SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING (SKB) Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län Vägplan - Val av lokaliseringsalternativ, 2016-10-14 Projektnummer: 145326
Trafikverket Postadress: 172 90 Sundbyberg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Social konsekvensbeskrivning Författare: Sarah Isaksson & Martin Menke Granskare: Mari Kågström & Ylva Preutz Papantoni Kartor: Martin Menke & Karl-Martin Calestam Layout och illustrationer: Line Rydén & Elin Norman Dokumentdatum: 2016-10-14 Chaos-ID: 0N140004 Kontaktperson: Marie Westin, Trafikverket 2
övergripande syftet är att undersöka om och hur den planerade vägen och fortsatt planeringsprocess kan stärka sociala värden och rättvisa genom att förhindra eller mildra negativa sociala konsekvenser. 3 Det
Sammanfattning Trafikverket ska planera och bygga Tvärförbindelse Södertörn, en ny väg från E4/E20 till väg 73. Vägen ska binda samman de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum. En sammanhållen lösning för en ny väg tvärs över Södertörn skapar förutsättningar för smidigare arbetspendling, regional utveckling och säkrare transporter för människor och gods i södra Stockholmsregionen. I planeringen ingår också komplettering av regional gångoch cykelväg mellan stadskärnorna. En social konsekvensbeskrivning (SKB) har genomförts med syfte att lyfta det sociala perspektivet i planering av Tvärförbindelse Södertörn och förhindra eller mildra negativa sociala konsekvenser. SKBn är organiserad kring tre centrala begrepp: Delaktighet Trygghet och hälsa Ett fungerande vardagsliv Dessa tre begrepp motsvarar de värden som anses bör beaktas för att skapa ett socialt hållbart samhälle för såväl dagens som framtida generationer. SKBn innehåller även en social konsekvens bedömning av de tre korridorer som utreds. En SKB är ett verktyg som möjliggör och systematiserar diskussion av sociala frågor, samt ett sätt att tillämpa social hållbarhet, i planeringsprojekt. Planeringsprocesser där de sociala frågorna förankrats tidigt minimerar risk för oro bland närboende och därmed även risk för större omtag under senare skeden. SKBn ska på så sätt ge allmänheten förståelse för de konsekvenser som ett projekt medför och är i likhet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ett underlag för beslut. Vidare slår de transportpolitiska målen samt de nationella folkhälsomålen och Folkhälsomyndighetens riktlinjer för arbete med hälsokonsekvensbedömningar fast att särskild hänsyn ska tas till känsliga grupper för att kunna möjliggöra en god hälsa på lika villkor i samhället. Sammanvägningen av resultatet från den sociala konsekvensbedömningen med mer traditionella MKB-aspekter (såsom buller) bedöms vara i linje med dessa mål och riktlinjer, eftersom det ger nya perspektiv som tydligt belyser rättvisefrågor. SKBarbetet ger en mer nyanserad bild av hur människor påverkas mot bakgrund av att vissa grupper i samhället är mer känsliga för störningar och därav kräver särskild hänsyn. SAMMANFATTNING 4
Metod För att kunna avgöra de sociala värden som bör beaktas har litteratur, statistik och dialog med allmänheten under samråd använts för inhämtning av information och data. Litteraturstudien syftar främst till att studera regional och kommunal planering för utveckling av utredningsområdet. Den statistik som inhämtats har använts för att kartlägga utredningsområdets socioekonomiska status. Trots att statistiken är generell så är det ändå möjligt att genom denna ändå dra slutsatser om de grupper som lever och vistas i området. Uppsökande dialoger har genomförts i syfte att nå ett större antal målgrupper som vanligtvis inte deltar på samråd och samla in fler synpunkter till samrådsprocessen. Dialogerna har på så sätt stärkt möjligheten att inhämta information om vardagsnära behov och önskemål. Sammanfattade slutsatser Idag saknar Stockholmsregionen bra vägförbindelser i tvärled söder om Södra Länken. Inom utredningsområdet finns i dagsläget inget regionalt cykelstråk mellan Huddinge och Haninges centrumområden. Tvärförbindelse 5 SAMMANFATTNING Södertörn med regionalt cykelstråk skulle därför skapa bättre möjligheter för arbetspendling med både bil och cykel även utanför utredningsområdet, såsom till Södertälje och Nynäshamn. Tvärförbindelsen skapar även möjlighet för exploatering i form av både nya arbetsplatser och bostäder i regionen. Den ökade framkomlighet som tvärförbindelsen bidrar till mellan de regionala stadskärnorna är en viktig del för att kunna genomföra både regionala utvecklingsplaner och kommunala översiktsplaner. Tvärförbindelsen kan däremot skapa barriärer lokalt och kan i vissa lägen minska tillgängligheten när vägen går i ytläge. Främst ökar tillgängligheten för de som använder bil och pendlar mellan de tre kommuner som vägen går igenom, eller för de som pendlar längre sträckor. Rådande sociala strukturer inom utredningsområdet visar att förhållanden mellan exempelvis inkomst, utbildningsnivå, och bilinnehav skiljer sig mycket åt mellan områden. Varför det går att argumentera för att den ökade tillgängligheten vägen ger främst kommer att vara till nytta för de områden där människor har tillgång till bil. För att också personer som bor i områden med socioekonomiskt lägre status ska ta del av de positiva konsekvenserna av vägen är kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägarnas utformning högst relevant. Att förlägga vägen i tunnel ger mindre störningar på boendemiljön än vad väg i ytläge gör och är därför att föredra ur ett socialt perspektiv. Inom korridorerna utreds eventuella tunnelösningar på vissa delsträckor. Inom korridorerna utreds eventuella tunnellösningar på vissa delsträckor, framförallt för områden med utpekade riksintressen för naturmiljö och friluftsliv. Ur ett socialt perspektiv hade det varit mer positivt om tunnlarna istället hade byggts i anslutning till områden med lägre socioekonomisk status, såsom Fittja samt mellan Jordbro och Handen. Tidiga bullerutredningar som genomförts visar att störningar för boendemiljön i flera fall drabbar områden med socioekonomisk låg status eftersom vägen går i ytläge genom dessa områden. Dessa områden har generellt en hög befolkningstäthet, vilket innebär att många människor kan komma att påverkas. I Fittja är det exempelvis hög bebyggelse i närheten av föreslagen
korridor, vilket betyder att skärmar inte kommer att fungera som enda åtgärd. Sammanfattningsvis visar SKBn att det finns en risk för att de områden som i störst utsträckning kan komma att ta del av vägens negativa konsekvenser, såsom ökat buller, även kan komma att använda vägen i minst utsträckning, eftersom dessa områden generellt har låg biltillgång. Därför är satsningen på kollektivtrafik via vägen en mycket viktig fråga för att minska denna sociala risk. Uppsökande dialog I arbetet med SKB har uppsökande dialoger genomförts. Dialogerna har medfört att Trafikverket har nått fler människor och nya målgrupper, vilket gjort att fler synpunkter har inkommit till samrådsprocessen och på så sätt stärkt möjligheten att inhämta information om vardagsnära behov och önskemål, vilket är centralt i planeringsprocessen men som är ett område som ofta får kritik för att det hanteras bristfälligt. Val av korridor De regionala kollektivtrafikresorna förbättras med tvärförbindelsen oavsett val av korridor. En snabb förbindelse mellan de regionala stadskärnorna skapas genom en stombusslinje med endast ett fåtal stopp utmed sträckan. Stombusslinjen kommer troligen att få hållplatser i Skärholmen, Kungens kurva, Flemingsberg och Haninge centrum. Eventuellt kan någon mer hållplats tillkomma utmed vägen. Bättre kollektivtrafik gynnar både de som bor nära hållplatser i utredningsområdet samt befolkningen i hela regionen. En förbättrad kollektivtrafik är en viktig komponent för att underlätta vardagslivet för den del av befolkningen som av olika anledningar inte kan, eller inte vill, använda sig av bil för sina resor. Slutsatsen är att Mellersta korridoren bedöms bäst uppfylla projektmålen ur ett socialt perspektiv. En trafikplats vid södra Flemingsberg bedöms inte åsamka samma barriäreffekt som en trafikplats i korsningen mellan Tvärförbindelse Södertörn och väg 226 Huddingevägen eftersom den i Flemingsberg kan byggas där färre människor bor. Flemingsberg är utpekad regional stadskärna som bedöms ha svårt att utvecklas sammanhållen med en stor trafikplats. Med Mellersta korridoren kan kontaktytorna mellan Flemingsberg och Huddinge centrum, Solgård med flera på norra sidan samt koppling till natur och rekreationsområdet i Flemingsbergsviken stärkas. Mellersta korridoren skapar även en anslutning till Riksten vilket är positivt eftersom det ökar deras tillgänglighet regionalt. SAMMANFATTNING 6
7 SAMMANFATTNING
Innehållsförteckning 1. Introduktion 10 2.Syfte 14 2.1 Mål 14 2.2 Social hållbarhet 16 2.3 Avgränsning 20 2.4 Metod 20 3. Utredningsområde 24 3.1 Tvärförbindelse Södertörn 24 3.2 Socioekonomisk indelning 28 4. Delaktighet i planeringsprocessen 36 4.1 Samrådsaktiviteter samråd 1 36 4.2 Samrådsaktiviteter samråd 2 38 5. Sociala konsekvenser 44 5.1 Ett fungerande vardagsliv 44 5.2 Trygghet och hälsa 48 5.3 Konsekvenser av delsträckor 52 6. Slutsatser 64 6.1 Sammanfattade rekommendationer för fortsatt arbete 70 Ord och begrepp 72 Referenser 76 INNEHÅLL 8
Läsanvisning SKBn är indelad i fem huvudkapitel: 226 Glömsta 73 Flemingsberg Tullinge Visättra HUDDINGE Gladö kvarn Vidja 259 SYFTE I kapitlet presenteras SKBns syfte, metod, avgränsning och de styrande dokument som delvis utgör ramarna för SKB-arbetet. Kapitlet förklarar även begreppet social hållbarhet och hur det använts för att avgränsa SKBn. UTREDNINGSOMRÅDE I detta kapitel ges en bakgrund till projekt Tvärförbindelse Södertörn. Kapitlet beskriver även utredningsområdets socioekonomiska status. FLEMINGSBERG Flemingsberg Visättra HUDDINGE FLEMINGSBERGSSKOGEN Gladö kvarn 259 9 INNEHÅLL DELAKTIGHET I kapitlet beskrivs hur planerings processen för tvärförbindelsen skapar delaktighet genom samråd och dialog med allmänheten. SOCIALA KONSEKVENSER I kapitlet konsekvensbedöms Tvärförbindelse Södertörn utifrån lokal och regional påverkan på etthanden Albyberg fungerande vardagsliv och trygghet. Även korridorernas delsträckor konsekvensbedöms. 226 Glömsta FLEMINGSBERG Flemingsberg Länna HUDDINGE Vidja 259 HANINGE C Handen Albyberg Ådran Jordbro 73 0 1 2 3 4 SLUTSATSER Kapitlet presenterar slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete. I denna del finns även en ordlista och rapportens referenslista.
1. Introduktion Stockholmsregionen är en av de snabbast växande regionerna i Europa, men transportinfrastrukturen i den södra delen av regionen har inte byggts ut i samma takt som regiondelens befolkningsstillväxt och utveckling i övrigt. För att kunna möta behoven från en växande region planerar Trafikverket därför en förstärkning av vägnätet i form av en ny trafikled i Södertörn mellan väg E4/E20 och väg 73 som fått arbetsnamnet Tvärförbindelse Södertörn, vilket är det namn som kommer användas även i denna rapport, se Figur 1. Infrastrukturnätet inom Södertörn är särskilt bristfälligt i öst-västlig riktning, där varken vägnätet, eller strukturen för kollektivtrafiken, är utformade för att klara stora flöden av trafikanter och resenärer på ett effektivt sätt. Resultatet blir att en del av godstrafiken, bilisterna och kollektivtrafikresenärerna som ska färdas i öst-västlig riktning genom Södertörn istället blir tvungna att åka via Stockholms södra förorter och därmed belastar vägar och tåg närmare innerstaden. Inte heller för cyklisterna är förbindelserna genom Södertörn tillräckliga. Utmed vissa sträckor längs väg 259 saknas cykelbana och långa sträckor saknar även vägren, samtidigt som trafikmängderna är stora. I Stockholms län är målsättningen att uppnå en regional struktur med ett starkt regioncentrum i Stockholms innerstad och med regionala stadskärnor i en ring runt centrum. För Södertörn är det särskilt viktigt att knyta ihop de tre regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum för att stärka deras utvecklingspotential (1). Stockholms län är en ekonomisk motor i Sverige. Med flera universitet och högskolor är det också en kraft för innovativa lösningar. Men inom länet finns stora socioekonomiska skillnader mellan kommuner och stadsdelar. Denna ojämlikhet tenderar att växa i många länder och är främst påtaglig i större städer. Skillnaderna handlar bland annat om andelen sysselsatta i arbete, utbildning och inkomstnivå. Men skillnaderna gäller även hälsa, trygghet, tillit och deltagande i samhällslivet. För att bryta den här utvecklingen måste förutsättningar skapas för att utveckla sammanhållning, trygghet och tillit, samt att skapa välbefinnande och livschanser (2). En social konsekvensbeskrivning (SKB) tas fram för att lyfta det sociala perspektivet inom Tvärförbindelse Södertörn och därmed förhindra eller mildra negativa sociala konsekvenser. INTRODUKTION 10
KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN E4 E20 Vårby 226 STOCKHOLM Fittja Eriksberg Alby Albysjön Glömsta Huddinge 73 FLEMINGSBERG 257 TYRESÖ Tullinge Tullingesjön Visättra Länna HUDDINGE 226 Gladö kvarn Orlången Vidja 259 BOTKYRKA Hacksjön Kvarnsjön Gladö industriområde Lissmasjön Lissma Ådran Granby HANINGE C Handen Rudan Albyberg Paradiset Ådran Öran Dåntorp Jordbro 257 73 HANINGE Västerhaninge Tungelsta Utredningsområde 0 1 2 3 4 5 km 2016-06-28 Lantmäteriet, Geodatasamverkan CG40_översiktskarta utromr_a3_2sp Figur 1. Utredningsområdet inom Södertörn med de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum. 11 INTRODUKTION
226 Glömsta 73 Flemingsberg nge Visättra HUDDINGE Gladö kvarn Vidja 259 12
13 SYFTE I kapitlet presenteras SKBns syfte, metod, avgränsning och de styrande dokument som delvis utgör ramarna för SKB-arbetet. Kapitlet förklarar även begreppet social hållbarhet och hur det använts för att avgränsa SKBn.
2. Syfte En social konsekvensbeskrivning (SKB) är ett verktyg som möjliggör och systematiserar värdeskapande inom sociala frågor och ett sätt att tillämpa social hållbarhet i samhällsplaneringsprojekt. En SKB har genomförts med syfte att lyfta det sociala perspektivet i planering av Tvärförbindelse Södertörn och förhindra eller mildra negativa samt stärka positiva sociala konsekvenser genom att: analysera och beskriva sociala konsekvenser av projektet i stort specifikt analysera alternativskiljande konsekvenser mellan olika sträckningsalternativ ge rekommendationer inför kommande planering. 2.1 Mål SKB-arbetet belyser globala, nationella och projektspecifika mål och konventioner som kopplar till social hållbarhet och som Trafikverket måste förhålla sig till. Dessa inkluderar de nationella transportpolitiska målen (20), nationella målet för jämställdhetspolitik (21), Sveriges folkhälsomål (22), FN:s barnkonvention (Figur 2) (23) samt de projektmål som ska vara vägledande för val av lokaliseringsalternativ. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) beskriver strategier för utvecklingen i Stockholmsregionen, vilka bland annat är kopplade till sammanhållning och tillgänglighet på regionnivå (3). SKBn utreder även måluppfyllelse för projektmålen som togs fram i samband med åtgärdsvalsstudien (1) (se Figur 3). Ändamålet med Tvärförbindelse Södertörn är en förbättrad vägförbindelse för motorfordon och cykel som ger förutsättningar för säkra, effektiva och hållbara resor och transporter över Södertörn från E4/E20 till riksväg 73 via Flemingsberg. Tvärförbindelsen ska stärka sambanden mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum så att förutsättningarna för regional utveckling förbättras. Tvärförbindelsen ska möjliggöra effektiv och pålitlig kollektivtrafik med god framkomlighet i alla trafiksituationer. Figur 2. Sveriges folkhälsomål och Barnkonventionen. SYFTE 14
Mål och styrande dokument vägledande för SKBn FN:s barnkonvention Ta hänsyn till trygghets- och tillgänglighetsaspekter för barn samt att det bästa för barnen ska tas i beaktande under planering och byggande. GLOBALA OCH NATIONELLA MÅLKONVENTIONER Nationella transportpolitiska målen Nationella målet för jämställdhetspolitiken Hålla breda dialoger med jämn representation av kvinnor och män från olika socioekonomiska grupper, utländsk bakgrund och ålder, tillgänglig väg för alla samt både mäns och kvinnors resande ska underlättas. Sveriges folkhälsomål Sveriges folkhälsomål handlar om god hälsa på lika villkor och belyser bland annat vikten av delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer. REGIONALA STYRANDE DOKUMENT Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) RUFS understryker bland annat vikten av en öppen och tillgänglig region med god livsmiljö samt att det är viktigt att stärka sammanhållningen mellan och inom områden i regionen, vilket kan appliceras på arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. PROJEKTMÅL Funktionsmål Förbättra tillgängligheten för kollektivtrafik och cykel. Förbättra tillgängligheten för bil till och mellan Södertörns regionala stadskärnor samt förbättra kapaciteten till angränsande huvudvägar samt att avlasta vägnätet in mot Stockholms centrala delar. Hänsynsmål För att skapa en god boendemiljö ska vägen utformas så att negativ påverkan av buller, luftföroreningar och barriärer begränsas. Vägförbindelsen ska förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Figur 3. Vägledande mål och styrande dokument. 15 SYFTE
2.2 Social hållbarhet Hållbar utveckling innebär att säkerställa att jordens ekosystem upprätthålls, vilka utgör förutsättningarna eller planetens måsten för att vi människor ska kunna leva på jorden. Hållbar utveckling handlar även om människors universella behov av bland annat trygghet, väl befinnande och samhörighet för att alla ska ha ett drägligt liv (10). De sociala aspekterna i hållbarhetsbegreppet är därmed i centrum för samhällets och världens framtida utveckling, men får inte ske på bekostnad av naturen och jordens upp rätthållande ekosystem. Definitionen av social hållbarhet är inte vedertagen men kan ses som samhällets förmåga att stå emot katastrofer som drabbar befolkningen och att lösa de problem som invånarna hamnar i, exempelvis genom ett fungerande välfärdssystem. Social hållbarhet kan även jämställas med en känsla av välbefinnande genom att en möjlighet till självförverkligande finns. Självförverkligande handlar om mänsklig strävan som en förutsättning för ett gott liv. Självförverkligande kan i sin tur definieras vidare i tre begrepp som tillsammans utgör en definition av social hållbarhet; delaktighet, ett fungerande vardagsliv samt trygghet och hälsa. Utöver dessa tre begrepp finns social rättvisa som spänner över alla de tre begreppen och handlar om att resurser ska vara någorlunda rättvist fördelat i samhället. Social rättvisa påverkar hela vårt samhälle eftersom den ofta styr var människor bor men även människors självkänsla. I förlängningen påverkar den även inkomstnivå, bilinnehav och vilka arbetsplatser som är möjliga (2). Se begreppen och hur de hänger ihop i Figur 4. Begreppen och hur de används för att avgränsa SKB-arbetet beskrivs i följande avsnitt. SYFTE 16
Ett fungerande vardagsliv Samhällets resurser fördelas så att alla kan förverkliga sina liv genom exempelvis utbildning, arbete och boende SJÄLV- FÖRVERKLIGANDE + SOCIAL RÄTTVISA En rättvis fördelning av livets goda Samhörighet Delaktighet i samhällsutvecklingen Trygghet och hälsa Människors behov av trygghet säkerställs skapar tillsammans SOCIAL HÅLLBARHET Figur 4. Centrala begrepp som tillsammans utgör social hållbarhet (2). 17 SYFTE
Delaktighet Delaktighet i samhället handlar om att känna sig som en del av samhället och en känsla av att kunna påverka sin vardag. Planeringsprocessen kan bidra till delaktighet genom att säkerställa att alla grupper inkluderas i samråd och dialoger med allmänheten. Det är också viktigt att öka transparensen och insynen för allmänheten under planeringsprocessen. Aktiviteter under samråd ska skapa förutsättningar för att få in synpunkter från kvinnor och män, i brett åldersspann och från olika socioekonomiska och kulturella grupper, samt barn och unga (11). Ett brett deltagande i samråd stärker Trafikverkets kunskap om utredningsområdet samtidigt som det skapar lokal sammanhållning, deltagande och engagemang. SKBn utreder möjligheten för en bred representation i samråd. Ett fungerande vardagsliv Ett fungerande vardagsliv handlar om att människor snabbt och enkelt ska kunna ta sig till och emellan skola, arbete, service och fritidsaktiviteter. Människor brukar vilja ha en balans i livet mellan fritid och arbete för att känna att de utvecklas och mår bra. Möjligheten till denna balans måste vara lika för alla grupper, därför är det viktigt att studera begreppet utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv (12). SKBn utreder vägens påverkan på tillgänglighet mellan målpunkter och områden och om vägen skapar hinder för områden att växa samman eller människor att röra sig mellan områden. Fokus kommer även vara på om alla kan ta del av de sociala nyttorna med tvärförbindelsen och vilka som drabbas av tvärförbindelsens sociala onyttor, både utifrån lokalt och regionalt perspektiv. Trygghet och hälsa Trygghet ses i denna SKB som en del i ett hälsoperspektiv. Otrygghet påverkar hälsan negativt medan trygghet är positivt för hälsan. Det är viktigt att analysera trygghet och hälsa utifrån olika perspektiv eftersom att människor känner sig mer eller mindre otrygga. Kvinnor tenderar att vara mer otrygga än män och undviker i större utsträckning att vistas i eller använda otrygga miljöer (13). Otrygghet är det som mest begränsar kvinnors möjlighet att röra sig i stadsmiljön, vilket i sin tur även begränsar kvinnors valmöjligheter i fråga om arbete, nöjen, samhälleligt engagemang, bostäder och transportmedel. Om resan till och från arbetet upplevs trygg innebär det bättre förutsättningar för rörlighet vilket ger större chans till karriärutveckling och ekonomisk självständighet som i sin tur kan leda till ökade möjligheter för en jämnare arbetsfördelning i hemmet och i arbetslivet (13). SYFTE 18
För att minimera risken att utsättas för våld väljer kvinnor ofta olika strategier för att öka sin egen trygghet. Strategierna kan vara både medvetna och omedvetna. Kvinnors strategier får ofta konkreta konsekvenser för deras rörelsemönster och därmed även deras rörelsefrihet. Det kan handla om att gå omvägar runt parken istället för att välja den snabbaste vägen genom den, på grund av att vägen inte känns trygg. Andra strategier är att klä sig som en man, prata i mobiltelefon, eller ha något i handen som kan användas som vapen, exempelvis nycklar. Rädslan för att utsättas för våld finns i alla samhällsklasser, men vilken tillgång till ekonomiska och sociala resurser som kvinnor har påverkar deras val av strategier för att hantera rädslan (14). Barn och unga är en annan viktig grupp att ta hänsyn till. Saker som kan påverka barns upplevelse av trygghet generellt är exempelvis dålig belysning, stökig och skräpig miljö, våld eller fara, nya och främmande inslag eller människor som bryter mot sociala normer och beter sig annorlunda (15, 16). Även hälsoaspekter som buller påverkar upplevelsen av trygghet. Socialstyrelsen menar att buller påverkar möjlighet till koncentration samt minnes- och inlärningsförmåga. Den som utsätts för buller får sämre koncentrationsförmåga samt riskerar att drabbas av trötthet. Barn är mer känsliga mot buller än vuxna eftersom deras inlärning försämras av bullerstörningar. Särskilt utsatta barn är de med hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, ADHD samt barn med annat modersmål än det som talas i klassrummet (17). SKBn utreder trygghet, hos de som behöver korsa eller befinner sig i närheten av vägen och om vägen kan bli en lokal barriär för rörelsemönster. LÄSHÄNVISNING Social hållbarhet Skillnadernas Stockholm skriven av Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm (2015) Analys av införande av krav på social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplanering skriven av Trivector Traffic (2015) Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv, Verktyg för samhällsbyggare skriven av Mikael Almén (2015) Kön i trafiken skriven an Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2013) Social konsekvensbeskrivning, Spårväg Syd, Flemingsberg-Älvsjö skriven av Trafikförvaltningen (SL) (2015) 2.3 Avgränsning 19 SYFTE
2.3 Avgränsningar SKBn avgränsas geografiskt till vägens funktionella utbredning. Det betyder att de regionala konsekvenserna geografiskt sträcker sig bortom utredningsområdet, se Figur 5. SKBn omfattar endast vägens driftskede, inte byggskedet. Konsekvensbedömningarna av vägen avgränsas till nuläget; det vill säga scenariot om bil-, gång- och cykelväg hade tillförts till utredningsområdet idag. Avgränsningen görs för att minska osäkerheter. Statistik och fakta om bostadsområden ger en nulägesanalys men områdenas karaktär kan ändras drastiskt över tid, efter bland annat politiska och ekonomiska förändringar både på lokal och på global nivå. Detaljutformning av tvärförbindelsen har inte studeras i detta skede. SKBn har fotgängares och cyklisters perspektiv utifrån hur tryggt det är att röra sig i närheten av vägen och på gång- och cykelvägen. Trafiksäkerhet för Tvärförbindelse Södertörn utreds inom arbetet med miljökonsekvens beskrivningen, och behandlas inte enskilt i SKBn. De sociala aspekter som har betydelse för val av lokalisering för Tvärförbindelse Södertörn är påverkan på människors vardagsliv, trygghet och hälsa. 2.4 Metod Flera aktiviteter har genomförts för att samla in information, utreda potentiella konsekvenser och föreslå åtgärder för att förhindra eller begränsa negativa sociala konsekvenser av vägen. För att utreda hur de boende påverkas av en plan eller ett projekt genomförs vanligtvis dialoger med boende i berörda områden. Ofta genomförs också särskilda dialoger med barn. I det här skedet har sådana dialoger inte genomförts då utredningarna än så länge befinner sig på en övergripande nivå. Analysen har istället utgått från tidigare forskning samt platsbesök i området. Betydande rapporter som kan nämnas är Analys av införande av krav på social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen (7), Skillnadernas Stockholm (2) och Betydelsen av social konsekvensbeskrivning: att sia om en hållbar framtid (18). Under SKB-arbetet har diskussioner förts med andra expertområden; främst inom akustik, trafik, luftkvalitet samt rekreation och friluftsliv, för att lyfta ett socialt perspektiv under planeringen. Bedömningar av konsekvenser utifrån ett områdes socioekonomiska status De tre korridorerna är bedömda gentemot varandra utifrån deras påverkan på utredningsområdets sociala kvalitéer. Genom statistik och litteratur har utredningsområdet delats in i områden som kategoriserats efter låg, måttlig och hög socioekonomisk status. Om detta går att läsa mer i avsnitt 3.2. Eftersom rättviseperspektivet i en SKB är högst central bedöms negativa sociala konsekvenser på områden med låg socioekonomisk status som allvarligare än om de sker i områden med hög socioekonomisk status. Det är viktigt att understryka att påverkan i stor utsträckning även beror av vägens utformning, och om den går i tunnel eller i ytläge. Konsekvenser som bedöms som negativa i detta skede kan därför komma att bedömas annorlunda när vägens utformning är bestämd. SYFTE 20
Figur 5. Utredningsområdets lokalisering i Stockholmsområdet och de tre korridorerna för val av lokalisering. 21 SYFTE
22