LIA 1 Christer Peterson 1
Innehållsförteckning Förord... 3 Skansverket... 4 -Rutiner inkommande vatten... 4 -Rutiner reningsverk... 7 -Rutiner pumpstationer... 9 -Reservkraft... 12 Mariebergs vattenverk... 13 -Morgonrutiner... 14 -Labbrutiner... 16 -Mindre verk... 17 -ADR... 18 Slutsats-dagbok... 21 2
Förord LIA1 50 Yh-poäng (10 veckor) Jag,Christer Peterson är 33år ung och läser till Vatten- och Miljötekniker 400 Yh-poäng på yrkeshögskolan i Hallsberg. Jag har studerat under pbl metoden i projektform i ca ett halvår och nu är det dags att göra mina första Lia-praktik. Det jag har läst under de kurserna jag har haft är: dricksvattenteknik, reningsteknik, mikrobiologi och ellära med Teknik-processteknik och driftövervakning. Mitt mål är att få se hur dessa kurser fungerar praktiskt, hur man tillämpar det jag läst sedan starten. Hur mycket som skiljer mellan teori och praktik.jag ska under praktiken göra en arbetsrapport om ca 10 sidor som innefattar sådant som gäller arbetsplatsens dagliga rutiner, lite upp till mig vad jag vill skriva och ta reda på mer om, t.ex. rita processcheman, göra instrumentlistor, kalibrering rengöringsamt avläsningav instrument ochkanske göra funktionsbeskrivning över olika moment. Denna rapport bygger på de olika uppgifter och jobb jag fått på min lia och innefattar även det jag själv tycker är viktigt som en driftteknikers rutiner på reningsverket Skansverket och vattenverket Marieberg i Uddevalla. Datum utbildning :11-08-29- till 13-04-19 Datum Lia: 12/3 till 18/5 Handledare Lia: Royne Hansson Driftchef Skansverket 0522-696374 royne.hansson@uddevalla.se Magnus Holm Driftingenjör Skansverket 0522-696373 Magnus.holm@uddevalla.se David Andersson Driftchef Marieberg 0522-696357 david.andersson@uddevalla.se VA-chef Conny Stensson 0522-696347 Conny.stensson@uddevalla.se Postadress LIA: Postadress Studerande: Uddevalla kommun, Christer Peterson Varvsvägen 1 Timmermansgatan 12b 451 81 Uddevalla 451 43 Uddevalla 3
Skansverket Det första reningsverket i Uddevalla byggdes 1946, en pump från den tiden står kvar och är i drift men ska snart bytas ut. Det nuvarande verket byggdes 1974 och då valde man att spränga in det i Skansberget. 1995 byggdes det om igen och då för att klara kvävereduktion. Här följer lite information om verket och dess rutiner. Bassängvolymer på 33 000m3 med rötkammarvolym på 2000m3 Det inkommande avloppsvattnet är 20 000m3 / dygn Det är dimensionerat för 70 000 pe Behandlar 7,3 miljoner m3/år Reningsgrad avseende BOD och fosfor är 97 % och kväve 60% Gränsvärden: varav: BOD-10mg/l (Uddevalla-2,9mg/l ) Fosfor-0,3mg/l (Uddevalla-0,21mg/l ) Kväve-12mg/l (Uddevalla 7,9mg/l ) Rutiner inkommande vatten Vid morgonrundan kollas det även över inne i verket så allt fungerar som det ska, kan låta lite luddigt men eftersom alla verk är unika på sitt sätt så blir rutiner och underhåll också unikt på sitt sätt. Morgonrutiner inkommande vatten: -Rensgaller - Blås för att tömma sand måndag kanal 1, tisdag kanal 2. -spola rent skruven som forslar bort renset från gallret minst 1gång/vecka -Pumpgrop -Spola rent och spritsa sönder flytslam (akta högnivåvippa, stänger ner hela verksamheten.det har hänt) -Gasbildning Det bildas gas p.g.a. att de inkommande rören är överdimensionerade efter hur det var när flera industrier var kopplade till ARV (ABBA, SCANVÄST, 50 000 pe bara där) så den gasen behöver tömmas varje morgon, det samma gäller kondensvatten som också töms varje morgon. 4
-Motorer Kolla över de motorer som hör ihop med inkommande vatten så de går, låter som de ska - (lager etc) -Rens Kolla renscontainer ifall det behöver tömmas, töms var 14:e dag. egen not: det växer tomatplantor i renscontainer, tomatfrön kan tydligen klara av resan genom kroppen -Gamla verket-kolla så pumparna går (en pump från -46 - bilder nedan) 5
-Torrslamshög- -Kolla torrslamshögen så den inte rinner över, töms 1gång/vecka- 100:-/ton täcker havskurentippen. -Doserpumpar- Kolla så doseringen till försed. går som de ska med intervaller. 2 st. -Värmeväxlaren- Kolla så värmeväxlarna till rötkammarna är varma och så att båda pumparna till rötkammarna är igång. -TSprov- Ta prov från torrslam varje morgon till lab. -Rejektvattenprov- Ta prover från rejektvatten varje morgon till lab. -Centrifug- - Beredskapshavande gör periodisk koll på centrifug 1 gång/vecka: -kolla olja. -öppna och rensa slam i över och underkåpa. -spola rent rejektkanaler. -skrapa så trumman snurrar lätt samt smörj med fett där det blivit skrapat. Egen not: Centrifugen tar emot 5m3/h med dosering polymer 750 l/h, efter byte till annan polymer = ny polymer var billigare och att doseringen blev lägre, resultat: mer torrslam, dock billigare eftersom tömning av torrslam kostar 100:- / ton 6
Morgonrutiner reningsverk: -Försedimentering kolla så skrapspel går, om rännor behöver spolas av, flytslam i bassängerna skrapas om det börjar samla på sig(skickas till inkommande vatten) -om det blir för tungt så sjunker det men sedimenteras inte ändå-ju mörkare slam desto äldre. -Mellansedimentering - samma rutiner som försedimentering -Förtjockare kolla motorer och omrörare så de går. -kolla om det är mycket flytslam-spritsa bort med vatten, kan behöva sänkas polymerhalt. -öka uttag, kan vara för hög slamålder. -Biosteg -kolla så alla luftare är igång så det inte luftas ojämnt. -kolla omrörare så de går. -kolla så det inte finns flytslam. 7
Sträckning av skrapspelskeda i försedimenteringen, ett jobb jag fick vara med och göra. -Eftersedimentering -samma rutiner som försed. och mellansed. -spola rännor. -eftersom det bara fälls här efter behov (polyalluminiumklorid-(pax) ) som beror på hur mycket vatten det är in i reningsverket och hur mycket vatten och förutsättningarna på vattnet som temperatur och slamhalt det är in i biosteget så får man kolla så flockar bildas som det ska. -kolla så skraplinorna ser ok ut. -doserpumpar -kolla så doserpumparna till försed., eftersed och polymerberedarna går som de ska och rören till och ifrån dem inte läcker. 8
Rutiner pumpstationer Detta är rutiner för Uddevallas 117 avloppspumpstationer som fortlöper på 3 månader så varje pump spolas minst 4 ggr/år. Här inkluderas även underhåll på pumpstationerna: R= Rengörning S= Slamsugning E= Avläsning elmätare (läses av för varje pump och det sammanlagda) P= Kontroll av pumpar och nödutlösning H= Renhållning runt stationen (en ren station luktar mindre.i almänhetens ögon) V= Koll på ventilation, kolfilter L= Underhåll på lås Detta markeras i t.ex. excel efter utförande t.ex.: jan-mars april-juni juli-sept okt-dec Bodele REPHL REPHL REPHL REPHL Till bodelebäcken, tideflex Bången REPHVL REPHVL REPHVL REPHVL Brädd ej kopplad Centrum REPHL REPHL REPHL REPHL Till spillen Dagvatten, centrum LP LP LP LP Pumpar till dagvattenrör sen till havet (grönmarkerat= utfört) Man skriver ner strömförbrukning på pumparna samt gångtid för varje pump och den totala gångtiden. Även information om vart det bräddar och vid vilka nivåer det bräddar. Gasmätare är alltid med och mask används för att slippa lukter. Man lyssnar på pumpar och ventiler för att höra om något skiljer sig från det normala. Vid arbeten i brunnar, pumpgropar, tankar eller bassänger får inte ensamarbeten förekomma!! Förekommande larm från pumpstationer är: -Motorskydd löst, beror ofta på skräp i pumparna som behöver rensas bort som gör att pumpen går trögt, då hissas pumparna upp och rensas manuellt. eller så kan det vara fasfel, (pumpen får inte rätt mängd ström, en huvudsäkring kan ha gått) -Högnivåvippa kontrollera givare, kan sitta fast i en så kallad slamkaka. -Comlifel- ett kommunikationsfel till och från pumpstationen, att återstarta modemet kan hjälpa -Bräddning- här måste man kontrollera pumpstationens funktion och läge, bräddning på badplats prioriteras alltid före bräddning på annan pumpstation. Dagvattnet bräddas ofta på några få pumpstationer efter regn så 99% av bräddning är regnvatten, det är för stor kostnad att bygga om hela nätet för dessa pumpstationer men det är under projektering att lösa för framtiden. 9
Svavelväte Egen not: gasmätaren har aldrig gjort utslag även om att den är kollad så den fungerar, trolig orsak är att det inte är särskilt lång uppehållstid i pumpgropar eller i rörnätet i kommunen. Har själv gjort en kalibrering och där är syrenivågränsen satt till 18% En ny överföringsledning från Ljungskile till Uddevalla reningsverk har precis anslutits så det är en stor del större aktivitet på dessa pumpstationer som pumpar vidare så dessa kollas mer nu under uppstartsfasen samt att det mindre reningsverket i Ljungskile håller på att avvecklas. Detta leder då till att belastningen på reningsverket ökar men det är dimensionerat till 70 000pe och i dagsläget är motsvarigt ca 35 000pe påkopplat så det är inga problem för verket att klara av, dessutom är ledningarna gjorde för ca 175 000pe efter industrier här på 70-talet som då stod för ca 50 000pe i belastning själva. En av de nya pumstationerna längs överföringsledningen Uddevalla-Ljungskile 10
Följande spolrundor över Uddevallas pumpstationer är indelade geografiskt: Spolrunda 1: Skredsvik, Hogstorp 1, Hogstorp 2, Hogstorp 3, Hogstorp 4, Bången, Svenseröd, Torsberg, Smedseröd, Södra Torp, Torp, Åkersvägen Spolrunda 2: Sundsandvik1, Sundsandvik 2, Sundsandvik 3, Sundsandvik 4, Skråvik, Havsten, Rotviksbro, Svälte, Hagaberg, Lanesund, Överby, Överby gård, Laneberg, Utby udden, Södra Utby, Utby Spolrunda 3: Dyrsten, Källdals brädd, Östra kroken, Småkullevägen, Sunninge brygga, Rörvik, Fröland, Toften Spolrunda 4: Strandängsvägen, Kollkindsvägen, Skärets brygga, Amunds väg, Nordviksvägen vändplan, Nordviksvägen badplats, Dödsbacken, Myren, Ingmans väg 1, Fehmans väg, Bagerekullsvägen, Västerviksvägen, Ingmans väg 2, Stångens brygga, Stångevägen 1, Stångevägen 2, Ammenäs brygga, Grohed, Unda, Misteröd, Kissleberg dagvatten, Kissleberg, Kärra tunneln Spolrunda 5: Aröd, Berg, Golfbanan, Sjövik, Backen, Sjötorp 1, Sjötorp 2, Alhagsgärdet, Bryggan, Kvarnstigen, E6:an, Strandvägen, Centrum, Tjöstelseröd dagvatten, (Ljungskile ARV) Spolrunda 6: Ulvesund 1, Ulvesund 2, Stjärnvik, Strandskogen, Strand Södra, Ranneberg, Osebacken, Åh, Västerby, Sjöhagevägen, Stjärnkullevägen, Södra Ammenäs, skäret, Östra Sund, Sund, Lindesnäs, Höjentorp, Gustavsberg, Bodele, Hästepallarna, Oljehamnsvägen, Junokajen Spolrunda 7: Kyrkbyn pstn, Lillesjö 1, Lillesjö 2, Nimrod (ej i drift), Björbäck, Groröd, Kytevägen, Äsperöd, Helgonabacken, Hasselbacken, Hamngatan, Dykarevägen, Skäletorpsvägen, Junogatan, Hamnen vågen, Sörvik, Helenedal, Hovhult (ej i drift), Strömstadsvägen Efter 3 månader börjar rundan om. 11
Reservkraft Vid strömavbrott från den externa matningen tar ett reservkraftaggregat över strömförsörjningen till hela verket. Aggregatet är diseldrivet och startas omedelbart efter signal från sektionsbrytare då en av faserna på matningen till ställverket blir strömlöst *Fristående byggnad *Perkins 4006-23 TAG3A (typ) *1500rpm (varvtal) *Dieseldrivet *Effekt 800kW Efter signal från sektionsbrytare tar det 10-12 sekunder tills aggregatets generator ger full spänning och tar över matningen på alla 3 faser till Skansverket. När strömmen återkommit fortsätter generatorn mata i ytterligare 2 minuter för att försäkra sig om att nätet är stabilt. Efter denna tid startar återfasning i verket och aggregatet går ytterligare 3 minuter för avkylning. Om nätfel skulle uppstå igen under avkylning övertar aggregatet belastningen omedelbart. En gång / månad provkörs aggregatet och då kontaktas Uddevalla energi om att verket släpper ut ström på elnätet. Vid strömbortfall i ställverket går det ut ett A-larm. 12
Mariebergs Vattenverk Emellan 1913 och 1918 byggdes det första vattenverket där det nuvarande står idag och har byggts om och förnyat sin process vid flera omgångar genom åren. Den nuvarande processen togs i drift våren 2011, för ca ett år sedan. Här följer lite information och rutiner gällande Mariebergs vattenverk. Den största delen av flödet till Bäveån kommer via Risån från Öresjö, ca 15 km sydost om Uddevalla. En liten del kommer från Herrestadsfjället. Råvattnet hämtas från Bäveån via en pumpstation vid Köperöd. I Köperödssjöarna lagras vattnet innan det rinner med självfall till Vattenverket. Vid eventuellt stopp från Öresjö klarar köperödssjöarna av försörjning i 3 månader. Vid behov kan råvattnet istället pumpas direkt från Bäveån, ca 1 km uppströms Vattenverket. Flödet -in i verket är ca 500m3/timma, -ut är ca 400 m3 / timma, de 100 m3 som skiljer används till spolvatten för de nyinstallerade dynasandfiltren. ( förklaras senare). Process Inkommande vatten doseras med kalkvatten (ph-justering), kolsyra, fällningskemikalie (polyalluminiumklorid), sedan går vattnet igenom dynasand för att avskilja föroreningar, efter det går det igenom ett kolfilter för lukt, smak och grumlighet. Renvattnet desinficeras med klor innan det magasineras i en lågreservoar under vattenverket. Där sker en ph- och hårdhetshöjning av vattnet för att förhindra korrosion i distributionsnätet. Slutligen pumpas vattnet ut på nätet till någon av Uddevallas 15 högreservoarer. Dynasand *Först strömmar vattnet in via fördelningsarmarna i nedre delen av Dynasandfiltret *Vattnet stiger genom sandbädden och renas medan sanden rör sig neråt *Det filtrerade vattnet lämnar via utlopp i Dynasandfiltrets högra övre rör till kolfiltren *Den smutsiga sanden lyfts upp från botten med hjälp av en mamutpump upp till sandtvätten i toppen av Dynasandfiltret *Den renade sanden faller ner på toppen av sandbädden *Tvättvattnet lämnar filtret via utloppet och går till avloppet *Konen i botten skapar en jämn sandhastighet 13
Morgonrutiner Varje morgon går beredskapshavande person (byts var 4:e vecka) en runda i verket för att hålla koll på att allt fungerar som det ska, om något behöver underhållas så märks det ganska snart förhoppningsvis. *Inkommande ledning med flödesmätare *En av 3 inkommande pumpar IGSS Först görs en genomgång av IGSS (övervakningssystemet) på hur nivån i råvattentäkten är, nivåer i de mindre verken samt grumligheten på vattnet där, hur vattennivån på alla vattenreservoarer ser ut (17 st), total konsumtion på kalk, kolsyra, polyaluminiumklorid samt den totala elförbrukningen. Detta gäller då dygnsvis. *Exempel på övervakning * Exempel på trendkurvor (annan process) 14
Man går rundan och följer i princip vattnets väg i verket: Inkommande ventil där det sitter en flödesmätare som läses av ca 500m3/timma, dosering på kalkvatten (för ph justering) och kolsyra ( justera hårdheten på vattnet samt för att göra vattnet snällare för ledningsnätet ) kollas så det fungerar som det ska. Töm kalkrester i botten av kalkdoseringen, blir som cement om det får stå för länge, det finns då kalkpumpar som alternerar, byts när nr.1 är tom och då städas nr.2 och vice versa. Dynasand-hallen där läses inkommande ph och fällnings-ph av, turbiditen (grumlighet) läses av, sedan kollas alla filter (mer ingående beskrivning kommer senare) så omrörning och blåsning fungerar som det ska- skall hålla 1,6 bar. (24st.) Kolfiltren (7 st. för) kollas så det inte är någon skumbildning. Efterkalkningsbassängen (ph-justering) kollas över samt ledningar från den ner till reservoaren under verket. Kloreringen (desinfektion) kollas över samt ledningar från den ner till reservoaren under verket. Alla småpumpar, doserpumpar samt de stora för ingående och utgående kollas över längs hela rundan så de låter och verkar som de ska. *klorering *Rörgalleri under kolfiltren 15
Labb-rutiner På vårt labb görs det dagliga prover och analyser för att säkerställa att vattnet är tjänligt. Det görs prover på rå och renvatten, alltså inkommande och på utgående vatten, samt en del olika ställen i verket. Färgtal -Färgen på vattnet orsakas vanligen av humus-ämnen, de färgade vattnet innebär ingen hälsorisk men är inte så tilltalande. Gränsvärde- Färgtalet bör helst ligga under 30. ph Visar balansen mellan vattnets sura och alkaliska del, värden under 7 kan innebära risk för korrosionsskador på vattennätet och är direkt farligt om det är allt för lågt. Uddevalla har i medel 6,4 i ph på inkommande och 8,4 i ph på utgående vatten. Justeras med kalk. Turbiditet Innebär grumligheten i vattnet, Gränsvärde under 1,7, Uddevallas resultat visar i snitt 0,5. Konduktivitet Detta är ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga och det ökar med ökad salthalt.(inte lika nödvändigt längre.) Järn och mangan Är nästan obefintligt när det gäller ytvatten som i Uddevalla men prover efter järn och mangan görs ändå. COD Ett mått på vattnets halt av organiska ämnen, ofta bestående av multnande växtdelar (humus) påverkar också färg,lukt och smak. Gränsvärde bör vara mindre än 8, höga halter kan också bero på föroreningar. Hårdhet detta anger summan av kalcium och magnesium i vattnet, låga värden = mjuka vatten, höga värden hårt vatten, hårt vatten kan orsaka utfällning på kläder och i köks och vvsutrustning. Uddevalla har mjukt vatten, 4,0 5,0 dh Alkanitet Detta innebär vattnets förmåga att stå emot förkylningar, har tillsammans med ph och hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. *Det tas prover från var och ett kolfilter kontinuerligt 16
Mindre Verk Det finns 4 stycken småverk utöver Marieberg vattenverk som försörjer vardera ca 30-50 abonnenter med vatten. De verken besöks 1-2 gånger/vecka för prover på: ph-värde på in och utgående vatten Färg Turbiditet (grumlighet) Konsumtion och påfyllning av Lut (ph-justering) Konsumtion och påfyllning av Akdolit (ph-justering, alternativ till lut) Konsumtion och påfyllning av Klor (desinfektion) Konsumtion och påfyllning av Kaliumpermanganat (oxiderar järn och mangan och filtreras sedan bort i ett filter) Flöde på in och utgående vatten. Dokumenterar drifttid för pumpar, UV-lampa och nivåer i reservoarer. Dokumenterar el-mätarställning Mindre verk: Lane Fagerhult PH: 7,8-8,2 Hårdhet: 7,0-7,5 dh (Tyska hårdhetsgrader) Kyrkbyn PH: 7,9-8,3 Hårdhet: 7,7-8,1 dh (Tyska hårdhetsgrader) Skredsvik PH: 7,7-8,5 Hårdhet: 7,0-7,7 dh (Tyska hårdhetsgrader) Hässleröd PH: 7,5-8,0 Hårdhet: 9,5-10,0 dh (Tyska hårdhetsgrader) 17
ADR Jag fick en uppgift inför vattenverkets verksamhetsplanering/kick off som skulle hållas på campingen/ konferensanläggningen Hafsten, 2 mil utanför Uddevalla. Denna planering hölls p.g.a. dels ny process med Dynasandfiltren, dels nybyggt verk sedan 1 år tillbaka och dels för att vattenverket har sedan ca 5 veckor tillbaka en ny driftchef med nya idéer och rutiner. Min uppgift var att ta reda på vilka regler och lagar som gäller för oss när vi transporterar farligt gods alltså våra kemikalier vi använder för rening av dricksvatten och rengöring av vår utrustning, och om vi följer dessa lagar och regler, om vi nu inte gör det - hur ska vi gå till väga för att rätta till och åtgärda det.. När man transporterar farligt gods och denna transport inte klassas som yrkestrafik (d.v.s. att vi inte är en transportfirma med trafiktillstånd) kan godset klassas som värdeberäknad mängd men med denna klassning ingår självklart vissa regler med: Värdeberäknad mängd Brandsläckare med minst 2 kg pulverkapacitet Godsdeklaration ska upprättas för det farliga godset, med kompletteringar för Lastsäkring samt lastning, lossning och hantering ska ske enligt bestämmelserna i del värdeberäknad mängd Godkända behållare, förpackningar ska vara typgodkända 1.3 utbildning 1 st heldags utbildning (capris 750-1000 :- / pers) Undantag Transport som genomförs av företag i samband med deras huvudverksamhet, exempelvis leveranser till eller returleveranser från byggnadsplatser eller anläggningsområden (vattenverk) eller i samband med mätningar, reparationer eller underhållsarbete. Mängden farligt gods per förpackning får inte överstiga 450 liter och den totala mängden farligt gods får inte överstiga de högsta tillåtna mängderna enligt tabellen för värdeberäknad mängd, ( finns tabell i adrhandbok) *Observera att transport som genomförs av sådana företag för deras förrådshållning eller som intern eller extern distribution inte faller under denna undantagsregel. Undantaget gäller heller inte för transport av radioaktiva ämnen. 18
Tolkningsfråga hur man går till väga Alltså: Är det bara för förrådshållning är det inte ok, Skall det användas så är det ok ( för påfyllning ) I vårt fall helt ok om vi inte bara levererar det för förrådshållning. Transportkategori Natriumhypoklorit12% lösning UN-nummer1791 transportkategori 2 Natriumhydroxid 45% lösning UN-nummer1824 transportkategori2 I transportkategori 2 multipliceras mängden med 3, får ej överstiga 1000 Transportkategori 0 får ej transporteras alls som värdeberäknad mängd transportkategori 1 multipliceras med 50, granater, bomber och minor transportkategori 2 multipliceras med 3, lut, bensin, klor transportkategori 3 multipliceras med 1. T.ex. Dieselolja- 600 liter x 1 = värde 600 transportkategori 4 multipliceras med 0 Lägg märke till att transportkategori 4 har multiplikatorn 0, vilket innebär att man får transportera obegränsade mängder av ämnen i denna kategori som värdebegränsad mängd. 19
exempel: Får ett fat med 200 liter bensin tillhörande transportkategori 2, och två dunkar med totalt 40 liter natriumhydroxidlösning tillhörande transportkategori 2, transporteras som värdeberäknad mängd? Båda produkterna tillhör transportkategori 2. Sammanlagt värde: 200 x 1 +40 x 1 = varde 240. Det sammanlagda värdet ar mindre an 333, vilket är den högsta tillåtna totalmängden for transportkategori 2. (värdet blir 240 x 3= 720 och understiger alltså 1000). Godset får därmed transporteras som värdeberäknad mängd. Max 450 liter / förpackning OBS i vårt fall i kategori 2 max 333 liter / förpackning (ej rekommenderat över 50 liter / förpackning) Det är inga konstigheter att följa en uträkning som den i exemplet ovan. Men i verkligheten är det sällan, eller aldrig, lika lätt. För det första anges sällan transportkategorin i frakthandlingarna. Man får istället utgå från godsets förpackningsgrupp, och därifrån ta reda på vilken transportkategori det har. Detta är lättare sagt än gjort, och kräver att man har tillgång till en tabell för uträkning av detta. För det andra kan det ibland vara svårt att avgöra vad som egentligen menas med godsmängden. Ibland är det godsets nettovikt, ibland dess volym och ibland behållarens volym (oavsett hur mycket som är i den). För att underlätta vid uträkningen kan man använda MSB:s hemsida där man kan göra dessa uträkningar själv, man söker helt enkelt på UN-nummer och får upp dess transportkategori, samt information om hur du ska tolka godsmängden för just detta ämne. ( källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ) 20
Slutsats-dagbok Frihet under ansvar är det första som kom upp i tankarna efter en vecka på Skansverket i Uddevalla och att man ständigt jobbar för att förbättra, förnya och förenkla för sig själv och för varandra på arbetsplatsen. Arbetet på detta reningsverk är väldigt fritt för att varje person vet vad som ska bli gjort har egna rutiner på att utföra det. Gruppen här är väldigt lättsamma och öppna och hjälper varandra så gott det går. Mersmak är nästa tanke skulle absolut kunna tänka mig att jobba såhär, känns utvecklande att få se hur det egentligen går till, denna tanke kom efter 1:a praktikveckan, fortsättning följer Vecka 2 samma känsla.vecka 3 : nu har man landat lite och är mer avslappnad med både folk och intryck, har lika roligt dock vecka 4 : sista veckan på reningsverket och kan bara konstatera att tiden gått väldigt fort och att jag lärt mig oerhört mycket på denna tiden Vecka 5 och nu är jag på vattenverket, arbetet börjar om med att lära känna folket, vara nyfiken, bearbeta informationen och självklart vara göra ett gott intryck och var diplomatisk för framtiden. Lite lugnare känner jag att jag är nu när veckan lider mot sitt slut. Chefen här sa till mig vid något av de första tillfällena jag träffade honom: -En sanning med modifikation är att om vi alla sitter och dricker kaffe är det en bra dag, alltså så finns det mindre att göra när allt fungerar som det ska. Sedan förstår jag med att det finns mycket underhåll som ska skötas och mycket förebyggande arbete för att allt ska fungera som det ska. Vecka 2 och 3 rusar förbi med och allmänt så är det lite lugnare här än på reningsverket men å andra sidan så är processen ganska ny och även chefen här så det händer förändringar hela tiden. Hade turen att få följa med på deras verksamhetsplanering, en väldigt härlig upplevelse att få höra alla i verksamheten få säga sitt om hur detta verk skall skötas, uppgraderas och förbättras, väldigt trevligt socialt med att få känna sig med i gänget. Sista veckan med vattenverket och jag känner att jag lärt känna dessa människor och känner mig väldigt välkommen här precis som på reningsverket, tempot har gått ner något för egen del och jag koncentrerar mig en hel del på min egen rapport men jag deltar fortsatt i det dagliga arbetet. Vecka 10 på min praktik och jag är tillbaks på reningsverket igen, mest för lite komplettering men även för att jag gillade verkligen att vara här, tyckte självklart mycket om tiden på vattenverket med. Något mer som slår mig nu efter dessa 10 veckor är hur mycket egen problemlösning som sker, att varje person har den friheten att själva eller tillsammans lösa problem som uppstår eller uppgifter man tilldelats eller tagit på sig själv, och detta utan att se bekymmer, de som arbetar tycker verkligen om att gå till jobbet, Så dessa kommunalarfördomar man hört genom de år jag själv har arbetat stämmer inte på det sättet längre även om jag förstår att de är svåra att sudda bort. När jag läser denna rapport om ex. Antal år kan jag tänka mig att jag inte alls har samma tankesätt, både på gott och ont men jag hoppas att jag har samma motivation, jag tror inte det skall vara något problem då motivationen har för min del växt med åren san jag började jobba för 15 år sedan. Nu hör väl även till saken att jag själv aldrig varit arbetslös och efter 2 års frånvaro från arbete p.g.a. arbetsskada så gör det allt ännu mera roligt att få göra något vettigt igen...och även intressant. / Christer Peterson- VM-9 Uddevalla 2012-05-17 21