Probiotikas påverkan på parodontala sjukdomar

EXAMENSARBETE Våren 2015 Sektionen för Hälsa och Samhälle Examensarbete i oral hälsa OH8365 Probiotikas påverkan på parodontala sjukdomar En allmän litteraturstudie Författare Maja Persson Handledare Viveca Wallin Bengtsson Examinator Stefan Renvert

Probiotikas påverkan på parodontala sjukdomar Författare: Maja Persson Handledare: Viveca Wallin Bengtsson En allmän litteraturstudie Datum 2015-05-06 Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie. Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex. Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion. Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat. Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation. Det krävs mer forskning. Nyckelord: Gingivit, Kronisk Parodontit, Mekanisk Parodontal Behandling, Probiotika

The impact of probiotics on periodontal diseases Author: Maja Persson Supervisor: Viveca Wallin Bengtsson Literature review Date 2015-05-06 Abstract The aim of this literature review was to examine the effectiveness of probiotics on treatment of periodontal diseases. The applied method was quantitative literature review. Literature search was performed in PubMed database in March 2015. Eight articles were selected for review. Probiotics as an adjunct to mechanical periodontal treatment of gingivitis resulted in reduction of inflammatory mediators, gingival crevicular fluid and bleeding index. Probiotics in the treatment of chronic periodontitis in conjunction with mechanical periodontal therapy resulted in reduction of plaque index, reduction of bleeding index and probing pocket depth reduction. Probiotics as an adjunct to mechanical periodontal treatment may provide good treatment results. Our understanding of the effect of probiotic supplementation as an adjunct to mechanical periodontal treatment is still too limited and partly contradictory to offer therapy recommendations to patients. More research is needed. Keywords: Gingivitis, Chronic Periodontitis, Mechanical Periodontal Treatment, Probiotics

INNEHÅLL INTRODUKTION...1 Allmänhälsa och oral hälsa...1 Epidemiologi...1 Den parodontala inflammationen...1 Parodontala sjukdomar...2 Gingivit...2 Kronisk parodontit...2 Probiotika...3 Verkningsmekanismer...3 Probiotikas användning...3 SYFTE...4 MATERIAL OCH METOD...4 Sökstrategi...5 Urval...5 Exklussionskriterier...5 ETISKA ASPEKTER...7 RESULTAT...7 Probiotikas effekter på gingivit...9 Reduktion av plackindex (PI)...9 Reduktion av gingival index (GI)...9 Reduktion av blödning vid sondering (BoP)...9 Reduktion av mängd gingival vätska...9 Reduktion av patogena bakterier...10 Reduktion av inflammatoriska mediatorer...10 Probiotikas effekter på kronisk parodontit...13 Reduktion av plackindex (PI)...13 Reduktion av gingival index (GI)...13 Reduktion av blödning vid sondering (BoP)...13 Fästevinst (CAL)...14 Reduktion av fickdjup (PD)...14 Reduktion av patogena bakterier...14 DISKUSSION...16 Metoddiskussion...16 Resultatdiskussion...17

SLUTSATS...20 REFERENSER...21 BILAGA 1: Sökschema för datorbaserad litteratursökning och manuell sökning BILAGA 2: Artikelöversikt

INTRODUKTION Allmänhälsa och oral hälsa Den allmänna hälsan definieras som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande hos den enskilde eller i en population. I den allmänna hälsan inkluderas munhälsa som innebär fullgoda orala funktioner och som möjliggör för individen att tugga, tala och umgås utan besvär, samt frånvaro av oral sjukdom (Hugoson et al. 2003). Parodontit är den vanligaste orsaken till förlust av tänder vilket kan bidra till bristande förmåga att tugga och kan medföra en försämrad oral hälsa (Jin et al. 2011). Frånvaro av parodontala sjukdomar har stor betydelse för att uppnå en god oral hälsa, enligt World Health Organization (WHO 2012). Epidemiologi Gingivit och parodontit drabbar 80% av den vuxna befolkningen globalt, vilket gör dem till två av de vanligaste sjukdomarna (Kim et al. 2013). Parodontal hälsa har förbättrats avsevärt bland svenska 20-80 åringar över 30 års tid (Hugoson et al. 2008). Kronisk parodontit förekommer hos upp till 40 % av alla vuxna i Sverige varav 7-20 % av populationen har en mer omfattande parodontal bennedbrytning (SBU 2004). Den parodontala inflammationen Parodontala sjukdomar är infektionssjukdomar som initieras av bakterier (Abusleme et al. 2013). Det har under de senaste decennierna blivit allt tydligare att själva patologin av parodontala sjukdomar står att finna i kroppens svar på bakterienärvaron i tandköttsfickorna, det så kallade inflammatoriska svaret (Griffen et al. 2012, Ismail et al. 2015). De viktigaste patogena bakterierna som associeras med olika former av parodontala sjukdomar är Aggregatibacter actinomycetemcomitans, Porphyromonas gingivalis, Tannerella forsythia, Prevotella intermedia, Camplobacter rectus och Spitochetes (Lang et al. 2009). Dessa bakterier orsakar en inflammatorisk reaktion som resulterar i utsöndring (exsudation) av gingivalvätska i den dentala biofilmen. Det sker en obalans mellan bakterier och kroppens försvar, mellan pro och antiinflammatoriska cytokiner, mellan proteaser och antiproteaser, mellan oxidanter och antioxidanter, vilket leder till vävnadsnedbrytning (Jin et al. 2002, Mörmann et al. 2008). Hos vissa individer kan parodontit-associerade bakterier förekomma i tandköttsfickorna utan att orsaka inflammation och förlust av tandens stödjevävnader (Darveau 2010). 1

Parodontala sjukdomar Plackinducerade parodontala sjukdomar delas in i gingivit och parodontit. Friskt tillstånd innebär frånvaro av plackinducerad parodontal sjukdom (Armitage 2004). Gingivit kännetecknas av en reversibel inflammation i tandköttet och ger ingen förlust av stödjevävnad (Lang et al. 2009). Parodontit innebär att det finns en inflammation i de parodontala vävnaderna runt tanden som leder till förlust av stödjevävnader (Parameter on Periodontal Maintenance 2000). Gingivit Gingivit undersöks kliniskt genom registrering av gingival index och gingival blödning som mått på iakttagbar inflammation i tandköttet runt tanden (Löe 1967). Plackinducerad gingivit behandlas genom att avlägsna plack, tandsten, att optimera munhygienen och uppföljning (Igic et al. 2012). Uppföljning med kontroll av gingival blödning och munhygien bestäms individuellt beroende av patientens kooperation (Pihlstrom 2001). Etablerad och obehandlad gingivit kan utvecklas till parodontit (Lang et al. 2009). Kronisk parodontit Kronisk parodontit är den vanligaste typen av parodontit (Armitage 2004). Kronisk parodontit har ett långsamt sjukdomsförlopp. Kronisk parodontit undersöks kliniskt genom registrering av fickdjup (PD), blödning vid sondering (BoP), plackindex (PI), furkationsinvolveringar, mobilitet, gingivala retraktioner, samt bendestruktion som registreras röntgenologiskt (Parameter on Periodontal Maintenance 2000). Sjukdomens svårighetsgrad klassificeras i benförlust, mild (1-2 mm), moderat (3-4 mm) och grav (över 5mm). Kronisk parodontit indelas i lokal, med utbredning på färre än 30 % av tandytorna och generell med utbredning på fler än eller 30 % av tandytorna (Lindhe et al. 1999, Armitage 2004). Syftet med parodontal behandling är att stoppa sjukdomsutvecklingen genom att minska den dentala biofilmen och därmed infektionen. Vid behandling av parodontit ingår patientens förmåga att hålla en god plackkontroll och att tandläkare eller tandhygienist avlägsnar patogena mikroorganismer i fördjupade tandköttsfickor (Lindhe & Nyman 1975). Behandling av kronisk parodontit består av kausalbehandling och uppföljning. I kausalbehandling ingår munhygieninstruktion, konventionell icke-kirurgisk behandling (depuration) som syftar till att avlägsna supra- och subgingival tandsten (Badersten et al. 1984, Parameter on Periodontal Maintenance 2000, Jin et al. 2002, Delatola et al. 2014). Om depuration inte resulterar i bra 2

behandlingsresultat, kan antibiotika och eller bakteriedödande medel övervägas (Hung & Douglass 2002, Herrera et al. 2008, Escribano et al. 2010, Matesanz-Pérez et al. 2013). Vid svårläkt parodontit kan lambåkirurgi tillämpas förutsatt att patienten har adekvat munhygien (Nyman et al. 1977). Uppföljning genom regelbundna stödbehandlingar (mellan var 3:e eller var 6:e månad) efter utförd kausal behandlingar bedöms vara en nödvändig åtgärd för att bibehålla resultatet av behandlingen (Badersten et al. 1984, Parameter on Periodontal Maintenance 2000, Hung & Douglass 2002, Axelsson et al. 2004). Probiotika Probiotika definieras som levande mikroorganismer, främst bakterier, som används i livsmedel och har positiva effekter på hälsan vid tillräckliga doser (Sanders 2008). Definitionen har godkänts av Förenta Nationernas Livsmedels och Jordbruksorganisation (FAO 2001) och Världshälsoorganisationen. Bakteriestammen som används till probiotikaprodukter bör vara registrerad enligt den Internationella Mikrobiologiska Databasen (FAO 2001). De vanligaste probiotiska stammarna tillhör arterna Lactobacillus (L.) och Bifidobacterium (B.). Lactobacillus arten från vilken probiotiska stammar har framställts inkluderar L. acidophilus, L. johnsonii, L. casei, L. rhamnosus, L. gasseri och L. reuteri. Bifidobacterium arten inkluderar B. bifidum, B. longum och B. infantis (Bermudez-Brito et al. 2012). Verkningsmekanismer Bermudez-Brito et al. (2012) har föreslagit att probiotika kan verka genom att probiotiska bakterier konkurrerar med patogena bakterier om bindningsställen på tandytan. Probiotika producerar olika antimikrobiella ämnen mot patogena bakterier, och minskar den inflammatoriska processen genom att mediera inflammationsprocessen via T-celler och cytokiner. Probiotikas användning Studier på människor har visat att probiotiska bakterier har effekter på en rad sjukdomar: -förebygger eller minskar rotarivirus som orsakar maginfluensa, antibiotikaassocierad diarré eller laktosintolerans (Majamaa et al. 1995, Buydens & Debeuckelaere 1996, Cremonini et al. 2002, Hawrelak et al. 2005, Avadhani & Miley 2011); -motverkar tarmbesvären hos friska individer (de Vrese & Schrezenmeir 2008); -balanserar mag-tarmsystemets mikroflora vid inflammatoriska sjukdomar som ulkus, -dyspepsi och ulcerös kolit (Felley et al. 2001, Ishikawa et al. 2003); 3

-förebygger eller minskar allergier och atopiskt eksem hos spädbarn (Ogawa et al. 2006); -sänker proinflammatoriska ämnen vid reumatiska sjukdomar (Yeoh et al. 2013); -har en viss positiv inverkan på kariesprevalensen (Lee & Kim 2014, Stensson et al. 2014). Forskning pekar på probiotikas hälsoeffekter som kan vara av betydelse för prevention av kroniska inflammatoriska sjukdomar. På senare år har ett ökat intresse riktats mot att finna nya och komplementära metoder mot orala infektioner. Traditionellt har behandlingen syftat till att minska mängden patogena bakterier genom mekanisk infektionsbekämpning eller i vissa fall antibakteriella metoder, till exempel användning av antibiotika och klorhexidin. Svagheterna med de två sistnämnda metoderna är att de inte alltid är selektiva och att det finns risk för resistensutveckling. En sätt skulle kunna vara att påverka bildningen och sammansättningen av biofilmen genom att tillföra sjukdomsmotverkande bakterier för att motverka patogena bakterier. Tandhygienister arbetar med att förebygga och behandla parodontala sjukdomar (Socialstyrelsen 2007). Det är viktigt för tandhygienister att ha god kunskap om parodontala sjukdomar och om olika behandlingsmetoder som kan bidra till en bättre oral hälsa. Det är intressant att veta om probiotika kan användas vid behandling mot patogena bakterier hos patienter som behandlas för parodontala sjukdomar. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar. MATERIAL OCH METOD Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie. En litteraturstudie är baserad på vetenskapliga artiklar som redogör för aktuell forskning inom ett valt område. Vetenskapliga artiklar söks systematiskt, granskas kritiskt och sammanställas (Forsberg & Wengström 2008). Materialinsamlingen har skett genom sökning i databasen PubMed, vilken innehåller ett stort antal vetenskapliga artiklar inom biomedicin, hälsovetenskap, omvårdnad och odontologi. 4

Sökstrategi Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015. Sökorden var: gingivitis, periodontal disease, periodontal diseases, periodontitis, probiotic, probiotics, treatment of periodontal disease, treatment of periodontal diseases. Sökorden användes tillsammans med sökoperatörerna AND enligt följande: probiotic AND gingivitis, probiotics AND gingivitis, probiotic AND periodontal disease, probiotic AND periodontal diseases, probiotics AND periodontal disease, probiotics AND periodontal diseases, probiotic AND periodontitis, probiotics AND periodontitis, probiotic AND treatment of periodontal disease, probiotic AND treatment of periodontal diseases, probiotics AND treatment of periodontal disease, probiotics AND treatment of periodontal diseases. För att styra sökningarna närmare studiens syfte, begränsades de till att omfatta följande: Abstract, Publication dates: 10 years, Humans, English i vänstermarginalen på PubMed. Antalet sökträffar på följande kombinationer var: probiotic AND gingivitis (n=13), probiotics AND gingivitis (n=13), probiotic AND periodontal disease (n=46), probiotic AND periodontal diseases (n=45), probiotics AND periodontal disease (n=45), probiotics AND periodontal diseases (n=44), probiotic AND periodontitis (n=23), probiotics AND periodontitis (n=23), probiotic AND treatment of periodontal disease (n=41), probiotic AND treatment of periodontal diseases (n=40), probiotics AND treatment of periodontal disease (n=40), probiotics AND treatment of periodontal diseases (n=39). Urval Samtliga titlar och abstract från de tolv sökningarna lästes igenom och selekterades sedan utifrån inklusions- och exklusionskriterier, se nedan. Inklussionskriterier -Kliniska och experimentella studier utförda på människor som har fått parodontal behandling bestående av enbart probiotika eller probiotika i kombination med mekanisk behandling såsom: munhygieninstruktion, professionell tandrengöring och/eller depurationsbehandling. Exklussionskriterier -Kliniska studier utförda på djur eller studier som använde animaliska biprodukter i undersökningen. -Reviewartiklar; -Rapporter; 5

-Artiklar som berör andra sjukdomar än gingivit och parodontit. -Artiklar som berör behandling med probiotika i kombination med andra behandlingsmetoder än mekanisk parodontal behandling såsom: munhygieninstruktion, professionell tandrengöring och/eller depurationsbehandling. De tolv sökningarna gav emellertid likadant sökresultat med samma artiklar som visades på de olika sökningarna. Sökningen probiotic AND periodontal disease gav flest sökträffar (n=46) och innehöll de flesta av de artiklar som var intressanta för litteraturstudien. Därför redovisas endast sökningen probiotic AND periodontal disease (Bilaga 1, Figur 1). Samtliga titlar och abstrakt (n=46) från sökningen lästes. Av dessa motsvarade 17 artiklar inte litteraturstudiens syfte (n=17), eftersom de handlade om andra sjukdomar än gingivit och parodontit, 21 artiklar var review artiklar (n=21) och en artikel var rapport (n=1). Samtliga av dessa artiklar exkluderades (n=39). Kvarvarande artiklar (n=7) efter selekteringen skrevs antingen ut (n=6) eller beställdes hem (n=1) för genomläsning i fulltext. Slutligen inkluderades sju artiklar i litteraturstudien som lästes och granskades av författaren (Figur 1). Därefter gjordes en manuell granskning av referenslistorna i de sju vetenskapliga artiklarna genom läsning av titlar. Det fanns totalt 262 referenser i de sju vetenskapliga artiklarnas referenslistor. Om titeln på en vetenskaplig artikel som ingick i en referenslista bedömdes överensstämma med denna litteraturstudies syfte söktes artikeln upp i PubMed och dess abstrakt lästes. Totalt valdes sex vetenskapliga artiklar ut och deras abstrakt lästes. Av de sex artiklarna exkluderades fem artiklar, eftersom de inte motsvarade inklussionskriterierna. Den resterande artikeln beställdes, lästes i fulltext och inkluderades sedan i denna litteraturstudie. Sammanlagt inkluderades åtta vetenskapliga artiklar (Figur 1). 6

Dagasökning i PubMed 87 sökträffar 46 sökträffar efter begränsningarna Manuellsökning 262 titlar lästes 256 exkluderades efter titel 46 titel och abstrakt lästes 6 abstrakt lästes 39 exkluderades (reviewartiklar n=21, motsvarar inte syfte n=17, rapport n=1) 7 inkluderades efter läsning i fulltext 5 exkluderades efter abstrakt 1 inkluderades efter läsning i fulltext 8 inkluderades i studien Figur 1. Översikt av urvalsprocessen från databasen PubMed och från den manuella sökningen. ETISKA ASPEKTER Artiklarna som användes är offentligt material och förmodas vara granskade av en etisk kommitté. Därför finns inga ytterligare etiska aspekter att ta hänsyn till. Innehållet i de vetenskapliga artiklarna har inte förvanskats eller ändrats. RESULTAT Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som redogör för kliniska studier kontrollerade mot placebo, med undantag av två studier (Staab et al. 2009, Slawik et al. 2011) som jämförde probiotikas effekter mot en kontrollgrupp som inte fått någon placebo. Se Tabell 1. 7

Tabell 1. Översikt över studierna som ingår i denna allmänna litteraturstudie Författare Antal patienter och diagnos Parodontal behandling Probiotisk behandling Placebo behandling Studiens längd Krasse et al. 2006 n=58 gingivit X X X 2 veckor Twetman et al. 2009 Staab et al. 2009 Slawik et al. 2011 Iniesta et al. 2012 Hallström et al. 2013 Vivekananda et al. 2010 Vicario et al. 2013 n=38 gingivit n=50 experimentell gingivit n=28 experimentell gingivit n=40 gingivit n=18 experimentell gingivit n=30 parodontit n=19 parodontit X X X 4 veckor - X - 8 veckor och 4 dagar X X - 4 veckor X X X 8 veckor X X X 3 veckor X X X 6 veckor - X X 4 veckor X= parodontal behandling såsom: munhygieninstruktion, professionell tandrengöring och/eller depurationsbehandling; tillskott av probiotika; tillskott av placebo ämne; - = ingen parodontal eller placebo behandling. Antalet deltagare, åldrar, undersökningsmetoder och probiotiska formuleringar redovisas i Bilaga 2. Probiotika användes som enda behandling eller i kombination med mekanisk parodontal behandling såsom munhygieninstruktion, professionell tandrengöring och/eller depuration. Lactobacillus reuteri (L. reuteri) är en av de probiotiska stammar med vilken det gjorts flest kliniska studier gällande gingivit och parodontit. Användandet av olika former av probiotika (tuggummi, sugtabletter, dryck) utvärderades i de åtta kliniska studierna som hade varierande tidslängd: 2, 3, 4, 6, 8 eller 12 veckor. Artiklarna avseende probiotika och parodontala sjukdomar omfattar gingivit och kronisk parodontit. I litteraturstudien inriktades sex studier på patienter med gingivit och två studier på patienter med kronisk parodontit. Resultatet redovisas följaktligen under två rubriker. Den första rubriken redovisar probiotikas effekter vid gingivit. Se tabell 2. Under andra rubriken finns artiklar som redogör för probiotikas effekter vid kronisk parodontit. Se Tabell 3. 8

Probiotikas effekter på gingivit Det var sex studier som undersökte huruvida olika probiotiska formuleringar har effekt vid behandling av gingivit samt om det påverkar placket. Resultaten vid kliniska och mikrobiologiska registreringar presenteras genom signifikant skillnad i variabler, till exempel reduktion av plack (PI), reduktion av gingival index (GI), reduktion av blödning vid sondering (BoP), reduktion av mängd gingival vätska, reduktion av patogena bakterier, reduktion av inflammatoriska mediatorer hos testgruppen och kontrollgruppen eller mellan grupperna. Av de sex gingivit studierna var det tre som undersökte kliniska och mikrobiologiska resultat av probiotika vid experimentellt framkallad gingivit. Reduktion av plackindex (PI) Två studier redovisade en statistiskt signifikant reduktion av plackindex. Krasse et al. (2006) som använde probiotika L. reuteri i kombination med munhygieninstruktion och professionell tandrengöring redovisade en minskning av plackindex (p<0.05) inom testgrupp 1 vid studiens slut jämfört med baseline och (p<0.01) inom testgrupp 2 vid jämfört med baseline. Även Staab et al. (2009) som hade använt sig av enbart probiotika L. casei shirota rapporterade en statistiskt signifikant reduktion av plackindex (p=0.001) hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen vid. Se Tabell 2. Reduktion av gingival index (GI) En studie (Krasse et al. 2006) redovisade signifikant reduktion av gingival index (p<0.0001) i testgrupp 1 som fick munhygieninstruktion och professionell tandrengöring med tillägg av L. reuteri 1 jämfört med kontrollgruppen vid. Se Tabell 2. Reduktion av blödning vid sondering (BoP) Två studier redovisade signifikant reduktion av blödning vid sondering (BoP). Twetman et al. (2009) som behandlade med probiotika L. reuteri i kombination med munhygieninstruktion redovisade en reduktion av BoP (p<0.05) i de två testgrupperna vecka 2 jämfört med baseline. Även Slawik et al. (2011) redovisade att blödning vid sondering (BoP) minskade (p=0.005) efter supragingival rengöring med tillägg av L. casei shirota vid. Se Tabell 2. Reduktion av mängd gingival vätska Två studier påvisade signifikant reduktion av mängd gingival vätska. Slawik et al. (2011) visade en statistiskt signifikant skillnad (p=0.005) efter supragingival rengöring med tillägg av L. casei 9

shirota vid. Twetman et al. (2009) som använt sig av probiotika L. Reuteri i kombination med munhygieninstruktion visade att mängd gingival vätska reducerades (p<0.05) efter två veckor i testgruppen som fick två probiotiska tuggummin innehållande två stammar av L. reuteri: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289 och minskade (p<0.05) efter fyra veckor i kombinationsgruppen som fick ett tuggummi med L. reuteri och ett placebotuggummi jämfört med baseline. Se Tabell 2. Reduktion av patogena bakterier Iniesta et al. (2012) som behandlat med L. reuteri, professionell tandrengöring och munhygieninstruktion såg en statistiskt signifikant reduktion av totala antalet anaeroba bakterier i saliven (p=0.021) efter fyra veckor. Prevotella intermedia minskade efter åtta veckor (p=0.030) i saliven hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen. Antal Porfyromonas gingivalis i det subgingivala placket minskade efter fyra veckor (p=0.008) hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen. Se Tabell 2. Reduktion av inflammatoriska mediatorer Twetman et al. (2009) som behandlade med munhygieninstruktion och probiotika L. reuteri fann att de proinflammatoriska cytokinerna TNF-α, IL-6 och IL-8 minskade signifikant (p<0.05) hos deltagarna i testgruppen som fick två probiotiska tuggummin innehållande två stammar av L. reuteri: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289 i jämförelse med nivåerna vid baseline, vecka 1, 2 och 4. Nivåerna av TNF-α, och IL-8 återgick till ursprungsvärden hos grupperna efter avslutad administrering av probiotiskt tuggummi, förutom IL-6 som påvisade en statistisk signifikant reduktion vecka 4 i den testgruppen som fick två probiotiska tuggummin innehållande två stammar av L. reuteri: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289. I en annan studie gjord av Staab et al. (2009) med L. casei shirota sågs en statistisk signifikant reduktion av matrixmetalloproteas-3 (MMP-3) (p=0.016) och PolyMorfoNukleär-elastas- (PMN-elastas) (p<0.001) efter åtta veckors intag av L. casei shirota, samt en statistisk signifikant minskning av myeloperoxidase MPO (p=0.014) vid jämfört med kontrollgruppen. Hallström et al. (2013) som behandlade med probiotika L. reuteri och professionell tandrengöring visade att koncentrationen av interleukin-8 (IL-8) och cytokin MIP1-β minskade (p<0.05) bland patienterna som fick L. reuteri jämfört med baseline. Koncentrationen av interleukin-8 (IL-8) och cytokin MIP1-β minskade (p<0.05) även bland patienterna i testgruppen jämfört med baseline vid. Se Tabell 2. 10

Tabell 2. Signifikant skillnad i variabler hos testgrupp och kontrollgrupp eller mellan grupperna i kliniska studier på gingivit Författare, antal deltagare och studiens längd Krasse et al. 2006 n=58 2 veckor Twetman et al. 2009 n=38 4 veckor Staab et al. 2009 n=50 8 veckor och 4 dagar Typ av parodontal behandling, probiotisk eller placebo formulering Baseline: professionell tandrengöring, instruktion i tandborsteteknik och i approximal rengöring. Ingen tandborstning på två utvalda tandytor under studiens gång. Testgrupp 1 (n= 20) fick tuggummi med L. reuteri (LR-1), Testgrupp 2 (n= 20) fick tuggummi med L. reuteri (LR-2) och Kontrollgrupp (n=18) fick placebotuggummi. Tuggummin togs morgon och kväll efter tandborstning i 2 veckor. Baseline: tandborstinstruktion. Testgrupp A/P (n=13) fick tuggummi med L. Reuteri: ATCC 55730 och ett placebotuggummi. Testgrupp A/A (n=13) fick tuggummi med två probiotiska formuleringar L. reuteri ATCC 55730 och L. reuteri ATCC PTA 5289. Kontrolgupp P/P (n=12) fick två placebotuggummin. Tuggummin togs två gånger per dag morgon och kväll, minst 1 timme efter senaste måltid i 2 veckor. Baseline: ingen mekanisk parodontal behandling. Testgruppen fick en probiotisk dryck innehållande L. casei shirota som togs en gång per dag, kontrollgruppen fick inte någon placebodryck. Vecka 8: alla deltagare avbröt munhygienen i hela bettet i 4 dagar eftersom studien var en experimentell gingivitstudie. PI reduktion GI reduktion BoP reduktion mängd gingival vätska reduktion p<0.05 inom testgrupp 1 vid jämfört med baseline p<0.01 inom testgrupp 2 vid jämfört med baseline p<0.0001 i testgrupp 1 jämfört med kontrollgrupp vid NS i testgrupp 2 jämfört med kontrollgrupp vid - - p<0.05 inom testgrupp A/A och inom testgrupp A/P efter 2 veckor jämfört med baseline p=0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid patogena bakterier reduktion - - - - p<0.05 inom testgrupp A/A vecka 2 jämfört med baseline p<0.05 inom testgrupp A/P vecka 2 och vecka 4 jämfört med baseline inflammatoriska mediatorer reduktion - p<0.05 för TNF- -α vecka 1, för IL-8 vecka 2, för IL-6 vecka 4 inom testgrupp A/A jämfört med baseline - - - - p=0.016 för MMP-3 vecka 8 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp och NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p<0.001 för PMN-elastas vecka 8 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp och NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid Slawik et al. 2011 n=28 4 veckor Baseline: supragingival rengöring i hela bettet, tandkräm utan fluor att använda på övriga tänderna som inte ingick undersökningen. Testgruppen fick en probiotisk mjölkdryck med Lactobacillus casei shirota dagligen i 4 veckor, medan kontrollgruppen inte fick någon placebo dryck. NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p=0.005 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p=0.005 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p=0.014 för MPO i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid - - 11

Författare, antal deltagare och studiens längd Typ av parodontal behandling, probiotisk eller placebo formulering Vecka 2: alla deltagare avbröt munhygienen på 6 tänder på högra sidan av överkäke under 2 veckor eftersom studien var en experimentell gingivitstudie. Professionell tandrengöring och fluorbehandling gjordes efter studiens avslut. PI reduktion GI reduktion BoP reduktion mängd gingival vätska reduktion patogena bakterier reduktion inflammatoriska mediatorer reduktion Iniesta et al. 2012 n=40 8 veckor Professionell tandrengöring, munhygieninstruktion 4 veckor innan studiens start, det vill säga innan baseline. Baseline: testgruppen fick sugtabletter innehållande L. Reuteri, kontrollgruppen fick placebo sugtabletter som skulle tas dagligen i 4 veckor. NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid - - p=0.021 för totalantal anaeroba bakterier vecka 4 i saliven hos testgrupp jämfört med kontrollgrupp p=0.030 för Pi vecka 8 i saliven hos testgruppen jämfört med kontrollgrupp; - Hallström et al. 2013 n=18 3 veckor Baseline: professionell tandrengöring och administrering av probiotiska sugtabletter med två olika L. reuteri formuleringar: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289 till testgruppen, medan kontrollgruppen fick placebo sugtabletter. Sugtabletterna togs två gånger per dag morgon och kväll i 3 veckor. Deltagarna uppmanades att avbryta munhygienen på buckala ytan av första molaren i 3 veckor eftersom studien var en experimentell gingivitstudie. Vecka 3: Efter fick patienterna professionell tandrengöring. NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid NS inom testgrupp vid jämfört med baseline p=0.008 för Pg vecka 4 i subgingival plack hos testgrupp jämfört med kontrollgrupp. NS i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid P<0.05; NS-ej signifikant; - ingick inte i undersökning Aggregatibacter actinomycetemcomitans- Aa, Porphyromonas gingivalis- Pg, Prevotella intermedia- Pi, Treponema denticola- Td, Interleukin 6 IL-6, interleukin 8 -IL-8, matrixmetalloproteas 3-MMP-3, macrophage inflammatory protein 1 beta- MIP 1-β, myeloperoxidase MPO, PolyMorfoNukleärelastas- PMN-elastas, tumörnekrosfaktor alfa- TNF- α. p<0.05 för IL-8 och MIP1-β inom test och kontrollgrupp jämfört med baseline vid 12

Probiotikas effekter på kronisk parodontit I litteraturstudien fanns det en studie som undersökte effekten av endast L. reuteri (Vicario et a. 2013) och en studie som undersökte probiotika L. reuteri i kombination med mekanisk parodontal behandling såsom munhygieninstruktion, professionell tandrengöring och depurationsbehandling vid kronisk parodontit (Vivekananda et al. 2010). Tabell 3 redogör för resultaten på kliniska och mikrobiologiska registreringar: reduktion av plack (PI), reduktion av gingival index (GI), reduktion av blödning (BoP), fästevinst (CAL), reduktion av fickdjup (PD), reduktion av patogena bakterier. Se Tabell 3. Reduktion av plackindex (PI) Två studier påvisade signifikant reduktion av plackindex. Vivekananda et al. (2010) rapporterade reduktion av plackindex i testgrupp (p<0.001) jämfört med kontrollgruppen efter parodontal behandling med L. reuteri Prodentis i kombination med munhygieninstruktion och depurationsbehandling. I en annan studie av Vicario et al. (2013) i vilken endast tillskott av L. reuteri Prodentis användes var plackindex betydligt lägre (p=0.009) inom testgruppen jämfört med baseline vid. Se Tabell 3. Reduktion av gingival index (GI) En studie påvisade signifikant reduktion av gingival index. Vivekananda et al (2010) rapporterade en reduktion av gingival index på i testgruppen (p<0.001) som fick munhygienkontroll och depurationsbehandling i kombination med L. reuteri vid. Se Tabell 3. Reduktion av blödning vid sondering (BoP) Två studier konstaterade en signifikant reduktion av blödning vid sondering. Vivekananda et al. (2010) rapporterade en reduktion av blödning vid sondering hos testgruppen (p<0.001) jämfört med kontrollgrupp vid. Vicario visade en signifikant reduktion av BoP inom testgruppen (p=0.005) jämfört med baseline vid. I studien av Vivekananda et al. (2010) kombinerades probiotika L. reuteri Prodentis med munhygieninstruktion och depurationsbehandling, medan i studien av Vicario et al. (2013) bestod behandlingen enbart av tillskott med L. reuteri prodentis. Se Tabell 3. 13

Fästevinst (CAL) En studier redovisade statistiskt signifikant fästevinst. Vivekananda et al. (2010) som behandlade med L. reuteri i kombination med munhygieninstruktion och depuration visade en signifikant CAL vinst p<0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid. Se Tabell 3. Reduktion av fickdjup (PD) I samtliga två vetenskapliga artiklar som berörde behandling av kronisk parodontit redovisades en signifikant reduktion av fickdjupen. Enligt Vivekananda et al. (2010) erhölls bäst resultat vid kombinationsbehandling med munhygieninstruktion, depuration och L. reuteri Prodentis, oavsett fickdjup (p<0.001). Även Vicario et al. (2013) som använde tillskott av L. reuteri Prodentis som enda behandling visade en fickdjupreducering vid 4-5 mm fickor (p=0.022), samt vid fickor 6 mm (p=0.012) inom testgruppen jämfört med baseline vid. Se Tabell 3. Reduktion av patogena bakterier En studier redovisade statistiskt signifikant reduktion av patogena bakterier. Vivekananda et al. (2010) visade en statistiskt signifikant reduktion av de patogena bakterierna Aggregatibacter actinomycetemcomitans, Porphyromonas gingivalis (p<0.005) och en statistiskt signifikant reduktion av Prevotella intermedia (p<0.05) vid de kvadranterna som behandlades med L. reuteri Prodentis i kombination med munhygieninstruktion och depurationsbehandling vid. Se Tabell 3. 14

Tabell 3. Signifikant skillnad i variabler hos testgruppen och kontrollgruppen eller mellan grupperna i kliniska studier på kronisk parodontit Författare Författare, antal deltagare och studiens längd Typ av parodontal behandling, probiotisk eller placebo formulering PI reduktion GI reduktion BoP reduktion CAL vinst PD reduktion mängd gingival vätska reduktion patogena bakterier reduktion Vivekananda et al. 2010 n=30 6 veckor Baseline: munhygieninstruktion, tandborste, tandkräm. Depurationsbehandling endast i två kvadranter, medan de resterande två kvadranter lämnades obehandlade. Vecka 3: testgruppen fick sugtabletter innehållande L. reuteri Prodentis medan kontrollgruppen fick placebo sugtabletter. Sugtabletterna togs morgon och kväll i 3 veckor. p<0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p<0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p<0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p<0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p<0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p<0.001 i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid p<0.005 för Aa, p<0.005 för Pg och p<0.05 för Pi i testgrupp jämfört med kontrollgrupp vid Vicario et al. 2013 n=19 4 veckor Baseline: ingen professionell tandrengöring eller munhygieninstruktion vare sig i början eller under studiens gång. Testgruppen fick sugtabletter innehållande L. reuteri Prodentis, medan placebogruppen fick placebo sugtabletter. Sugtabletterna togs en gång per dag i 4 veckor. p=0.009 inom testgruppen jämfört med baseline vid - p=0.005 inom testgruppen jämfört med baseline vid - p=0.022 i fickor på 4-5 mm, p=0.012 i fickor på 6 mm inom testgruppen jämfört med baseline vid - - P<0.05; NS-ej signifikant; - ingick inte i undersökning; Aggregatibacter actinomycetemcomitans-aa, Porphyromonas gingivalis-pg, Prevotella intermedia-pi 15

DISKUSSION Metoddiskussion Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och denna ansåg vara en användbar metod för att få en översikt inom forskningsområdet (Forsberg & Wengström 2008). Denna metod bedömdes vara bäst lämpad för att besvara studiens syfte och för att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar, som i sin tur kan påverka den orala hälsan. Detta kan ses som en styrka, eftersom en allmän litteraturstudie bygger på att redogöra för och utvärdera utvalda studier inom ett specifikt område (Forsberg & Wengström 2008). Endast databasen PubMed valdes för att den innehåller ett stort antal vetenskapliga artiklar inom biomedicin, hälsovetenskap, omvårdnad och odontologi. Litteraturstudien kan ha gått miste om viktig data då endast en databas användes och insamlingsdata kunde ha blivit större om flera databaser hade använts. Sökningen gjordes i databasen PubMed med tolv olika sökord vilket resulterade i likadant sökresultat som visades vid de olika sökningarna. Sökningen probiotic AND periodontal disease gav flest sökträffar för att besvara syftet jämfört med de andrasökningarna och innehöll de flesta av de artiklar som kunde vara intressanta för litteraturstudien. Den manuella sökningen av referenslistorna i de vetenskapliga artiklarna gav likadant sökresultat med samma artiklar, vilket tyder på att litteratursökningarna ansågs vara tillräckliga. Vid uteslutande av något sökord hade sökningen inte blivit tillräckligt relevant. Språket begränsades till vetenskapliga artiklar på engelska. Bortfall av relevant kunskap inom området kan ha inträffat då endast vetenskapliga artiklar skrivna på engelska inkluderades. Det var planerat att ha årtalsbegränsning 2010-2015 eftersom forskning som är äldre än 3-5 år inte anses vara helt aktuell (Forsberg & Wengström 2008). Den i förväg bestämda årtalsbegränsningen kan ha varit en svaghet för litteraturstudien och kan ha påverkat det redovisade resultatet, eftersom det gav en begränsad mängd artiklar. Därför utökades årtalsbegränsningen till årtalen 2005-2015. Anledning till att ett fåtal vetenskapliga artiklar hittades kan bero på att forskning avseende probiotika och parodontala sjukdomar är begränsad och fortfarande befinner sig i sin linda. 16

I några av de vetenskapliga artiklarna påträffades även artiklar som berörde behandling med probiotika i kombination med andra behandlingsmetoder än mekanisk behandling innefattande munhygieninstruktion, professionell tandrengöring och/eller depurationsbehandling. Exempel på detta kunde vara kemisk plackborttagning med klorhexidin. Hade andra former än mekanisk parodontal behandling använts kunde detta möjligen ha gett litteraturstudien fler antal vetenskapliga artiklar som kunde ha inkluderats. Syftet hade i så fall fått ändrats till att även innehålla studier av människor som har fått parodontal behandling med tillägg av kemisk plackkontroll. Något som däremot kan ses som en styrka i litteraturstudien var att alla inkluderade artiklar, förutom Staab et al. (2009) och Slawik et al. (2011), redogjorde för kliniska studier kontrollerade mot placebo. Denna metod ansågs vara lämplig för att undersöka probiotikas effekt på den orala hälsan eftersom den redogör för jämförelser mellan testgruppen och kontrollgruppen vid kliniska förhållanden, vilket underlätta förståelse av resultaten. Det hade möjligtvis varit enklare att sammanställa och fått ett mer enat resultat i litteraturstudien kring probiotikas effekter vid behandling av parodontala sjukdomar om det funnits inklusionskriterier som medförde att de inkluderade artiklarna hade studerat samma intag och formulering av probiotika, dock hade antalet artiklar reducerats. Resultatdiskussion Parodontal behandling bestående av enbart probiotika eller probiotika i kombination med mekanisk behandling gav positiva effekter på parodontala kliniska parametrar och på mikrobiologisk nivå. Alla de åtta vetenskapliga artiklarna redovisade statistiskt signifikant skillnad gällande behandlingsresultat hos någon eller några av de variabler som studerades. I fyra av de åtta studierna (Twetman et al. 2009, Vivekananda et al. 2010, Iniesta et al. 2012, Vicario et al. 2013) antog författarna att den betydligt förbättrade munhygienen påverkade det kliniska resultatet av behandlingen i båda grupperna, tack vare munhygieninstruktion eller som en konsekvens av kontakten mellan vårdgivare och patient, samt deltagande i den kliniska studien. Artiklarna i litteraturstudien som undersökte huruvida olika probiotiska formuleringar har effekt vid behandling av gingivit visade att inflammatoriska mediatorer minskade signifikant (Twetman et al. 2009, Staab et al. 2009, Hallström et al. 2013). Dessa resultat stämmer överens 17

med andra in vitro studier som framhäver att probiotikas effekter skulle kunna bero på att L. Reuteri producerar de antimikrobiella substanserna reuterin och reutericyclin som minskar inflammationsprocessen (Jones & Versalovic 2009, Teanpaisan et al. 2011, Cherian et al. 2014, Baca-Castañón et al. 2015). Dessa in vitro studier bör tolkas med viss försiktighet, eftersom probiotiska effekter undersöktes under kontrollerade former nämligen i laboratoriestudier. Studiernas resultat dokumenterar, trots allt, interaktionen mellan probiotiska bakterier och den dentala biofilmen och ger viktig information som kan bli användbar för att förklara probiotikas påverkan på kliniska parodontala parametrar. De flesta studierna i litteraturstudien använde sig av L. Reuteri, med undantag av två studier som använde L. casei (Staab et al. 2009, Slawik et al. 2011). Även L. casei har visat antimikrobiella effekter mot patogena bakterier i en in vitro studie (Kõll Klais et al. 2005, Sutula et al. 2013). När probiotikas effekter på mängd gingival vätska och blödningsindex (BoP) undersöktes vid behandling av gingivit påvisades (Twetman et al. 2009, Slawik et al. 2011) en statistiskt signifikant minskning inom testgruppen jämfört med baseline, respektive i testgruppen jämfört med kontrollgruppen vid. Hallström et al. (2013) visade dock ingen statistiskt signifikant reduktion av mängd gingival vätska eller blödningsindex i testgruppen jämfört med kontrollgruppen vid. Detta kan troligtvis förklaras genom att Hallström et al. (2013) undersökte patienter i en genomsnittlig ålder av 38 år, medan Twetman et al. 2009 och Slawik et al. 2011 undersökte patienter i en genomsnittlig ålder av ålder 24 år. Iniesta et al.( 2012) fann att mekanisk behandling i kombination med L. reuteri bidrog till en minskning av antal patogena bakterier i saliven och i subgingivalt plack hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen. Andra studier tyder på att probiotika har en antibakteriell effekt på patogena bakterier (Mayanagi et al. 2009, Szkaradkiewicz et al. 2014). Probiotikas hämmande effekt på patogena bakterier visade dock ingen statistiskt signifikant skillnad gällande parodontala kliniska parametrar hos testgruppen i denna litteraturstudie. Resultatet kan förmodligen kopplas till att patienterna i studien var unga tandläkarstuderande med optimal munhygien. Tre artiklar som ingick i litteraturstudie var experimentella gingivitstudier (Staab et al. 2009, Slawik et al. 2011, Hallström et al. 2013). Avsikten med studierna har varit att studera probiotikas inverkan dels under kliniskt friska förhållanden men även vid experimentellt framkallad gingivit, vilken kan ses som en styrka. En välgjord randomiserad kontrollerad studie 18

som redogör för jämförelser mellan testgruppen, kontrollgruppen och en experimentgrupp, anses ha högre kvalitet, enligt Willman et al. (2011) jämfört med studier som använder sig av andra undersökningsmetoder, till exempel kontrollerade kliniska studier eller icke-kliniska studier. Samtliga artiklar i litteraturstudien som studerade probiotikas effekt vid behandling av kronisk parodontit redovisade statistiskt signifikant skillnad gällande reduktion av plack index, blödningsindex och fickdjupsreduktion (Vivekananda et al. 2010, Vicario et al. 2013). Resultaten av dessa två studier styrker tidigare forskningsresultat inom probiotikas effekter vid behandling av kronisk parodontit (Shimauchi et al. 2008, Mayanagi et al. 2009, Teughels et al. 2013). Även om studien av Vicario et al. (2013) redovisar positiva effekter på kliniska parodontala parameterar efter intag av endast L. reuteri utan mekanisk parodontal behandling, så får man inte glömma att depuration anses vara den optimala och fortfarande rekommenderade behandlingen för att minska bakteriell infektion och inflammation i tandköttsfickorna enligt Nationella Riktlinjer (Socialstyrelsen 2011). Studiens längd är dessutom ganska kort, det vill säga 4 veckor, för att fullt utforska behandlingsresultatet. Studier med kortare tid kan anses vara bristande eftersom tidigare studie visat att de flesta patologiska fickor läkt 4-5 månader efter avslutad behandling (Badersten et al. 1984). Samtliga artiklar som undersökte probiotikas effekt vid behandling av kronisk parodontit använde sig av olika metoder för insamling av data. Vivekananda et al. (2010) registrerade fästeförlust enligt Community Periodontal Index, medan Vicario et al. (2013) varken registrerade eller undersökte fästeförlusten. Om båda studierna hade undersökt och registrerat parodontala parametrar med samma metod hade jämförelser mellan studier lättare kunnat göras. Inklussionskriterierna i dessa två studier, för båda grupperna, var att patienterna hade kliniska och röntgenologiska fynd på mild eller moderat parodontit och att patienterna var friska (Armitage 2004). Behandling med probotika vid avancerade parodontala sjukdomar har inte undersökts alls. Patientgrupperna i studierna som undersökte effekten av L. reuteri vid kronisk parodontit var inte matchade avseende ålder. I studien av Vivekananda et al.(2010) inkluderades patienter i genomsnittlig ålder av 41.4 år, medan Vicario et al. 2010 undersökte patienter i genomsnittlig 19

ålder av ålder 58. 0 år i testgruppen och i kontrollgruppen genomsnittlig ålder 53.8 år. Förekomsten och omfattningen av parodontala sjukdomar ökar med åldern (Holm Pedersen et al. 2006). Åldersskillnaderna kan medföra att studiens resultat är mindre tillförlitligt, eftersom omfattning av parodontala sjukdomar kan påverkas av olika faktorer, till exempel medicinering, systemiska sjukdomar och motorik (Özçaka et al. 2014). Det finns också geografiska aspekter som kan vara viktiga för resultatet i litteraturstudien. Studierna utfördes i olika länder: Sverige (Krasse et al. 2006, Hallström et al. 2013), Danmark (Twetman et al. 2009), Tyskland (Staab et al. 2009, Slawik et al. 2011), Spanien (Iniesta et al. 2012, Vicario et al. 2013) och Indien (Vivekananda et al. 2013). Litteraturstudien visar att probiotisk behandling hade goda effekter på patienter från olika länder, trots att de kan ha olika kostmönster (Merchant et al. 2006, Van der Velden et al. 2011). Denna litteraturstudie visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och minskat blödningsindex (BoP), medan behandling vid kronisk parodontit med probiotika i kombination med mekanisk behandling visade positiva effekter på reduktion av plackindex, blödningsindex och fickdjupreduktion. Patienterna bör informeras om att behandling med probiotika kan ha viss tilläggseffekt vid behandling av parodontala sjukdomar. De bör dock inte lägga så stort förtroende till probiotika att de väljer bort mekanisk parodontal behandling. SLUTSATS Probiotika i kombination med mekanisk parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat. Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation. Det finns ett fåtal vetenskapliga artiklar om probiotikas effekter vid behandling av parodontala sjukdomar. Det krävs mer forskning inom detta område. 20

REFERENSER Abusleme L, Dupuy A K, Dutzan N, Silva N, Burleson J A, Strausbaugh L D, Gamonal J, Diaz P I (2013). The subgingival microbiome in health and periodontitis and its relationship with community biomass and inflammation. The ISME journal 7(5), s. 1016-1025. Armitage G C (2004). Periodontal diagnoses and classification of periodontal diseases. Periodontology 2000 34(1), s. 9-21. Avadhani A, Miley H (2011). Probiotics for prevention of antibiotic associated diarrhea and Clostridium difficile associated disease in hospitalized adults A meta analysis. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners 23(6), s. 269-274. Axelsson P, Nystroem B, Lindhe J (2004). The long-term effect of a plaque control program on tooth mortality, caries and periodontal disease in adults. Results after 30 years of maintenance. Journal of Clinical Periodontology 31(9), s. 749-757. Baca-Castañón M L, De la Garza-Ramos M A, Alcázar-Pizaña A G, Grondin Y, Coronado- Mendoza A, Sánchez-Najera RI, Cárdenas-Estrada E, Medina-De la Garza CE Escamilla- García E (2015). Antimicrobial Effect of Lactobacillus reuteri on Cariogenic Bacteria Streptococcus gordonii, Streptococcus mutans, and Periodontal Diseases Actinomyces naeslundii and Tannerella forsythia. Probiotics and Antimicrobial Proteins 7(1), s. 1-8. Badersten A, Nilveus R, Egelberg J (1984). Effect of nonsurgical periodontal therapy. II. Severely advanced periodontitis. Journal of Clinical Periodontology 11(1), s. 63. Bermudez-Brito M, Plaza-Daz J, Muoz-Quezada S, Gmez-Llorente C, Gil A (2012). Probiotic Mechanisms of Action. Annals of Nutrition and Metabolism 61(2), s. 160-174. Buydens P, Debeuckelaere S (1996). Efficacy of SF 68 in the treatment of acute diarrhea. A placebo-controlled trial. Scandinavian Journal of Gastroenterology 31(9), s. 887. Cherian P T, Wu X, Maddox M M, Singh A P, Lee R E, Hurdle J G (2014). Chemical modulation of the biological activity of reutericyclin: a membrane-active antibiotic from Lactobacillus reuteri. Scientific Reports 4, s. 4721. Cremonini F, Di Caro S, Nista E C, Bartolozzi F, Capelli G, Gasbarrini G, Gasbarrini A (2002). Meta-analysis: the effect of probiotic administration on antibiotic-associated diarrhoea. Alimentary Pharmacology & Therapeutics (16)8, s. 1461-1467. 21

Darveau R P (2010). Periodontitis: a polymicrobial disruption of host homeostasis. Nature Reviews. Microbiology 8(7), s. 481. de Vrese M, Schrezenmeir J (2008). Probiotics, prebiotics, and synbiotics. Advances in Biochemical Engineering/Biotechnology 111, s. 1. Delatola C, Adonogianaki E, Ioannidou E (2014). Non-surgical and supportive periodontal therapy: predictors of compliance. Journal of Clinical Periodontology 41(8), s. 791-796. Escribano M, Herrera D, Morante S, Teughels W, Quirynen M, Sanz M (2010). Efficacy of a low-concentration chlorhexidine mouth rinse in non-compliant periodontitis patients attending a supportive periodontal care programme: a randomized clinical trial. Journal of Clinical Periodontology 37(3), s. 266-275. Felley C P, Corthesy-Theulaz I, Rivero J L B, Sipponen P, Kaufmann M, Bauerfeind P, Wiesel P H, Brassart D, Pfeifer A, Blum A L, Michetti P (2001). Favourable effect of an acidified milk (LC-1) on Helicobacter pylori gastritis in man. European Journal of Gastroenterology & Hepatology 13(1), s. 25 29. Food and Agriculture Organization World Health Organization (2001). Report on Joint FAOWHO Expert Consultation on Evaluation of Health and Nutritional Properties of Probiotics in Food including Powder Milk with Live Lactic Acid Bacteria. (Elektronisk). Tillgänglig: ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/meeting/009/y6398e.pdf. (Läst 2015-05-01). Forsberg C, Wengström Y (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Griffen A L, Beall C J, Campbell J H, Firestone N D, Kumar P S, Yang Z K, Podar M, Leys E J (2012). Distinct and complex bacterial profiles in human periodontitis and health revealed by 16S pyrosequencing. The ISME Journal 6(6), s. 1176-1185. Hallström H, Lindgren S, Yucel-Lindberg T, Dahlén G, Renvert S, Twetman S ( 2013). Effect of probiotic lozenges on inflammatory reactions and oral biofilm during experimental gingivitis. Acta Odontologica Scandinavica 71(3-4), s. 828. Hawrelak J A, Whitten D L, Myers S P (2005). Is Lactobacillus rhamnosus GG effective in preventing the onset of antibiotic-associated diarrhoea: a systematic review. Digestion (72)1, s. 51-56. 22

Holm Pedersen P, Russell S L, Avlund K, Viitanen M, Winblad B, Katz R V (2006). Periodontal disease in the oldest old living in Kungsholmen, Sweden: findings from the KEOHS project. Journal of Clinical Periodontology 33(6), s. 376-384. Hugoson A, Koch G, Johansson S (red.) (2003). Konsensuskonferens Oral Hälsa. Stockholm: Gothia, s. 140-141. Hugoson A, Sjödin B, Norderyd O (2008). Trends over 30 years, 1973-2003, in the prevalence and severity of periodontal disease. Journal of Clinical Periodontology 35(5), s. 405-414. Hung H& Douglass C W (2002). Meta analysis of the effect of scaling and root planing, surgical treatment and antibiotic therapies on periodontal probing depth and attachment loss. Journal of Clinical Periodontology 29(11), s. 975-986. Igic M, Kesic L, Lekovic V, Apostolovic M, Mihailovic D, Kostadinovic L, Milasin J (2012). Chronic gingivitis: the prevalence of periodontopathogens and therapy efficiency. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases: Official Publication of the European Society of Clinical Microbiology 31(8), s. 1911-1915. Iniesta M, Herrera D, Montero E, Zurbriggen M, Matos A R, Marín MJ, Sánchez Beltrán M C, Llama Palacio A, Sanz M (2012). Probiotic effects of orally administered Lactobacillus reuteri containing tablets on the subgingival and salivary microbiota in patients with gingivitis. A randomized clinical trial. Journal of Clinical Periodontology 39(8), s. 736-744. Ishikawa H, Akedo I, Umesaki Y, Tanaka R, Imaoka A, Otani T (2003). Randomized controlled trial of the effect of Bifidobacteria-fermented milk on ulcerative colitis. Journal of the American College of Nutrition 22(1), s. 56 63. Ismail F B, Ismail G, Dumitriu A S, Baston C, Berbecar V, Jurubita R, Andronesi A, Dumitriu H T, Sinescu I (2015). Identification of Subgingival Periodontal Pathogens and Association with the Severity of Periodontitis in Patients with Chronic Kidney Diseases: A Cross-Sectional Study. BioMed Research International 2015, s. 1-7. Jin L J, Leung W K, Corbet E F, Söder B (2002). Relationship of changes in interleukin-8 levels and granulocyte elastase activity in gingival crevicular fluid to subgingival periodontopathogens following non-surgical periodontal therapy in subjects with chronic periodontitis. Journal of Clinical Periodontology 29(7), s. 604. 23

Jones S E, Versalovic J (2009). Probiotic Lactobacillus reuteri biofilms produce antimicrobial and anti-inflammatory factors. BMC Microbiology 9(1), s. 35-35. Kim J J, Kim C J, Camargo P M (2013). Salivary biomarkers in the diagnosis of periodontal diseases. Journal of the California Dental Association 41(2), s. 119-124. Kõll Klais P, Mändar R, Leibur E, Marcotte H, Hammarström L, Mikelsaar M (2005). Oral lactobacilli in chronic periodontitis and periodontal health: species composition and antimicrobial activity. Oral Microbiology and Immunology 20(6), s. 354-361. Krasse P, Carlsson B, Dahl C, Paulsson A, Nilsson A, Sinkiewicz G (2006). Decreased gum bleeding and reduced gingivitis by the probiotic Lactobacillus reuteri. Swedish Dental Journal 30(2), s. 55. Lang N P, Schätzle M A, Löe H (2009). Gingivitis as a risk factor in periodontal disease. Journal of Clinical Periodontology 36(10), s. 3-8. Lee S, Kim Y (2014). A comparative study of the effect of probiotics on cariogenic biofilm model for preventing dental caries. Archives of Microbiology 196(8), s. 601-609. Lindhe J, Nyman S (1975). The effect of plaque control and surgical pocket elimination on the establishment and maintenance of periodontal health. A longitudinal study of periodontal therapy in cases of advanced disease. Journal of Clinical Periodontology 2(2), s. 67-79. Lindhe J, Ranney R, Lamster I (1999). Consensus report: Chronic periodontitis. Annals of Periodontology, 4(1), s. 38. Löe H (1967). The gingival index, plaque index and the retention index system. Journal of Periodontology 38(6), s. 610. Majamaa H, Isolauri E, Saxelin M, Vesikari T (1995). Lactic acid bacteria in the treatment of acute rotavirus gastroenteritis. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition (20)3, s. 333. Matesanz-Pérez P, García-Gargallo M, Figuero E, Bascones-Martínez A, Sanz, Herrera (2013). A systematic review on the effects of local antimicrobials as adjuncts to subgingival debridement, compared with subgingival debridement alone, in the treatment of chronic periodontitis. Journal of Clinical Periodontology 40(3), s. 227-241. 24

Mayanagi G, Kimura M, Nakaya S, Hirata H, Sakamoto M, Benno Y, Shimauchi H (2009). Probiotic effects of orally administered Lactobacillus salivarius WB21-containing tablets on periodontopathic bacteria: a double-blinded, placebo-controlled, randomized clinical trial. Journal of Clinical Periodontology 36(6), s. 506. Merchant A T, Pitiphat W, Franz M, Joshipura K J (2006). Whole-grain and fiber intakes and periodontitis risk in men. The American Journal of Clinical Nutrition 83(6), s. 1395. Mörmann M, Thederan M, Nackchbandi I, Giese T, Wagner C, Hänsch G M (2008). Lipopolysaccharides (LPS) induce the differentiation of human monocytes to osteoclasts in a tumour necrosis factor (TNF) α-dependent manner: A link between infection and pathological bone resorption. Molecular Immunology 45(12), s. 3330-3337. Nyman S, Lindhe J, Rosling B (1977). Periodontal surgery in plaque-infected dentitions. Journal of Clininical Periodontology 4, s 240 249. Ogawa T, Hashikawa S, Asai Y, Sakamoto H, Yasuda K, Makimura Y (2006). A new synbiotic, Lactobacillus casei subsp casei together with dextran, reduces murine and human allergic reaction. Fems Immunology and Medical Microbiology (46), 400 409. Parameter on Periodontal Maintenance (2000). Journal of Periodontology 71 (5-s), s. 849-850. Pihlstrom B L (2001). Periodontal risk assessment, diagnosis and treatment planning. Periodontology 2000 25(1), s. 37-58. Sanders M E (2008). Probiotics: Definition, Sources, Selection, and Uses. Clinical Infectious Diseases 46 (S2), s. S58-S61. Shimauchi H, Mayanagi G, Nakaya S, Minamibuchi M, Ito Y, Yamaki K, Hirata H (2008). Improvement of periodontal condition by probiotics with Lactobacillus salivarius WB21: a randomized, double blind, placebo controlled study. Journal of Clinical Periodontology 35(10), s. 897-905. Slawik S, Staufenbiel I, Schilke R, Nicksch S, Weinspach K, Stiesch M, Eberhard J (2011). Probiotics affect the clinical inflammatory parameters of experimental gingivitis in humans. European Journal of Clinical Nutrition 65(7), s. 857-863. Socialstyrelsen (2007). Utvidgad kompetens för tandhygienister förutsättningar för en försöksverksamhet. (Elektronisk). Tillgänglig:www.socialstyrelsen.se/. (Läst 2015-05-04). 25

Socialstyrelsen (2011). Nationella Riktlinjer för vuxen tandvård (Elektronisk). Tillgänglig:www.socialstyrelsen.se/. (Läst 2015-04-14). Staab B, Eick S, Knoefler G, Jentsch H (2009). The influence of a probiotic milk drink on the development of gingivitis: a pilot study. Journal of Clinical Periodontology 36(10), s. 850-856. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU (2004). Kronisk parodontit: prevention, diagnostik och behandling: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Stensson M, Koch G, Coric S, Abrahamsson T R, Jenmalm M C, Birkhed D, Wendt L K (2014). Oral Administration of Lactobacillus reuteri during the First Year of Life Reduces Caries Prevalence in the Primary Dentition at 9 Years of Age", Caries Research 48(2), s. 111. Sutula J, Coulthwaite L A, Thomas L V, Verran J (2013). The effect of a commercial probiotic drink containing Lactobacillus casei strain shirota on oral health in healthy dentate people. Microbial Ecology in Health and Disease 24, s. 1-12. Szkaradkiewicz A K, Stopa J, Karpiński T M (2014). Effect of Oral Administration Involving a Probiotic Strain of Lactobacillus reuteri on Pro-Inflammatory Cytokine Response in Patients with Chronic Periodontitis. Archivum Immunologiae et Therapiae Experimentalis 62(6), s. 495-500. Teanpaisan R, Piwat S, Dahlén G (2011). Inhibitory effect of oral Lactobacillus against oral pathogens. Letters in Applied Microbiology 53(4), s. 452-459. Teughels W, Durukan A, Ozcelik O, Pauwels M, Quirynen M, Haytac M C (2013). Clinical and microbiological effects of Lactobacillus reuteri probiotics in the treatment of chronic periodontitis: a randomized placebo controlled study. Journal of Clinical Periodontology 40(11), s. 1025-1035. Twetman S, Derawi B, Keller M, Ekstrand K, Yucel-Lindberg T, Stecksén-Blicks C (2009). Short-term effect of chewing gums containing probiotic Lactobacillus reuterion the levels of inflammatory mediators in gingival crevicular fluid. Acta Odontologica Scandinavica 67(1), s. 19-24. Van der Velden U, Kuzmanova D, Chapple I L C (2011). Micronutritional approaches to periodontal therapy. Journal of Clinical Periodontology 38, s. 142-158. 26

Vicario M, Santos A, Violant D, Nart J, Giner L (2012). Clinical changes in periodontal subjects with the probiotic Lactobacillus reuteri Prodentis: a preliminary randomized clinical trial. Acta Odontologica Scandinavica 71(3-4), s. 813. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Studentlitteratur. Lund. Vivekananda M, R, Vandana K L, Bhat K G (2010). Effect of the probiotic Lactobacilli reuteri (Prodentis) in the management of periodontal disease: a preliminary randomized clinical trial. Journal of Oral Microbiology 2, s. 1-9. World Health Organization (2012). Oral health. (Elektronisk). Tillgänglig: www.who.int/. (Läst 2015-01-09). Yeoh N, Burton J P, Suppiah P, Reid G, Stebbings S (2013). The Role of the Microbiome in Rheumatic Diseases. Current Rheumatology Reports (15)3, s. 1. Özçaka Ö, Becerik S, Bıçakcı N, Kiyak A H (2014). Periodontal disease and systemic diseases in an older population. Archives of Gerontology and Geriatrics 59(2), s. 474. 27

BILAGA 1: Sökschema för datorbaserad litteratursökning och manuell sökning Datum Databas 20150316 Sökord Begränsning i sökning Antal sökträffar i databas probiotic AND periodontal disease Artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren, det vill säga mellan 2005 och 2015, att de skulle vara skrivna på engelska, att de skulle handla om studier utförda på människor. 46 sökträffar Motiv till exkludering av artiklar utifrån titel och abstract inte relevanta till syftet (n= 17) reviewartiklar (n=21) rapporter (n=1) Antal artiklar som läses i fulltext 7 7 Antal artiklar som inkluderas i studien 20150322 manuell sökning Referenslistorna av de åtta inkluderade artiklar granskades manuellt genom läsning av titeln. 6 sökträffar inte relevanta till syftet (n=5) 1 8

BILAGA 2: Artikelöversikt Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Krasse et al. 2006 Sverige Decreased gum bleeding and reduced gingivitis by the probiotic Lactobacillus Reuteri Utvärdera huruvida probiotika L. reuteri har effekt vid behandling av gingivit samt om den påverkar plack och det naturligt förekommande Lactobacill beståndet i den orala miljön. 58 patienter i genomsnittlig ålder av 55.9 år med moderat till grav gingivit deltog i studien och delades in i tre grupper: testgrupp 1 (n= 20) fick tuggtabletter med L. reuteri (LR-1), testgrupp 2 (n= 20) fick tuggummi med L. reuteri (LR-2) och kontrollgrupp (n=18) fick placebotuggummi. Inga av deltagarna fick använda antibiotika under studiens gång. Patienterna skulle ha god hälsa och inte deltagit i någon studie under de senaste 4 veckorna. Randomiserad placebokontrollerad double blind studie som varade i 2 veckor. Baseline: klinisk undersökning med registrering av GI och PI på två tandytor på varje patient, samt salivprovtagning från utvalda ytor. Professionell tandrengöring, instruktion i tandborsteteknik och i approximal rengöring. Patienterna blev ombedda att inte borsta de två tandytorna under studiens gång. Testgrupperna fick tuggummi med två olika L. reuteri formuleringar: LR-1och LR-2, medan kontrollgruppen fick placebo tuggummi. Tuggummi togs två gånger per dag morgon och kväll, efter tandborstning under 2 veckor. Vecka 2: nya kliniska registreringar och nytt salivprov. Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline och vecka 2. GI reducerades markant i testgrupp 1 (p<0.0001) vid jämfört med kontrollgruppen. Det fanns inte någon signifikant skillnad gällande GI reduktion mellan testgrupp 2 och kontrollgruppen vid. Statisktiskt signifikat reduktion av PI (p<0.05) inom testgrupp 1 vid jämfört med baseline och inom testgrupp 2 (p<0.01) vid jämfört med baseline. Patienterna från kontrollgruppen visade inga signifikanta förändringar i form av PI vid jämfört med baseline. Mängden Lactobaciller ökade något i de två testgrupperna varav L. reuteri 1 fanns hos 65 % från testgrupp 1, medan testgrupp 2 påvisade något bättre kolonisering (95 %) av L. Reuteri-2 i munhålan. Ja

Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Twetman et al. 2009 Danmark Short-term effect of chewing gums containing probiotic Lactobacillus reuteri on the levels of inflammatory mediators in gingival crevicular fluid. Undersöka effekten av ett tuggummi som innehåller probiotiska bakterier på gingival inflammation och inflammatoriska mediatorer i gingivalvätska. 38 patienter i genomsnittlig ålder av 24 år med gingivit. Inklusionskriterierna var att patienterna skulle ha kronisk gingivit på minst två buckala ytor, fickdjup på <4 mm, inget intag av probiotika, icke rökare. Deltagarna delades in i tre grupper: Grupp A/P (n=13) fick ett probiotiskt tuggummi (L. reuteri formuleringar: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289) och ett placebotuggummi en gång per dag, Grupp A/A (n=13) fick två tuggummi med L. reuteri formuleringar: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289 medan Grupp P/P (n=12) fick två placebotuggummi utan några aktiva ämnen. Randomiserad placebokontrollerad double blind studie. Baseline: registrering av GI, BoP vid två buckala ytor vid kontralaterala överkäks incisiver, caniner och premolarer på varje patient, samt insamling av gingivalvätska från utvalda ytor. Deltagarna instruerades i korrekt tandborstning och behovet av användande av fluortandkräm. Patienterna från testgruppen fick probiotiska tuggummi med två olika L. reuteri formuleringar: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289, medan kontrollgruppen fick placebo tuggummi. Tuggummi togs två gånger per dag morgon och kväll, minst 1 timme efter senaste måltid under 2 veckor. Vecka 1 och 2: nya registreringar av samma parodontala paramentrar och insamling av gingivalvätska. Vecka 4: ny insamling av gingivalvätska. Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline, vecka 1, 2 och 4. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad efter 2 veckor (p<0.05) när det gäller BoP bland patienterna från Grupp A/A och grupp A/P jämfört med baseline. En annan statistiskt signifikant skillnad gällde reducerad mängd gingivalvätska (p<0.05) i grupp A/A vecka 2 och i grupp A/P vecka 2 och vecka 4 jämfört med baseline. Endast grupp A/A fick en markant skillnad (p<0.05) i reduktion av inflammatoriska mediatorer: cytokiner TNF- -α vecka 1, interleukin IL-8 vecka 2 och interleukin IL-6 vecka 4 jämfört med baseline. Ja

Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Staab et al. 2009 Tyskland The influence of a probiotic milk drink on the development of gingivitis: a pilot study Fastställa effekten av en probiotisk mjölkdryck på gingival hälsa och utveckling av experimentell gingivit. 50 patienter i genomsnittlig ålder av 24.4 år med gingivit delades in i testgrupp (n=25) och kontrollgrupp (n=25). Exklussionskriterier för båda grupperna var att patienterna inte hade parodontit, inte använt några antibakteriella medel under de senaste 6 månaderna och inte vara gravida. Randomiserad placebokontrollerad pilotstudie som varade i 8 veckor och 4 dagar. Baseline: registrering av PI, BoP på två tänder på varje patient, samt insamling av gingivalvätska från utvalda ytor. Deltagarna fick ingen munhygieninstruktion. Testgruppen drack en probiotisk dryck med L. casei shirota en gång om dagen, medan kontrollgruppen inte fick någon placebodryck. Vecka 8: nya registreringar av samma parodontala paramentrar och insamling av gingivalvätska. Den experimentellt framkallade gingivitstudie påbörjades. 4 dagar senare: ny insamling av gingivalvätska. PI reducerades (p=0.001) i testgrupp jämfört med kontrollgruppen vid. En statistisk signifikant reduktion av matrixmetalloproteas-3 (MMP- 3) (p=0.016 ) och PolyMorfoNukleär-elastas- (PMN-elastas) (p<0.001) kunde ses efter åtta veckors intag av L. casei shirota, men skillnaderna var inte signifikanta vid studiens slut. Det finns en signifikant skillnad i minskning (p=0.014) av myeloperoxidase MPO jämfört med testgruppen vid. Ja Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline, vecka 8, och efter 4 dagar när experimentella gingivitstudie avslutades.

Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Slawik et al. 2011 Tyskland Probiotics affect the clinical inflammatory parameters of experimental gingivitis in humans Undersöka effekterna av en probiotisk mjölkdryck som konsumerades i 28 dagar, samt fastställa om den hade någon effekt på kliniska parametrar under olika faser av plackinducerad gingivit. 28 patienter i genomsnittlig ålder av 24.5 år delades i testgrupp (n=11) och kontrollgrupp (n=17). Inklusionskriterierna var: icke rökare, inga kliniska tecken på gingivit vid baseline, inga fördjupade fickor >3 mm, ingen approximal fästeförlust. Prospektiv kontrollerad single-blind experimentellt framkallad gingivit studie som varade i 14 dagar. Baseline: registrering av PI, GI, BoP på fyra ytor vid 6 tänder på högra sidan av överkäken. Deltagarna fick fluorfritandkärm att använda på de övriga tänderna som inte ingick undersökningen. Insamling av gingivalvätska från en premolar från kvadrant I. Testgruppen fick en probiotisk mjölkdryck med probiotiska bakterier L. casei shirota dagligen under en period av fyra veckor, medan kontrollgruppen inte fick någon placebo dryck. Dag 3, 5, 7 och 14: nya registreringar av samma parodontala parametrar och insamling av gingivalvätska. Deltagarna från testgruppen uppvisade mindre BoP (p=0.005) jämfört med kontrollgruppen vid. En annan statistisk signifikant skillnad (p=0.005) gällde reducerad mängd gingivalvätska hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen vid. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i plackindex och gingival index mellan test och kontroll grupperna vid studiens slut. Ja Vecka 2: Efter 2 veckors konsumtion av probiotisk dryck, uppmanades alla deltagare att avbryta munhygienen på 6 tänder på högra sidan av överkäken under 2 veckor eftersom studien var en experimentell gingivitstudie. Vecka 4: nya registreringar av samma parodontala parametrar och insamling av gingivalvätska. Professionell tandrengöring och fluorbehandling gjordes efter studiens avslut. Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline, dag 3, 5,7, 14 och 28.

Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Iniesta et al. 2012 Spanien Probiotic effects of orally administered Lactobacillus Reutericontaining tablets on the subgingival and salivary microbiota in patients with gingivitis. A randomized clinical trial Undersöka effekterna av en oralt administrerad probiotika på orala mikroflora. 40 patienter med gingivit mellan 20 år och 24 år. Deltagarna delades upp i testgrupp (n=20) och i kontrollgrupp (n=20). Inklusionskriterierna var: icke rökare, kliniska tecken på gingivit vid baseline, ingen fästeförlust, inget intag av antibiotika de senaste 6 månaderna och fick inte ha någon systemisk sjukdom. Randomiserad placebokontrollerad double blind studie som varade i 8 veckor. Patienterna fick professionell tandrengöring, tandkräm med fluor, tandborste och tandtråd 4 veckor innan studien påbörjades. Baseline: kliniska parodontala registreringar PI, GI, saliv- och bakterieprovtagning. Vecka 4 nya kliniska parodontala registreringar och salivprovtagning. Patienterna från testgruppen fick probiotiska tuggummi med L. Reuteri, medan kontrollgruppen fick placebo tuggummi. Tuggummi togs en gång per dag. Totalantal anaeroba bakterier i saliv minskade signifikant (p=0.021) vecka 4 och antal Prevotella intermedia i saliv reducerades signifikant (p=0.030) vecka 8 hos testgrupp jämfört med kontrollgrupp. Antal Porfyromonas gingivalis i subgingival plack minskade markant(p=0.008) hos testgruppen vecka 4 jämfört med kontrollgrupp. Studien visade att L. reuteri kan överleva i saliven i 14 veckor. Ja Vecka 8 nya kliniska parodontala registreringar och saliv- och bakterieprovtagning. Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline, vecka 4 och 8. Förändringar i orala mikrobiotan visade inga effekter på parodontala kliniska registreringar hos testgruppen.

Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Hallström et al. 2013 Sverige Effect of probiotic lozenges on inflammatory reactions and oral biofilm during experimental gingivitis Utvärdera om daglig användning av probiotiska bakterier kan påverka det inflammatoriska svaret och sammansättning en av supragingival plack i en experimentell gingivit studie. 18 patienter med gingivit i genomsnittlig ålder av 38 år delades i testgrupp (n=9) och kontrollgrupp (n=9). Inklusionskriterierna var: icke rökare, inga kliniska tecken på gingivit vid baseline, inga tecken på parodontit (varken kliniska eller röntgenologiska). Randomiserad placebokontrollerad double blind studie. Baseline: registrering av PI, GI, BoP på fyra tänder vid premolar- molar region, samt insamling av gingivalvätska från utvalda ytor. Professionell tandrengöring och administrering av probiotiska tabletter med två olika L. reuteri formuleringar: ATCC 55730 och ATCC PTA 5289 till testgruppen, medan kontrollgruppen fick placebotabletter. Tabletterna togs två gånger per dag morgon och kväll tills vecka 3. Deltagarna uppmanades att avbryta munhygienen på buckala ytan av första molaren i 3 veckor eftersom studien var en experimentell gingivitstudie. Vecka 3: nya registreringar av samma parodontala parametrar och insamling av gingivalvätska. Koncentrationen av cytokiner IL- 8 och MIP1-β minskade (p<0.05) i test och kontrollgrupperna vid jämfört med baseline. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i plackindex, gingival index, BoP mellan test och kontroll grupperna vid. Resultatet uppvisade att testgruppen fick en statistiskt non signifikant skillnad i mängd gingival vätska, medan den ökade (p<0.05) i kontrollgruppen vid jämfört med baseline. Ja Deltagarna fick professionell tandrengöring efter studiens avslut. Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline och vecka 3.

Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Vicario et al. 2013 Spanien Clinical changes in periodontal subjects with the probiotic Lactobacillus reuteri Prodentis: a preliminary randomized clinical trial. Det primära syftet är att bedöma den kliniska effekten av L. reuteri Prodentis som vid behandling av mild eller moderat kronisk parodontit. Det andra syftet var utvärdera patientens "compliance"- och att utröna huruvida det finns biverkningarna av probiotika. 19 patienter med mild eller moderat parodontit delades upp i testgruppen (n=10 i genomsnittlig ålder av 58. 0 år) och kontrollgrupp (n=9 i genomsnittlig ålder av 53.8). Inklusionskriterierna var: patienter över 18 år gamla med kronisk parodontit, inget använde av antibiotika under studiens gång. Randomiserad placebokontrollerad double blind studie som pågick under 1 månad. Baseline: registrering av fickdjup, BoP, PI i hela bettet. Deltagarna fick inte professionell tandrengöring eller munhygieninstruktion varken i början eller under studiens gång. Patienterna från testgruppen fick probiotikatabletter med L. reuteri Prodentis, medan placebogruppen fick placebotabletter en gång per dag. Vecka 4: nya registreringar av samma parodontala paramentrar. Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline och vecka 4 Det fanns en statistisk signifikant skillnad vid i form av reducerad PI (p=0.009), reducerad BoP (p=0.005), minskning av fickor på 4-5 mm (p=0.022), minskning av fickor på 6 mm (p=0.012) hos patienter från testgruppen jämfört med baseline. Inga negativa hälsoeffekter med probiotika kom fram i denna kliniska studie. Ja

Författare, år land Titel Syfte Urval Metod Resultat Etiskt tillstånd Vivekananda et al. 2010 India Effect of the probiotic Lactobacillus reuteri (Prodentis) in the management of periodontal disease: a preliminary randomized clinical trial Utvärdera effekterna av probiotika L. reuteri Prodentis i sig och i kombination med scaling (SRP). 30 patienter med kronisk parodontit i genomsnittlig ålder av 41.4 år. Deltagarna delades upp i testgrupp (n=15) och i kontrollgrupp (n=15). Inklusionskriterirerna för båda grupperna var att patienterna hade kliniska och röntgenologiska fynd på mild eller moderat parodontit. Deltagarna fick inte använda antibiotika eller ha någon systemisk sjukdom. Patienterna skulle inte deltagit i någon studie under de senaste 4 veckorna. Randomiserad placebokontrollerad double blind, split-mouth studie som pågick i 42 dagar. Baseline: registrering av PI, GI, BoP, fickdjup, fästeförlust (CAL) och bakterieprovtagning från utvalda fickor för att bestämma mängden av Aggregatibacter actinomycetemcomitans Porphyromonas gingivalis och Prevotella intermedia. Patienterna fick en tandborste, tandkräm och munhygieninstruktion i början av studien och depurationsbehandling endast i två kvadranter, medan de resterande två kvadranter lämnades obehandlade. Vecka 3: nya registreringar av parodontala paramentrart och bakterieprovtagning. L. reuteri Prodentis administrerades i form av sugtabletter till testgruppen medan placebogruppen fick sugtabletter i samma form och smak men utan aktiv substans. Tabletterna togs morgon och kväll tills vecka 6. Vecka 6: nya registrering ar av parodontala paramentrar och bakterieprovtagning. Resultatet uppvisade att testgruppen fick en statistiskt signifikant skillnad (p<0.001) i PI, GI, mängd gingival vätska jämfört med kontrollgrupp vid studiens slut. Testgruppen som fick depurationbehanling i kombination med L. reuteri Prodentis visade bäst resultat när det gäller BoP (p<0.001), fickdjup (p<0.001), CAL vinst (p<0.001) vid. Behandling med L. reuteri Prodentis i kombination med munhygieninstruktion, depuration gav en signifikant reduktion (p<0.005) av de patogena bakterierna Aggregatibacter actinomycetemcomitans, Porphyromonas gingivalis och en statistiskt signifikant reduktion (p<0.05) av Prevotella intermedia vid. Ja Statistisk analys gjordes för att jämföra kliniska och mikrobiologiska registreringar vid baseline, vecka 3, 6.