Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning

Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

Försäkringskassans svar på uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning Denna rapport redovisar Försäkringskassans analys av vilka konsekvenser en renodlad merkostnadsersättning skulle kunna medföra för enskilda med funktionsnedsättning, hushåll med barn med funktionsnedsättning och för försäkringens kostnader. Dessutom redovisas en kartläggning av de merkostnader som i dag täcks av handikappersättningen och vårdbidraget. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av försäkringsdirektörerna Bengt Stjärnsten, Dani Razmagh och Laura Hartman, rättschef Eva Nordqvist, verksamhetsområdeschef Therese Karlberg och verksamhetsutvecklare Sara Walman och Karin Mattsson, de senare som föredragande. Dan Eliasson Sara Walman Karin Mattsson Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

Innehåll Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Beskrivning av förmånerna handikappersättning och vårdbidrag... 6 1.2.1 Handikappersättning... 7 1.2.2 Vårdbidrag... 8 1.3 Metod... 9 1.3.1 Urvalskriterier... 9 1.3.2 Aktgranskningen... 9 1.3.3 Studerad population handikappersättning... 10 1.3.4 Studerad population vårdbidrag... 10 1.4 Läsanvisning... 10 1.4.1 Disposition... 10 1.4.2 Begrepp... 11 2 Vad vet vi om individer med handikappersättning och vårdbidrag?... 12 2.1 Handikappersättning... 12 2.1.1 Fördelning kön, ålder och diagnos... 13 2.1.2 På vilken grund har handikappersättning beviljats... 14 2.2 Vårdbidrag... 15 2.2.1 Fördelning kön, ålder och diagnos hushåll med vårdbidrag för ett barn... 16 2.2.2 På vilken grund har vårdbidrag beviljats?... 17 3 Konsekvenser vid ett nytt ersättningssystem... 18 3.1 Konsekvenser för individen... 18 3.1.1 Renodlad merkostnadsersättning... 18 3.1.2 Renodlad hjälpbehovsersättning... 19 3.1.3 Blinda och gravt hörselskadade... 20 3

3.1.4. Konsekvenser för individer med handikappersättning vid separata ersättningar för både merkostnader och hjälpbehov... 21 3.2 Konsekvenser för hushållen... 22 3.2.1 Ny renodlad merkostnadsersättning för hushåll med vårdbidrag för ett barn... 22 3.2.2 Ny renodlad merkostnadsersättning för hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn... 23 3.2.3 Ny renodlad vård- och tillsynsersättning för hushåll med vårdbidrag för ett barn... 24 3.3 Konsekvenser för försäkringens kostnader... 24 3.3.1 Underlag för beräkning av kostnader för nya renodlade ersättningar jämfört med dagens handikappersättning... 24 3.3.2 Beräknade kostnader nya renodlade ersättningar jämfört med dagens handikappersättning... 25 3.3.3 Underlag för beräkning av kostnader nya renodlade ersättningar jämfört med dagens vårdbidrag... 26 3.3.4 Beräknade kostnader nya renodlade ersättningar jämfört med dagens vårdbidrag... 27 4 Merkostnader... 29 4.1 Underlag för kartläggning av aktuella merkostnader... 29 4.2 Merkostnader inom handikappersättning... 30 4.2.1 Yrkade merkostnader i underkategorierna... 31 4.3 Merkostnader inom vårdbidrag... 32 4.3.1 Yrkade merkostnader i underkategorierna... 33 Bilaga 1 Frågeformulär med hjälptexter Bilaga 2 Tabeller 4

Sammanfattning Nuvarande konstruktion av handikappersättning och vårdbidrag bygger på att hjälpbehov eller vård- och tillsynsbehov vägs samman med merkostnader. Detta uppdrag innebär att utifrån nuvarande regler för handikappersättning och vårdbidrag genomföra en analys av tänkbara konsekvenser av ett system där ersättning för merkostnader inte regleras i samma stödform som ersättning för hjälpbehov respektive behov av tillsyn och vård. I uppdraget ingår även att kartlägga de merkostnader som i dag täcks av handikappersättningen och vårdbidraget. I studien har kvantitativa metoder använts. Underlaget för bedömningen av konsekvenser för hushåll med vårdbidrag har hämtats från Försäkringskassans statistikregister. För bedömningen av konsekvenserna för individer med handikappersättning har underlaget tagits fram genom en aktgranskning. I aktgranskningen togs även fram samtliga uppgifter om merkostnader för de båda förmånsslagen. I aktgranskningen ingick totalt 388 handikappersättningsärenden och 390 vårdbidragsärenden. Utifrån antagandet att nuvarande kriterier för att beviljas handikappersättning kvarstår, beräknas färre kunna få ersättning. Enligt beräkningarna medför renodlade ersättningar inom handikappersättning lägre kostnader för försäkringen även om både en ny renodlad merkostnadsersättning och en ny renodlad hjälpbehovsersättning införs. Inom vårdbidrag beräknas färre hushåll få rätt till en ny renodlad merkostnadsersättning om man utgår från dagens nivåer. Beräkningen av konsekvenser av en ny renodlad vård- och tillsynsersättning har endast gjorts för hushåll med vårdbidrag för ett barn med funktionsnedsättning. Osäkerheten i beräkningen av konsekvenser är stor och det redovisas två skattningar, en lägsta och en högsta skattning. Även underlaget för beräkningen av kostnaderna inom vårdbidrag för en ny renodlad vård- och tillsynsersättning är osäkert och därför redovisas två skattningar. Enligt beräkningarna medför nya renodlade ersättningar inom vårdbidrag vid den lägsta skattningen lägre kostnaderna för försäkringen. Vid den högsta skattningen ökar kostnaderna för försäkringen. I rapporten finns en redogörelse för yrkade merkostnader och vilka merkostnader Försäkringskassan godtar respektive inte godtar. Merkostnaderna har delats in i fyra huvudkategorier, under huvudkategorierna finns totalt 19 underkategorier av merkostnader. Granskningen visar att flertalet får sina yrkanden godtagna. 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Regeringen gav den 16 januari 2014 Försäkringskassan i uppdrag att utifrån nuvarande regler för handikappersättning och vårdbidrag genomföra en analys av tänkbara konsekvenser av ett system där ersättning för merkostnader inte regleras i samma stödform som ersättning för hjälpbehov respektive behov av tillsyn och vård. Syftet med uppdraget är att den pågående översynen av funktionshinderstöden, som underlag för de bedömningar som ska göras, behöver tillföras kunskap om vilka konsekvenser en ordning med en renodlad merkostnadsersättning skulle kunna medföra för enskilda med funktionsnedsättning, hushåll med barn med funktionsnedsättning och för försäkringens kostnader. Försäkringskassans analys ska besvara hur en förändring skulle påverka rätten till ersättning för personer med olika funktionsnedsättningar och med olika ersättningsnivåer. I uppdraget ingår även att kartlägga de merkostnader som i dag täcks av handikappersättningen och vårdbidraget. Även för merkostnader är det av stor vikt att överväganden om hur ett framtida regelverk ska utformas baseras på aktuell kunskap om vilka merkostnader som idag ersätts av förmånerna handikappersättning och vårdbidrag. Försäkringskassans kartläggning ska möjliggöra jämförelser med de studier om merkostnader Försäkringskassan genomförde 2005 1 och 2006 2. Den pågående översynen har även behov av kunskap om vilka åberopade merkostnader som Försäkringskassan inte godtar som merkostnader. Uppdraget ska redovisas senast den 16 juni 2014. 1.2 Beskrivning av förmånerna handikappersättning och vårdbidrag Handikappersättning och vårdbidrag är två olika stödformer som kan beviljas för hjälpbehov eller vård- och tillsynsbehov samt för extra kostnader som kan uppstå vid sjukdom och funktionsnedsättning. Även om det finns mycket som är gemensamt för de båda stödformerna skiljer sig syftet med och utformningen av förmånerna ifrån varandra. 1 Försäkringskassan Analyserar 2005:9 Merkostnader i vårdbidraget 2 Försäkringskassan Analyserar 2006:19 Merutgifter i handikappersättningen 6

1.2.1 Handikappersättning 1975 slogs de tidigare ersättningarna invaliditetstillägg och invaliditetsersättning samman och handikappersättningen fick sin nuvarande utformning. 3 Villkoren ändrades så att fler än tidigare kunde få ersättning. Tidigare hade blinda fått blindhetsersättning, men nu fick även gravt hörselskadade en generell inskriven rätt till handikappersättning. 4 Handikappersättning kan personer få som är mellan 19 år 5 och 65 år 6. Ersättningen kan beviljas med anledning av hjälpbehov eller merkostnader som uppstår till följd av en funktionsnedsättning. Den kan även beviljas för en kombination av hjälpbehov och merkostnader. 7 Storleken på handikappersättningen är beroende på hur stort hjälpbehovet och merkostnaderna är. Ersättning kan betalas ut på tre fastställda nivåer: 36, 53, eller 69 procent av prisbasbeloppet per år. För 2014 är beloppen för de olika nivåerna 15 984, 23 532 och 30 636 kronor. För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de sammanlagda merkostnaderna vara betydande. Betydande innebär att för att få handikappersättning på lägsta nivån, 36 procent, måste merkostnaderna uppgå till minst 28,5 procent av prisbasbeloppet 8. Motsvarande gränser finns för handikappersättningsnivåerna 53 (45,5) procent och 69 (61,5) procent. För att få handikappersättning för enbart hjälpbehov krävs att hjälpbehovet uppgår till minst två timmar per dag. Vid bedömningen ska Försäkringskassan, förutom tidsåtgången för hjälpinsatser, även väga in den grad av bundenhet som den försäkrades behov medför för vårdaren. I förarbetena till lagen anges dock inte några gränsvärden för hur många timmars hjälpbehov som ger rätt till handikappersättning med 53 respektive 69 procent av prisbasbeloppet. Det innebär att om en person behöver hjälp under mer än två timmar om dagen gör Försäkringskassan en individuell bedömning av nivån på handikappersättningen. Om en person både har både hjälpbehov och merkostnader ska Försäkringskassan bedöma rätten till ersättning utifrån det sammanlagda behovet av stöd 9. Förarbetena till lagen beskriver dock inte hur en sådan sammanvägning ska ske. Tidsåtgången för hjälpbehov ska t.ex. inte räknas om i kronor eftersom det inte finns något lagstöd för en sådan beräkning 10. 3 1998 sammanfördes handikappersättning och vårdbidrag i en och samma lag, lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. Sedan år 2011 finns bestämmelserna i Socialförsäkringsbalken (SFB). 4 Kungl. Maj:ts proposition 1974:129 med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern ss. 44, 45 och 100. 5 Från och med juli det år personen fyller 19 år (50 kap. 8 SFB.) 6 Efter 65-årsdagen om villkoren är uppfyllda för att ha rätt till ersättning, såväl för funktionsnedsättningen som för behovet av stöd, innan 65-årsdagen (50 kap. 4 SFB). 7 50 kap. 4-5 SFB 8 Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning 9 50 kap. 5 SFB 10 Kammarrätten i Jönköpings dom mål nr 1161-04 7

Hur stora de godtagna merkostnaderna är ska framgå av beslutet. Däremot är storleken av hjälpbehovet svårare att utläsa. Den som är blind eller gravt hörselskadad har alltid rätt till handikappersättning 11. Om stödbehovet inte ger anledning till högre ersättning görs ingen individuell utredning av hjälpbehov och merkostnader. 1.2.2 Vårdbidrag När vårdbidraget infördes 1964 var ett syfte att personer med funktionsnedsättning skulle integreras i samhället. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning skulle få bättre förutsättningar för att vårda sina barn i hemmet. Vårdbidrag kan beviljas föräldrar med barn till och med juni det år barnet fyller 19 år, om barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård under minst sex månader. Den särskilda tillsynen eller vården ska vara orsakad av sjukdom eller funktionsnedsättning. Föräldern kan också få vårdbidrag om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning orsakar merkostnader. 12 Syftet med vårdbidraget kan sägas vara tredelat. För det första ger bidraget en viss kompensation för inkomstbortfall. För det andra är det en ersättning för de arbetsinsatser som vården av ett barn med funktionsnedsättning kan innebära. För det tredje ger förmånen en ersättning för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning kan medföra. Vårdbidraget betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Ett helt vårdbidrag uppgår till 2,5 prisbasbelopp per år, vilket för år 2014 motsvarar 111 000 kronor. En viss del av vårdbidraget kan betalas ut som en skattefri ersättning för merkostnader. Nivåerna för skattefri merkostnadsdel kan uppgå till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet per år. Vårdbidrag kan också beviljas utifrån enbart merkostnader. Nivåerna för skattefri merkostnadsvårdbidrag kan uppgå till 36 eller 62,5 procent av prisbasbeloppet per år. Försäkringskassan ska utifrån barnets behov av särskild tillsyn och vård samt eventuella merkostnader bedöma rätten till vårdbidrag. Vad som bör gälla för de olika nivåerna har varken angetts i förarbetena till nuvarande eller tidigare lag. Det framgår inte heller hur sammanvägningen av merarbete och merkostnader ska göras. Försäkringskassan har ett allmänt råd 13 där det framgår att om vårdinsatserna omfattar minst sju timmar per vecka och det finns ett uttalat tillsynsbehov eller betydande merkostnader bör föräldern ha rätt till en fjärdedels vårdbidrag. 11 50 kap. 7 SFB 12 22 kap. 3 SFB 13 Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:15) om vårdbidrag 8

För att anses som betydande bör merkostnaderna uppgå till minst 25 procent av prisbasbeloppet. Med anledning av att det inte framgår tydligt i förarbetena vad som bör gälla för de olika nivåerna av vårdbidrag kan det vara svårt att utläsa i Försäkringskassans motivering till beslut storleken av den särskilda tillsynen och vården. 1.3 Metod I studien har kvantitativa metoder använts för att ta fram underlaget för bedömning av konsekvenser för individer, hushåll och försäkringen om regelverket ändras och nya renodlade ersättningar för merkostnader och hjälpbehov ersätter nuvarande handikappersättning och vårdbidrag. Underlaget för bedömningen av konsekvenser för hushåll med vårdbidrag har hämtats från Försäkringskassans statistikregister. För bedömningen av konsekvenserna för individer med handikappersättning har underlaget tagits fram genom en aktgranskning. I samma aktgranskning togs även fram samtliga uppgifter om merkostnader. 1.3.1 Urvalskriterier Under den studerade perioden fattade Försäkringskassan, enligt statistikregistren, totalt 9 348 beslut om handikappersättning och 34 907 beslut om vårdbidrag som uppfyllde kriterierna för studien. Dessa akter utgör urvalspopulationerna för handikappersättning och vårdbidrag. För att kunna beskriva konsekvenser och aktuella merkostnader valdes en population som, i så stor omfattning som möjligt, liknar de ärenden som förväntas beviljas ersättning inom den närmaste framtiden. Urvalskriterierna är: beviljad handikappersättning eller vårdbidrag beslut har fattats under perioden maj 2011 december 2013 minst en utbetalning under 2013 Motiveringen för urvalskriterierna är att i avslagsärenden saknas flera av de uppgifter som behövs för att kunna beskriva konsekvensera för individer, hushåll och försäkringen. Samma gäller för aktuella merkostnader. Att perioden för urvalspopulationen startar maj 2011 är kopplad till att först från och med den månaden finns en elektronisk akt i Försäkringskassans handläggningssystem vilket ger enkel och snabb tillgång till akterna. 1.3.2 Aktgranskningen Från urvalspopulationen gjordes två urval för ärenden till aktgranskning. Ursprungligen utgjordes urvalen av totalt 791 ärenden om handikappersättning och vårdbidrag. Av dessa togs 13 ärenden bort eftersom det i samband med aktgranskningen visade sig att de inte uppfyllde kriterierna för granskningen. 9

Ärendena som föll bort är jämnt fördelat mellan de två ärendeslagen. I aktgranskningen ingår totalt 388 handikappersättningsärenden och 390 vårdbidragsärenden. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Inför insamlingen av underlag genomfördes först en testgranskning där frågorna testades och granskarna kalibrerades. Kalibreringen gjordes dels för att öka samstämmigheten om vilka underlag som frågorna skulle besvaras utifrån, dels för att öka samstämmigheten i de svar som krävde en bedömning eller ett ställningstagande av granskarna. Vid granskningen av ärenden använde granskarna ett frågeformulär som även innehöll hjälptexter och instruktioner. Granskningen bygger på de handlingar och dokument som finns i Försäkringskassans handläggningssystem för handikappersättning respektive vårdbidrag. Granskarna arbetar inom de två förmånerna som personliga handläggare, specialister eller beslutsfattare. 1.3.3 Studerad population handikappersättning Som underlag vid beräkningen av konsekvenser för individer har de 388 studerade ärendena från aktgranskningen använts. 1.3.4 Studerad population vårdbidrag Som underlag vid beräkningen av konsekvenser för hushållen har hela urvalspopulationen vårdbidrag använts. Hushåll med vårdbidrag för ett respektive fler än ett barn hanteras separat eftersom det endast i hushåll med vårdbidrag för ett barn är möjligt att studera skillnader mellan kön, ålder och diagnos. Under den studerade perioden fattades 27 002 beslut för hushåll med vårdbidrag för ett barn och 7 905 beslut för hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn. Efter justering för felregistreringar av antal barn i hushållet är fördelningen 26 968 hushåll med vårdbidrag för ett barn och 7 939 hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn. Det är dessa uppgifter som ligger till grund för beräkningen av konsekvenser för hushållen. De 390 vårdbidragsärenden som ingick i aktgranskningen användes enbart för sammanställningen av godtagna och inte godtagna merkostnader. 1.4 Läsanvisning 1.4.1 Disposition I kapitel två finns information om de ärenden vi har använt som underlag för studien. Här finns en redogörelse för skillnader och likheter mellan de studerade ärendena, urvalspopulationerna och beståndet för handikappersättning respektive vårdbidrag. Jämförelser görs med avseende på nivå på ersättningen, kön, ålder och diagnos. Kapitel tre innehåller resultatet av beräkningar av konsekvenser för individer, hushåll och försäkringen. I kapitlet finns en redogörelse för statistiskt signifikanta skillnader för kön, ålder och diagnos både för konsekvenser för individen och för konsekvenser för hushåll med ett barn med vårdbidrag. 10

I det fjärde och avslutande kapitlet finns en redogörelse för merkostnader under perioden maj 2011 december 2013. Här beskrivs yrkade merkostnader inom de båda förmånerna och vilka merkostnader Försäkringskassan godtar respektive inte godtar. Rapportens första bilaga är det frågeformulär och hjälptexter granskarna använde i aktgranskningen. Den andra är tabellbilagan. 1.4.2 Begrepp Genomgående i rapporten beskrivs hushållen utifrån om vårdbidraget har beviljats vårdbidrag för ett eller fler än ett barn. Det är det hushåll barnet/barnen bor i som beskrivs. Anledningen är att Försäkringskassan inte har uppgifter om boendeförhållanden i registren och därför inte känner till hushållets totala sammansättning. Det innebär bland annat att vi inte vet om det finns fler barn med funktionsnedsättning i hushållet än det/de barn som är anledning till att vårdbidrag har beviljats. Utgångspunkten i studien är att de nivåer för att bevilja ersättning är de samma som de som gäller idag. Det gäller t.ex. miniminivån för storleken på merkostnader och hjälpbehov i handikappersättningen. För vårdbidrag gäller det t.ex. nivåerna för att få skattefri merkostnadsersättning. De fiktiva ersättningar som simuleras i rapporten kallas ny renodlad merkostnadsersättning, ny renodlad hjälpbehovsersättning och ny renodlad vård- och tillsynsersättning. Diagnoser redovisas på en övergripande nivå. För både handikappersättning och vårdbidrag redovisas de tre största diagnosgrupperna i de studerade ärendena respektive urvalspopulationen. För handikappersättning redovisas även diagnosgruppen sjukdomar i ögat. Uppgifterna har sorterats utifrån ärendets huvuddiagnos. Det kan alltså finnas fler diagnoser registrerade i varje ärende, men det är enbart huvuddiagnosen som används i studien. De övriga diagnosgrupperna har samlats under övrigt. I de ärenden där diagnos av någon anledning inte har registrerats har dessa samlats under saknas/okänd. 14 14 Tabell 1.1 i tabellbilagan 11

2 Vad vet vi om individer med handikappersättning och vårdbidrag? Med anledning av att handikappersättning och vårdbidrag är utformade på olika sätt har studien genomförts med olika metoder. Kapitlet inleds med en beskrivning av beståndet, urvalspopulationen och de studerade ärendena för handikappersättning. Därefter beskrivs beståndet och urvalspopulationen för vårdbidrag. 2.1 Handikappersättning Urvalspopulationen för handikappersättning har endast använts för att ta fram ärenden att studera i aktgranskningen. De studerade ärendena har använts som grund för beräkningar som avser en ny renodlad merkostnadsersättning och en ny renodlad hjälpbehovsersättning. De studerade ärendena har också använts för redovisningen av aktuella merkostnader som Försäkringskassan godtar eller inte godtar (Kapitel 4). I studien har ärendena delats i ålderskategorierna 18 29 år, 30 39 år, 40 49 år, 50 59 år, 60 64 år, 65 år och äldre. Handikappersättning kan beviljas tidigast från och med juni det år då den försäkrade fyller 19 år. Det innebär att det finns ansökningar där den försäkrade ännu inte har fyllt 19 år, varför även 18-åringar finns med i den första ålderskategorin. Utifrån urvalspopulationen har de tre vanligaste diagnosgrupperna inom handikappersättning använts för vidare analyser. Det är psykiska sjukdomar och syndrom, sjukdomar i nervsystemet samt sjukdomar i örat. Utöver de tre vanligaste diagnosgrupperna har även sjukdomar i ögat och närliggande organ studerats 15. Det för att möjliggöra en analys utifrån att blinda har en lagstadgad rätt till handikappersättning. Tabell 1 Beviljad nivå nuvarande handikappersättning Studerade ärenden Urvalspopulationen Beståndet dec 2013 Beviljad nivå Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 36 208 54 5 104 55 39 197 62 53 88 23 1 977 21 10 641 17 69 92 24 2 267 24 12 981 21 Annan nivå* 0 0 0 0 27 0 Summa 388 100 9 348 100 62 846 100 *i beståndet finns ärenden med nivåerna 30 och 60 procent enligt äldre regler Fördelningen mellan nivåerna är densamma för de studerade ärendena och urvalspopulationen. Drygt hälften har beviljats den lägsta nivån, resterande är relativt jämnt fördelade på den mellersta och högsta nivån. I beståndet har fler individer den lägsta nivån på handikappersättning. I urvalspopulationen och de 15 Tabell 1.1 i tabellbilagan 12

studerade ärendena beviljas en genomsnittligt högre nivå än i de äldre ärendena i beståndet. 2.1.1 Fördelning kön, ålder och diagnos I detta avsnitt beskrivs de studerade ärendena utifrån fördelning av kön, ålder och diagnosgrupper. De studerade ärendena jämförs också med urvalspopulationen och beståndet. Tabell 2 Fördelning kvinnor och män handikappersättning Studerade ärenden Urvalspopulationen Beståndet dec 2013 Kön Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Kvinna 186 48 4 614 49 33 592 53 Man 202 52 4 734 51 29 253 47 Summa 388 100 9 348 100 62 846 100 Det är något större andel män än kvinnor i de studerade ärendena. Könsfördelningen i de studerade ärendena skiljer sig inte från populationens fördelning. I beståndet är det något fler kvinnor än män som har handikappersättning. Tabell 3 Åldersfördelning handikappersättning Studerade ärenden Urvalspopulationen Beståndet dec 2013 Ålder Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 18 29 132 34 2 640 28 6924 11 30 39 45 12 1 150 12 7 144 11 40 49 62 16 1 682 18 10 614 17 50 59 86 22 2 157 23 12 817 20 60 64 41 11 1 268 14 7 323 12 65+ 22 6 451 5 18 024 29 Summa 388 100 9348 100 62846 100 Den största åldersgruppen bland de studerade ärendena, som utgör drygt en tredjedel av alla ärenden, är individer mellan 18 29 år, den minsta åldergruppen är individer över 65 år. De studerade ärendena skiljer sig inte från urvalspopulationens åldersfördelning. I beståndet däremot, är den största åldergruppen personer över 65 år, de utgör 29 procent av alla individer. Den minsta åldergruppen (11 procent) är personer mellan 18 29 år. Olikheter beror sannolikt på att ärenden från urvalspopulationen och i de granskade ärendena är nyligen beslutade, vilket innebär att fler förstagångsbeslut finns med. Förstagångsbeslut avser ofta unga personer. Beståndet däremot, består till största del av äldre ärenden, vilket även innebär att personerna i beståndet är äldre än personerna i urvalspopulationen. 13

Tabell 4 Fördelning diagnoser- handikappersättning Studerade ärenden Urvalspopulationen Diagnos Antal Andel (%) Antal Andel (%) Psykiska sjukdomar och syndrom 83 21 2 143 23 Sjukdomar i nervsystemet 49 13 1 241 13 Sjukdomar i ögat 20 5 303 3 Sjukdomar i örat 26 7 503 5 Övriga diagnoser 123 32 2 798 30 Saknas/Okänd 87 22 2 360 25 Summa 388 100 9 348 100 Den vanligaste huvuddiagnosen bland de studerade ärendena är psykiska sjukdomar och syndrom. Den näst vanligaste är sjukdomar i nervsystemet. Övriga diagnoser och gruppen saknas/okänd utgör tillsammans drygt hälften av de studerade ärendena. Fördelningen mellan diagnoser i de studerade ärendena skiljer sig inte från urvalspopulationens fördelning. Jämförbara diagnosuppgifter i beståndet är inte tillgängliga i underlaget till studien. I de studerade ärendena består diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom till största del personer mellan 18 29 år, de utgör nästan hälften av antalet personer i den diagnosgruppen. 16 2.1.2 På vilken grund har handikappersättning beviljats I aktgranskningen har anledningen till att handikappersättning har beviljats kartlagts. Tabellen nedan visar om anledningen enbart är merkostnader, enbart hjälpbehov, både merkostnader och hjälpbehov eller enbart den lagstadgade rätten till ersättning för blinda och gravt hörselskadade. Tabell 5 Anledning till beviljande av handikappersättning Anledning till beviljande Antal Andel Enbart merkostnader 170 44 Enbart hjälpbehov 7 2 Både merkostnader och hjälpbehov 175 45 Enbart blindhet eller grav hörselskada 36 9 Summa 388 100 Vanligast förekommande är att handikappersättning beviljas för en kombination av hjälpbehov och merkostnader eller enbart för merkostnader. Dessa ärenden utgör tillsammans nästan 90 procent av samtliga studerade ärenden. I studien finns totalt 62 individer som fått handikappersättning med anledning av att de är blinda eller gravt hörselskadade. För 36 av de 62 individerna är detta den enda anledningen till att de beviljats ersättningen. För de övriga 26 individerna har Försäkringskassan även gjort en utredning av hjälpbehov och/eller merkostnadernas storlek eftersom det i ärendet kommit fram att det 16 Tabell 2.1 i tabellbilagan 14

även finns merkostnader och hjälpbehov. Resterande två procent har beviljats ersättning för enbart hjälpbehov. 2.2 Vårdbidrag Urvalspopulationen för vårdbidrag har använts som grund för beräkningarna som avser en ny renodlad merkostnadsersättning och en ny renodlad vård- och tillsynsersättning. Den har också använts för att ta fram ärenden till studerade ärenden för redovisningen av aktuella merkostnader som Försäkringskassan godtar eller inte godtar (Kapitel 4). För vårdbidrag används ålderskategorierna 0 7 år, 8 15 år och 16 19 år. I urvalspopulationen för vårdbidrag är de tre vanligaste diagnosgrupperna psykiska sjukdomar och syndrom, endokrina sjukdomar, samt medfödda missbildningar m.m. Tabell 6 Beviljad nivå nuvarande vårdbidrag - hushåll med vårdbidrag för ett barn Urvalspopulationen Beviljad nivå Studerade ärenden Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Beståndet dec 2013 Andel (%) 1/4 141 46 12 689 47 17 512 42 1/2 103 33 8 484 31 12 686 30 3/4 32 10 2 653 10 4 339 10 Hel 22 7 2 665 10 6 449 15 Mer än Hel 1 0 0* 0 1 0 Merkostnadsvårdbidrag 9 3 477 2 715 2 Annan 0 0 0 0 6 0 Summa 308 100 26 968 100 41 708 100 *förmodligen felklassat För hushåll med vårdbidrag för ett barn är fördelningen mellan nivåerna densamma för de studerade ärendena och urvalspopulationen. I beståndet har en något lägre andel hushåll den lägsta nivån av ersättning, och något större andel den högsta nivån på vårdbidraget jämfört med urvals- och studiepopulationerna. Tabell 7 Beviljad nivå nuvarande vårdbidrag - hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn Urvalspopulationen Beståndet dec 2013 Beviljad nivå Antal Andel (%) Antal Andel (%) 1/4 662 18 1 731 16 1/2 1 141 31 3 210 30 3/4 708 19 2 004 19 Hel 540 15 1 715 16 Mer än Hel 559 15 2 078 19 Merkostnadsvårdbidrag 17 0 61 1 Annan 14 0 31 0 Summa 3 641 100 10 830 100 15

2.2.1 Fördelning kön, ålder och diagnos hushåll med vårdbidrag för ett barn I detta avsnitt beskrivs fördelning av kön, ålder och diagnoser och urvalspopulationen jämförs med beståndet. När vårdbidraget avser fler än ett barn med vårdbidrag är det inte möjligt att i Försäkringskassans register se uppgifter såsom kön, ålder och diagnos för de enskilda barnen. Med anledning av detta görs endast jämförelser för hushåll med vårdbidrag för ett barn. Tabell 8 Fördelning flickor och pojkar - hushåll med vårdbidrag för ett barn Studerade ärenden Urvalspopulationen Beståndet dec 2013 Kön Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Flicka 112 36 9 056 34 13 945 33 Pojke 196 64 17 912 66 27 763 67 Summa 308 100 26968 100 41708 100 I både urvalspopulationen och beståndet är andelen pojkar högre än andelen flickor. Pojkarna utgör ungefär två tredjedelar av populationerna. Det är ungefär lika stor andel flickor som pojkar som är beviljade de olika nivåerna. 17 Tabell 9 Fördelning ålder - hushåll med vårdbidrag för ett barn Studerade ärenden Urvalspopulationen Beståndet dec 2013 Ålder Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 0 7 113 37 8 632 32 8 668 21 8 15 163 53 15 247 57 24 366 58 16 19 32 10 3 089 11 8 674 21 Summa 308 100 26 968 100 41 708 100 Den största åldergruppen i både urvalspopulationen och beståndet är 8 15 år. I urvalspopulationen utgör åldersgruppen 0 7 år en något större andel än i beståndet. I åldersgruppen 0 7 år beviljas hushållen högre nivåer av vårdbidrag än i de två övriga åldersgrupperna. 18 Tabell 10 Fördelning diagnos hushåll med vårdbidrag för ett barn Diagnosgrupp Antal Andel (%) Psykiska sjukdomar och syndrom 15525 58 Endokrina sjukdomar 2675 10 Medfödda missbildningar mm. 1666 6 Övriga diagnoser 3520 13 Saknas/Okänd 3582 13 Summa 26968 100 Den vanligaste huvuddiagnosen i urvalspopulationen är psykiska sjukdomar och syndrom. De tre största diagnosgrupperna utgör nästan tre fjärdedelar av 17 Tabell 2.2 i tabellbilagan 18 Tabell 2.3 i tabellbilagan 16

urvalspopulationen. Jämförbara diagnosuppgifter i beståndet är inte tillgängliga i underlaget till studien. Ungefär hälften av hushållen med barn med huvuddiagnosen psykiska sjukdomar och syndrom eller endokrina sjukdomar beviljas en fjärdedels vårdbidrag. För barn med diagnoser inom medfödda missbildningar mm. får 34 procent av hushållen helt vårdbidrag. 19 2.2.2 På vilken grund har vårdbidrag beviljats? Kartläggningen av anledningen till att vårdbidrag har beviljats bygger på registeruppgifterna i urvalspopulationen. Endast vårdbidrag som beviljats för ett barn redovisas. Tabell 11 Anledning till att vårdbidrag beviljades de studerade ärendena Anledning till beviljande Antal Andel Enbart nuvarande merkostnadsersättning 9 3 Vård och tillsynsbehov utan skattefri merkostnadsdel 59 19 Vård och tillsynsbehov med skattefri merkostnadsdel 240 78 Summa 308 100 Vanligast förekommande är att vårdbidrag beviljas för en kombination av vårdoch tillsynsbehov och merkostnader. Dessa ärenden utgör 78 procent av de studerade ärendena. I 19 procent av de studerade ärendena är anledningen enbart vård- och tillsynsbehov. Resterande 3 procent har beviljats ersättning för enbart merkostnader. 19 Tabell 2.4 i tabellbilagan 17

3 Konsekvenser vid ett nytt ersättningssystem Kapitlet inleds med en beskrivning av konsekvenserna för individer med funktionsnedsättning som idag har handikappersättning, därefter beskrivs konsekvenserna för hushåll med vårdbidrag och kapitlet avslutas med en beskrivning av konsekvenserna för försäkringens kostnader. Skillnader mellan grupper redovisas genomgående för kön, ålder och diagnos. Statistisk signifikans beräknas primärt för de som beräknas att inte få någon ersättning i nya renodlade ersättningssystem. 3.1 Konsekvenser för individen Avsnittet innehåller beskrivningar av vad nya renodlade ersättningar för merkostnader, respektive hjälpbehov beräknas innebära för individer med handikappersättning. I avsnittet finns också en beräkning av vad det skulle innebära för individerna om två separata ersättningar införs. Avsnittet innehåller även beräkningar för individer som fått ersättning med anledning av blindhet eller grav hörselskada. Underlaget för beräkningarna av konsekvenser för individer med handikappersättning har hämtats in via aktgranskningen. Beräkningarna baseras på anledningen till beviljandet av handikappersättning: enbart merkostnader, enbart hjälpbehov, både merkostnader och hjälpbehov eller den lagstadgade rätten till ersättning för blinda eller gravt hörselskadade. 3.1.1 Renodlad merkostnadsersättning De individer som idag har ersättning enbart med anledning av merkostnader har möjlighet att få ny renodlad merkostnadsersättning. För dessa 170 individer har nuvarande nivå på ersättningen direkt överförts till nivån i en ny renodlad merkostnadsersättning. Möjlighet att få ny renodlad merkostnadsersättning har även de individer som idag har ersättning med anledning av både merkostnader och hjälpbehov. För de av de 175 individerna där Försäkringskassan godtog merkostnader, utgör dessa uppgifter underlaget för beräkningen. Uppgiften om merkostnader finns i en bilaga till beslutet om handikappersättning. De sju individer som idag har ersättning enbart med anledning av hjälpbehov har ingen möjlighet att få en ny renodlad merkostnadsersättning. 18

Tabell 12 Beräknad nivå ny renodlad merkostnadsersättning - handikappersättning Nivå Antal Andel (%) Ingen ersättning 107 28 36 137 35 53 68 18 69 40 10 Blinda/gravt hörselskadade 36 9 Summa 388 100 Totalt beräknas 107 individer som idag har handikappersättning inte uppfylla kraven för en ny renodlad merkostnadsersättning. Av dessa har sju individer ersättningen enbart med anledning av hjälpbehov. För de övriga 100 individerna uppgår inte merkostnaderna till gränsvärdet för att få handikappersättning med minst 36 procent. För kvinnor och män är det ingen skillnad på andelen individer som vid en renodlad merkostnadsersättning beräknas hamna i gruppen utan ersättning. Däremot är det en större andel 20 av18 29-åringarna som beräknas bli utan ersättning än individerna i de övriga åldersgrupperna. Motsvarande skillnad 21 finns för individerna i diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom. 22 3.1.2 Renodlad hjälpbehovsersättning Det finns två grupper av individer som har möjlighet att få ny renodlad hjälpbehovsersättning. Den ena gruppen är de som har ersättning enbart med anledning av hjälpbehov. För dessa individer har nuvarande nivå på ersättningen direkt överförts till nivå på ersättning i en ny renodlad hjälpbehovsersättning. Den andra gruppen är de individer som har ersättning med anledning av både merkostnader och hjälpbehov. För dessa individer är det möjligt att utläsa i ärendet om hjälpbehovet i sig är av sådan omfattning att det räcker till att beviljas handikappersättning med lägsta nivå 23. Däremot saknas uppgift om hjälpbehovet är av sådan storlek att det skulle räcka till en högre nivå än den lägsta. Det är således inte möjligt att veta om individen skulle kunna få en högre nivå än den lägsta. Med anledning av detta görs en lägsta och en högsta skattning. Den lägsta skattningen bygger på att de som har handikappersättning för en kombination och där hjälpbehovet bedöms överstiga två timmar per dag skulle ha rätt till den lägsta nivån av hjälpbehovsersättning och att de som har ersättning enbart med anledning av hjälpbehov behåller sin nuvarande nivå. Den högsta skattningen grundar sig på antagandet att individerna kvarstår på den nivå de har idag. 20 Skillnaden är statistiskt signifikant 21 Skillnaden är statistiskt signifikant 22 Tabell 3.1 i tabellbilagan 23 Avsnitt 1.2.1 Handikappersättning 19

De individer som har ersättning enbart med anledning av merkostnader har ingen möjlighet att få hjälpbehovsersättning. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Tabell 13 Beräknad nivå ny renodlad hjälpbehovsersättning Lägsta skattning Högsta skattning Nivå Antal Andel (%) Antal Andel (%) Ingen ersättning 265 69 265 69 36 82 21 32 8 53 1 0 27 7 69 2 1 26 7 Blinda/gravt hörselskadade 36 9 36 9 Summa* 386 100 386 100 *i 2 ärenden har inte nivån gått att identifiera Av tabellen framgår att av de studerade ärendena 24 beräknas 69 procent inte få ny renodlad hjälpbehovsersättning. För kvinnor och män är det ingen skillnad på andelen individer som vid en renodlad hjälpbehovsersättning beräknas hamna i gruppen utan ersättning. Däremot är det en större andel 25 av 18 29-åringarna som beräknas uppfylla förutsättningarna för att få en renodlad hjälpbehovsersättning än övriga åldersgrupper. För diagnosgrupperna är det ingen skillnad i andelen individer som vid en renodlad hjälpbehovsersättning beräknas hamna i gruppen utan ersättning. 26 3.1.3 Blinda och gravt hörselskadade I studien finns totalt 62 individer som fått handikappersättning med anledning av att de är blinda eller gravt hörselskadade. För 36 av de 62 individerna är detta enda anledningen till att de har beviljats ersättning. För de övriga 26 individerna har en prövning av hjälpbehov och merkostnadernas storlek gjorts. Dessa har varit av sådan storlek att det räcker till ersättning motsvarande vad de har rätt till utifrån den lagstadgade rätten eller till en högre nivå. Tabell 14 Beräknad nivå ny renodlad merkostnadsersättning - blinda och gravt hörselskadade Nivå Antal Andel (%) Ingen ersättning 10 38 36 13 50 53 1 4 69 2 8 Summa 26 100 24 Tabell 5 25 Skillnaden är statistiskt signifikant 26 Tabell 3.2 i tabellbilagan 20

Av de 26 individerna beräknas 10 individer inte uppfylla förutsättningarna för en ny renodlad merkostnadsersättning. Tabell 15 Beräknad nivå ny renodlad hjälpbehovsersättning - blinda och gravt hörselskadade Nivå Antal Andel (%) Ingen ersättning 24 92 36 eller 53 1 4 36, 53 eller 69 1 4 Summa 26 100 Av de 26 individerna, beräknas 24 individer inte uppfylla förutsättningarna för en ny renodlad hjälpbehovsersättning. 3.1.4. Konsekvenser för individer med handikappersättning vid separata ersättningar för både merkostnader och hjälpbehov Om nya renodlade ersättningar för både merkostnader och för hjälpbehov skulle införas uppstår ett par möjliga konsekvenser för två grupper av individer: de som kan bli utan ersättning från båda förmånerna och de som kan få båda förmånerna. Samtliga dessa individer finns i den grupp som idag har handikappersättning baserat på en kombination av hjälpbehov och merkostnader. Tabell 16 Ersättning vid ett system med två separata förmåner - individer som har handikappersättning både med anledning av merkostnader och hjälpbehov Ny renodlad merkostnadsersättning Ja Nej Summa Ny renodlad hjälpbehovsersättning Ja 20 58 78 Nej 55 42 97 Summa 75 100 175 Av de 388 ärenden som granskats är det 42 individer (11 procent) som beräknas bli utan ersättning från båda förmånerna, och 20 individer (5 procent) som beräknas få ersättning från båda förmånerna. För gruppen som har beviljats ersättning enbart med anledning av blindhet eller grav hörselskada är det inte möjligt att beräkna konsekvenserna. En mycket osäker indikation på konsekvenserna för denna grupp kan de beräkningarna ge som har gjorts för gruppen blinda och gravt hörselskadade som har yrkat högre ersättning än den lagstadgade. 21

Tabell 17 Ersättning vid ett system med två separata förmåner - blinda eller gravt hörselskadade Ny renodlad hjälpbehovsersättning Ny renodlad merkostnadsersättning Ja Nej Summa Ja 1 1 2 Nej 15 9 24 Summa 16 10 26 I ett system med två separata ersättningar, beräknas en av de 26 individerna få ersättning både från ny renodlad merkostnadsersättning och från ny renodlad hjälpbehovsersättning. Nio av de 26 individerna beräknas inte få ersättning varken från ny renodlad merkostnadsersättning eller från ny renodlad hjälpbehovsersättning. 3.2 Konsekvenser för hushållen Avsnittet innehåller beskrivningar av vad nya renodlade ersättningar för merkostnader respektive vård och tillsyn beräknas innebära för hushåll med vårdbidrag. Underlaget för beräkningen av konsekvenser för hushåll med vårdbidrag vid nya renodlade ersättningar för merkostnader respektive vård och tillsyn, har hämtats från Försäkringskassans statistikregister. I registret finns bland annat uppgiften om hushållen har beviljats en skattefri merkostnadsdel eller inte. Denna uppgift används som grund för beräkningar av konsekvenser för hushåll med vårdbidrag. Eftersom det krävs merkostnader på minst 18 procent av prisbasbeloppet för att få denna skattefria merkostnadsdel, kommer de hushåll med mindre merkostnader än så inte att ingå i beräkningsunderlaget. Därmed kommer beräkningarna vara underskattning av de merkostnader som vårdbidraget idag ger ersättning för. Beräkningen av konsekvenser av en ny renodlad merkostnadsersättning är uppdelad i två delar. En för hushåll med vårdbidrag för ett barn och en för hushåll vårdbidrag för fler än ett barn. Beräkningen av konsekvenser av en ny renodlad vård- och tillsynsersättning har endast gjorts för hushåll med vårdbidrag för ett barn. 3.2.1 Ny renodlad merkostnadsersättning för hushåll med vårdbidrag för ett barn Underlag för beräkningarna är storleken på den skattefria merkostnadsdelen av vårdbidraget, eller hela vårdbidraget när det enbart är beviljat för merkostnader (merkostnadsvårdbidrag). 22

Tabell 18 Beräknad nivå ny renodlad merkostnadsersättning - hushåll med vårdbidrag för ett barn Nivå Antal Andel (%) Ingen ersättning 22691 84 18 3147 12 36 652 2 53 102 0 62.5 252 1 69 115 0 Summa 26959 100 Av de hushåll som idag har vårdbidrag för ett barn beräknas 96 procent (25 838 hushåll) inte ha rätt till ny renodlad merkostnadsersättning. Om merkostnader på nivån 18 procent skulle räcka för att få ny renodlad merkostnadsersättning minskar andelen hushåll som inte får ersättning till 84 procent. För flickor och pojkar är det ingen skillnad på andelen hushåll som vid en ny renodlad hjälpbehovsersättning beräknas hamna i gruppen utan ersättning. I åldersgruppen 0 7 år är det en större andel hushåll som beräknas uppfylla förutsättningarna för att få ny renodlad merkostnadsersättning än i övriga åldersgrupper 27. Inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom är det en större andel 28 av hushållen som inte beräknas uppfylla förutsättningarna för att få ny renodlad merkostnadsersättning än i de andra diagnosgrupperna 29. 3.2.2 Ny renodlad merkostnadsersättning för hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn Tabell 19 Beräknad nivå ny renodlad merkostnadsersättning - hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn Nivå Antal Andel Ingen ersättning 2251 62 18 1044 29 36 252 7 53 66 2 62.5 13 0 69 27 1 Summa 3653 100 Av hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn beräknas 90 procent inte uppfylla förutsättningarna för ny renodlad merkostnadsersättning. Om merkostnader på nivån 18 procent skulle räcka för att få ny renodlad merkostnadsersättning beräknas 62 procent av hushållen inte uppfylla förutsättningarna för ny renodlad merkostnadsersättning. 27 Skillnaden är statistiskt signifikant 28 Skillnaden är statistiskt signifikant 29 Tabell 3.3 i tabellbilagan 23

3.2.3 Ny renodlad vård- och tillsynsersättning för hushåll med vårdbidrag för ett barn Beräkningen har endast gjorts för hushåll med vårdbidrag för ett barn med anledning av att osäkerheten i beräkningen av konsekvenser för hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn är så stor att beräkningarna inte ens kan anses indikera ett möjligt utfall. Att osäkerheten är stor beror främst på att det saknas normering för hur stort vård- och tillsynsbehovet behöver vara för de olika vårdbidragsnivåerna. Som framgår av tabellen nedan är osäkerheten stor även för hushåll med vårdbidrag för ett barn, vad gäller ny renodlad vård- och tillsynsersättning. Tabell 20 Beräknad nivå ny renodlad vård- och tillsynsersättning - hushåll med vårdbidrag för ett barn Lägsta skattning Högsta skattning Nivå Antal Andel Antal Andel Ingen ersättning 13 250 49 477 2 ¼ 8 447 31 12 687 47 ½ 2 637 10 8 479 31 ¾ 2 542 9 2 652 10 Helt 83 0 2 664 10 Summa 26 959 100 26 959 100 Av hushållen med vårdbidrag för ett barn beräknas mellan 2 och 49 procent att inte uppfylla kraven för ny renodlad vård- och tillsynsersättning. De två procenten i den högsta beräkningen finns i de hushåll som har det nuvarande merkostnadsvårdbidraget. De 49 procenten hushåll i den högsta beräkningen bygger på antagandet att de hushåll som idag har vårdbidrag på den lägsta nivån, en fjärdedels, samt även en mindre grupp hushåll som har vårdbidrag på högre nivå men med en hög skattefri merkostnadsdel, inte skulle uppfylla förutsättningarna för ersättning enbart utifrån vård- och tillsynsbehovet. 3.3 Konsekvenser för försäkringens kostnader 3.3.1 Underlag för beräkning av kostnader för nya renodlade ersättningar jämfört med dagens handikappersättning I studien har beräkningar utförts för försäkringens kostnader vid en separation av förmånen handikappersättning till två separata förmåner. Konsekvenserna har beräknats för en ny renodlad merkostnadsersättning, en ny renodlad hjälpbehovsersättning samt för den sammanlagda kostnaden för båda dessa förmåner. Underlaget för beräkningen är i princip samma som använts för beräkningarna i avsnitt 3.1 Konsekvenser för individer. Beräkningarna jämförs med kostnaden för handikappersättning som den ser ut idag. Populationen som ligger till grund för beräkningen är inte beståndet eller urvalspopulationen utan görs på de studerade ärendena. I redovisningen nedan ingår 352 ärenden, vilket är 36 ärenden färre än i avsnitt 3.1. Konsekvenser för individer. Anledningen är att i dessa 36 ärenden har 24

individerna beviljats ersättning enbart med anledning av blindhet eller grav synnedsättning, vilket innebär att underlag för skattningar saknas. Kostnaderna har beräknats enligt 2013 års basbelopp. Tabell 21 Kostnad för handikappersättning - studerade ärendena SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Nivå Antal Andel (%) Summa (kr) 36 189 54 3 027 780 53 88 25 2 075 480 69 75 21 2 302 875 Summa 352 100 7 406 135 3.3.2 Beräknade kostnader nya renodlade ersättningar jämfört med dagens handikappersättning Tabell 22 Beräknade kostnader ny renodlad merkostnadsersättning - individer med handikappersättning Nivå Antal Andel (%) Summa (kr) Ingen ersättning 107 30 0 36 137 39 2 194 740 53 68 19 1 603 780 69 40 11 1 228 200 Summa 352 100 5 026 720 Av de individer som idag har handikappersättning beräknas cirka 30 procent inte uppfylla förutsättningarna för en ny renodlad merkostnadsersättning. De beräknade kostnaderna för en ny renodlad merkostnadsersättning blir därför lägre än kostnaden för dagens handikappersättning. Om en ny lägre ersättningsnivå, till exempel 18 procent av prisbasbeloppet, införs, skulle sannolikt fler individer uppfylla förutsättningarna för ersättningen. Underlaget ger inga möjligheter att göra beräkningar för en sådan nivå. Underlaget för beräkningen av kostnaderna för en ny renodlad hjälpbehovsersättning är osäkert och därför redovisas två skattningar. Osäkerheten beror på att den enda uppgift som kan fångas i Försäkringskassan akter är om hjälpbehoven uppgår till minst två timmar per dag eller understiger två timmar per dag. Skattningarna har gjorts på samma sätt som i avsnitt 3.1 Konsekvenser för individer. Tabell 23 Beräknade kostnader ny renodlad hjälpbehovsersättning för individer med handikappersättning Lägsta skattning Högsta skattning Andel (%) Summa (kr) Andel (%) Summa (kr) Nivå Antal Antal Ingen ersättning 265 76 0 265 76 0 36 82 23 1 313 640 32 9 512 640 53 1 0 23 585 27 8 636 795 69 2 1 61 410 26 7 798 330 Summa 350* 100 1 398 635 350 100 1 947 765 * i 2 ärenden har inte nivån gått att identifiera 25

Den lägsta skattningen görs utifrån antagandet att samtliga individer med nivån 53 och 69 procent handikappersättning får en lägre ersättning. I denna skattning beräknas 76 procent av de individer som idag har handikappersättning inte uppfylla förutsättningarna för en ny renodlad hjälpbehovsersättning. Den högsta skattningen utgår från antagandet att ersättning för merkostnader är marginell och individerna kvarstår därför på den nivå de har idag. Med denna beräkning skulle samma 76 procent inte uppfylla förutsättningarna för ersättningen. Båda skattningarna innebär lägre kostnader för försäkringen om enbart en ny renodlad hjälpbehovsersättning införs. Tabell 24 Jämförelse av beräknade kostnader mellan nuvarande handikappersättning och nya renodlade ersättningar - de studerade ärendena Lägsta skattning Högsta skattning Kronor Andel (%) Kronor Andel (%) Nuvarande Handikappersättning 7 406 135 100 7 406 135 100 Ny renodlad merkostnadsersättning 5 026 720 68 5 026 720 68 Ny renodlad hjälpbehovsersättning 1 398 635 19 1 947 765 26 Två nya renodlade ersättningar 6 425 355 87 6 974 485 94 Enligt beräkningarna medför renodlade ersättningar lägre kostnader för försäkringen även om både en ny renodlad merkostnadsersättning och en ny renodlad hjälpbehovsersättning införs. Anledningen är att färre individer har rätt till ersättningarna när det inte är möjligt att kombinera hjälpbehov och merkostnader. 3.3.3 Underlag för beräkning av kostnader nya renodlade ersättningar jämfört med dagens vårdbidrag I studien har beräkningar utförts för försäkringens kostnader vid en separation av förmånen vårdbidrag till två separata förmåner. Konsekvenserna har beräknats för en ny renodlad merkostnadsersättning, en ny renodlad vård- och tillsynsersättning samt för den sammanlagda kostnaden för båda dessa förmåner. Hushåll med vårdbidrag för ett barn har möjlighet att få vårdbidrag på nivåerna en fjärdedel, halv, trefjärdedel eller hel ersättning. För hushåll med vårdbidrag för fler än ett barn är antalet möjliga nivåer fler. Det är anledningen till att separata beräkningar har gjorts för dessa två grupper. Underlaget för beräkningen är i princip samma som för beräkningarna i avsnitt 3.2 Konsekvenser för hushåll. Beräkningarna jämförs med kostnaden för vårdbidrag som det ser ut idag. Populationen som ligger till grund för beräkningen är inte beståndet utan urvalspopulationen. I redovisningen nedan ingår 26 959 ärenden, vilket är 9 ärenden färre än i avsnitt 3.3. Konsekvenser för hushåll. Anledningen är att i dessa 9 ärenden är att nivåerna är udda eller felregistrerade. 26