Remissyttrande Betänkandet Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76)

Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA c/o KG10, Kungsgatan 8 111 43 Stockholm +46 (0)8 678 30 90 www.svca.se Finansdepartementet Fi2016/03980/S1 Skatte- och tullavdelningen 2017-02-15 Remissyttrande Betänkandet Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76) Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) är föreningen för aktörer inom ägarformen private equity. Private equity-fonder utvecklar bolagen genom att tillföra kompetens, erfarenhet och kapital till onoterade bolag. SVCA representerar aktörer i hela ekosystemet för kapitalförsörjning: affärsänglar och venture capital i tidiga skeden till growth capital och buyout i senare skeden och mogna bolag. Private equity-sektorn hel- eller deläger ca 900 portföljbolag i Sverige med närmare 200 000 anställda i olika branscher över hela landet. Det motsvarar 4 % av de anställda i Sverige. Omsättningen från portföljbolagen motsvarar ungefär 8 % av svensk BNP. SVCA verkar för att skapa långsiktiga, förutsägbara och konkurrenskraftiga förutsättningar för att främja kapitaltillförsel och kapitalimport. Sammanfattning SVCA avstyrker utredarens förslag till utformning av skatten då den kommer att drabba alla företag som säljer eller köper aktier och som lånar in eller ut pengar, trots att de inte är verksamma inom den finansiella sektorn. Förslaget kommer därför direkt att negativt påverka de private equity och venture capital fonder som är etablerade i Sverige och som investerar i svenska företag. Fonder etablerade utomlands kommer inte ha motsvarande kostnad. Förslaget går stick i stäv med den politiska viljan att private equity och venture capital fonder ska etablera sig i Sverige. Under senare år har flera fonder valt att etablera sig i Sverige, och andra fonder överväger att göra detsamma. Denna för Sveriges positiva utveckling riskeras att vändas om ytterligare pålagor läggs på fonderna och samtidigt som EU, genom initiativet Kapitalmarknadsunionen och många länder exempelvis Luxemburg, Jersey, Guernsey, Irland och Frankrike, arbetar aktivt med att attrahera fonder och deras rådgivare till sina respektive hemländer till följd av Brexit. SVCA anser att förslaget skadar Sveriges anseende som trygg investerarnation. Vidare är det inte möjligt att i en globaliserad och konkurrenssatt omvärld få in ytterligare skatteintäkter på det sätt som utredaren föreslår. En finansiell verksamhetsskatt med den utformning som föreslås skulle vara skadlig av flera skäl: - Den ökade kostnaden för anställd personal skulle öka trycket på omlokalisering av verksamheter inom den finansiella sektorn till andra länder med lägre lönekostnader. - Färre arbetstillfällen inom den finansiella sektorn. Införandet av en särskild skatt på lönesumman riskerar att leda till att närmare 16 000 arbeten skulle förvinna i de svenska bankerna och i hela finanssektorn. - Skatten motverkar möjligheten för Stockholm att positionera sig som Nordeuropas ledande finanscentrum. Från politiskt håll finns en stark önskan att private equity- och venture 1

capital-fonder som investerar i svenska tillväxtbolag ska vara etablerade i Sverige. Vad gäller mindre venture capital-fonder som investerar i s.k. start-ups finns krav på att fonderna som saminvesterar med den nyetablerade statliga fond i fonden Saminvest ska ha svensk hemvist. Sverige har redan, i förhållande till många andra EU-länder mindre konkurrenskraftiga skatteregler vad gäller etablering av fonder. Därutöver strider förslaget potentiellt mot EU:s statsstödsregler och konsekvensanalysen är bristfällig, varför utredningen inte utgör ett fullgott beslutsunderlag för regering och riksdag. Utredarens förslag till att beräkna omsättningen av finansiella tjänster, och det faktum att förslaget inte innehåller något grundavdrag eller fribelopp, kan enligt Skatteverket leda till att närmare 320 000 företag kommer att omfattas av kravet att beräkna sitt beskattningsunderlag, att betala finansskatt och därmed bli skattskyldiga. I likhet med vad Skatteverket anför i sitt särskilda yttrande i utredningen överväger de administrativa kostnaderna de offentligfinansiella intäkterna för många av dessa närmare 320 000 företag. 7 Överväganden och förslag Det saknas bärande skäl för att införa en särskild löneskatt Enligt utredningsdirektiven skulle utredaren ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt. Utredningens utgångspunkt måste ifrågasättas av två skäl För det första är finansiella tjänster och försäkringstjänster inte de enda tjänster som är befriade från moms enligt svensk lag och det EU-direktiv som svensk lag vilar på. Fastighetsområdet, hälso- och sjukvård, utbildning m.fl. områden är också momsbefriade. En skatt vars målsättning är att kompensera för statens skattebortfall och motverka den s.k. skattefördel som företagen bedöms ha på grund av momsbefrielse för finansiella tjänster är en åtgärd som, genom att rikta sig mot enbart finans- och försäkringsbranschen, gynnar annan momsbefriad verksamhet som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i samma situation. Åtgärden torde därför kunna ses som ett selektivt statsstöd till de verksamheter som inte träffas av skatten, och skatten är därför antagligen inte förenlig med EU-fördragets regler om statsstöd. För det andra är det inte rimligt att som utredningen gör utgå från vad staten går miste om i skatt när en eventuell skattefördel ska beräknas. Utebliven moms för staten kan inte kallas för en skattefördel för banker och andra finansiella företag eftersom momsen är en skatt som inte bärs av företagen utan är en skatt på slutlig konsumtion. Det rör sig istället om en skattefördel för slutkonsumenterna som slipper få en moms på priset man betalar för sin finansiella tjänst. Banker och andra finansiella företag kan möjligtvis dra nytta av momsbefrielsen genom att de finansiella tjänsterna blir billigare och att man därmed kan sälja mer. Bankföreningen har låtit analysföretaget Copenhagen Economics (CE) göra beräkningar på hur stor den ekonomiska fördelen kan vara för företag i finanssektorn på grund av att man slipper ta ut 2

mervärdesskatt på sina tjänster, dvs. en bedömning av den volymökning som kan tänkas uppstå. CE kommer fram till att den högre efterfrågan på banktjänster som momsbefrielsen eventuellt leder fram till kan uppskattas vara värd cirka 1,9 miljarder kronor för de svenska bankerna, mätt som nettovinst efter bolagsskatt. För utförligare diskussion se rapporten Effects of VAT-exemption for financial services in Sweden: Impact on Swedish banks and their customers compared to a full VAT system (September 2016). I det sammanhanget är det viktigt att notera att banker och andra finansiella företag från och med den 1 januari 2017 inte längre kan dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen och att detta innebär en skattehöjning på cirka 1,7 miljarder kronor. Därmed har banker och andra finansiella företag redan belastats med en skattehöjning som ungefärligen motsvarar den skattefördel som kan antas föreligga till följd av momsundantaget. Införandet av en löneskatt får allvarliga konsekvenser på samhällsekonomin SVCA avstyrker förslaget att skatt ska utgå med 15 procent för företag som säljer finansiella tjänster. Eftersom förslaget till skatt på finansiell verksamhet inte är avdragsgill belastas löneskatten även med bolagsskatt på 22 procent. Det innebär att den faktiska kostnaden för banker och andra finansiella företag i många fall blir flera procentenheter högre. Hur hög den blir beror på från fall till fall, men det kan handla om uppemot 20 procent. Totalt sett kommer då bankers och andra finansiella företags kostnad för arbetsgivaravgift och löneskatt att uppgå till närmare 50 procent. En extra löneskatt skulle få flera negativa konsekvenser: - Färre arbetstillfällen inom den finansiella sektorn i Sverige som ett direkt resultat av högre anställningskostnader. - Högre anställningskostnader leder till att fler tjänster flyttar utomlands till länder med lägre lönekostnader i första hand till länder där de svenska aktörer med finansiell verksamhet redan har verksamhet, såsom de baltiska länderna. - Dyrare banktjänster för företag och hushåll. Det kommer att kosta mer att låna pengar, vilket slår särskilt hårt mot småföretag som behöver finansiering för att växa och utvecklas. - Ökad administrativ börda för finansiella verksamheter inklusive svenska private equity och venture capital-fonder. Färre arbetstillfällen Enligt beräkningar som gjorts av CE kommer en extra löneskatt på 15 procent av lönesumman att leda till att närmare 7 200 jobb kan försvinna från bankerna i Sverige. Motsvarande beräkningar för hela finanssektorn, som sysselsätter 85 000 personer i Sverige, visar att införandet av en sådan straffskatt riskerar att leda till att uppemot 16 000 jobb kan försvinna i hela finanssektorn. Fler arbetstillfällen kommer att förläggas utomlands Den finansiella sektorn är konkurrensutsatt på global nivå med snabb digitalisering som följd. Införandet av en extra löneskatt tar ingen hänsyn till att tjänster med lätthet kan omsättas 3

gränsöverskridande på grund av befintlig effektiv och säker digital teknik. Detta gör det förhållandevis enkelt att tillhandahålla tjänster från utlandet till kunder i Sverige och förlägga till exempel back office-verksamhet i andra länder med lägre lönekostnader. Högre räntor En extra löneskatt kommer att påverka hushåll och företag genom dyrare banktjänster och på sikt leda till högre räntor och i sin tur minskad investeringsvilja. Skatten ökar den redan existerande överbeskattningen av företagskunder som redan idag betalar dold moms (avseende till exempel it, inventarier och utrustning, lokaler) i priset på sina finansiella tjänster, vilken de inte kan göra avdrag för idag. Detta drabbar i synnerhet små och medelstora företag som är beroende av den lokala finansiella marknaden i Sverige för sin finansiering. Internationellt verksamma storföretag drabbas i mindre utsträckning, eftersom dessa i högre grad har tillgång till alternativa finansieringsformer och den internationella kapitalmarknaden. Den administrativa bördan ökar För företag med finansiell verksamhet kommer det att bli komplicerat att hantera administrationen kring en extra löneskatt. Utredningens förslag att dela upp beskattningsunderlaget efter skälig grund skulle innebära en mycket stor oförutsebarhet om vad som är den korrekta skatten att betala. Det kommer med hög sannolikhet bidra till betydande konkurrenssnedvridning mellan olika aktörer då den skäliga grunden kan variera till följd av hur Skatteverket agerar och beslutar. Osäkerheten om vad som är momspliktig/icke momspliktig verksamhet medför oproportionerligt höga hanteringskostnader för mindre företag och försvårar nyföretagande. Osäkerheten om vad som är rätt skatt kommer att leda till en ökad processföring kring potentiellt mycket höga belopp. Sammantaget medför detta en betydande ökning av den administrativa bördan för samtliga företag som omfattas av den föreslagna skatten. Skatt på finansiell verksamhet drabbar en stor del av näringslivet SVCA avstyrker utredarens förslag till utformning av skatten då den kommer att drabba alla företag som säljer eller köper aktier och som lånar in eller ut pengar, trots att de inte är verksamma inom den finansiella sektorn. Förslaget kommer därför direkt att negativt påverka de private equity och venture capital fonder som är etablerade i Sverige och som investerar i svenska företag. Fonder etablerade utomlands kommer inte ha motsvarande kostnad. Under senare år har flera fonder valt att etablera sig i Sverige, och andra fonder överväger att göra detsamma. Denna för Sveriges positiva utveckling riskeras att vändas om ytterligare pålagor läggs på fonderna och samtidigt som EU, genom initiativet Kapitalmarknadsunionen och många länder exempelvis Luxemburg, Jersey, Guernsey, Irland och Frankrike, arbetar aktivt med att attrahera fonder och deras rådgivare till sina respektive hemländer till följd av Brexit. SVCA anser att förslaget skadar Sveriges anseende som trygg investerarnation. Härvid har inte bara skattens storlek betydelse, utan även att Sverige upplevs som oförutsägbart och administrativt betungande jämfört med andra länder som aktivt försöker attrahera fondverksamhet. På marginalen kan en skatt som finansskatten ha stor betydelse för var en fond väljer att etablera sig. 4

Det har också varit en trend att fonderna väljer att etablera svenska holdingbolag för sina investeringar. Tidigare har utländska holdingbolag varit vanliga. Holdingbolagen används bl.a. för att finansieringen ska hamna på rätt nivå och att underlätta för anställda att medinvestera i målbolaget. Ofta är ledande befattningshavare anställda av holdingbolagen (som därmed har en skattepliktig lönekostnad). Dessa holdingbolag påverkas direkt av förslaget eftersom de dels köper och säljer aktier, dels lånar in eller ut pengar. På motsvarande sätt som för fonder finns en överhängande risk för att holdingbolagen istället etableras utomlands för att slippa den extra skattekostnaden och den därtill kopplade administrationen. Det är alltså inte en viss typ av företag som drabbas, utan det som är avgörande är vilken typ av tjänster som företaget producerar. Ett införande av en extra löneskatt skulle därför även träffa försäkringsföretag, fonder och alla industriföretag med egna enheter eller en egen internbank för finansiella tjänster. Utredarens förslag till att beräkna omsättningen av finansiella tjänster, och det faktum att förslaget inte innehåller något grundavdrag eller fribelopp, kan enligt Skatteverket leda till att närmare 320 000 företag kommer att omfattas av kravet att beräkna sitt beskattningsunderlag, att betala finansskatt och därmed bli skattskyldiga. I likhet med vad Skatteverket anför i sitt särskilda yttrande i utredningen överväger de administrativa kostnaderna de offentligfinansiella intäkterna för många av dessa närmare 320 000 företag. En bransch som är särskilt sårbar för konsekvenserna av en löneskatt är fintech. Denna bransch har stor potential att växa och skapa fler jobb i Sverige. Regeringen har också uttalat sig positivt om fintech som en framtidsbransch. I ljuset av detta anser SVCA det ytterst olämpligt att införa en extra löneskatt som drabbar alla företag som säljer finansiella tjänster. Blir det dyrare att anställa finns det en uppenbar risk att fintechbolagen väljer att lägga sin verksamhet utomlands och det bidrar till att Stockholmsregionen kan förlora kampen om att bli Nordeuropas ledande finanscentrum. Det är en utveckling Sverige inte har råd med. Utredningens prövning av skatten i förhållande till EU-rätten Enligt direktiven ska utredningen bedöma om förslaget är förenligt med EU-rätten, i synnerhet reglerna om statsstöd i grundfördraget. SVCA anser att finansskatten potentiellt strider mot EU:s statsstödsregler eftersom skatten endast tillämpas på vissa företag, vilket gynnar andra företag som befinner sig i en jämförbar situation och som inte är skattskyldiga enligt förslaget. Bankföreningen har givit Jérôme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, i uppdrag att skriva ett rättsutlåtande och analysera om den föreslagna finansskatten är förenlig med EU:s statsstödsregler. En skatt vars målsättning är att kompensera för statens skattebortfall och motverka den s.k. skattefördel som företagen bedöms ha på grund av momsbefrielse för finansiella tjänster är en åtgärd som, genom att rikta sig mot enbart finans- och försäkringsbranschen, gynnar annan momsbefriad verksamhet som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i samma situation (fastighetsområdet, hälso- och sjukvård, utbildning, m.m.). 5

Det kan också ifrågasättas om inte skatten, såsom den utformats, de facto innebär att det läggs mervärdesskatt på finansiella tjänster i strid med mervärdesskattedirektivet eftersom den finansiella verksamhetsskatten utformas som en skatt som ska stämma överens med mervärdesskatten. Bristfälligt beslutsunderlag SVCA anser att utredningens konsekvensanalys är bristfällig och inte heltäckande. Särskilt gäller detta risken med att fler tjänster än annars flyttar utomlands till länder med lägre lönekostnader och beräkningarna på sysselsättningseffekterna härvidlag och förslagets förenlighet med EU:s statsstödsregler. Utredningen utgör därför inte ett fullgott beslutsunderlag för det fortsatta beredningsarbetet i regering och riksdag. Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA Isabella de Feudis, VD isabella.de.feudis@svca.se +46 8 678 30 90 6