Bin och växtskyddsmedel Nya utmaningar och möjligheter i rapsen 2012 Partnerskap Alnarp 2012-03-22 Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Colony Collapse Disorder! Massdöd av bin! Katastrofala vinterförluster! 1
Allt från virus till mobiltelefoner och Guds vrede har varit under misstanke för att orsaka de senaste årens stora förluster av bin Ritning: Esben Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rapport 2009:24: Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Foto: Hans Jonsson 2
Vad tror forskarna i dag? Massdöd av bin orsakas av flera samverkande faktorer vars betydelse varierar internationellt och regionalt Varroakvalstret och associerade virus anses fortfarande vara de främsta orsakerna till massdöd av bin i Sverige och internationellt Varroa destructor Foto: Preben Kristiansen, SBR 3
Vad tror forskarna i dag? Andra orsaker som kan ha stor betydelse: - Tillgång på pollen - Nosema ceranae (en parasitisk svamp som infekterar binas tarmsystem. Finns i Sverige ) - Växtskyddsmedel Källa: SBRs årsrapporter 4
Bin och växtskyddsmedel -Problemställning Bin kan ge en betydligt högre skörd och bättre kvalitet i raps (och flera andra viktiga grödor) Bin är nyckelorganismer för den biologiska mångfalden Bin kan dödas och skadas av växtskyddsmedel speciellt insekticider Det finns ett stort behov av växtskyddsmedel mot skadeinsekter i raps Bin och växtskyddsmedel Flera typer av växtskyddsmedel kan döda och skada bin: - neonikotinoider - andra insekticider och fungicider som används i lantbruksgrödor - akaricider (medel mot (varroa)kvalster) Det är i första hand neonikotinoider och akaricider som de senaste åren har satts i samband med massdöd av bin 5
Neonikotinoider Neonikotinoider är en grupp kemiska substanser som påverkar insekternas nervtransmission Neonikotinoiderna är en av de största och viktigaste grupperna av insekticider Neonikotinoiderna har systemisk effekt Neonikotinoider är mycket vattenlösliga Neonikotinoider Stor skillnad i bigiftighet: - imidakloprid har ett 48 h LD50-värde på 0,0037 μg (oralt/bi) - medan tiakloprid ligger på 17,32 μg (oralt/bi). Genomsnittligt är neonikotinoiderna runt 100 gånger giftigare för honungsbin jämfört med flera andra insekticider (Klaus Waller. Hohenheim Universitetet: SLU Växtskyddsnotiser Januari 2012, Årgång 67. Neonikotinoider välsignelse eller hot.) 6
Neonikotinoider Dödliga förgiftningar Icke-dödliga effekter Kombinationseffekter Dödlig förgiftning av clothianidin i Tyskland Våren 2008 drabbades ca 12 500 bisamhällen i Tyskland av en allvarlig förgiftning med clothianidin, en neonikotinoid som används som betningsmedel på majs i Tyskland Betningsmedlet lossnade i samband med sådd med pneumatiska såmaskiner och medlet spreds med vinden i närområdet Orsaken var ett fel i betningsprocessen i kombination med en såmetod som ställde stora krav på betningens kvalitet. Krav på 90% reduktion av avdriften vid majssådd i Tyskland från och med 2009 Büchler, R. et al. 2009. Honeybee colony losses and referring investigations in Germany. Proceedings of the 4th COLOSS Conference, s 19-20. Faculty of Agriculture, University of Zagreb, Croatia, March 3-4, 2009. European Crop Protection Association. 2009. Pesticides and Honey Bees - both essential to Agriculture. ECPA Belgium. 7
Icke-dödliga effekter av neonikotinoider Många labb-försök visar på allvarliga effekter av ickedödliga doser av neonikotinoider. I fält finns blandade resultat men ofta ser man ingen signifikant effekt (Blacquière et al. 2012. Neonicotinoids in bees: a review on concentrations, side-effect and risk assesment. Ecotoxicology, 18 februari 2012) Problemet är att effekter på individer försvinner när man mäter på hela samhällen vilket gör det svårt att påvisa, men också att utesluta, negativa effekter (Peter Rosenkranz: SLU Växtskyddsnotiser Januari 2012, Årgång 67. Neonikotinoider välsignelse eller hot.) Icke-dödliga effekter av neonikotinoider Dos (mg/l) Dos (ppb) Effekt på bin > 0,04 > 40 Onormalt beteende vid födosökning > 0,5 > 500 De första bina försvinner > 3 mg/l > 3 000 Inga bin återvänder till en attraktiv sockerkälla som erbjuds (Efter: Yang, E.C; Chuang, Y.C; Chen, Y.L. & Chang, L.H. 2008. Abnormal foraging behavior induced by sublethal dosage of imidacloprid in the honey bee (Hemenoptera: Apidae). Journal of Economic Entomology. Vol. 101, no 4, 1743-1748 (2009). Entomological Society of America) 8
Förgiftning via guttationsdroppen? Guttationsdroppar kommer från växternas xylem och utsöndras i bladspetsen eller längs bladkanten. Droppen består mest av vatten som växten tagit upp ur marken genom rötterna. Guttationsdropper bildas mest av enhjärtbladiga växter men även tvåhjärtbladiga växter kan guttera En uppmärksammad italiensk undersökning I en italiensk undersökning har man sett att det kan finnas dödliga doser av neonikotinoider i guttationsdroppen i majs där utsädet var betat med imidakloprid, clothianidin eller thiamethoxam Man uppmätte koncentrationer av neonikotinoider i guttationsdroppen i majsens tidiga utvecklingsstadier Koncentrationen var konstant högre än 10 mg/l oavsett medel och vid enstaka tillfällen 100-200 mg/l (Girolami, et al. 2009. Translocation of Neonicotinoid Insecticides From Coated Seeds to Seedling Guttation Drops: A Novel Way of Intoxication for bees. Journal of Economic Entomology, Vol. 102, no 5, 1808-1805 (2009). Entomological Society of America.) 9
Andra nya insekticider Steward (Avaunt) och Plenum Helt nya grupper av bekämpningsmedel och därför bra ur resistenssynpunkt Båda preparaten är bigiftiga Omdiskuterade användningsvillkor för Steward förra året:..täcka över (..) bikupor 3 dygn efter behandling.? Kombinationseffekter Det verkar logiskt att om ett bisamhälle försvagas av en faktor A så ökar risken för att en faktor B får allvarlig betydelse och omvänt Nya studier (bl.a. Pettis, 2012 & Videau et al, 2011) visar på ett samband mellan icke-dödliga doser av neonikotinoider och angrepp av Nosema spp 10
Kombinationseffekter Det saknas fortfarande mycket kunskap om effekten av ickedödliga doser av växtskyddsmedel på honungsbinas beteende, reproduktion och försvar mot sjukdomar och skadegörare Man vet mycket lite om hur kombinationer av olika växtskyddsmedel påverkar bin Man vet inte om vinterbin är mer känsliga för förgiftningar än vanliga arbetsbin Man vet inte om humlor är mer känsliga för förgiftningar än honungsbin Foto: Hans Jonsson 11
Kombinationseffekter Ger bi-avskräckande ämnen i insekticider (alla typer) en sämre pollinering? Vad bör vi göra 2012? Informera oljeväxtodlarna om pollineringens betydelse Följ bekämpningströsklarna för rapsbaggar, de är välgrundade Undvik att bekämpa i rapsens blomning - då skadas flest parasitsteklar! Skidgallmygga behöver mycket sällan bekämpas, och i så fall endast som kantbehandlingar 12
Biologisk kontroll av skadeinsekter Parasitsteklar är viktiga nyttodjur som bekämpar rapsbaggar, bladlöss och klöverspetsvivlar. De vuxna individerna behöver pollen och nektar, bl.a. sälg. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler Vad bör vi göra på sikt? Angeläget att förhindra dammdrift vid sådd Bättre övervakning av bisjukdomar Mer forskning på fältnivå om bin, pesticider och sjukdomar (Mer fokus på synergistiska effekter vid godkännande) 13
Tack för uppmärksamheten! 14