VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-03-11 DNR BUN 2015.109 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare gällande ungdomsmottagning och elevhälsa Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsa och ungdomsmottagning. Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och förebyggs. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård inom nämndens ansvarsområden ska årligen i patienssäkerhetsberättelse till nämnden återrapportera avvikelser och risker i verksamheten och vilka åtgärder man vidtagit för att upprätthålla god kvalitet och hög patientsäkerhet. Handlingar 1. Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare 2. PatientsäkerhetsberättelseV2014 3. PatientsäkerhetsberättelseVum2014 Marie Truedsson Utbildningschef Ska expedieras till: Akten BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 BUF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 2015-02-26 Karina Karlsson Rc elevhälsa Enhetschef Barn- och ungdomsförvaltningen Vallentuna Kommun
Innehållsförteckning Bakgrund 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Övergripande mål och strategier 4 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 4 Samverkan med patienter och närstående 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 2014 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Övergripande mål och strategier för kommande år 6 2
Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag, SFS 2010:659 Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser. Händelser som utförts som hälso- och sjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patients säkerhet skall rapporteras till socialstyrelsen. Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan. Verksamhetschef enligt HSL 29 är Marianne Afzelius. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Lokaler och utrustning för arbetet ska vara anpassade. Verksamhetschefen i samarbete med enhetschefen för elevhälsan upprättar rutiner och egenkontroll som skall implementeras i och följas av verksamheten. Avvikelser och risker dokumenteras, analyseras och följs upp. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har även själv ett yrkesansvar för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (SFS 2010:659) 3
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten finnas den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal Strategier för att uppnå dessa mål är: Tillse att den personal som arbetar i verksamheten har den kompetens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker för avvikelser uppstår. Riktlinjer och rutiner ska utarbetas och systematiskt implementeras i verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 punkt 5 Skolsköterskor, skolläkare, logoped och skolpsykologer arbetar under eget medicinskt yrkesansvar. Avvikelserapportering sker löpande enligt utarbetade riktlinjer. Hanteringen sker enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Verksamhetschefen och Enhetschefen ansvarar för bedömning och analys av avvikelser. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för eventuella anmälningar enlig Lex Maria. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Den hälso- och sjukvård som bedrivs i skolan är frivillig. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig. I samband med erbjudande om vaccination efterfrågas skriftligt medgivande. Inför de test som skolpsykologerna gör i sin kognitiva bedömning av en elev (i huvudsak wisctest) inhämtas alltid ett skriftligt medgivande från vårdnadshavarna. Personal i elevhälsan ska alltid sträva efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Eleven bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Eleven ska ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. Tolk används vid de besök där sådant behov finns. 4
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet under 2014 SFS 2010:659, 3 kap. 10 punkt 1-2 Enhetschefen träffar skolsköterskor, skolpsykologer, logopeder och skolläkaren kontinuerligt i syfte att hantera frågeställningar rörande organisation och resursfördelning kring de medicinska insatserna i elevhälsan. En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetensutveckling kring arbetssätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument. Det är såväl skolsköterskans, logopedens, psykologens som skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Patientsäkerhetsarbete 2014 Implementering av Vägledning för elevhälsan utgiven av Skolverket och Socialstyrelsen Omarbetade rutiner för att inhämta medgivande av vårdnadshavare i samband med vaccination Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet för elevhälsan har utarbetats enligt SOSFS 2011:9 Inventering och uppdatering av läkemedelslistorna för skolhälsovården Verksamheten arbetar aktivt för att intensifiera rapporteringen av avikelser för att på så sätt stärka underlaget till patientsäkerhetsarbetet Verksamheten arbetar aktivt med avvikelsehantering för att identifiera och åtgärda eventuella risker. Vid varje gemensamt möte tas inkomna avvikelserapporter upp till diskussion i gruppen. Elevhälsan går igenom gällande rutiner samt gör de eventuella rutinförändringar som behövs för att säkra vården. Verksamhetschefen tar fortlöpande ställning till om någon avvikelse skall anmälas enligt Lex Maria. Totalt har 26 avvikelser rapporterats in under året. De har sorterats in under rubrikerna; Vaccination, dokumentation, information, samarbete med andra enheter och fel i samband med byte av journaldatasystem. Ingen avvikelse har betraktats som så allvarlig att det föranlett skäl att i enlighet med Lex Maria anmäla till Socialstyrelsen. För skolhälsovården/den medicinska insatsen i elevhälsan finns en metodbok där rutiner och metoder beskrivs. För psykologer finns en arbetsplan för hur psykologansökan om utredning/bedömning behandlas. 5
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 punkt 2 Egenkontroll av lokaler och utrustning har skett under verksamhetsåret. Det behövs en årlig översyn då utrustning och lokaler utsätts för kontinuerligt slitage. Under 2014 har även en stickprovskontroll på journaldokumentation av skolsköterskorna utförts i avseende att säkerställa att dokumentation om vaccination och hälsobesök är ändamålsenlig. Vartannat år genomförs kalibrering av audiometrar enligt en fastställd rutin. Vi följer upp antalet erbjudna hälsobesök och hälsosamtal årligen. Ansökningar om psykologinsats avseende bedömning/utredning gås igenom fortlöpande för att följa upp arbetet med varje inkommen ansökan. Övergripande mål och strategier för kommande år 2015 Mål Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av personal inom elevhälsan med hög kompetens och adekvat utbildning för uppdraget. Strategier All personal kommer att genomgå en HBTQ- utbildning/certifiering Fortsätta arbetet med en öppen kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser i verksamheten Arbeta med egenkontroll avseende läkemedelförvaring och läkemedelshantering Följa upp de nya rutinerna som reglera medgivande vid vaccination Uppföljning av ansökningar till skolpsykologerna, med hänsyn till väntetid och bedömning Utbildning i det nya testbatteriet för psykologbedömning av yngre barn för skolpsykologerna Utarbeta rutiner för hjälpmedelsförskrivning av logoped i elevhälsan Utbildning för ledningen i SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 6
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 2015-02-26 Karina Karlsson Ungdomsmottagningen Enhetschef, Rc elevhälsa Barn- och ungdomsförvaltningen Vallentuna Kommun 1
Innehållsförteckning Bakgrund 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Övergripande mål och strategier 4 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 4 Samverkan med patienter och närstående 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 2014 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Övergripande mål och strategier för kommande år 6 2
Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag, SFS 2010:659 Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser. Händelser som utförts som hälso- och sjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patients säkerhet skall rapporteras till socialstyrelsen. Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs på Ungdomsmottagningen. Verksamhetschef enligt HSL 29 är Marianne Afzelius. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Lokaler och utrustning för arbetet ska vara anpassade. Verksamhetschefen i samarbete med enhetschefen för Ungdomsmottagningen upprättar rutiner och egenkontroll som skall implementeras i och följas upp av verksamheten. Avvikelser och risker dokumenteras, analyseras och följs upp. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har även själv ett yrkesansvar för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (SFS 2010:659) 3
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten finnas den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal Strategier för att uppnå dessa mål är: Tillse att den personal som arbetar i verksamheten har den kompetens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker. Riktlinjer och rutiner ska utarbetas och systematiskt implementeras i verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 punkt 5 Barnmorskor, gynekolog och venereolog arbetar under eget medicinskt yrkesansvar. Avvikelserapportering sker löpande enligt utarbetade riktlinjer. Hanteringen sker enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Verksamhetschefen och Enhetschefen ansvarar för bedömning och analys av avvikelser. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för eventuella anmälningar enlig Lex Maria. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Den hälso- och sjukvård som bedrivs på Ungdomsmottagningen är frivillig. Erbjudande om, och därmed samtycke till vård, undersökning eller behandling sker alltid utifrån den sökandes behov. På ungdomsmottagningen är det ofta ungdomen själv som tar initiativ till att söka vård och viss sekretess gäller, men information till, och av vårdnadshavare lämnas/inhämtas i de fall det är nödvändigt för vården. Personal på Ungdomsmottagningen ska alltid sträva efter samarbete med patienten/ungdomen för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Patienten/ungdomen bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Patienten/ungdomen ska ha ett medinflytande över den vård och behandling som ges. Tolk används vid de besök där sådant behov finns. 4
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 punkt 1-2 En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetensutveckling kring arbetssätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument. Det är såväl barnmorskans, kuratorns, gynekologens och venereologens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Patientsäkerhetsarbete 2014 Enheten har utarbetat rutiner för journaldokumentation för kurator i de fall de räknas som hälso- och sjukvårdspersonal Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet för Ungdomsmottagningen har utarbetats enligt SOSFS 2011:9 Enheten har utarbetat rutiner för ensamarbete på mottagningen Verksamheten arbetar aktivt för att intensifiera rapporteringen av avikelser för att på så sätt stärka underlaget till patientsäkerhetsarbetet Verksamheten arbetar aktivt med avvikelsehantering för att identifiera och åtgärda eventuella risker. Vid varje gemensamt möte tas inkomna avvikelserapporter upp till diskussion i gruppen. Elevhälsan går igenom gällande rutiner samt gör de eventuella rutinförändringar som behövs för att säkra vården. Verksamhetschefen tar fortlöpande ställning till om någon avvikelse skall anmälas enligt Lex Maria. Totalt har 2 avvikelser rapporterats in under året. De har sorterats in under rubrikerna; Fel med journaldatasystem och Utebliven läkarmottagning p.g.a. missförstånd. Ingen avvikelse har betraktats som så allvarlig att det föranlett skäl att i enlighet med Lex Maria anmäla till Socialstyrelsen. För Ungdomsmottagningen finns utöver det som anges i avtalet med Landstinget utarbetade rutiner för arbetet på mottagningen. 5
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 punkt 2 Egenkontroll av lokaler och utrustning har skett. Den visar att vi har ändamålsenliga lokaler och bra utrustning. Vi följer upp antal besök årligen och kan konstatera att mottagningen har en fortsatt tilltagande besöksstatistik. Landstinget har 2014 distribuerat en väntrumsenkät på länets alla mottagningar under september. Resultatet från enkäten beskriver en nöjd patientgrupp som känner sig väl bemött, känner delaktighet i vården och anser till väldigt hög grad att de fått den hjälp de efterfrågat. Vi följer upp de delar i avtalet som Landstinget anger att vi skall utföra som exempel, väntetider och sommaröppettider. Övergripande mål och strategier för kommande år 2015 Mål Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av personal på Ungdomsmottagningen med hög kompetens och adekvat utbildning för uppdraget. Strategier Att uppdatera rutiner och i förekommande fall ta fram nya rutiner för arbetet på Ungdomsmottagningen. Fortsätta arbetet med en öppen kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser i verksamheten. Fortsätta arbetet med re-certifieringen av mottagningens Hbtqkompetens. Utbildning för ledningen i SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 6