LOGOPEDPROGRAMMET 240 högskolepoäng Utbildningsplan

Transkript

1 LOGOPEDPROGRAMMET 240 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet , Dnr 1241/06-41 Reviderad och godkänd av Fakultetsnämnden Reviderad

2 Utbildningsplan för Logopedprogrammet 240 högskolepoäng Omfattning Logopedprogrammet omfattar 240 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till medicine magisterexamen i logopedi. Socialstyrelsen utfärdar därefter legitimation. Nivå: Avancerad Student som även uppfyller fordringarna för magisterexamen i medicinsk vetenskap har att begära examensbevis, se Bil 1. Allmänna mål I Högskolelagen 1 kap, 9 (SFS 192:1434) har följande mål för den grundläggande högskoleutbildningen fastlagts: Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. - följa kunskapsutvecklingen. utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 9 Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Nationella mål för logopedexamen Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100): För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för logopedyrket och för att få behörighet som logoped. Kunskap och förståelse För logopedexamen skall studenten 2

3 - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar, - visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga: För logopedexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet, - visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet, - visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För logopedexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Lokala mål Härutöver gäller följande lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet i Linköping: Studenten skall efter genomgången utbildning, - ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bl a främja anställningsbarheten 3

4 - med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem samt söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet - ha uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet. - tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet Följande specifika mål gäller för logopedprogrammet i Linköping: Studenten skall efter genomgången utbildning - kunna relatera och handla utifrån logopedisk kompetens i förhållande till andra professioner och kompetenser som samverkar kring aktuella patientgrupper. - ha anammat ett livscykelperspektiv på typisk respektive avvikande kommunikation samt ät- och sväljfunktion. - kunna tillämpa en helhetssyn på funktionshinder med fokus på hälsobegreppen aktivitet, delaktighet och välbefinnande. - tillägnat sig kunskaper för att medverka i arbetet med hälsopromotion - visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete Pedagogisk grundsyn Logopedprogrammet i Linköping bedrivs med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till logopedyrket. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärandet. Yrkesanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar. Huvudsakligt ämnesområde Huvudämnet logopedi är läran om människans kommunikations-, språk-, tal-, röstoch sväljfunktioner, förekommande störningar och behandlingen av dessa. Studier i ämnet logopedi tar sin utgångspunkt i den språkliga kommunikationsförmågans betydelse för människans perception, kognition, kommunikation och sociala samspel. Ämnet beskriver och förklarar olika former av kommunikationssvårigheter på grund av röst-, tal- eller språkstörning samt sväljningssvårigheter, hur de bör utredas, bedömas och behandlas samt dess konsekvenser för människans personlighet, hälsa och livskvalitet. Även utredning och behandling av läs- och skrivsvårigheter dyslexi, ingår i ämnet. 4

5 Logopedi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och för kunskapsbildningen inom ämnet krävs en integration med andra discipliner såsom psykologi, kommunikationsvetenskap, fonetik, lingvistik, medicin och pedagogik. Forskningen inom ämnet har pågått inom landet sedan slutet av 1970-talet, vilket innebär att ämnet har hunnit etablera sig som ett självständigt forskningsområde med beröringspunkter med andra flera andra forskningsfält. Yrket logoped Logopedens uppgift är att självständigt undersöka, bedöma och behandla den språkliga kommunikationsförmågan hos individer med olika former av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar. Logopeden ställer självständigt den logopediska diagnosen och ansvarar för att annan medicinsk utredning och/eller behandling kommer till stånd. Logopeden har vidare till uppgift att initiera och medverka till förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet. Logopeden planerar, genomför och utvärderar behandlingsprogram samt fattar självständigt, eller i samarbete med andra yrkesgrupper, beslut om medicinska eller rehabiliterande/habiliterande åtgärder. Logopeden utvecklar och förskriver kommunikationshjälpmedel samt ger stöd och rådgivning till den kommunikationshandikappade och dennes omgivning. Även omhändertagande av ät- och sväljproblem (dysfagi), andra oralmotoriska svårigheter samt läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) ingår i logopedens yrkesutövning. Logopeden kan arbeta konsultativt, som en resurs för annan personal inom t ex förskola, skola och äldreomsorg. Logopeder arbetar också förebyggande dels genom information och undervisning till andra yrkesgrupper, anhöriga eller en bredare allmänhet, dels genom undervisning i röst- och talteknik. Utbildningens innehåll och uppläggning Omfattning och innehåll Logopedprogrammet omfattar åtta terminers heltidsstudier, totalt 240 högskolepoäng. Logopedi/medicin utgör huvudämne i utbildningen och omfattar 155 högskolepoäng. Övriga ämnen är lingvistik (allmän språkvetenskap och fonetik), psykologi och pedagogik. Under utbildningen sker en växelverkan mellan teori, färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning kan vara förlagd på annan ort än Linköping och därmed medföra vissa kostnader. Kurser Utbildningen indelas i 15 kurser: Människans livscykel I, 30 hp. Kursen fokuserar på normal utvecklingen utifrån ett grundläggande anatomiskt/funktionellt, språkligt, socialt och psykologiskt perspektiv. Delkurs: Hälsa etik och lärande Kursen är en gemensam och interprofessionell introduktion till PBL, etiska frågeställningar inom medicin samt hälsobegreppet. Människans livscykel II, 21hp Kursen är en fortsättning på del I och utgår från normal utveckling och åldrande anatomiskt, språkligt, socialt och psykologiskt perspektiv men berör även grundläggande begrepp i logopedisk praktik 5

6 Syntes och applikation, 9 hp Kursen innebär fältstudier och praktiskt relaterade seminarier utifrån olika logopediska verksamhetsområden. Avvikande utveckling av tal och språk hos barn, 18 hp Kursen innehåller begrepp och teorier kring tal- och språkavvikelser hos barn samt vfu verksamhetsförlagd utbildning. Avvikande röstfunktion 1, 12 hp Kursen innehåller en översikt av vanliga orsaker till avvikande röstfunktion och en introduktion till behandling. I kursen ingår anatomiska och fysiologiska studier av talapparaten, perceptuell och akustisk analys samt vfu. Medfödda och förvärvade tal-, språk- och sväljstörningar; vuxna 15 hp Kursen innehåller grundläggande neurologisk sjukdomslära, begrepp och undersökningsmetoder samt olika typer av förvärvade tal-, språk- och sväljstörningar. Kursen inkluderar även vfu. Tal- språk- och sväljfunktion hos barn med funktionshinder, 15 hp Kursen innehåller en översikt av de vanligaste orsakerna till tal- språk- och sväljproblem hos barn inom barn och ungdomshabiliteringen. I kursen ingår även vfu. Avvikande röst- och talfunktion II, 22,5 hp Kursen fokuseras på fördjupade studier av avvikande röstfunktion och dess akustiska, anatomiska och fysiologiska korrelat hos barn och vuxna inklusive vfu. Delkurs: Hälsa, etik och lärande II Statistik och vetenskaplig metod 4,5 hp Kursen innebär en genomgång av de vanligast förekommande statistiska metoderna med särskilt fokus på vetenskapliga och statistiska metoder lämpliga för planerade magisterarbeten Kandidatuppsats i Logopedi, 15 hp Kursen löper över termin fem och sex. Kursen innehåller bibliotekskunskap, vetenskaplig metod samt ett praktiskt/empiriskt arbete och datainsamling. Kursen innebär en uppsats inklusive ett empiriskt arbete eller en mer omfattande litteraturstudie. I uppsatsarbetet ingår även vetenskaplig metod, kritisk granskning och opposition av ytterligare en uppsats. Tal- och språkstörning under speciella omständigheter, 18 hp; Kursen fokuserar på olika typer av komplicerande faktorer relaterat till tal- och språkstörning inklusive vfu. Neurologopedi; vuxna, 15 hp Kursen innebär fördjupade kunskaper i neurologopedisk diagnostik och behandling. I kursen ingår vfu. 6

7 Valbar kurs, 7,5 hp Flera valbara kurser kommer att ges. Dessa innebär en fördjupning inom något logopediskt område. Störningar i talets flyt, 4,5 hp Kursen fokuserar på de vanligast förekommande störningarna i talproduktionens flyt samt teorier kring uppkomst och behandling. Etik, vetenskaplig metod och magisteruppsats, 33 hp Kursen innebär en uppsats inklusive ett empiriskt arbete. I uppsatsarbetet ingår även vetenskaplig metod, kritisk granskning och opposition av ytterligare en uppsats Följande kurser ges på avancerad nivå, total 96 hp: Avvikande röst- och talfunktion II, 22,5 hp Tal- och språkstörning under speciella omständigheter, 18 hp Neurologopedi, vuxna, 15 hp Valbar kurs, 7,5 hp Etik, vetenskaplig metod och magisteruppsats, 33 hp. Ämnena i varje kurs läses och examineras integrerat i olika teman. Den åttonde terminen utgörs av ett självständigt genomfört examensarbete (magisteruppsats) omfattande 30 högskolepoäng, vilket ingår i huvudämnet. Teoretiska studier och praktik integreras genom utbildningen. Genom kurserna löper även vissa kursövergripande moment, så kallade strimmor. Den akademiska nivån Den akademiska nivån uppnås efter fullgjorda 240 hp varav minst 120 hp med successiv fördjupning inom huvudämnet logopedi. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring skall ske på flera olika nivåer. Kursvärderingar skall göras enligt Hälsouniversitetets policydokument. En referensgrupp med företrädare för yrkesverksamma logopeder, andra utbildningar och lekmän ser regelbundet över utbildningen med avseende på hur väl den uppfyller samhällets behov av logopedisk kompetens och yrkeskunnande. Kvalitetsarbetet kan innebära att utbildningens uppläggning och innehåll kan komma att modifieras. Examination Bedömningen sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av kursplanerna. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda lärandemål. Resultat av 7

8 examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Examination av såväl teoretiska som praktiska studier sker individuellt och i grupp och sker även i form av fördjupningsarbeten, rapporter och seminarier. Olika former för examination förekommer. Antal examinationstillfällen Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen: Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Byte av examinator Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Verksamhetsförlagd utbildning - vfu Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för att göra om momentet bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Underkännande av obligatoriskt moment i förtid Vid grovt oskickligt beteende under verksamhetsförlagd utbildning kan examinator underkänna en student i förtid, dvs. innan han eller hon har genomför den kliniska praktiken i sin helhet. Om studenten efter information angående brister i kunskaper och färdigheter bedöms kunna fortsätta studierna upprättas en individuell studieplan av programstudierektor och studentenheten. I denna fastställs formerna för den utbildning/träning som krävs för att uppnå en adekvat kompetens liksom former och tidpunkter för ny bedömning inklusive ev. omprov. Studenten får genomgå kompletterande träning högst två gånger Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omtentamen som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet Dnr:LiU 1109/ Genomgång av termin Student får genomgå en termin två gånger. 8

9 Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av samtliga förväntade lärandemål som anges i aktuell kursplan. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen Logopedexamen, (Master of Science in Speech and Language Pathology). Socialstyrelsen utfärdar därefter legitimation. Av examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: Föreskrifter om grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen kap Särskild behörighet: Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt områdesbehörighet 16 (matematik B, samhällskunskap A och naturvetenskap B eller fysik A, kemi A och biologi A motsvarande naturkunskap A+B). Lägst betyg G/3 för ovanstående kurser. Tröskelregler Terminernas innehåll bygger på varandra och skall genomföras i turordning. Följande tröskelregler gäller för behörighet att gå vidare i utbildningen: Termin 1 skall vara godkänd för tillträde till termin 3. Termin 2 skall vara godkänd för tillträde till termin 4. Termin 3 skall vara godkänd för tillträde till termin 5. Termin 4 skall vara godkänd för tillträde till termin 6. Termin 5, skall kurs 8LOA53 Avvikande röst- och talfunktion II och 8LOG55 Statistik och vetenskaplig metod vara godkänd samt Obligatoriskt moment, informationskompetens och Obligatoriskt moment, uppsatskontrakt och uppsatsskiss i kurs 8LOG54 Kandidatuppsats i logopedi vara godkänd för tillträde till termin 7 Termin 6 skall vara godkänd för tillträde till termin 8. Student som inte uppfyller tröskelreglernas krav kan ansöka om dispens hos programstudierektor/programutskott. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc. hänvisas till av Hälsouniversitetets fakultetsnämnd fastställda Studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar (Linköpings universitets regelsamling RSH7:06). 9

10 Studiestöd, avrådan och avskiljande Studenternas utveckling under studietiden följs fortlöpande för att det skall vara möjligt att hjälpa den som får problem i utbildningen. Studenten skall beredas möjlighet att med studievägledare diskutera åtgärder som kan bidra till förutsättningarna att klara utbildningen. Vid tveksamhet om studentens möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen, inklusive lämplighet att utöva yrket, skall berörda lärare och/eller handledare via programansvarig initiera att dessa frågor aktualiseras. Det skall göras av programansvarig berörda lärare och studenten. Om denna bedömning leder till avrådan till fortsatta studier skall studenten beredas möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar. Sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt under studietiden. Prövningen görs av logopedutbildningens programutskott i samråd med utbildningens studiesociala grupp, berörda lärare och berörd student. När programutskottet behandlar ärende som rör avrådan av student ersätts ordinarie studentföreträdare av någon från consensus ledning. Avskiljande från utbildningen Enligt 4 kap. 5 högskolelagen (1992:1434) får regeringen meddela föreskrifter om tillfällig avstängning av studenter. Sådana regler om disciplinära åtgärder finns i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och 4 kap. 6 högskolelagen. Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1 3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Frågor om avskiljande prövas enligt 7 samma kapitel av en för högskolan gemensam nämnd (Högskolans avskiljandenämnd). Nämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av studenten och högskolan. Disciplinära åtgärder Regler om disciplinära åtgärder finns i 10 kap. högskoleförordningen. I korthet får sådana åtgärder vidtas mot studenter som gör något av detta: 1. vilseleder vid prov 2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet vid högskolan 3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek 4. utsätter en annan student för sådana trakasserier som avses i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. 10

11 Bilaga 1 till utbildningsplan för logopedutbildning Av högskoleförordningens Bilaga 2 Examensordningen framgår vilka generella examina som kan utfärdas på grundnivå och på avancerad nivå. För varje examen anges omfattning i högskolepoäng, mål, krav på självständigt arbete (examensarbete) samt att i övrigt skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensbeskrivningen Enligt Högskoleförordningen gäller för magisterexamen följande. EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ GENERELL EXAMEN Magisterexamen Omfattning Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt 11

12 För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning Fullgjorda kursfordringar och utfärdad logopedexamen enligt utbildningsplanen för logopedprogrammet uppfyller kraven för Medicine magisterexamen i logopedi. Student som uppfyller fordringarna för medicine magisterexamen i logopedi har att begära examensbevis. Begäran om examensbevis skall göras på särskild blankett. 12