Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Relevanta dokument
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Kursplan Grundläggande matematik

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Arbetsområde: Jag får spel

Kursplanen i matematik grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Koda ett mattetest 4 av 5. Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 4 av 5

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Koda ett mattetest (lektion 4 av 5)

Loopar och ljud 3 av 7. Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Loopar och ljud 3 av 7

Rikare resonemang om rättvisa

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Koda ett mattetest 5 av 5. Lektionen handlar om att göra ett mattetest som fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 5 av 5

Koda ett mattetest 1 av 5. Lektionen handlar om att använda programmeringskunskaper för att skapa ett enkelt multiplikationstest.

Koda ett mattetest 3 av 5. Lektionen handlar om att göra en variabel i programmet för ett multiplikationstest. Koda ett mattetest 3 av 5

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Loopar och ljud 3 av 7. Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Loopar och ljud 3 av 7

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Bedömning för lärande i matematik

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Programmering och digital kompetens

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Förslag den 25 september Matematik

Programmering, dans och loopar

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Lgr 11 och digital kompetens

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Meddelande och game over 5 av 6

Algebra och Ekvationer År 7

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Övning: hitta buggarna

Nationell IT-strategi för skolan. Fredrik Hedström Pedagogik och kommunikationsutvecklare

Fortsätt med Scratch: Så funkar kloner (del 3/6)

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Grunderna i programmering - loopar 3 av 6

Talföljer och cirklar: Algoritmer, geometri och mönster 2 av 4

Nyheter från Skolverket

Extramaterial till Matematik X

Introduktion till att programmera med Scratch (lektion 3 av 5)

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Pedagogisk planering. Ron Chlebek. Centralt Innehåll. Svenska/Engelska. Lego Mindstorms. Syfte: Matematik

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Programmering, dans och loopar

Handledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Learning study och Variationsteori i praktiken

Fortsätt med Scratch: Meddelande och game over (del 5/6)

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

IT OCH PROGRAMMERING I SKOLAN. Jan Erik Moström Peter Vinnervik

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Hur fungerar en dator? Lektionen handlar om att förstå hur datorer styrs av program. Hur fungerar en dator? Lektionsförfattare: Boel Nygren

Lars Lingman. Undervisningsråd - skolans bit.ly/skolverketxxx

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8B Ma: Procent och bråk

UPPDRAG PROGRAMMERING FREDRIK KENNEBÄCK HELENE ZELAND BODIN

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

Programmering är för alla - en värderingsövning

LPP Programmering. Syfte, övergripande mål Lära känna och kunna utföra enkla programmeringar i Scratch samt Lego Mindstorms.

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Hur fungerar en dator?

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Transkript:

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? En pågående Lerning Study av Per Selin Johan Larsson

Varför programmering? Är det mindre viktigt att förstå digitala byggstenar i den digitala verkligheten än att förstå atomer och molekyler i kemi? (Karin Nygårds SETT2014) Att göra problemlösning, sekvenshantering och matematiska förlopp visuella och intressanta. Digitalt skapande, en form av digital slöjd/teknik. Skapa förståelse för de underliggande strukturer som skapar den digitala verklighet som många av våra elever spenderar en allt större del av sin vakna tid i.

Varför programmering? Programmerare vanligaste arbetet i Stockholm (Svenska Handelskammaren) Obligatorisk del i IKT-undervisning i länder som har en egen IKTkursplan (England) 2.2 Kunskaper o Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola [---]kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

Kunskapsmål Matematik Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk-och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem. Metoder för ekvationslösning. Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. Teknik Styr-och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.

Kunskapsmål Bild Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Material och verktyg för två-och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften. Engelska Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används. Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Tidigare forskning Ett fenomenografiskt perspektiv (Marton & Booth, 1997; Lo, 2013; Marton 2014) Booth 1990 Eckerdal 2009, 2014

IKT på Sandgärdskolan År7 IKT-pedagog med ordinarie lärare mot sv.1gång/v. Fokus på text, format, molnet, plattform samt digitala verktyg. År8 - IKT-pedagog med ordinarie lärare mot eng. 1gång/v. Fokus på presentation, media, film, ljud m.m. År9 Före HT14 IKT-pedagog mot matematik med fokus på Excell och dess funktioner och möjligheter samt verktyg för datainsamling.

Programmering på Sandgärdskolan Programmering Skolans val med utökad kursplan, årskurs 9 har programmering 60min 1gång/v. under 1 termin. Målsättning - att förstå programmeringens grundstrukturer och möjligheter samt ge en förståelse för det som sker i bakgrunden i den digitala verkligheten. En naturlig utveckling av IKT-undervisningen. Initialt har vi valt att använda HTML och Scratch för att angripa våra kritiska aspekter.

Kritiska aspekter De kritiska aspekter vi tittat på: Algoritm (Ett flödesschema som beskriver en översikt/planering över en eller flera sekvenser. En systematisk procedur för hur man genom ett begränsat antal steg utför en beräkning eller löser ett problem) Variabel (Något som är föränderligt, används t.ex. för att räkna poäng eller tid) Operator (Något som används för att göra en matematisk operation t.ex. jämföra en variabel med ett värde. Större än> Mindre än< Lika med =) Loop (Används för att återanvänd en sekvens) Koordinater/Koordinatsystem (Används för att lokalisera och förflytta i det tvådimensionella planet)

Kritiska aspekter De kritiska aspekter vi vill fortsätta med: Sekvens (Den följd som ett program eller del av program exekveras i) Loop escape (If-Then sats (Villkor) används för att ta sig ur en loop och in i en ny sekvens) Felsökning (Att kunna läsa koden så att eventuella fel kan lokaliseras och justeras)

Bakgrundskunskaper - Screening Fråga Screening Har du någon gång spelat ett spel (data- eller TV-) där det räknas poäng? Kan du beskriva hur du upplever att denna poängräkning går till. Svar Man klarar något och då får man poäng

Bakgrundskunskaper och kritiska aspekter Kritiska aspekter av lärandeobjektet Förstå begreppen: matematisk operator, variabel, loop och algoritm.

Lektionsgenomförande Lektion 1 Flödesschema Variabel kontrasteras genom användande av tidigare program. Klick på respektive utanför katt Generalisering med koordinatsystem

Exempel ur undervisningen lektion 1 bigbangtheory.wikia.com Scratch.mit.edu

Resultat lektion 1 Resultat En elev av 22 visar prov på utökad förståelse för programmeringsstruktur

Lektionsgenomförande Förändring till lektion 2 o Gemensamt flödesschema o Strikt användning av termers namn bigbangtheory.wikia.com

Lektionsgenomförande Lektion 2 Gemensamt flödesschema skapar kontrast mellan vad programmeringsstruktur är och vad det inte är Vid det gemensamma flödesschemat används termen loop och ej repeat forever Variabel med uppräkning istället för poängräkning

Resultat Resultat 19 elever av 23 visar prov på utökad förståelse för programmeringsstruktur.

Variation Dimension av variation o Strikt fokus på lärandeobjektet Andra förslag?

Referenser Booth, S. (1990). Conceptions of Programming. A study into learning to program. (Report 1990:01). Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Eckerdal, A. (2009). Novice Programming Students' Learning of Concepts and Practise. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Lo, M.L. (2012). Variation Theory and the Improvement of Teaching and Learning. Gothenburg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Marton, F. (2014). Necessary Conditions for Learning. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and Awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

Kontakt johan.larsson@edu.boras.se @IT_Johan per.selin@edu.boras.se @perselin