Resultat av arbetet med handlingsplan för kulturarvsområdet

Resultat av arbetet med handlingsplan för kulturarvsområdet Samtliga parter var överens om att arbetet med handlingsplanen har skapat en ökad samarbetsvilja mellan de olika regionala kulturarvsaktörerna men även samarbete med andra aktörer. Vidare konstateras att det var krångligt att arbeta med den föregående kulturplanens vill-satser som upplevdes som oklara. Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 har tydligare vill-satser för att underlätta och uppmuntra till samarbeten. Villkoren för verksamhetsbidrag anpassades så att de omfattade regionalt samarbete och de med samordningsansvar fick särskilda direktiv. Det är en svår balans mellan att skapa möjligheter och att styra. s ambition var hela tiden att hålla armslängds avstånd till verksamhetsbidragsmottagarna och inte styra insatserna inom respektive utvecklingsområde. Detta förhållningssätt har upplevts som problematiskt av en del och har till viss del inneburit att arbetet med handlingsplanen periodvis tappade fart men fördelarna var större. De samarbeten som genomförts har bättre förutsättningar att fortleva eftersom de bygger på verksamheternas egna förutsättningar och behov. Vidare kan det konstateras att det tar tid att skapa nya arbetsformer. Deltagarna i de fyra tematiska grupperna är överens om att arbetet med handlingsplanen har inneburit att de lärt känna varandra både som personer och institutioner och att de har fått ökad förståelse för varandras skilda förutsättningar gällande såväl ekonomiska som personella resurser. Flertalet positiva kommentarer kring betydelsen av att träffas och lära känna varandradra, som i sin tur lett till att chefer och medarbetare sökt kollegialt stöd hos motsvarande nivå på andra institutioner när behov uppstått, har framkommit vid de årliga verksamhetsbidragsredovisningarna. Samarbetet har varit särskilt framgångsrikt inom barn och unga området. Det kulturpedagogiska nätverket (KPN) utgör stommen i den grupp som arbetade med tema barn och unga. KPN är ett nätverk som varit verksamt i Skåne i mer än 10 år. De flesta inom nätverket känner varandra väldigt väl och har haft olika former av samarbete och kollegiala utbyten under flera år. Denna stabila och prestigelösa grund att stå på har utan tvekan varit en av framgångsfaktorerna för gruppen barn och unga där alla tre insatsområden som pekades ut i handlingsplanen har påbörjats. Att ha handlingsplanen att luta sig Postadress: 205 25 Malmö Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): 040-675 37 21 Internet: www.skane.se

mot har gett pedagogerna mandat att driva sina frågor på respektive arbetsplats samt i arbetsgrupperna. Gruppernas redovisningar i kombination med institutionernas individuella redovisningar pekar alla på stora fördelar med att samla resurserna kring en handlingsplan. Några uttrycker dock sitt missnöje med otydliga ramar och för lite styrning från s sida medan andra anser att handlingsplanen i sig är ett styrmedel för mycket. Osäkerhet kring samordnarnas roll och s roll i arbetsprocessen är något att ta i beaktande. Möjligheten att gå in i och ur arbetsgrupper har upplevts som begränsande för gruppdynamiken och processen då gruppen fått backa två steg för att uppdatera nya gruppmedlemmar istället för att fortsätta jobba framåt. Detta har upplevts som tidskrävande av en del verksamheter. Särskilt uppskattad var fortbildningen med GLO-metoden (Generic Learning Outcomes). Malmö Museer fungerade som en läranderesurs för de fyra grupperna. Malmö Museer beviljades bidrag från kulturnämnden, dels för att genomföra workshops och utbildningsinsatser i GLO-metoden vid framtagandet av handlingsplanen och dels för att vara processtöd till de fyra grupperna senare i processen (Dnr: 1200064 och 1302703). Sammanlagt har nästan 100 personer kommit i kontakt med GLO via handlingsplanen. Malmö Museer har länge använt GLO-metoden som är ett verktyg för att identifiera, dokumentera, beskriva och förstå de lärprocesser som präglar brukares/besökares interaktion med kultur och kulturarv. Metoden utvecklades i Storbritannien och fungerar som ett stöd för institutioner i att identifiera vad besökarna får med sig från museer, bibliotek och arkiv utifrån följande parametrar: Kunskap och förståelse Förmågor och färdigheter Attityder och värderingar Glädje, inspiration och kreativitet Aktivitet, beteende och förändring Insatserna inom ramen för handlingsplanen bedrevs med fokus på mål och effektmål där effektmålen angav vilka resultat de regionala kulturarvsaktörerna velat uppnå inom de olika utvecklings- och insatsområdena. I arbetet med detta kom kunskaper i GLO-metoden väl tillpass. Korta nulägesanalyser togs fram inom respektive utvecklingsområde och viktiga begrepp identifierades och definierades. Dokumentationen från arbetsgrupperna lämnades in till Region Skåne i början av maj 2013 och kom att utgöra underlag för det fortsatta arbetet., Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet och Riksantikvarieämbetet samfinansierar forskningsprojektet Med historien som kompass, som inledningsvis följde utvecklingen av arbetet med handlingsplanen och därefter pågick parallellt med den. Forskningsprojektet tittade bland annat på allmänhetens olika förhållningssätt till förflutenhet och

hur de resurser som kulturarvsinstitutionerna äger och förvaltar kan tillgängliggöras för allmänheten på bästa sätt. Att tillgängliggöra stora delar av sina källmaterial digitalt och utveckla en pedagogik kring detta är något som många av kulturarvsinstitutionerna i Skåne gör detta ligger helt i linje med forskningsprojektets slutsatser. Även i framtagandet av texten om verksamhetsområde kulturarv i Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 har forskningsresultatet beaktats. Resultat från projektet Med historien som kompass har presenterats vid flertal seminarier 2013-2015 med en avslutningskonferens 25-27 augusti 2015 vid Lunds universitet i samarbete med MUSUND (Dansk-svenskt nätverk för museer vid Öresund). Verksamhetsbidragsmottagarna inom kulturarvsområdet har således haft goda möjligheter att tillgodogöra sig forskningsresultaten i olika sammanhang. Redovisning av aktiviteter kopplade till handlingsplanen Skriftligt underlag för redovisning skickades ut till samordnarna under hösten 2015. I redovisningen skulle grupperna svara på ett antal frågor som fokuserade på insatsområdena som angavs under respektive tema i handlingsplanen. Frågorna berörde även arbetsmodellen gemensamt arbete utifrån handlingsplan och hur arbetsgrupperna såg på framtida samverkan. Samordnarna för varje temaområde ansvarade för att arbetsgruppernas redovisningar sammanställdes och skickades till per den 31 december 2015. De enskilda verksamhetsbidragsmottagarna hade sedan möjlighet att både skriftligen och muntligen redovisa och diskutera sina erfarenheter från handlingsplanearbetet i samband med den årliga redovisningen av verksamhetsbidrag under våren 2016. Samtliga redovisningar utgör därför underlag för denna sammanställning med framåtsyftande resonemang till kulturnämnden. Nedan följer respektive grupps svar på s frågor: Hur har arbetet med insatsområdena bedrivits? och Resultat? Tillgänglighetsgruppen inledde med att samverka med gruppen Kulturturism i syfte att utveckla Klostret i Ystads hemsida Kulturhistorien.se. Tillgänglighetsgruppens ambition var att arbeta vidare med Kulturhistorien.se som grund och att utveckla den till att omfatta hela Skåne. Kulturturismgruppen valde senare ett annat spår men tillgänglighetsgruppen arbetade vidare med att förankra en utveckling Kulturhistorien.se. Arbetsgruppen arbetade fram en intresseanmälan som skickades till företrädare för regionens 16 kulturarvsinstitutioner och -förbund med regionalt verksamhetsbidrag. Detta för att förankra projektet regionalt. Samtliga tillfrågade institutioner och förbund ställde sig positiva till projektet. Ansökan om medel till en förstudie beviljades med 80 000 kronor i utvecklingsbidrag från hösten 2014 (Dnr: 1402668).

Under 2015 inleddes en rad dialogmöten med syfte att informera och förankra spridningen av Kulturhistorien.se hos tjänstemän som arbetar inom kulturarvssektorn, politiker, representanter från turistbyråer och representanter från ideella och privata kulturföreningar samt kulturarvsinstitutioner och - förbund. De flesta var positiva till en spridning av Kulturhistorien.se till hela Skåne. I synnerhet de kulturaktörer som arbetar ideellt. Nästan alla var överens om att kommunernas hemsidor inte är tillräckliga för att lyfta fram kulturarven i Skåne. Resultatet av dialogmötena låg till grund för ytterligare ansökning om utvecklingsbidrag hos för att utveckla Kulturhistorien.se, men som inte beviljades. Anledningen till att inte beviljade ansökan var att det i projektbeskrivningen framgick att Kulturhistorien.se mer och mer började ta samma form som webbplatsen Terra Scaniae; en webbplats om Skånes historia som kulturnämnden initierat och bekostat för ca 15 år sedan men som under våren 2016 avvecklats och arkiverats på Malmö stadsarkiv. Barn och unga-gruppen delades upp i tre olika grupper som fokuserade på samverkan med folkbildningen kring barn och ungas fritid, metodutveckling respektive bemötandefrågor. Gruppen som arbetade med samverkan med folkbildningen kring barn och ungas fritid samarbetade med folkbildningsförbund kring möjligheter och svårigheter som finns för ökat samarbete. Resultatet blev att målgruppen definierades till unga över 13 år och deras möjligheter till fritidsaktiviteter, dels beroende på folkbildningsförbundens och folkhögskolornas riktlinjer för ekonomisk ersättning (personer över 13 år) och dels på arbetsgruppens erfarenheter av att detta var en målgrupp som de träffar mer sällan utanför skoltid. Ett annat resultat av kontakterna med folkbildningsförbunden var att det framkom önskemål om ett regionalt forum där kulturarvsinstitutionerna kunde möta folkhögskolor och folkbildningsförbund. Forumet skulle ge båda parter tillfälle att inventera redan existerande goda exempel samt hitta nya samarbetspartners och projekt. Arbetsgruppen gick vidare med denna idé och arrangerade en match-making-dag i september 2015 med fokus på den definierade målgruppen unga över 13 år och dess möjligheter till fritidsaktiviteter. Metodutvecklingsgruppen ansökte om och beviljades 37 000 kr till en förstudie som genomfördes hösten 2014 av biträdande professor i historia Thomas Småberg vid Malmö Högskola (Dnr: 1302703). Förstudien var en mindre metodinventering där Småberg tittade på vilka olika dokument kring pedagogisk förmedling av kulturarv till bland annat skolor ett urval kulturarvsinstitutioner använder sig av i sitt pedagogiska arbete. Förstudien låg till grund för ett större metodutvecklings-projekt som våren 2016 beviljades utvecklingsbidragsmedel från (Dnr: 1601341). Inventering, observationer och intervjuer kommer att göras på plats av Malmö

Högskola. Projektet förväntas stärka dialogen och samarbetet mellan kulturinstitutioner, skola och forskning, och höja kunskapsnivån och kompetensen inom museipedagogiken. Arbetsgruppen med fokus på bemötandefrågor valde att samarbeta med det engelska museipedagogiska programmet Kids in museums manifesto som inspiration. I manifestet anges 20 olika vägar för museer och andra kulturinstitutioner att bli mer familjevänliga. Gruppen har besökt varandras museer/kulturarvsinstitutioner och granskat verksamheten med kritiska ögon ur ett barnfamiljs- och tillgänglighetsperspektiv. Genom att sammanställa, jämföra och diskutera resultaten från besöken har gruppen fått en god bild av hur barnfamiljer blir bemötta. Erfarenhetsutbytet och nätverkandet har i sig varit mycket värdefull för arbetsgruppen. Kulturturismgruppen valde att fördjupa arbetet med turistande barnfamiljer. Arbetsgruppen har gjort en nulägesanalys och lärt sig GLO- metoden som de kunnat använda vid dialogmöten och intervjuer med ett stort antal barnfamiljer på olika besöksmål i Skåne. Samverkansgruppen valde att arbeta med två olika temagrupper som fokuserade på Biblioteken som arena för kulturarv respektive Perspektiv på landskap - en utbildningsmodell. Arbetet med Biblioteken som arena för kulturarv inleddes med att Regionmuseet Kristianstad bekostade en projektanställd kulturvetare som under två månader lyckades besöka och samtala med nästan samtliga bibliotekschefer i Skåne. Målsättningen var att undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan kulturarvsaktörer och biblioteken i Skåne, få en bild av bibliotekens intresse för samarbeten samt inhämta deras önskemål och förslag på konkreta åtgärder framöver. Resultatet sammanställdes i en rapport. Perspektiv på landskap - en utbildningsmodell genomfördes som en akademisk fortbildningskurs för tjänstemän vid kommuner, myndigheter, kulturarvsinstitutioner/-förbund. Kursen fokuserade på Den europeiska landskapskonventionen och genomfördes våren 2015 med bidrag från Region Skåne och Riksantikvarieämbetet (Dnr:1302589). Intresset var stort men tyvärr var det få kommunala tjänstemän som hade tid och möjlighet att gå denna typ av fördjupad universitetsutbildning. Fortsatt samverkan Handlingsplanen avslutas vid årsskiftet 2015-2016. Hur ser arbetsgruppen på möjligheterna att med stöd i den nya kulturplanen utveckla insatsområdena framöver? Alla fyra grupperna är överens om att det finns stora möjligheter att arbeta vidare med att utveckla insatsområdena framöver. De menade också att de fyra temaområdena på olika sätt går att utveckla vidare i arbetet med Regional kulturplan för Skåne 2016-2019.

Hur kan erfarenheterna från arbetet inom handlingsplanen tas tillvara i det framtida arbetet? Tillgänglighetsgruppen fortsätter, efter avslaget på arbetsgruppens ansökan om utvecklingsmedel för Kulturhistorien.se, att arbeta vidare med idén men med en ny inriktning. Barn och unga-gruppens erfarenheter leder vidare till fortsatt samarbete och till vidareutveckling inom delprojekten. Samarbetet inom det kulturpedagogiska nätverket (KPN) fortsätter och är värdefullt och ger kontinuitet i samarbetet. Kulturturismgruppen menar att det i framtiden vore önskvärt med tydligare gemensamma yttre ramar och huvudvision från. En annan erfarenhet är att det behövs mer tid och resurser. Det tar lång tid att implementera nya arbetssätt i respektive organisationer, och för att kunna dra iland ett större projekt som detta så krävs också möjligheten att avsätta personella resurser som arbetar dedikerat med arbetsuppgiften. Samverkansgruppen tycker att deltagande i arbetsgrupper bör bygga på frivillighet att samverka och ska inte behöva utgå från fastställda handlingsplaner. ska inte detaljstyra institutioner och förbund utan kulturplanens inriktningsmål är fullt tillräckliga styrdokument. Arbetsmodellen På vilket sätt har arbetsmodellen med en gemensam handlingsplan för kulturarvsområdet bidragit till nya och förändrade samarbetsformer? Tillgänglighetsgruppens erfarenhet från arbetet inom handlingsplanen har varit en ökad förståelse och insyn i andra kulturarvsaktörers situation. Barn och unga-gruppen menade att arbetsmodellen i en del fall ledde till nya samarbetspartners, interna såväl som externa. Medarbetare från olika verksamheter har mötts oftare och haft tätare kontakt än tidigare. Spinn-offeffekter har också varit diskussioner om ämnen utanför den egentliga dagordningen som har gett fler och nya idéer. Flera nya samarbetsplaner utvecklades. Kulturturismgruppens erfarenheter var att den nya arbetsmodellen innebar ökat samarbete och att frågor som rör även mindre institutioner har synliggjorts och diskuterats. Att arbeta tillsammans med handlingsplanen har inneburit att medarbetare vid de olika verksamheterna lärt känna varandras institutioner och arbetssätt. Samverkansgruppen menade att arbetet med handlingsplanen har skapat nya kontaktytor, vilket är en förutsättning för ett framtida frivilligt deltagande. Blandningen av deltagare och institutioner har gjort att nya kontakter knutits. Flera av de mindre verksamheterna har varit särskilt positiva då de på ett

tydligare sätt inkluderats och blivit delaktiga i det regionala kulturarvsarbetet. Den samordnande institutionen upplevde handlingsplanen som alltför styrande och menade att det bör vara upp till varje institution att styra sitt arbete utifrån kulturplanen. Handlingsplaner kan ersättas av att förslagsvis skapar förutsättningar för samverkan och naturliga allianser. Arbetet med handlingsplanen har varit tidskrävande i förhållande till resultatet då ramarna varit oklara. Området Samverkan har varit svårarbetat då det är ett diffust begrepp. Hur har Malmö Museers uppdrag som processtöd fungerat? Tillgänglighetsgruppen lyfte att arbetet med GLO har öppnat upp för ett nytänkande arbetssätt för att öka tillgängligheten. Malmö Museers uppdrag som processtöd har varit engagerat och fungerat väl. Bland annat arbetade gruppen med att identifiera olika fokusgrupper. Barn och unga-gruppen påtalade den oklara inbjudan från till GLO-workshop i som inledningsvis gjorde arbetet svårgripbart, men när detta missförstånd var utrett kunde framförallt grupperna och då särskilt den grupp som arbetat med samverkan med folkbildningen framgångsrikt använda sig av GLO-metoden. Kulturturismgruppen menade att Malmö Museers GLO-utbildare har gjort ett utmärkt arbete för att inspirera och hjälpa gruppen på rätt bana när det gäller processledd arbetsmodell men det hade underlättat om processledaren kom in tidigare i processen. Personalomsättning hos den samordnande verksamheten innebar en viss osäkerhet mitt i processen, och då kom gruppens arbete av sig. De ambitioner gruppen hade från början kunde inte infrias och det processledda arbetssättet förändrade inriktningen lite för sent för att gruppen skulle kunna genomföra arbetet på ett tillfredsställande vis. Samverkansgruppen fick mycket god hjälp av Malmö Museer. Malmö Museers personal var kunniga och pedagogiska gällande GLO-metoden. Samverkansgruppen menade att det hade varit önskvärt med en ökad tydlighet från vad gäller möjligheten till processtödet. Hur har s roll som övergripande koordinator fungerat? Tillgänglighetsgruppens erfarenhet var att s roll som koordinator mellan temagrupperna kunde ha varit tydligare men där fanns en vilja att inte påverka med för många direktiv som därmed skulle låsa friheten för aktörerna att själva styra arbetet och insatserna. Barn och unga-gruppen menade att samarbetet med har fungerat väl och förvaltningens temaansvariga handläggare alltid varit tillgänglig, konstruktiv, hjälpsam och generös med att bidra med sin tid samt med sitt kunnande.

Kulturturismgruppen tyckte att höll en onödigt låg profil som övergripande koordinator. Eftersom kulturarvsturismen ännu är ett område som kräver större inhämtande av kunskap och insatser vad gäller samarbeten från s sida hade behövt arbeta parallellt med oss och på så vis kunnat bli ett bättre stöd i vilken inriktning projektet skulle ta. Samverkansgruppen menade att de olika arbetsgruppernas arbete har saknat gemensam styrning vilket medfört att varje arbetsgrupp har tagit sig an uppgiften på olika sätt och arbetat på skilda sätt. Ramar och riktlinjer upplevdes som diffusa. Samverkansgruppen såg detta arbetssätt som ineffektivt och menar det finns andra arbetsmodeller som fungerar bättre.