten betong; osäker på dämmen. Exempel på småskalig kraftv. Tidsålder? Utred. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 860 2003 Bureälven Svensträskdammen Lillån 1719870 7170570 IIO Flottning Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilsten; mkt vällagd. Spår av slussgolv, raserat. Sättar/luckor borta. Fungerar som gångbro. 1920-tal. Bevarandevärd. Bev. prioritet (1-2)
931 2005 Skellefteälv. Klintforsfallet Klintforsån 1741495 7195526 IIIO Kvarn o sågd. Ja Ja 1 1 Damm utriven; nu betongbro. Smältdegel av olika företeelser i området; sågverk, kvarn, vadmalsst., spånhyvel. Många byggn. kvar. 932 2005 Skellefteälv. Kvarnängesdammen Skorvbäcken 1693443 7198933 IA Kvarndamm Vet ej Utred 5 Utskov av trä; plankor. Rester av lucka. Ansluter till kvarn. Svårt avgöra bevarandevärde o ålder. Utred. 935 2005 Skellefteälv. Tvärträskdammen Karsbäcken 1692104 7204002 IIO Flott./vägbro Vet ej Ja 1 1 Utskov av kilad sten; fungerar nu som vägbro. Sättar mm borta. Vällagd kilsten. 1920-tal? 936 2005 Skellefteälv. Holmträskdammen Karsbäcken 1699105 7204881 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; två slussar. Luckor mm borta. Fungerar som gångbro. Uppförd kring 1900? 937 2005 Skellefteälv. Raningsdammen Karsbäcken 1691348 7207098 IVC Flottning Nej Ja 2 1 Utskov betongplattor; sättar o spel kvar. Välbevarad o bevarandevärd; enda ex av kat (IVC) efter Skellefteälv. Uppf 1930/50-tal. 938 2005 Skellefteälv. Skrekvarndammen Karsbäcken 1695337 7207197 IVO Flott./vägbro Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; allt annat utrivet. Fungerar nu som vägbro. 941 2005 Skellefteälv. Hornträskdammen Skidträskån 1700475 7218163 IIE Flottning Ja Ja 6 1 Utskov kilsten; sättspel kvar, sättar borta. Två utskov, imponerande intryck. Fungerar som gångbro. Välbevarad. 1920-tal. 942 2005 Skellefteälv. Selasdammen Alträskån 1682751 7225926 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; luckor mm utrivna. Spår av slussgolv. Kring 1900. Kraftigt förfallen. 943 2005 Skellefteälv. Nydammen Alträskån 1679555 7227373 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; luckor borta. Spår av slussgolv. Styrkistor av rensad sten. Spång. Förfallen. Kring 1900. 945 2005 Skellefteälv. Svenumyrdammen Petikån 1683907 7229327 IIO Flottning Ja Ja 1 1 Två utskov; vällagd kilsten. Sättspel mm borta. Styrkistor kvar. Fungerar som vägbro. Monumental. Väl bevarandevärd. 1910-tal. 946 2005 Skellefteälv. Nedre Grundträskdm. Petikån 1687042 7233359 IIO Flott./våtmark Nej Ja 1 1 Utskov kilsten; sättar kvar, spel borta. Fungerar som överfart. Vällagd, bevarandevärd. 1910/20-tal. 948 2005 Skellefteälv. Högnäsdammen Mensträskb. 1661555 7231102 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; timring; luckor mm borta. Slussgolv kvar. Förfallen. Kring 1900. Bev. prioritet (1-2) ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 922 2003 Skellefteälv. Vågträskdammen Vågträskb. 1646912 7250398 IVO Flottning Nej Nej 1 Utskov av betongplattor; bjälkar/luckor o slussgolv borta. Inledningskistor synbara. 1930/50-tal. 952 1984 Skellefteälv. Sågdammen Alträskån 1686213 7224425 IO Okänt Nej Nej 1 I princip helt förfallen. Utskov av trä; övervuxen. Slussgolv o luckor borta. Tidsålder?
972 2003 Kågeälven Åängesdammen Kusån 1710670 7224420 IIA Okänt Vet ej Ja 5 1 Utskov kilsten, luckor o slussgolv kvar. Renoverad, fin stenläggning. Ovanlig kategori (IIA); välvbevarad o bevarandevärd. 1910/20-tal. 976 2003 Kågeälven Storträskdammen Storträskån 1698360 7236590 IIIA Okänt Nej Ja 4 1 Trol. flottardamm. Utskov helgjuten betong; luckdämme = ovanlig kategori (IIIA). Välbehållen o bevarandevärd. 1920/30-tal. 977 2003 Kågeälven Klintträskdammen Klintån 1706110 7236910 IIIA Flottning Vet ej Ja 4 1 Utskov helgjuten betong; två slussar; luckdämmkvar. Tröskel o slussg. borta (ej vandringshind.). Imponerande, bevara!. 1920/30-tal. 985 2003 Storbäcken Ostviksdammen Storbäcken 1749470 7206880 IIO Kvarndamm Nej Nej 1 Utskov av sten, natur. Slussgolv av trä. Liknar snarare en överfallsarm. Uppförandeår? 987 2003 Storbäcken Kvarnfors sågdamm 1 Kvarnbäcken 1743370 7213290 IIA Sågdamm Ja Ja 5 1 Utskov av sten; luckor kvar. Välbevarad o underhållen. Bevarandevärd. Uppförandeår? 988 2003 Storbäcken Kvarnfors sågdamm 2 Kvarnbäcken 1743420 7213320 IVO Sågdamm Ja Ja 1 1 Utskov av betongplattor; dämmanordning borta. Slussgolv kvar. Uppförandeår? 996 2003 Byskeälven Övre Myrhedendm. Långträskån 1706000 7251520 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; synlig timring. För övrigt i principo helt utriven. 997 2003 Byskeälven Kvarndammen Antakbäcken 1694030 7254130 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; ngt timring kvar. Luckor borta. Del av slussgolv kvar. Raserad. Sent 1800. 998 2003 Byskeälven Antakdammen Antakbäcken 1693580 7254560 IO Flottning Nej Nej 1 Utskov av trä; luckor raserade o borta. Slussgolv saknas. Förfallen. Sent 1800. ID nr Inv år Huvudvattendr. Dammnamn Beskrivning Vattendrag X-koordinat Y- koordinat Damm- KAT. Ändamål. Enl inventering 2003/05 intressant. 2003/05 Bevarande. 2007 typförekomst (1-7) 971 2003 Kågeälven Sågdammen Degerträskån 1719430 7224020 IIO Flottning Nej Ja 1 2 Spår efter vattensåg; utskov alt brygga i vällagd kilsten. Övr strukturer helt utrivna. Brygga/utskov kan dock bevaras. Årtal? Bev. prioritet (1-2)
BILAGA 2 Kategori IA IB IC ID IE IF IO IIA IIB IIC IID IIE IIF IIO IIIA IIIB IIIC IIID IIIE IIIF IIIO IVA IVB IVC IVD IVE IVF IVO Summa Ej ident. Vattendrag Ång 4 2 6 1 7 1 4 3 3 4 35 22 Gide 1 1 1 16 1 1 1 2 2 5 1 32 8 Lögd 1 2 4 1 2 1 2 2 15 9 Ledu mfl 1 2 2 1 6 1 Öre 2 1 1 5 2 3 2 2 8 1 27 9 Hörn 1 1 2 4 2 Ume 1 1 1 1 19 2 10 1 3 1 1 36 1 2 7 87 27 Vind 1 12 4 17 2 15 3 1 2 8 1 21 2 11 100 21 Tavle m fl 1 1 2 4 Sävar 2 1 1 1 1 2 1 9 20 Dalkrl/Bäck 1 1 10 Rickl 4 7 1 1 4 3 1 1 22 18 Bure 1 1 2 1 2 2 1 1 11 4 Skelleft 3 10 1 1 3 1 2 1 2 24 19 Kåge 1 1 2 4 6 Storb 1 1 1 3 2 Byske 3 3 4 Tåme 1 Summa 20 3 1 44 13 3 65 8 2 47 15 1 19 1 30 5 77 2 4 25 385 187
BILAGA 3 IA IB IC ID IE IF IO Ja Prioritet 1 9 2 1 2 Prioritet 2 1 Nej 5 39 Utred 6 4 Ja IIA IIB IIC IID IIE IIF IIO Prioritet 1 13 2 33 10 17 Prioritet 2 13 8 Nej 11 1 18 Utred 6 4 Ja IIIA IIIB IIIC IIID IIIE IIIF IIIO Prioritet 1 11 1 13 5 Prioritet 2 4 3 Nej 2 17 Utred 4 4 Ja IVA IVB IVC IVD IVE IVF IVO Prioritet 1 4 25 1 1 Prioritet 2 15 1 1 1 Nej 1 37 3 23 Utred 1 Källa: BILAGA 1
Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, 901 86 Umeå www. vasterbotten 090-10 70 00 ISSN 0348-0291