TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET

4 2016 Caroline Sköld, optiker vid Syncentralen i Eskilstuna God Jul & Gott Nytt År! Optikerna alltmer i fokus i den framtida ögonsjukvården Första detonationen för framtida världsledande Ögonsjukhus TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET Ögontrycket Nr 4 2016 1

Nr 4 2016 Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen Lars Karbin Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: 1653-4069 Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred Mail: ogontrycket@glaukomforbundet.se Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening. Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbild: Caroline Sköld, optiker i Eskilstuna. Foto: Örjan Andersson GLAU KOM FÖR BUN DET INNEHÅLL Ledare 3 4 9 10 14 15 Fråga Doktorn 16 Medlemsenkäten 18 20 Landet Runt 22 Debatt 24 26 Överläkare Gauti Johannesson om ögontrycket Aktiv Glaukomförening Besök på Syncentralen Världsledande ögonsjukhus Förbundets extrastämma Välutbildade optiker Glaukomklubbens möte Utgivning av Ögontrycket 2017 Nr 1 Utgivning vecka 9 manusstopp måndag 30/1 Nr 2 Utgivning vecka 19 manusstopp måndag 17/4 Nr 3 Utgivning vecka 38 manusstopp måndag 21/8 Nr 4 Utgivning vecka 50 manusstopp måndag 13/11 2 Ögontrycket Nr 4 2016

Förbundet välkomnar en utveckling där optikerna involveras i vårdkedjorna Ledare Bästa medlemmar och läsare! Vår medlemsenkät angående våra attityder till sjukvård och behandling är nu klar. Analysföretaget TNS-Sifo har uttryckt att de är imponerade av hur stor svarsfrekvens de har fått. Det tyder på ett stort engagemang och medvetenhet om vår sjukdom hos våra medlemmar och dessutom vikten av att sköta behandling och kontroller på ett bra sätt. Resultaten är intressanta och presenteras delvis i detta nummer av ÖT. Vi från styrelsen vill också på detta sätt tacka alla som har tagit sig tid att svara på enkäten. Det är ni medlemmar och övriga glaukomsjuka som vet hur det går till i vården - och hur behandlingar fungerar i form av påverkan på ögontrycket och uppkomst av biverkningar. I stort kan man ändå tycka att ni som svarat har varit ganska nöjda, men det tycks ändå finnas ett antal som är djupt missnöjda med tingens ordning. Viktig pusselbit Från Glaukomförbundets sida har vi många gånger påpekat vikten av att involvera optikerna i skötseln av glaukompatienterna. Man märker nu att även ögonläkarna framför allt på sjukhuskliniker mer och mer anlitar optikerna i vårdkedjorna. De kan främst bistå läkare och sköterskor med högkvalitativa tekniska undersökningar som sedan kan ligga till grund för en samlad bedömning och ställningstagande till fortsatt behandling. Från förbundets sida välkomnar vi en sådan utveckling. Vi tror att det kan vara en viktig pusselbit i hur man kan lösa framtidens utmaningar med ett ökat antal glaukompatienter och därmed ett ökat tryck på ögonsjukvården. Det kanske också kan frigöra tid hos läkare och sjuksköterskor att kunna kommunicera med oss patienter. Rekrytera ögonspecialister Alla prognoser tyder på att antalet patienter med glaukom kommer att öka avsevärt i framtiden framför allt beroende på det ökande antalet äldre i befolkningen. Allt detta ställer krav på ögonsjukvården att endera via ökade resurser eller smartare vårdkedjor kunna leva upp till dessa behov. Vi anser även att ansvariga politiker och beslutsfattare på riks- och landstingsnivå måste se över hur man kan rekrytera ögonspecialister framöver. Många av de ögonläkare som är aktiva idag närmar sig eller har passerat normal pensioneringsålder. Eftersom ledtiden att utbilda en specialist är lång måste åtgärder komma snart. Lars Steen, förbundsordförande Ögontrycket Nr 4 2016 3

Gauti Johannesson, forskare och överläkare för glaukomsjukvården vid universitetssjukhuset i Umeå: Ögontrycket en viktigt del av glaukomsjukvården För alla glaukompatienter, och de flesta ögonpatienter för den delen, är ögontrycket en del av varje kontrollbesök på ögonkliniken. För många kan ögontrycket väcka en slags skräckblandad förtjusning, man vill så gärna att trycket skall vara inom de satta gränserna samtidigt som man oroar sig för att det kanske har gått upp. Orsakar mätningen en känsla av lättnad eller skapar den ångest? Normalt ögontryck Vad är då ett normalt ögontryck? I folkmun sägs det att ögontryck som är 21 eller lägre anses normalt. Detta antagande har sitt ursprung i en studie som gjordes på 60-talet där man mätte ögontrycket hos flera tusen människor och fick medeltrycket 16mmHg med en standardavvikelse på 2.5mmHg. Genom att lägga till 2 standardavvikelser (2x2,5 =5) till 16 så antog man att 97,5% av alla friska 4 Ögontrycket Nr 4 2016

människor hade 21 eller lägre i ögontryck. Vi vet i dag att det inte är så enkelt, hos Bertil kan ett normalt ögontryck vara 25 men hos Stina är 18 för högt. Således kan svaret på frågan vad ett normalt ögontryck är inte finnas i ett siffervärde utan kan svaras ungefär såhär: Ett normalt ögontryck skall vara tillräckligt högt för att ögat skall kunna upprätthålla sin form för att kunna skapa synintryck och får inte vara så högt att det orsakar skador på synnerven. Nivån på det normala ögontrycket är därför högst individuell och ögonläkaren får väga in flertalet faktorer när han sätter ett måltryck (=ögontrycket bör ej överskrida den nivån) för sin patient. Dessa kan förutom ögontrycket innefatta patientens ålder, synfältsskador och progresstakt, förekomst av exfoliationer, släkthistoria, hornhinnetjocklek, med mera. Måltrycket kan sedan komma att ändras beroende på hur synfältsskadan utvecklas. Historisk tillbakablick Redan på 1830-talet insåg man kopplingen mellan ett högt ögontryck och glaukom. Det dröjde dock några decennier tills von Graefe uppfann den första ögontrycksmätaren 1862. Därefter följde flera olika tryckmätare. En gemensam nämnare för dem alla var att ögontrycksmätningarna inte var så noggranna. Det skulle dröja tills slutet av 1950-talet att det uppfanns en ögontrycksmätare som var betydligt bättre än föregångarna, Goldmanns ögontrycksmätare. Denna känner alla glaukompatienter igen från sina ögonkontroller då de först får en svidande gul droppe innan apparaten förs mot ögat under ett blått ljus. Goldmann blev snabbt populär och snart kom den att bli den gyllene standarden för ögontrycksmätning hos de flesta ögonläkare. Och faktum är att trots all teknikutveckling som skett i rasande takt de senaste decennierna, så är Goldmann faktiskt fortfarande den ögontrycksmätare som används mest av ögonläkare världen över. Det är viktigt att komma ihåg när man mäter ögontrycket så mäter man inte det sanna trycket i ögat utan man gör en kvalificerad uppskattning av det. För att mäta det sanna trycket behöver man sticka en nål in i ögat och det säger sig självt att sådant kan man inte göra rutinmässigt. Därför gör man ett antagande genom att mäta ögontrycket utanpå ögat. Alla ögontrycksmätare som används i vården i dag uppskattar det sanna ögontrycket och är därför i olika grad behäftade med felkällor. Fel vid ögontrycksmätning Eftersom mätningen som sker utanpå ögat är en uppskattning, är det mycket som kan störa ögontrycksmätningen. Orsaker till fel vid ögontrycksmätning kan delas upp på följande sätt: För det första kan de bero på den som mäter. Studier har visat att när olika personer mäter kan det skilja mer än när samma person mäter. För det andra kan patienten påverka mätningen genom att till exempel röra ögat, blinka mycket eller knipa ihop ögonlocken. För det tredje kan ögats egenskaper påverka. Tjockleken eller krökningen av hornhinnan, den genomskinliga delen av ögat, kan orsaka falskt > > > Ögontrycket Nr 4 2016 5

Professor Christina Lindén mäter ögontrycket med ögontrycksmätaren ART för höga eller låga värden vid ögontrycksmätning. Därför är det viktigt att man känner till framför allt hornhinnans tjocklek när man värderar trycket. Sist men inte minst så påverkas de olika apparaterna olika mycket av de övriga felkällorna. Ny ögontrycksmätare Även om Goldmanns ögontrycksmätare fortfarande är mest använd så är den inte perfekt. Därför har det forskats mycket på ögontrycksmätning de senaste decennierna och flera nya metoder har sett dagens ljus. Exempel på dessa tryckmätare, som en del patienter kanske stött på, är Icare, en handhållen mätare där mätproben studsar mot ögat, och Pascal, en metod som anses visa säkrare mätningar än Goldmann. Vid ögonkliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå har det i många år pågått forskning runt ögontrycket och ögontrycksmätning. I nästan två decennier har professor Christina Lindén och sedermera undertecknad vid ögonkliniken samarbetat med ingenjörer vid avdelningen för medicinsk teknik och informatik. Resultatet av detta samarbete är bland annat en ny form av ögontrycksmätare som bygger på resonansteknik och kallas ART. Jämfört med Goldmann har ART en del fördelar då den finns i handhållen och automatisk variant, den kan mäta andra parametrar än ögontrycket och den är teoretiskt mindre beroende av hornhinnans egenskaper. Det finns en internationell standard med krav 6 Ögontrycket Nr 4 2016

som ögontrycksmätare bör uppfylla och vi har i våra studier undersökt ART samt två andra nya mätare på marknaden tillsammans med Goldmann. Vi har i dessa studier visat att ART uppfyller denna internationella standard men att de övriga, Icare och Pascal, inte gjorde det på grund av för stor spridning i mätvärden samt skillnad jämfört med Goldmann. Dock har det visat sig i senare studier att Icare och Pascal även lyckats uppfylla standarden. Laserslipning Hornhinnans egenskaper felkälla vid ögontrycksmätning som framkommit ovan. Laserbehandling av hornhinnan i syfte att bli av med sina glasögon blir allt mer populär men behandlingen påverkar hornhinnans tjocklek och krökning. Detta kan i sin tur påverka ögontrycksmätningen, oftast så att det underskattar ögontrycket. Vi har studerat hur olika tryckmätare påverkas av en variant av laserslipning (LASEK) och sett att tryckmätningen blir falskt för låg efter laserbehandlingen. Dock såg vi att sänkningen var mindre än vid andra typer av laserslipning och att ögontrycksmätarna reagerade olika på slipningen. Med anledning av risk för uppmätt falskt lågt ögontryck är det viktigt att informera sin ögonläkare om man har genomgått en laseroperation i syfte att förbättra synen. Vi har även studerat andra tänkbara felkällor i samband med ögontrycksmätning. Bland dessa har vi sett att luft i ögat, som man har i samband med Glaukom-appen hjälper dig att minnas dina ögondroppar Ladda ner den i dag för din syns skull Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Sök efter: Glaukom appen för min syns skull Allergan Norden AB, Strandbergsgatan 61, 112 51 Stockholm SW/0049/2015a Date of prep. Jun 2016 > > > Ögontrycket Nr 4 2016 7

vissa typer av hornhinnetransplantationer, kan störa vissa ögontrycksmätningsmetoder mer än andra. Vi har också sett att vissa bedövningsdroppar kan sänka ögontrycket men denna effekt är liten och har sannolikt ingen klinisk betydelse. Använd samma tryckmätningsmetod Trots att det har kommit flera nya ögontrycksmätare senaste åren har ingen kunnat avsätta gamle Goldmann som har dominerat i mer än ett halvt sekel. Alla tryckmätarna har sina för- och nackdelar men ingen har visat sig så mycket bättre att man har valt att byta ut den på bred front. En lärdom man sammantaget kan dra av våra ögontrycksmätningsstudier och min avhandling i Umeå är att olika tryckmätare påverkas olika av diverse felkällor. Det viktigaste är därför kanske inte vilken tryckmätare man använder utan att man alltid använder samma tryckmätningsmetod när man följer upp glaukom över tid. Använder man olika mätare vid olika tillfällen ökar man osäkerheten och risken för varierande resultat. Gauti Jóhannesson Gauti Jóhannesson Överläkare och glaukomforskare vid ögonkliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå Ursprung: Islänning bosatt i Umeå Familj: Gift och har tre barn Arbete: Överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå med ansvar för glaukomvården och forskare inom glaukom vid Umeå universitet. PRESSTOPP Ögontryckets omslagspojke i Melodifestivalen Owe Thörnqvist, 87 ställer upp i årets Melodifestival som den äldste deltagaren någonsin. Owe var omslagspojke i Ögontrycket nr 2 2010 under rubriken Han rockar loss trots att han drabbats av glaukom. Alla minns vi denne folkkäre artist med låtarna Titta,Titta, Varm korv boggie, Alptoppens Ros och Dagny. Då, 2010, gjorde han sin jubileumsturné och ÖTs reporter träffade honom i Södertälje. På scenen bär han speciella glasögon som avskärmar strålkastarljuset som ger honom möjligheten att se publiken och orientera sig i scenografin. Han ser det som ett stort privilegium att trots sitt synfel ännu ha möjlighet att turnera och upp- träda på konsertscener över hela landet. Och hans tips till andra glaukomiker är: Det bästa sättet är att bita ihop, ta det försiktigt i trappor och vid dukade bord, samt att i övrigt försöka leva ett normalt liv med alla dess möjligheter och utmaningar. 8 Ögontrycket Nr 4 2016

AKTIV GLAUKOMFÖRENING Västernorrland: Femtonårig glaukomförening Glaukomföreningen Västernorrland bildades i oktober 2001, med Sundsvall som huvudort. Vi har just firat 15 årsjubileum med en liten tillställning på Strand Hotell här i stan. Det blev en trevlig kväll med sång och musik och god mat. Föreningen uppvaktades med en bukett blommor av f d överläkare Per-Erik Wålinder som också framhöll vikten av att föreningen skulle leva vidare. Vid starten av föreningen hade vi god uppbackning av Ögonkliniken i Faktaruta Glaukomföreningen Västernorrland Föreningen bildades i oktober 2001 Antalet medlemmar 132 personer Ordförande: Britt-Marie Wernhager Sundsvall där Per-Erik då var överläkare. Idag är han medlem i föreningen sen några år tillbaka. Samarbetet med kliniken här i Sundsvall har alltid fungerat bra och flera olika läkare har varit föredragshållare på våra möten. Glaukomsköterskan Inger Håkansson brukar alltid vara med och svara på frågor och stötta oss i övrigt. Utöver sjukvårdspersonal har vi haft besök av optiker, apotekare, personal från syncentralen och anhörigcentrum som informerat om vad dom kan hjälpa till med. Vårresa Under världsglaukomveckan har styrelsen informerat om glaukom i entrén vid Sundsvalls sjukhus och delat ut brochyrer och tidningar. Besök i föreningar av olika slag har skett genom åren och i våras deltog vi i en Må bra-mässa som anordnades av distriktets PRO-föreningar. Varje år ordnar vi en vårresa, som brukar vara en uppskattad aktivitet. Stora avstånd Styrelsen utgörs idag av medlemmar från Sundsvall med omnejd. Rekryteringen är inte lätt och det beror främst på att medelåldern bland medlemmarna är hög. Ett par av medlemmarna har varit med sen föreningen bildades 2001. Länet är stort och det är stora avstånd mellan städerna, 15 18 mil enkel väg, vilket gör att de flesta aktiviteterna hamnar i Sundsvall. Vi skulle önska att vi kunde verka mer ute i länet och kanske få till samtalsgrupper så att medlemmarna kan träffas och lära känna varandra. Britt-Marie Wernhager, ordförande Glaukomföreningen Västernorrland Ögontrycket Nr 4 2016 9

Besök på Syncentralen i Eskilstuna Med en remiss från ögonläkare kan glaukompatienter få adekvat hjälp via Syncentralen Syncentralerna i Sverige bedriver habilitering/rehabilitering för personer med synskada i alla åldrar. Syncentralens verksamhet grundar sig på de lagar och förordningar som hälso- och sjukvården omfattas av. Målet med syncentralernas verksamhet är att tillsammans med brukaren arbeta för att ge goda förutsättningar till ett delaktigt och jämlikt liv. Arbetssättet är att tillsammans med brukaren upprätta en habiliterings/rehabiliteringsplan som utgår från brukarens behov, förutsättningar och önskemål. En förutsättning är att man har en remiss av en ögonläkare som utgår från WHO:s definition av synskada och här avgörs vem som är synskadad. Med bästa ögat och med bästa korrektion ska synskärpan vara mindre än 0,3 eller att man har ett påfallande synfältsbortfall. På Syncentralerna arbetar optiker, synpedagoger, kuratorer, datortekniker och hjälpmedels- och datorinstruktörer. Kriterierna för att få en remiss till Syncentralen är tämligen nationella, säger Ola Eriksson, chef för Syncentralen i Eskilstuna som tar emot ÖT tillsammans med Caroline Sköld, optiker och Lilian 10 Ögontrycket Nr 4 2016

Hansen, kurator. Och Carolina Sköld fortsätter att förklara: Nedstämd Vi tittar på vad som står i remissen, uppfyller den nivån för att vi ska agera. När det gäller patienter med glaukom så tittar vi på hur mycket av synfältet som är borta. Vi tittar också på beskrivningen av synfältet. Man kan ha en hög synskärpa men mycket synfältsbortfall. I det här skedet görs en bedömning om det räcker med ett enkelbesök hos optiker eller om det är mer komplicerat. Har försämringen av synen och synfältet skett hastigt så kan patienten vara nedstämd och mycket ledsen och det är då jag kommer in, säger kuratorn Lilian Hansen. Och chefen Ola Eriksson vill vara tydlig och fyller i: Det är inte vad vi kan som ska avgöra utan den enskilde patientens behov, betonar han. Individuella insatser ska utgå från patienten själv, av patienten upplevda besvär. Tillsammans med brukaren gör Caroline och Lilian en kartläggning av vardagssituationen. I vilka situationer upplever den synskadade problem. Handlar det om svårigheter med läsning, laga mat eller problem vid förflyttning. Utifrån vad som framkommer görs en rehabiliteringsplan för den enskilde patienten. Utbildningsgrupp Caroline och Lilian som visar stort engagemang i sina funktioner driver också en utbildningsgrupp som omfattar hela 5 träffar och där varje träff omfattar 2 3 timmar inklusive fika. Parallellen till vissa Glaukomskolor som drivs på några platser i landet känns bekant. Hyaluronat SYSTANE HYDRATION DUBBELVERKANDE FORMULA FÖR TORRA ÖGON HP-Guar Systane Hydration innehåller två smörjande ingredienser HP-Guar och Hyaluronat. En dubbelverkande formula med bättre återfuktande effekt och långvarig lindring för torra ögon. FÖR KÄNSLIGA ÖGON SE SYS HY 0616-030 LÅNGVARIG SYMTOMLINDRING FÖR TORRA ÖGON Ögontrycket Nr 4 2016 11

Redan vid entrén till Syncentralen i Eskilstuna finns ett pip-ljud som gör att den synskadade hittar in, Ja, vi har utarbetat ett särskilt koncept dit vi kallar brukarna men där det är helt frivilligt att delta, berättar Caroline samtidigt som hon förklarar utbildningens innehåll. Det är tematräffar med rubrikerna Vad händer i ögat? Balans och säkerhet. Förflyttning. Kuratorn Lilian berättar om samhällets stöd där yngre personer kan få hjälpmedel på sin arbetsplats. Men också om ledsagningsservice eller möjligheter till rekreation. Vi informerar om patient och intresseföreningar och visar till exempel tidningen Ögontrycket, säger en helengagerad Caroline, samtidigt som hon också berättar om att vid en av träffarna deltar en konsultläkare som är ögonläkare. Som optiker tipsar jag också om storstilsböcker som finns i stor sortering på biblioteket, om förstoringsglas eller möjlighet till en så kallad LäsTV. Det här måste anpassas till varje individ betonar hon. Anhöriggrupper Det finns ju också en social aspekt med de här träffarna där brukarna ger tips och råd till varandra, förklarar Lilian som också berättar om hembesök hos brukarna. Det kan handla om att lära sig att på egen hand hitta till affären. Vi utreder vilken förmåga brukaren har men också viljan till förändring. Men det är inte bara de synskadade som Syncentralen bryr sig om utan även de närstående eller anhöriga. Vi arrangerar träffar och utbildning för anhörighetsgrupper kontinuerligt, säger Caroline och förklarar syftet och innehållet med den aktiviteten. 12 Ögontrycket Nr 4 2016

Ola Eriksson, chef för Syncentralen Lilian Hansen, kurator Caroline Sköld, optiker Det handlar om information om ögat, hjälpmedel och ledsagning där de närstående får pröva att ta sig fram med bindel för ögonen. Vi tar också upp hur man ställer rimliga krav på den synskadade och hur synnedsättningen kan påverka relationerna, säger Lilian. Lyhörda tjejer Det är en omfattande verksamhet som genomförs vid Syncentralen. Vi räknar med cirka 600 nya remisser årligen och mellan 1 000 1 500 besök på Syncentralen. Det kan alltså bli 5 10 nya remisser i veckan där det för en del brukare stannar vid ett besök med uppföljning, men det kan också uppgå till fem besök för den enskilde brukaren, säger Ola Eriksson. Efter avslutad behandling kan brukaren vid behov ta ny kontakt med Syncentralen: Det kan handla om stora förändringar i brukarens liv till exempel att man har blivit ensamstående och inte längre har stöd av en nära anhörig. Då uppstår helt nya behov, säger Lilian. Det kan vara riskfyllt att dra några stora växlar på en timmes besök på Syncentralen i Eskilstuna. Men intrycket är två engagerade och lyhörda tjejer i Caroline Sköld och Lilian Hansen ledda av en lugn och trygg chef i Ola Eriksson. Med andra ord brukarna på Syncentralen kan förvänta sig en god och adekvat hjälp med sina synhandikapp. Text och bild: Örjan Andersson Ögontrycket Nr 4 2016 13

Startskott för framtida världsledande ögonsjukhus Den 26 oktober gick startskottet för byggnationen av Scandinavian Life Science, två fastigheter för vård, forskning, utbildning och näringsliv inom Life Science. En stor del av byggherren Vitartes projekt är utvecklandet av ett Eye Center of Excellence där S:t Eriks Ögonsjukhus etablerar sig tillsammans med akademi och näringsliv för att skapa en världsledande ögonsjukvård. Inger Andersson Mitt i hjärtat av Hagastaden i direkt anslutning till Nya Karolinska och Karolinska Institutet uppförs byggnaden och inflyttningen är planerad till första kvartalet 2020. S:t Eriks Ögonsjukhus kommer därmed att kunna erbjuda en större andel högspecialiserad vård än idag. Flytten innebär också en möjlighet för sjukhuset att samverka bättre kring multisjuka patienter med ögonproblem samt främja forskning och utveckling. Det här är en fantastiskt rolig dag. Vi har en Detonationer! väl fungerande verksamhet idag men vi vill så himla mycket mer, säger Inger Andersson, ordförande för S:t Eriks styrelse samtidigt som hon slog fast målen för det framtida ögonsjukhuset. Vår vision är ett världsledande ögonsjukhus och med kopplingen till Karolinska Institutet har vi stora möjligheter att också näringsliv och privata vårdgivare kan etablera sig här med ett nära samarbete. Och vd:n för S:t Eriks Ögonsjukhus som jobbat ganska länge med det här projektet fyllde på: Viktigast är egentligen inte huset utan att vi skapar den här stimulerande miljön för den framtida ögonsjukvården. Behoven av ögonsjukvård ökar ständigt med en åldrande befolkning där vi måste ha patienten i fokus, säger Anders Boman, vd för S.t Eriks Ögonsjukhus. De inbjudna fick vara med om den första sprängningen som kommer att följas av många detonationer. Hela 21.000 kubikmeter berg ska bort innan bygget kan starta en investering från Stockholms läns landsting på cirka 50 miljarder. 14 Ögontrycket Nr 4 2016

Extrastämma och Inspirationskonferens Förtroendevalda grattis ni är i förtroende valda I mitten av oktober samlades representanter och förtroendevalda från samtliga glaukomföreningar i Stockholm för Extrastämma och Inspirationskonferens. En av dagens höjdpunkter var medverkan av Hemsidans och Ögontryckets egen Fråga-Doktorn-doktor, docent Marcelo Ayala som föreläste under rubriken Ärftlighet vid glaukom. Ett referat av Marcelos intressanta föredrag kommer i ÖT nr 1 2017. Extrastämman var kallad för en enda viktig punkt på föredragningslistan, att anta de omarbetade stadgarna för Glaukomförbundet. Stämman gav ett enhälligt beslut till de omarbetade stadgarna och styrelseledamoten tillika sekreteraren Roland Strömbäck kunde andas ut efter ett digert jobb för att få de nya stadgarna på plats. Eftermiddagen ägnades åt aktiva workshops under tre rubriker. Styrelsens roll och ansvar som leddes av Stina-Britt Björk och Anna Wikberg. Ekonomihantering med förbundskassören Åke Svensson samt Information och Marknadsföring som leddes av Birgitta Fors och Örjan Andersson. Men innan deltagarna fick gå ut i Workshops höll Stina- Britt Björk, Studieförbundet Vuxenskolan en engagerad inledning om Styrelsen roll och ansvar. Det finns en oerhört stark föreningstradition i vårt land hävdade Stina- -Britt och drog exempel ända från Vikingatiden där hon menade att dessa vildar hade en del humana drag som till exempel att ta kollektiva beslut. Hon menade vidare att Sverige är en studiecirkeldemokrati där vi fostras i hur vi hittar lösningar i kollektivet. Hon berättade också om att det finns inte mindre än tvåhundratusen aktiva föreningar och där alla spelar en avgörande roll i vardagslivet. Sex miljoner svenskar är engagerade i tre olika föreningar. Stina-Britt Björk, Studieförbundet Vuxenskolan, inspirerade konferensdeltagarna Intresset och engagemanget är inte i avtagande svenskarna tycker helt enkelt att det är en bra arbetsform, säger hon. Stina-Britt Björk slog alltså ett slag för den så kallade civila sektorn som får en allt större betydelse i samhällsbygget. Hon förmedlade också kunskaper och erfarenheter om hur man ska driva en förening och framförallt styrelsens roll med förtroendevalda. Och hennes slutkläm var också att gjuta mod i de närvarande deltagarna som representerade de olika glaukomföreningarna. Förtroendevalda grattis, ni är i förtroende valda! Örjan Andersson Ögontrycket Nr 4 2016 15

Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se Frågor & Svar Fråga: Förra veckan fick jag (53 år) diagnos Glaukom på högerögat med ett tryck kring 50. Mina synnerver är inte skadade och ser enligt läkaren bra ut. Jag fick Latanoprost ögondroppar och idag var trycket nere vid 26. Min läkare var inte nöjd och jag fick även Timolol för att sänka trycket ytterligare. Jag ska på återbesök om 2 veckor och har bokat en 2 veckors semesterresa till Thailand om 3 veckor. Läkaren menade att om trycket inte sänks mer, får jag inte resa! Vad tycker du? Svar: Jag ser ingen anledning för att du ska ställa in din resa, trycket på 26 mmhg är rätt så bra, man ska vänta minst 6 veckor för att se effekten av dropparna. Fråga: Jag har fått diagnosen normaltrycksglaukom. För över 40 år sedan fick jag diagnosen celiaki (glutenintolerans). Jag undrar om ni vet, ifall det, någonstans i världen, finns någon forskning på sambandet mellan celiaki och glukom? Svar: Celiaki är till viss del ärftlig. Celiaki är vanligare bland kvinnor. Det är också vanligare med celiaki och personer med typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdomar, ledsjukdomar, Downs och Turners syndrom samt olika typer av leversjukdomar. Förekomst av normaltrycksglaukom är kopplad till vissa gener, dock är multigenetisk som vi vet idag. Rent teoretiskt skulle det kunna finnas samband mellan sjukdomarna om de drabbar samma gener, men detta är inte påvisat. Vad jag vet finns det inte någon pågående forskning för att se om 16 Ögontrycket Nr 4 2016

det kan finnas samband mellan normaltrycksglaukom och celiaki. Fråga: Har fått diagnosen glaukom vid 41-års ålder. Är inte det ungt för att få glaukom och är det någon annan bakomliggande sjukdom man ska utreda? Svar: Javisst, det är mycket ovanligt att man får glaukom så tidigt i livet. Har du många i släkten med glaukom? Nej, man behöver inte utreda vidare, men jag skulle be att få en så kallad second opinion det vill säga att du blir undersökt av en annan ögonläkare för att fastställa diagnosen. Fråga: Jag är en 61-årig man som medicinerar mot högt ögontryck. Vänster öga har trycket 21, höger 34 mmhg. Jag har mycket tjocka hornhinnor. Trycket har varit konstant senaste mätningarna. Synfältet är bra och förändras inte. Jag behandlar med Latanoprost-droppar en gång per dag. Min förra läkare tyckte vi skulle fortsätta med denna behandling, med täta halvårsvisa kontroller. Men nu tycker en ny läkare att ögat skall laserbehandlas. Jag är osäker på om jag vill följa detta råd, speciellt med hänsyn till att mitt tryck och synfält inte förändras och att lasern verkar vara av destruktiv ALT-typ. Vad tycker du? Svar Om synnerven och synfältet är normala, har du inget glaukom. Dessutom har du tjocka hornhinnor, det vill säga du har ganska låg risk att utveckla glaukom, jag skulle inte laserbehandla men som alltid är varje fall individuellt. Fråga: Jag har haft diagnosen glaukom sedan 1999. Jag är 61 år. Har gjort 2 stycken tryckande operationer i vardera ögat och jag har också opererat bort gråstarr i bägge ögonen. Jag har cirka 50 % syn på vardera öga. Jag arbetar fortfarande. Arbetar som hantdläggare på en statlig myndighet. Ibland kan jag missa viktiga bitar när jag läser text. Skulle vilja veta i vilka situationer syncentral kan vara behjälplig. Svar: Jag är rätt så frikostig med att remittera patienter till syncentralen. Det är viktigt att man skickar resultatet av synfältsundersökningen tillsammans med remissen. Personalen på syncentralen är mycket duktiga och har olika resurser för att hjälpa patienter att hantera vardagen. Be din ögonläkare att samråda med syncentralen. Fråga: Finns det något/några sjukhus i Västra Götaland som använder sig av xen gel stent implantat vid glaukomoperationer? Svar: Vi avvaktar med tekniken här i Skövde, i resten av Västra Götaland vet jag inte om någon använder tekniken. Flest patienter tror jag har opererats i Stockholm. Tekniken är väldigt ny och fortfarande saknas vetenskapligt underlag för att veta om komplikationer, vilka patienter som ska opereras, resultat, hur länge håller det sig etc. Det finns en stor uppsjö av olika kirurgiska tekniker vid glaukom, äldst och mest beprövad är trabekulektomi. Ögontrycket Nr 4 2016 17

Resultat från Glaukomförbundets medlemsenkät Gott bemötande av vården där Stockholmarna känner sig mest trygga med sin ögonsjukvård Det var i våras som samtliga medlemmar i Glaukomföreningarna fick möjlighet att svara på en medlemsenkät där Glaukomförbundet tillsammans med läkemedelsföretaget Santen stod som avsändare. Svarsfrekvensen var väldigt hög och tillfredsställande med hela 73 procent. Frågebatteriet handlade om hur man tycker ögonvården fungerar och om sjukdomens påverkan i vardagslivet. Även om man i stort sett ger ögonsjukvården höga betyg så går det att utläsa en del regionala skillnader. För att göra materialet hanterbart är redovisningen av resultatet uppdelat i fyra olika grupper. Stockholm, Göteborg, Skåne som är de största föreningarna samt övriga regioner. När det gäller oron över sin ögonsjukdom visar det sig att man är något mer orolig i Skåne jämfört med Stockholm. I Skåne är 68 % av medlemmarna mycket eller ganska oroliga medan det i Stockholm stannar vid 60 %. Vardagsliv En central fråga är hur glaukommedlemmarna upplever att ögonsjukdomen påverkar deras vardagsliv. Hur är det att köra bil, titta på TV, läsa, promenera eller i umgänget med barnbarnen. Drygt trettio procent av de tillfrågade får ofta eller hela tiden avstå från bilkörning medan hela 90 procent inte har några problem med TV-tittandet. Värre är det med läsandet, här anger 22 procent att man inte klarar att läsa ofta eller hela tiden. Däremot att promenera verkar för de allra flesta gå utan problem, eller hela 90 procent har inga problem alls eller endast någon gång. Detsamma gäller umgänget med barn/barnbarn och vänner. Hela 94 procent svarar att ögonsjukdomen glaukom inte är något hinder i umgänget. I Skåne är det något fler som påverkas jämfört med övriga landet. Bemötande Antalet besök hos ögonsjukvården ligger i snitt på drygt tre gånger årligen även om Skåne ligger i topp med sina 3,6 besök. Vem får man då träffa vid besöket? Ögonläkaren eller ögonsjuksköterska eller både och. Här skiljer det sig markant mellan de olika regionerna. I Stockholm är det hela 40 procent som får träffa ögonläkaren vid varje besök, jäm- 18 Ögontrycket Nr 4 2016

Upplevd trygghet vid kallade kontroller jämfört Region % resp 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0,4 3 22 74 Stockholm (n=474) 1 9 41 41 5 1 30 37 59 57 Göteborg (n=374) Skåne (n=222) 30 29 65 65 övriga regioner (n=818) Total (n=1888) annat nej delvis trygg ja, känner mig trygg Stockholmarna känner sig mest trygga med sin ögonvård. fört med övriga regioner där det bara är 15 procent. Medan många vid det senaste besöket träffade både ögonläkare och ögonsjuksköterska är det vanligare i Göteborg och Övriga regioner att bara träffa ögonsjuksköterskan 46 procent i Göteborg och hela 55 procent i Övriga regioner. En förklaring till att Stockholmarna får träffa ögonläkaren oftare är att många i Stockholm söker sig till mindre och privata ögonkliniker. Deltagarna i undersökningen har också fått värdera bemötandet från vården vid ögonsjukdom. Här ges ett snittbetyg på 4,3 av 5 möjliga. Stockholmarna anser sig något bättre bemötta (4,4) jämfört med Göteborg och Skåne som ger betyget 4,2. Stockholmarna känner sig mest trygga med sin ögonvård där 74 procent känner sig trygga och 22 procent känner sig delvis trygga. I Skåne är motsvarande siffror 57 procent och 37 procent. En annan fråga undersökningen vill ha svar på är om man vill få möjligheten att kontrollera ögontrycket på sin vårdcentral. I den frågan är Göteborgarna mest positiva där 55 procent skulle vilja ha den möjligheten jämfört med Stockholmarna där 41 procent svarar ja på frågan. Mest orolig Laserbehandling och kirurgi verkar något vanligare i Stockholm där 72 procent fått denna behandling jämfört med Göteborg där siffran stannar på 66 procent. Mest orolig för sin ögonsjukdom verkar man vara i Kronoberg, Skåne och Gävleborg medan man känner minst oro i Jämtland/Härjedalen. Antalet besök hos ögonsjukvården det senaste året varierar kraftigt mellan de olika länen/regionen. Medan snittet i hela landet ligger på 3,3 besök gör man i Gävleborg 5 besök jämfört med grannregionen Uppsala där man gör 1 besök. När det gäller bemötandet vid besöket nedbrutet på län/regioner ligger Jämtland, Stockholm och Uppsala i topp med betyget 4,4 5,0 jämfört med Västmanland som får 3,5 för bemötandet. Ögontrycket Nr 4 2016 19

Välutbildade optiker kan avlasta hårt pressad ögonsjukvård Sveriges optiker kan nu, med rätt utbildning, få behörighet att använda så kallade diagnostiska droppar. Det skapar nya möjligheter för ett ännu närmare samarbete mellan ögonsjukvården och optikerbranschen och i förlängningen en bättre ögonhälsa hos befolkningen. Å r 2015 meddelade Radio Halland att man slutar med screening för glaukom-hereditet. Eller på vanlig svenska: landstingsvården i Halland slutar erbjuda speciell uppföljning av personer som har glaukom ( grön starr ) i släkten. Det är bara ett exempel på de neddragningar som sker när Sveriges ögonsjukvård kämpar för att fördela sina begränsade resurser till en befolkning där de äldre blir allt fler, och vårdbehovet bara växer. En färsk undersökning från Synskadades Riksförbund visar att drygt var fjärde patient i ögonvården får vänta mer än tre månader för ett första besök hos en ögonläkare något som utgör ett brott mot vårdgarantin. Högutbildade optiker Situationen fick Johan Semby, överläkare vid ögonkliniken i Hallands sjukhus, att tänka i nya banor. Som ansvarig för frågor som rör glaukom i Region Halland insåg han att man måste bli bättre på att engagera aktörer utanför landstingssystemet. Och här ägnade han en särskild tanke åt yrkeskåren av högutbildade optiker som har både kunskap och utrustning för att utföra basala undersökningar av ögontryck och synfält. Vi ville skapa en ökad grundförståelse för våra behov hos andra aktörer som tar hand om landstingets ögonpatienter både privata ögonkliniker och optiker, säger Johan Semby. Han bjöd intressegruppen till glaukomsatsningen Projekt Halland Zebra i september 2016. Målet för projektet var att skapa ett gott samarbetsklimat mellan offentliga och privata aktörer i Halland, till glädje för halländska ögon. En grundprincip i satsningen är att sjukvården ska se optiker med rätt utbildning som en samarbetspartner. Personer över 50 år som är rädda om sin ögonhälsa gör klokt i att gå till optikern på regelbundna synundersökningar som även omfattar en tryckmätning. Inte minst gäller det personer som är nära släkt med någon som drabbats av glaukom, dessa bör dessutom följas med synfältsundersökning hos optiker eller privat ögonmottagning. Glaukom är en av de vanligaste orsakerna till synhandikapp; ungefär hälften av fallen är oupptäckta och patienten märker ofta ingenting innan hälften av synfältet är borta, säger Johan Semby. Moderna arbetssätt Lars Steen, ordförande i Glaukomförbundet samt även internmedicinare, välkomnar de här tankegångarna hos sjukvården: Jag tycker det är bra att optikerna är aktiva inom det här området och jobbar i team med sjukhusen 20 Ögontrycket Nr 4 2016

tillsammans löser de patientens problem. Lars Steen har noterat att en diskussion om hur optiker kan förstärka ögonsjukvården har vaknat till liv: Multiprofessionellt samarbete är ju det moderna arbetssättet som växer fram inom sjukvården i takt med att allt blir mer och mer komplext och vi får nya avancerade maskiner. Kunskaper omsätts väldigt snabbt inom det biologiska området, och alla kan inte vara specialister på allting. Den 1 september kom goda nyheter till den svenska ögonsjukvården från Socialstyrelsen i form av nya föreskrifter gällande kompetenskraven för optiker vid rekvisition och hantering av läkemedel. I praktiken betyder det att optiker som genomgått rätt utbildning, motsvarande cirka 30 högskolepoäng, har rätt att använda vissa receptbelagda läkemedel vid undersökning dels för att vidga pupillen, dels för att dämpa smärta. Det ökar möjligheterna för optiker att avlasta sjukvården. Prioritera remisser Med diagnostiska droppar öppnas fler möjligheter vid ögonundersökning, inte bara centralt på ögats bakre medier utan hela ytan ut i kant något som gör att vi optiker lättare kan fånga det som ska remitteras vidare till läkare, förklarar Paul Folkesson på Optikerförbundet. När vi nu kan beskriva våra fynd utförligare blir det lättare för sjukvården att prioritera inkomna remisser. Därmed frigörs tid för det mest akuta fallen så att de kan bli snabbare expedierade av landstingens ögonsjukvård. Olle Bergman HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT? Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen! Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar. Droppstödet gör det lättare att hålla droppflaskan stadigt över ögat. Droppstöd finns även till endosbehållare. Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova. SantenPharma AB Solna Torg 3 171 45 Solna Tel 08-444 75 60 www.santen.se Ögontrycket Nr 4 2016 GLAU 1306-04SE 21

Landet runt Höstmöte i Göteborg Optikern den nya ögonspecialisten! Optikerna utvecklar sina metoder för ögonhälsoundersökningar. Vidareutbildningar erbjuds optiker för att öka kunskapen om ögonsjukdomar och hur man lättare kan upptäcka dem i tid. Ett lysande exempel fick vi vid höstmötet i Göteborg då två representanter från Optik & Hälsa, med verksamhet i Trollhättan och Uddevalla, höll inspirerande föredrag. De visade ett mycket bra bildmaterial, det bästa de flesta av oss någonsin sett. Det gjorde det lättare för oss åhörare att förstå bakgrunden till olika ögonsjukdomar. Föreläsare var Sofie Hansson, utbildad till legitimerad optiker i Kalmar och vidareutbildad i Diagnostisk Optometri på Karolinska Institutet. Ali Traboulsi, utbildad till legitimerad optiker på Karolinska Institutet och har avlagt examen Master of Science i Klinisk Optometri i USA. Sofie Hansson beskreven del av de instrument som används vid en ögonhälsoundersökning: Autorefraktor: Ger en ungefärlig bild av synfelet. Tryckmätare: Mäter ögats tryck. Ett för högt tryck ger ökad risk för glaukom. Pachymeter: Mäter hornhinnans tjocklek. Har betydelse för att få fram ett mer exakt tryckvärde. En tunn hornhinna ger ökad risk att utveckla glaukom. Biomikroskop: Hornhinnans olika skikt kan studeras. Katarakt kan även upptäckas med detta instrument. I kombination med en förstorande lins kan även ögats inre delar studeras. Ögonbottenfoto: Används för att studera bland annat synnerven, makula (gula fläcken) samt näthinnans blodkärl. OCT: Ger en bild av näthinnans olika skikt. Kan även visa en bild av makula och synnerven i 3D. Underlättar diagnostik och uppföljning av till exempel våt åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) samt glaukom. Det finns två former av AMD, torr och våt. Cirka 85 % av de med AMD har den torra varianten. Den kan inte behandlas, men har oftast en långsam progression. Den våta varianten har oftast ett snabbare förlopp, men kan bromsas med hjälp av injektioner i ögat. Perimeter: Mäter synfältet. Mycket viktig för diagnos och uppföljning av glaukom. 22 Ögontrycket Nr 4 2016

Ali Traboulsi ägnade sitt föredrag helt åt glaukom. Han gick systematiskt igenom olika former av glaukom. Han började med att tala om normaltrycksglaukom som karaktäriseras av att ögontrycket är lägre än 21 mmhg, skador på synnerven och synfältsbortfall. Normaltrycksglaukom är en form av öppenvinkelglaukom. En tredjedel av alla patienter med öppenvinkelglaukom har normaltrycksglaukom. Öppenvinkelglaukom beror på förhöjt tryck på grund av försvårat utflöde av kammarvatten genom ögats trabekelverk. Detta är den vanligaste formen av glaukom. Trångvinkelglaukom (akut glaukom) karaktäriseras av: Mycket högt ögontryck, kraftig ögonvärk och kräver omedelbar behandling. Sekundärt uppkommen glaukom kan uppstå på grund av: Pigmentering som undersöks med gonioskopi, behandlas med laser. Neovaskularisering som orsakas av blodkärl som växer in i synnerven och in i trabekelverket. Uveit är inflammation i några av ögats inre delar. Exfoliationer är utfällningar på linsen, vanligt förekommande i Norden. Sofie Hansson och Ali Traboulsi Vid diagnos av glaukom görs följande undersökningar: Ögontryck är inte ensamt avgörande för diagnos. Synfält enligt Humphrey eller Goldmann OCT mäter tjockleken på nervfiberlagret Ögonbottenfoto för att studera utseendet på synnerven Glaukom behandlas i första hand med trycksänkande droppar. En typ minskar vätskeproduktionen och en annan ökar utflödet av vätskan från ögat. Om inte ögondroppar räcker görs laserbehandling och/eller operation. Ali Traboulsi påpekade hur viktigt det är att remissen till ögonsjukvården utformas på rätt sätt. Det blir då lättare för ögonsjukvården att prioritera och planera. Optikers certifikat Vid den efterföljande frågestunden påmindes vi om föredraget vid glaukomförbundets årsstämma 2015 då Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson informerade om hur man kan få reda på olika optikers certifikat och utbildning på länken http://optikerforbundet.se/sokbutik. I Västra Götalands län, där 20 % av Sveriges befolkning bor, har vi lokaliserat 135 optikerföretag. Av dessa har 92 legitimerade optiker och 3 personer med masterexamen. Optikernas ökade kompetens medför att samarbetet mellan optiker och ögonläkare blir mycket bättre när det gäller att ställa diagnos på glaukomatös synnerv Roland Strömbäck Ögontrycket Nr 4 2016 23

DEBATT Uppmaning till enhetschefen Anna Berggrund, Transportstyrelsen: Läs hela lagrummet i Körkortslagen! T f enhetschef Anna Berggrund påstår i ÖT nr 3 2016 felaktigt att det skulle föreligga en tvingande plikt för en i detta fallet ögonläkare att automatiskt anmäla patient till Transportstyrelsen vid medicinskt nedsatt status. Berggrund vidgår att myndigheten har att tillämpa körkortslagen. Det vore då lämpligt om hon läste hela det aktuella lagrummet. Alla typer av medicinska handikapp är i sig en börda för den berörda patienten. Men vad till exempel gäller beaktansvärt synfältsbortfall där läkare och patient överenskommer om ovillkorligt körförbud, kan ju patienten fortsätta använda sin körkortshandling som legitimation. Vid till exempel kreditansökan på bank, och inte göra bankkamreren orolig och tro att kredittagaren är på dekis som endast har fyllelegitimation. I Körkortslag 1998: 10 kap 2 andra och tredje meningen stadgas följande: Innan anmälan görs skall läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Ovan återgivna del i lagrummet är avgörande för att patienter skall kunna med förtroende vända sig till läkare. Vid till exempel stroke kan läkaren överenskomma med sin patient att inte köra bil, förrän detta prövas vid nästa läkarbesök/undersökning. Vid synbesvär eller synnedsättning kan patienten erbjudas att noggrant få redogöra för i vilka undantagsfall och på vilka grunder han/hon önskar fortsätta framföra fordon i begränsad trafikmiljö när patienten närmar sig Transportstyrelsens medicinska gränszon för fordonsbehörighet. Fyllelegitimation Ett pedagogiskt exempel är boende i glesbygd med 3 km på enskild väg fram till brevlådan och med viss fysisk rörelsebegränsning. Ett annat är lantbrukarparet på egen gård, där ena maken har ett synhandikapp som avhållit hen att ge sig ut i trafiken, men som klarar utmärkt skilda fordonsrörelser i vardagen på hemmaplan på gårdsägorna. Riskfylld period Vad gäller glaukompatienter är den riskfyllda trafikperioden tiden innan man varseblivit sitt synfältsbortfall inte tiden därefter. Här kan med stöd av de överenskommelser läkarna kan ingå med sina patienter, en nedtrappning av bilkörandet ske innan man passerat Transportstyrelsens medicinska gränsvärden. C H 24 Ögontrycket Nr 4 2016

Kommentar till Transportstyrelsens inlägg i ÖT nr 3, 2016: Transportstyrelsen borde informera om möjligheten till dispens Transportstyrelsen skriver: Transportstyrelsen har härefter möjligheten att i enskilda fall, efter en ansökan om dispens, medge undantag från de regler som gäller. Detta kräver en noggrann individuell prövning av bland annat förmågan att kompensera för att det finns områden i synfältet där man inte ser. Min bussbehörighet drogs in efter att min ögonläkare skickat resultaten av mina synundersökningar till Transportstyrelsen. Fick också information om att jag kunde överklaga beslutet. Sökte information på nätet och fick då kontakt med Glaukomförbundet. Här fick jag reda på att det i praktiken var utsiktslöst att överklaga. Men jag fick också kontakt med Christer Ekman som informerade mig om att jag kan söka dispens! Sökte dispens på samma underlag som behörigheten drogs in på och fick det. Transportstyrelsens kommentar att de kräver en noggrann individuell prövning undrar jag ju över då? Och så tycker jag att Transportstyrelsen borde ha meddelat mig att jag kunde söka dispens! Och eftersom min synavvikelse var så liten, så tycker jag faktiskt att de kunde gett mig dispens redan när de fattade beslutet att dra in behörigheten! Skulle sparat resurser för dem! Yngve Berg Fullsatt när glaukomforskare föreläste i Ystad I oktober hade Glaukomföreningen Syd ett informationsmöte på lasarettet i Ystad och vi hade förmånen att engagera glaukomforskaren docent Boel Bengtsson som föredragshållare i ämnet Vad synfältsundersökningen visar om ditt glaukom. Det var hela 67 personer närvarande och på grund av platsbrist fick ett mindre antal lyssna på föredraget utanför lokalen. Bengtsson hade lättillustrerade bilder av olika synfält som bland annat visade vad som händer med våra synfält med olika behandlingar och resultaten när medicin har ordinerats försent. Upptäcks sjukdomen vid ett tidigt stadium är behandlingsresultaten mycket goda. Blindhet hör numera till det ovanliga. Föredraget var mycket intressant och innehöll Boel Bengtsson många förklaringar hur synfälten tolkas och hur viktigt det är att sköta sin medicinering regelbundet utan avbrott. Nils Widenfors, ordförande Ögontrycket Nr 4 2016 25

Rapport från Glaukomsällskapets möte i Umeå Ärftligheten vid glaukom och utmaningen för den framtida ögonsjukvården i centrum vid konferensen Glaukomsällskapet, före detta Glaukomklubben, är en förening för läkare och andra med särskilt intresse för glaukom. Sällskapet träffas en gång per år och behandlar då aktuella ämnen som rör såväl vetenskap som sjukvård inom ämnet. Ett viktigt ämne som behandlades var ärftligheten vid glaukom. Glaukom är en multigenetisk sjukdom. Vi har fått lära oss att om man har en nära släkting med glaukom så ökar risken att man själv kan drabbas. Professor Fridbert Jonasson från Island har varit en av pionjärerna inom genetisk forskning vid glaukom. Enligt honom ökar risken 3 9 gånger om en nära släkting har glaukom. Hans forskning har möjliggjorts genom att det finns tillgång till blodprover från hela befolkningen på Island. Han har kunnat visa att vissa DNA-sekvenser (det vill säga arvsmassa) ger ökad risk. Vissa undertyper av glaukom som till exempel exfoliativt glaukom har starkt samband med mutation i en viss gen (LOXL1). Om den genen finns representerad i båda DNA-strängarna (det vill säga homozygot) innebär det kraftigt ökad risk för den typen av glaukom. Ytterligare kartläggning Sambandet mellan vissa genetiska förändringar och glaukom det vill säga hur tar sig den genetiska förändringen uttryck i vävnader och hur påverkas därmed skador på synnerven är fortfarande oklart. Enligt professor Jonasson är det a disease of two tissues nämligen i trabekelnätverket och i nervcellerna. LOXL1 genen anses påverka bildandet och därmed funktionsstörning i elastinfibrer som är närvarande i utflödeskanaler och lamina cribrosa. Enligt föredragshållaren behöver man gå vidare och ytterligare klarlägga den genetiska bakgrunden och försöka förstå sambandet mellan genetiska förändringar och sjukdomsuttryck i vävnaderna. En djupare förståelse om dessa förhållanden kan i framtiden bädda för mer precis medicinering. Optiker får utökad roll Framtiden för glaukomsjukvården ter sig problematisk. Antalet patienter 26 Ögontrycket Nr 3 2016

beräknas öka explosionsartat och kan dubbleras under kommande 20 25 år. Utmaningarna för sjukvården är stora redan idag och kommer att förvärras. Under en session diskuterades hur man kan tackla problemen med ökat tryck på sjukvården. De flesta pekade på behov och möjligheter att rationalisera, främst genom att ge ögonsjuksköterskor och optiker en utökad roll och åstadkomma bättre patientflöden. På så sätt kan ögonläkaren avlastas och renodla sin roll. Redan idag finns optiker anställda på vissa ögonkliniker och de har visat sig ge goda tekniska underlag för läkarens samlade bedömning. Ögonsjuksköterskorna har en lång vårdutbildning och blir kanske den viktigaste kontakten för patienterna. Det talades också varmt om glaukomskolor. Välutbildade patienter som förstår och kan sköta sin behandling innebär på sikt en mindre belastning på vården. Lars Steen, förbundsordförande Om du vill se så bra som möjligt så länge som möjligt. Ta dina ögondroppar! EN NY KLASS AV DROPPAR MOT TORRA ÖGON Unik kombination som både återfuktar och skyddar celler Fri från konserveringsmedel Öppnad flaska kan användas i upp till 3 månader THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO TEL: 019 33 37 80 EMAIL: INFO@THEA-NORDIC.COM WWW.THEA-NORDIC.SE ABAK SYSTEM THE MOST WIDELY USED PRESERVATIVE-FREE BOTTLE IN THE WORLD 300 droppar Ögontrycket Nr 3 2016 ThSE20160630-403 27