2013-02-13 Hallsta skola Skolbiblioteksplan 2013 P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se 3 20 65-5 utbildningsnamnden@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O 212000-0217 0176-717 70 norrtalje.se 451-7694 n o r r t a l j e. s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T
2 (6) Bakgrund Läsning är nyckeln till lärandet. För att i dagens föränderliga samhälle kunna hantera stora mängder information på ett bra sätt, krävs en god och väl utvecklad läs- och skrivförmåga. Skolbiblioteket ska stödja elevernas lärande och pedagogernas arbete genom att vara en integrerad del av skolans verksamhet, verka läsfrämjande och utveckla informationskompetens. Syfte Handlingsplanens syfte är att utveckla och tydliggöra skolbibliotekets pedagogiska roll tydliggöra bibliotekets verksamhet och ansvarsfördelning Styrdokument Bestämmelser om skolbibliotek finns dels i skollagen 1, bibliotekslagen 2, och i Läroplanen 3 för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Övergripande mål för skolbiblioteksverksamheten Skolbiblioteket ska bidra till skolans pedagogiska utveckling och vara ett stöd för verksamheten. Det ska ha en lärande roll och vara integrerat med övrig verksamhet. Tillsammans med övrig personal ska lärar-/skolbibliotekarien stödja eleverna i att utveckla sitt läsande och arbeta undersökande för ett livslångt lärande. Vårt mål är att verksamheten i skolbiblioteket 1. Väcker elevernas läslust och stödjer deras språkutveckling genom att erbjuda en välkomnande och stimulerande biblioteksmiljö med sköna, avskilda läsplatser i ett hörn och soffor där många kan sitta för att lyssna på bokprat eller diskutera att genom ett tillräckligt stort medieanslag hela tiden förnya och hålla bokbeståndet aktuellt och att skylta och informera elever och lärare om nya böcker att prenumerera på aktuella tidskrifter med intresse för barn och ungdom, även som stöd för lärandet, som skyltas och kan läsas på plats i biblioteket att erbjuda barn- och ungdomsböcker på samtliga modersmål som talas på Hallsta skola att ansöka om nedladdningstillstånd för talböcker så att elever med funktionshinder ska kunna ladda ner sådana genom skolbiblioteket att erbjuda skolklasser bokprat, boktips och boksamtal 1 Skollagen 2010:800 2 Bibliotekslagen1996:1596 omtryckt 1998:1 249, ändrad 2010:860 3 Lgr 11 2
3 (6) att ha öppet hela skoldagar, förutom när besök eller lektioner har bokats in, för elevers spontana besök att informera om Augustpriset, Nobelpriset, Almapriset, Slangbellapriset m.fl. litterära evenemang, införskaffa böcker som är nominerade och/eller som har vunnit, samt informera om författarna bakom böckerna att i mån av budgetutrymme, i samarbete med lärare och biblioteksråd, bjuda in författare och organisera författarbesök att tillsammans med skolans pedagoger planera olika lässtimulerande aktiviteter, förutom författarbesök till exempel Hela skolan läser, aktiviteter på Världsbokdagen och Barnens bokjury att bistå lärare med förslag om högläsningsböcker, tips för elever som har svårt att komma igång med sin läsning m.m. att tillsammans med frivilliga elever två gånger per läsår redigera skoltidningen Glödande Pennan, som sammanställs av material som alla klasser i år F-6 bidrar med; tidningen trycks av personal på Hallsta pappersbruk och delas ut till samtliga elever i F-6 Att involvera eleverna i år 7-9 i arbetet med skolbiblioteket, genom att skolbibliotekspedagogen regelbundet sammankallar ett biblioteksråd, bestående av ett par elever ur varje årskurs, för möten då verksamheten, lokalen och nya inköp kan diskuteras Erbjuda e-böcker 2. Stödjer elevernas kunskapssökande genom att tillhandahålla elevdatorer och handleda elever i informationssökning och källkritik att tillhandahålla aktuell facklitteratur för olika åldrar och exponera den på ett tydligt och begripligt sätt att hjälpa elever, som söker källor om specifika ämnen, att söka på rätt ställen att visa lärare var de kan finna information om hur man kan arbeta med informationssökning och källkritik att ge särskilt utvalda elever i F-6 läxhjälp en eftermiddag i veckan Samarbeta med ämneslärarna och utveckla metoder att använda biblioteket i lärandet Nulägesbeskrivning Skolbiblioteket i Hallsta skola har under läsåret flyttats till skolans största och mest centrala lokal, belägen direkt till vänster om entrén med fönster i två väderstreck. Det nya skolbiblioteket har utrustats med nya soffor, bord, mattor och hyllor, ett tusental nya böcker, två nya elevdatorer och en ny arbetsdator för skolbibliotekspedagogen. Här finns nu 44 bokhyllor med sammanlagt 12 000-15 000 volymer, konferensbord med stolar, nya, böjda soffor som rymmer en 3
4 (6) mindre skolklass, boksnurror att ställa ut nyförvärv och temasamlingar i, en särskild avdelning för böcker på andra modersmål än svenska, särskilda hyllor för de 14-15 tidskrifter som vi har, hyllor med grupp- och klassuppsättningar och böcker på finska respektive engelska. Böckerna är organiserade tematiskt och i genrer. Vi använder inte SABsystemet utan varje hylla är märkt med några ord som talar om vilken sorts böcker som står där. På en särskild hylla bakom bibliotekariens arbetsbord finns ljudböcker som får lånas av elever. Strävan är att även köpa in en lättläst version, om det finns en sådan, när en ny titel beställs. Fackböcker står på särskilda hyllor, bilderböcker, manga- och serieböcker/grafiska romaner likaså. De skönlitterära böckerna är till övervägande delen uppställda tematiskt, men vissa gränsöverskridande författarskap har fått egna hyllplan, t.ex. Astrid Lindgren. Målet är att märka böckerna i varje temahylla med olika färgpluppar för respektive normalsvår, lättläst och extra lättläst, samt att sortera böckerna efter författarnas efternamn inom respektive temaavdelning. Förutom bilderböckerna, som står för sig, är litteraturen inte åldersindelad, men det kan övervägas om det finns ett upplevt behov. För elever som just har börjat få flyt i sin läsning men ännu inte kommit in i bokslukarfasen finns en särskild boksnurra med extra lättlästa böcker av den allra enklaste textbokstypen. ( Läsa lätt-böcker och motsvarande.) Eftersom skolibliotekspedagogen endast tjänstgör på tisdagar är skolbiblioteket ännu inte bemannat under veckans övriga dagar. Varje lärare har dock fri tillgång till biblioteket så fort det inte är upptaget. Många lärare går därför dit på andra tider med sina klasser och lånar och lämnar igen, andra går dit med grupper av elever för att läsa eller arbeta med något skolämne. I dagsläget finns inte resurser att upprätta en katalog över befintiliga medier och att digitalisera denna. Lånesystemet är manuellt och skriftligt i pärmar (högstadiet) och skrivböcker (F-6 och särskolan). Det fungerar utmärkt när det gäller att registrera och avregistrera lån samt att föra statistik på utlåningen. Men det omöjliggör en löpande översikt över utlåningen och ingen kan vid en given tidpunkt veta var en viss bok befinner sig. En digital katalog och ett datoriserat lånesystem står därför högt på önskelistan. Bemanningsgrad ht 2012 - början av vt 2013: 23,6 % Medieanslag 2013: 50 000 kr 4
5 (6) Vision och framtida utveckling av skolbiblioteket Öppet alla dagar i veckan med bemanning. Som ett första steg annonserar skolan nu efter en skolbibliotekarie/lärare på 50 % som ska arbeta tillsammans med nuvarande bibliotekspedagog och hålla öppet 3 dagar i veckan. Upprättande av en digital katalog och införande av ett digitalt lånesystem, som kan korrespondera med övriga skol- och helst även folkbibliotek i kommunen. Läsande elever på alla stadier. Skolbibliotekspedagogen har regelbundna bokpresentationer för alla årskurser och Elevens val med läsintresserade elever. Lärare låter, i samråd med skolbibliotekspedagogen, elever söka information och kunskap i biblioteket via böcker, datorer och ipads, och samtidigt få utbildning i källkritik. Skolbibliotekspedagogen planerar verksamheten i samarbete med elever i ett biblioteksråd för årskurs 7-9 och tillsammans med andra pedagoger genom arbetslagsträffar, adjungering till PLG, regelbunden feedback från rektor samt medverkan i det kommunövergripande nätverket för skolbibliotekspedagoger. Alla skolans lärare medverkar i skötseln av biblioteket genom att under en studiedag hjälpa till med märkning och sortering av böcker i hyllorna och att hålla ordning i lokalen. Inga elever vistas i biblioteket utan överinseende av lärare. Aktiviteter för att nå målen och visionen Som nämnts ovan: anställning av en skolbibliotekspedagog under våren 2013. Särskilt fokus på de elevgrupper, som har stort motstånd att besöka biblioteket, för att locka dem dit utan krav på läsning och lån. Lärarna prioriterar läsning och bokar in bokpratstillfällen för grupper (se ovan, Övergripande mål). Skolbibliotekspedagogen kan bokas av lärare för medverkan i skrivundervisningen och för boksamtal om titlar som alla elever i en klass har läst eller lyssnat till. Övriga utvecklingsområden: Utbildning för lärare och elever i källkritik och användande av ITresurser Med ledning och finansiering av barn- och skolförvaltningen, och i samarbete med kommunens övriga skolbibliotek, införande av ett digitalt lånesystem så fort det blir möjligt 5
6 (6) Biblioteket ska ha en god presentation på hemsidan med länkar för kunskapsarbetet, nyhetstips, boktips, information om skrivarläger och kurser, på sikt kanske en skolbiblioteksblogg Utveckla elevmedverkan genom biblioteksråd Utveckla samarbete med andra biblioteksverksamheter Utveckla samarbetetoch erfarenhetsutbytet i det lokala skolbiblioteksnätverket Norra Utmarkerna Uppföljning och utvärdering December 2013, inför en revidering av Skolbiblioteksplanen 2014. 6