LOGOPEDPROGRAMMET 160 poäng Utbildningsplan Fastställd av Hälsouniversitetets fakultetsnämnd 2001-10-24 Reviderad av grundutbildningsrådet 2005-05-30, diarienr LiU 156/03-41 1
Utbildningsplan för Logopedprogrammet 160 poäng Omfattning Logopedprogrammet omfattar 160 poäng och fullgjorda kursfordringar (Genomförda studier) leder till logopedexamen (Master of Science in Speech and Language Pathology) Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Syfte och mål Logopedutbildningen i Linköping är en tvärvetenskaplig akademisk utbildning som skall ge kunskaper och färdigheter för yrkesutövning liksom för forskning. Allmänna mål I Högskoleförordningen (SFS 1992:1434) har följande mål för den grundläggande högskoleutbildningen fastlagts: Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskap och färdigheter ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (1 kap 9 ). Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (1 kap 3 ). Specifika mål för logopedexamen Enligt Högskoleförordningen(SFS 1993:100): För att erhålla logopedexamen skall studenten ha: - förvärvat förmåga att undersöka och bedöma den språkliga kommunikationsförmågan hos barn, ungdomar, vuxna och äldre med olika former av röst-, tal- och språkrubbningar samt att ställa logopedisk diagnos och bedöma förutsättningarna för att kunna påverka kommunikationsförmågan framgångsrikt. - förvärvat grundläggande klinisk och pedagogisk erfarenhet av metodik vid rehabilitering/habilitering av röst-, tal- och språkrubbningar samt förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram - förvärvat en helhetssyn på individens språk och sociala situation samt vunnit förståelse för att röst-, tal- och språkförmågan är en integrerad del av individens personlighet - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående - förvärvat kunskaper om logopedins roll inom hälso- och sjukvårdsarbetet samt förmåga att utöva förebyggande hälsovård inom det logopediska verksamhetsområdet 2
Logopedprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping Härutöver gäller följande mål för logopedprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping: Studenten skall ha förvärvat: - en helhetsbild av människan grundad på förståelse av sambandet mellan biologiska, sociala och andra förhållanden av betydelse för den enskildes hälsotillstånd - en sådan förståelse för andra länder och kulturer samt för internationella förhållanden som är av betydelse för den framtida yrkesfunktionen - förutsättningar för ett livslångt lärande Pedagogisk grundsyn Logopedprogrammet i Linköping är upplagt enligt principerna för PBL (Problembaserat Lärande). Det innebär att studierna inriktas mot att den studerande, tillsammans med andra, får träna sig i att definiera och lösa frågeställningar som uppkommer i yrket som logoped. PBL används i alla Hälsouniversitetets utbildningsprogram. Det är också en pedagogisk filosofi och metod som används vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. I undervisningen utnyttjas olika metoder såsom arbete i basgrupper, föreläsningar, litteraturstudier, artikelgranskning, seminarier och fältstudier. I problembaserat lärande betonas den studerandes utveckling av ett självständigt, livslångt lärande som är en förutsättning för ett undersökande förhållningssätt. De egna frågorna och problemformuleringarna utgör därför grunden för lärandet i problembaserat lärande. Centralt i problembaserat lärande är också att studenten tar ansvar i lärandet, söker och värderar kunskap, tränar samarbete för att kunna möta förändringar. Ett kännetecken för HU är integrationen mellan utbildningsprogram, mellan ämnen, mellan utbildning och forskning samt mellan teori och praktik. Inom Hälsouniversitetet inleds samtliga grundutbildningar med ett gemensamt utbildningsavsnitt som syftar till att skapa en grund för kommande samarbete inom vård - och omsorgsarbete. I linje med grundtankarna om att kunskap ingår i ett sammanhang har logopedutbildningen en tematisk uppläggning. Temana har karaktär av problemområden inom vilka utgångspunkterna grupperas. Olika ämnen studeras därmed integrerat. Ämnet logopedi Huvudämnet logopedi är läran om människans kommunikations-, språk-, tal-, röstoch sväljfunktioner, förekommande störningar och behandlingen av dessa. Studier i ämnet logopedi tar sin utgångspunkt i den språkliga kommunikationsförmågans betydelse för människans perception, kognition, kommunikation och sociala samspel. Ämnet beskriver och förklarar olika former av kommunikationssvårigheter på grund av röst-, tal- eller språkstörning samt sväljningssvårigheter, hur de bör utredas, bedömas och behandlas samt dess konsekvenser för människans personlighet, hälsa och livskvalitet. 3
Även utredning och behandling av läs- och skrivsvårigheter dyslexi, ingår i ämnet. Logopedi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och för kunskapsbildningen inom ämnet krävs en integration med andra discipliner såsom psykologi, kommunikationsvetenskap, fonetik, lingvistik, medicin och pedagogik. Forskningen inom ämnet har nu pågått i ett par decennier, vilket innebär att ämnet hunnit etablera sig som ett självständigt forskningsområde, ett teoretiskt och kliniskt informerat gränssnitt mellan ett flertal forskningstraditioner. Yrket logoped Logopedens uppgift är att undersöka och bedöma den språkliga kommunikationsförmågan hos personer med språk-, tal- och röststörningar. Logopeden ställer självständigt den logopediska diagnosen och ansvarar för att annan medicinsk utredning och/eller behandling kommer till stånd, om skäl för detta bedöms föreligga. Logopeden planerar, genomför och utvärderar behandlingsprogram samt fattar självständigt, eller i samarbete med andra yrkesgrupper, beslut om medicinska eller rehabiliterande /habiliterande åtgärder. Logopeden utvecklar och förskriver kommunikationshjälpmedel samt ger stöd och rådgivning till den kommunikationshandikappade och dennes omgivning. Även omhändertagande av ät- och sväljproblem (dysfagi), andra oralmotoriska svårigheter samt läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) ingår i logopedens yrkesutövning. Logopeden kan arbeta konsultativt, som en resurs för annan personal inom t ex förskola, skola och äldreomsorg. Logopeder arbetar också förebyggande dels genom information och undervisning till andra yrkesgrupper, anhöriga eller en bredare allmänhet, dels genom undervisning i röst- och talteknik. Landsting och kommuner är idag de största arbetsgivarna. Logopeder arbetar inom vården, i förskolor och skolor. Privat verksamhet ökar och omfattar såväl sedvanligt behandlingsarbete som konsultuppdrag. Lärarutbildningar, teater- och scenskolor har sedan länge etablerad logopedisk verksamhet, men sysselsätter relativt få. Utbildningens innehåll och uppläggning Omfattning Logopedprogrammet omfattar åtta terminers heltidsstudier, totalt 160 poäng. Logopedi/medicin utgör huvudämne i utbildningen och omfattar 103 poäng. Övriga ämnen är lingvistik (allmän språkvetenskap och fonetik) och psykologi. Kurser Utbildningen indelas i femton kurser: T1: Logopedens sammanhang och verktyg, 20 poäng T2: Barns utveckling psykomotoriskt, socialt och språkligt, 6 poäng - Avvikande tal- och språkutveckling hos barn, 14 poäng T3: Avvikande pragmatik, läs- och skrivförmåga samt språkstörning vid flerspråkighet, 5 poäng 4
- Avvikande tal, språk och sväljning hos barn med funktionshinder, 15 poäng T4: Grundläggande neurologisk teori, 10 poäng - Neurologiska tal- språk och sväljsvårigheter hos vuxna, 10 poäng T5: Neurologiskt betingade tal- språk- och sväljsvårigheter II, 13 poäng - Kommunikationssvårigheter hos vuxna med tilläggshandikapp, 7 poäng T6: Röststörningar hos barn och vuxna, grundläggande teori, 12 poäng - Fysiologiska och akustiska aspekter på röststörning, 8 poäng T7: Valbar kurs, 5 poäng - Röststörningar hos barn och vuxna inkl störningar i talets flyt, 5 poäng - Strukturellt betingade tal och sväljsvårigheter hos barn och vuxna, 7 poäng - Statistik och forskningsmetodik, 3 poäng T8: Vetenskaplig metod och magisteruppsats, 20 poäng Ämnena i varje kurs läses och examineras integrerat i olika teman. Den åttonde terminen utgörs av ett självständigt genomfört examensarbete (magisteruppsats) omfattande 20 poäng, vilket ingår i huvudämnet. Teoretiska studier och praktik integreras genom utbildningen. Genom samtliga kurser löper vissa fokuseringar som strimmor. Exempel på sådana moment är: - Vetenskaplig och forskningsmässig träning - Muntlig och skriftlig presentation - Terapeutiskt förhållningssätt - Praktisk logopedisk färdighetsträning - Träning av den egna rösten och talet - Presentationsteknik. - Etik och juridik i arbetslivet Den akademiska nivån i logopedi/medicin uppnås genom att det studeras på fyra nivåer. Nivå A motsvarar grundläggande studier 1-20 poäng Nivå B motsvarar fortsatta grundläggande studier 21-60 poäng Nivå C motsvarar fördjupade studier 61-80 poäng Nivå D motsvarar ytterligare fördjupade studier, på magisternivå 80-100 poäng En stor del av rekommenderad kurslitteratur är skriven på engelska, varför goda kunskaper i engelska är nödvändiga. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en detaljerad kursplan. Undervisningen Undervisningen bygger på problembaserat lärande (PBL). Olika metoder såsom arbete i basgrupper, föreläsningar, litteraturstudier, artikelgranskning, seminarier, laborationer och fältstudier utnyttjas i undervisningen. Den kliniska praktiken i logopedutbildningen upptar en förhållandevis stor del av utbildning och syftar till att den studerande, under handledning, tränas att integrera teoretiska kunskaper i logopedisk bedömning, diagnostik och behandling. Stor vikt läggs vid att studenten får bekanta sig med olika typer av logopediska verksamheter. En del av den praktiska undervisningen är därför förlagd utanför Linköping. 5
Utbildningens administration Logopedprogrammets programstudierektor är ansvarig för programmets innehåll samt samordningen inom och mellan de olika kurserna. Undervisningen drivs i samverkan med Filosofiska fakulteten vid Linköpings Universitet framför allt Institutionen för beteendevetenskap (IBV) och Institutionen för språk och kultur (ISK). Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring skall ske på flera olika nivåer. Kursvärderingar skall göras enligt Hälsouniversitetets policydokument. En referensgrupp med företrädare för yrkesverksamma logopeder, andra utbildningar och lekmän ser regelbundet över utbildningen med avseende på hur väl den uppfyller samhällets behov av logopedisk kompetens och yrkeskunnande. Kvalitetsarbetet kan innebära att utbildningens uppläggning och innehåll kan komma att modifieras. Övrig information Studierna och kommande yrkesverksamhet som logoped förutsätter god hörsel. I anslutning till studiestart får därför varje student genomgå en hörselundersökning. I händelse av att antagen student inte har fullgod hörsel får en särskild plan för studier och examination upprättas. Examination Examination sker huvudsakligen i slutet av varje termin eller kurs. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda inlärningsresultat. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Examination av såväl teoretiska som praktiska studier sker individuellt och i grupp och sker även i form av fördjupningsarbeten, rapporter och seminarier. Såväl muntliga som skriftliga examinationer förekommer. Antal examinationstillfällen Student har rätt till sammanlagt fem examinationstillfällen. Dvs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Inför femte och sista examinationstillfället skall studierektor delta i planering av studier och examination. Den studerande har rätt till stöd efter två underkända prov. Efter två underkända prov har studenten rätt att begära att annan examinator utses. Klinisk studier Vid underkänd praktik/kliniska studier eller motsvarande får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning i praktik/kliniska studier eller motsvarande bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. 6
Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av klinisk praktik För såväl omtentamen som förnyad bedömning av praktik/kliniska studier eller motsvarande gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet Dnr:LiU 1109/00-40. Villkor för deltagande i examinationen obligatoriska moment För att få delta i examinationen kan krav ställas att obligatoriska moment skall ha fullgjorts. Vilka obligatoriska moment som förekommer framgår av kursplanen och/eller studiehandledningen. Om särskilda skäl finns kan dispens från fullgjort obligatoriskt moment före examinationen beviljas. Skriftlig ansökan om dispens skall inges. Genomgång av termin Student får genomgå termin två gånger. Om student går samma termin två gånger är det totala antalet examinationstillfällen/examination ändå totalt fem. Kursgodkännande För godkänd kurs fordras att den studerande varit närvarande i föreskriven omfattning samt uppfyllt kraven för de i delkurserna ingående obligatoriska momenten. Vad som är obligatoriska moment anges i respektive kurs kursplan och/eller studiehandledning. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och omfattar såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Bedömningsunderlag hämtas in från berörda praktikplatser innan slutligt kursbetyg bestäms. Betyg skall grundas på en samlad bedömning av studentens kunskaper, färdigheter och attityder. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen Logopedexamen (Master of Science in Speech Pathology and Therapy) varefter Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Av examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Utbildningen motsvarar de krav som ställs på en magisterexamen i logopedi med avseende på såväl längd som fördjupning. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: 7
Föreskrifter om grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen kap 8 4 och 5. Särskild behörighet: Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt D.2, vilket innebär - Ma B - Sa A Lägst betyg G/3 för ovanstående kurser. Övriga föreskrifter För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc. hänvisas till Linköpings universitets regelsamling (HRS 1:00) samt i Hälsouniversitetets fakultetsnämnd fastställda Studieadministrativa regler för hälsouniversitetets utbildningar. Tröskelregler Terminernas innehåll bygger på varandra och skall genomföras i turordning. Följande tröskelregler gäller för behörighet att gå vidare i utbildningen: Termin 1 skall vara godkänd för tillträde till termin 3. Termin 2 skall vara godkänd för tillträde till termin 4. Termin 3 skall vara godkänd för tillträde till termin 5. Termin 4 skall vara godkänd för tillträde till termin 6. Termin 5 skall vara godkänd för tillträde till termin 7. Termin 6 skall vara godkänd för tillträde till termin 8. För student som inte uppfyller tröskelregel enligt ovan sker planering av fortsatta studier i samråd mellan student, lärare och programstudierektor. Om särskilda skäl föreligger kan student ansöka om dispens från tröskelregler. 8